VILKA STÄMPLAR HADE POSTKONTOREN? Lars Wester

Transkript

1 VILKA STÄMPLAR HADE POSTKONTOREN? Lars Wester Inledning Artikelns fokus kommer att läggas på den tilläggsinformation, utöver ort och datum, som fram till 1950-talet förekommit i den vanliga typen av rundstämplar alltså dem som vi brukar be trakta som brevstämplar. De stämplar av annat slag merparten av gummityp som ofta innehåller även namn på en organisatorisk enhet eller tjänstebefattning (oftast kallade tjänste-/ expeditionsstämplar) har jag här lagt utanför ämnet. Det som följer nedan bygger inte på någon systematisk kartläggning, utan är en sammanställning från artiklar och böcker och egna iakttagelser från mina samlingsområden. För de flesta stämp lar är beteckningar och även deras tänkta användning väl kartlagda, men i andra fall finns det frågetecken. Det kommer säkert att finnas påståenden nedan som kan kompletteras eller ifrågasättas, och i så fall hoppas jag att läsaren vill vända sig till redaktionen per brev eller mail med synpunkterna. Stämplarna och postkontoren Artikeln kommer i första hand att handla om postkontoren, som av naturliga skäl haft den största spridningen av stämplar med olika inskriptioner, men även lite om de postexpeditioner som tillkom på 1920-talet och något om poststationernas stämplar. De vanligaste tilläggsbeteck ningarna i stämplar är en ensam bok stav, littera. Det kan man hitta hos alla tre nämnda kategorier postanstalter. Post kontor har många gånger använt sär skilda stämplar för olika posttjänster och organisatoriska enheter. De vanligaste ka tegorierna, som i princip funnits på alla de största postkontoren, är stämplar för ankommande och avgående funktioner (ANK/ AVG), för utdelningssortering (TUR), för lådbrev (L, LB, LBR), för pakethantering (PAKET, PAK, P) och för postanvisningar (PA, PANV), ibland med kombinationer av dessa (AVG LBR etc.). Litteratur Det finns naturligtvis gott om litteratur, som tillsammans täcker större delen av ämnet. En äldre publikation, men fortfarande gångbar för kartläggning på bredden, är 1952 års stämpelhandbok. Där finns en uppdelning på förekommande stämpelkategorier med då kända postanstalter som använt dem och en hel del bilder. Däremot har stämpelkatalogen Postal inga avsnitt som utgår från stämplarnas funktion, vilket är synd då det skulle stimulera efterforskningar i ämnet. Postal tar dock med tilläggsbeteckningar i sitt huvudavsnitt om de står i direkt anslutning till ortsnamnet, men inte om samma sak står på annan plats i stämpeln. Ologiskt kan man tycka. Fa lun PA finns till exempel med men inte Sundsvall PA. Annan litteratur som ut förligt behandlar stämplar är 3

2 Eliassons Stämpelhandbok från Tyvärr äg nas större delen av den boken åt ett för sök att skapa en ny klassificering av stämpeltyper, men boken innehåller även intressanta delar som avsnitt med postala förklaringar och avsnitt som anger vad stämpelinnehåll betyder. Det finns också gott om bilder på olika slag av stämplar. Den är en bra uppslagsbok för den som är intresserad av stämplars beteckningar och deras funktion. Det går nog att med nämnd litteratur som grund göra en gan ska komplett sammanställning av före kommande stämpelinnehåll. Däremot finns ingenstans, såvitt jag vet, någon sam manställning som täcker hela landet, sor terad efter stämpelkategori och vilka postkontor som använt de olika stämp larna. Även i de fall alla stämplar från en post anstalt skulle vara kända så återstår frå gan hur den använt stämplarna. Många gånger kan man inte dra några säkra slut satser men det är ganska troligt att många och kanske de flesta postkontor använt sina stämplar på vissa sätt eller i speciella situationer enligt fasta rutiner. Den informationen är nog svåråtkom lig, men det kan finnas handlingar beva rade i arkiv. Se dock nedan under av snittet 1935 års stämpelinventering, som jag kommer att behandla mer ut förligt, men först lite äldre historik. Stämpelinskriptioner under 1800 talet Stämplar för att ange tur för brevutdelning fanns i Stockholm från 1862 och i Göteborg från Även stämplar för pakethantering fanns i Stockholm, Göteborg och Malmö redan från 1860-talet. I Stockholm användes också från 1865 särskilda stämplar för viss ankommande post på en särskild enhet inom ankommande avdelningen, Stockholms K. K. (kontrollkontor) och från 1875, när ankomsthantering av de stora postmängderna till Stockholm överförts till det nyinrättade Centralpostkontoret, Stockholms K. E. (kontrollexpedition). Från Stockholm kan också nämnas stämplar för ankommande avdelning ANK:A, ANK:DE, AN:AF etc. från slutet av 1870-talet och för omkarteingsexpedition O.K.E , men inga av dessa användes normalt för makulering av ankommande eller avgående brev el ler annan post. Stämplar för tidningsexpedition T.E fanns från 1870-talet och förekommer på frimärken i högre grad. Brevkort 1885 från Björkvik i Söderman land till Norrköping, ankomststämpel med Norrköping 1. TUR. Norrköping var tredje stad efter Stockholm och Göteborg som an vände turstämplar i samband med postutdelning (från 1884). 4

3 TUR-stämplar, för att ange med vilken utdelningstur brev skulle utdelas, är kartlagda av Hembygdsfilatelisterna och 1999 publicerade i två små häften. TUR stämplar var hårt knutna till postkontor, och flera större kontor hade mer än en tur per dag från 1800-talets senare del. Fram till sekelskiftet har jag noterat TUR stämplar från ett femtontal orter. Det finns ett par intressanta iakttagelser att göra. Bland de 15 orterna saknas överraskande Malmö, och inte heller efter sekelskiftet tycks det ha använt några TUR-stämp lar. Däremot fanns på 1880-talet stämp lar MALMÖ (1-7) POST, men de ska enbart ha använts för att ange ångbåts tur för Danmarksposten. Från Göteborg finns en TURstämpel Majorna på talet. Majorna var dock en liten poststa tion i Göteborgs utkant vid denna tid och skötte knappast postutdelning på egen hand. Min teori är därför antingen att stämpeln användes på postkontoret Göteborg vid sortering av post för ut delning i Majorna, eller att postutdelning skedde med postkontorets brevbärare från särskild lokal i Majorna. Under 1869 inrättades det första filial postkontoret i landet, vid Hötorget i Stockholm, följt av flera och från 1885 även i Göteborg. Det blev då aktuellt även med beteckningar i stämplarna för de olika postkontoren: Från 1869 Stock holm NORR senare HÖTOR- GET, från 1872 Stockholm SÖDER, SÖD och SÖDERMALM (Stockholm N resp S under 1890-talet hade en annan inne börd), från 1873 Stockholm LAD:L, L:L och LGL senare RG, från 1874 Stock holm KUNGSH, K.H och KUNGS HOLMEN, från 1875 Stockholm C (för Centralpostkontoret), från 1870-ta let Stockholm STADEN senare St (an vände fram till 1890-talet i huvudsak den äldre neutrala stämpeln Stockholm som brevstämpel), från 1884 Stockholm Ö.M, och parallellt men mer sällsynt CARLA VÄGEN, från december 1888 Stockholm CARL BERGSVG, från 1885 GÖTEBORG FILIAL. De ovan nämnda stämplarna Stockholm N och Stockholm S står för norr om Norrström resp söder om Norrström och användes på 1890-talet av Centralpostkontorets avgående och ankommande avdelning (finns även som Stockholm N ANK) resp av Postkontoret Staden. Sifferbeteckningar i stämplar kan man hitta från Stockholm Stämplar na har Stockholm som ort och direkt under ortsnamnet, ovanför datumet, en siffra (1-8). Dessa stämplar har tillskrivits Centralpostkontoret och allt tyder på att de faktiskt använts där, trots att de inte haft något C i stämpeln. Alla övriga brev stämplar från Centralpostkontoret har haft ett C i stämpeln, dock inte TUR-stämplar som var neutrala. All an kommande posthantering till Stockholm och brevbäringen överfördes till Central postkontoret från hösten 1875 från postkontoret Staden (Gamla Stan). Se nare utgick utdelning för 2 distrikt från det senare och från slutet av 1890-talet finns tur-stämplar 5

4 även därifrån (St TUR). Men stämplarna Stockholm (1 8) har troligen haft en speciell funktion, jag har hört gissningar att de syftar på olika kassor, olika enheter bakom disk eller tömningstur för brevlådor. Någon läsare som vet? Särskilda stämplar för lådbrev fanns däremot med säkerhet i Göteborg. Den första infördes redan 1880 och den, lik som senare tillkomna stämplar, hade in skriptionen Lbr i olika utföranden. Om det var en försöksverksamhet i Poststyrelsens regi eller ett helt eget initiativ är okänt för mig (en del svar på öppna frågor om stämplar finns säkert i Poststyrelsens protokoll eller skriftväxling med postkontoren som kan finnas i biblioteksarkiv). I vart fall fick Göteborg en efterföljare i Karlskrona, som införde lådbrevstämplar 1895, innan det blev obligatoriskt år 1900 att märka ut låd brev genom särskild stämpel eller notering. Stämplar med siffror som står för visst postkontor blev allmänna från år 1900, men förekom tidigare. Även i detta fall var det Göteborg som var föregångare. Det första filialpostkontoret som öpp nades 1885 fick en stämpel GÖTE BORG-FILIAL. Men 1891 började Göteborg använda stämplar GÖTE BORG 1, 2 och 3, samt 4 för Majorna, som tidigare var poststation men blev filialpostkontor Göteborg 5, nytt postkontor öppnat 1896 (i Lisebergsområdet). Brevkort från Siffran 5 förekom bara i stämpeln; i postala handlingar anges fram till sekelskiftet filialpostkontoret å Getebergsängen. 6

5 Poststationer var de mindre postanstalter som var störst till antalet och som var indelade i två klasser. År 1893 infördes ytterligare en klass, poststationer av tredje klass (endast inlämningsställen för brev, paket och betalningsuppdrag; ingen post utlämnades från dessa), även kallade Brefsamlingsställen. Till skillnad från övriga poststationer fick dessa stämplar, förutom ort, beteckningen POSTSTATION, sex stycken i Stock holm och två i Malmö under 1890-talet (inget i Göteborg). Efter sekelskiftet in ordnades brefsamlingsställen i ordinarie nummersättning. Stockholms post-stationer I-VI och Malmös I-II fick stämplar Stockholm 9-14 respektive Malmö 2-3, Malmö dock med något års försening. Littera i stämpeln En ensam bokstav i stämpeln, littera, saknar ofta specifik betydelse. Några undantag kan man nog slå fast, t ex L som var ett alternativ för markering av lådbrev och P för beteckning av paket, senare (från 1980-talet) dock förkortning för Postterminal. Bokstaven V har nog oftast stått för Värde. Littera användes normalt för att skilja liknande fysiska stämplar från varandra. Det kunde röra sig om att vilja knyta varje stämpel till en viss kassa eller visst ar betslag, eller åtminstone ha möjlighet till det. Åtskilliga stämplar har enbart en el ler flera stjärnor eller sirater nedtill, även hos postkontor eller postexpeditioner. Själv har jag har ett speciellt intresse av en liten poststation BY KYRKBY i syd östra Dalarna. En stämpel med stjärna nedtill användes under 1930-talet. Från mitten av 1940-talet användes en ny stämpel med littera A i nedre delen, som tycks ha tagit över som huvudstämpel. Den äldre stämpeln har inte varit uttjänt och gått parallellt men är betydligt säll syntare från Någon littera B är så vitt jag vet inte känd. Poststationen har nog i huvudsak haft enmansbetjäning och en möjlig förklaring skulle kunna vara att den äldre stämpeln använts vid de tillfällen vikarie tjänstgjort, men det är bara en gissning. Littera, med enda funktion att identi fiera viss fysisk stämpel, fanns redan un der 1800-talet i bl. a. Stockholm. Jag kän ner inte till några specifika postala direk tiv i cirkulär etc. som rör littera, förrän 1911, då Poststyrelsen utfärdade direk tiv för den nya stämpeltyp som då togs i bruk ( Normalstämpel 58 ). Förutom principen för stämpelns utseende anges även var littera ska placeras (här utgår man ännu från att fast postanstalt be tecknar avdelning etc. med tydbar för kortning, varför det sagda bara hade bäring på ambulant postanstalt dvs. i huvudsak järnvägspostkupé). Men redan 1914 kommer ett mer utförligt tillägg rörande stämpelinskriptioner. Där sägs att om det anses behövligt så ska olika stämplar som används på postkontor skiljas åt genom bokstavsbeteckning, A, B, C osv. Vid större postkontor med särskilda avdelningar för olika grenar av posttjänsten så får efter distriktchefens bestämmande stämplarna förses med 7

6 någon av följande beteckningar: Avg, Ank, Pak, Upak (för utrikes paketavdelning), Tidn, Panv. Även inom res pektive avdelning kan olika stämplar skiljas åt genom bokstavsbeteckning på motsvarande sätt som för postanstalt i allmänhet. Det sagda ger alltså stor handlingsfrihet för det enskilda postkon toret. Däremot sägs med bindande ver kan att stämplar som används för låd brevförsändelser ska innehålla bokstä verna Lbr (se vidare nedan om lådbrev). Anvisningarna ovan gällde när nybeställ ning blev aktuell och krav på utbyten fanns inte års stämpelinventering År 1930 infördes allmänt en ny sorts stämpel som vi känner som Normalstämpel 59. Detta kungjordes också i ett särskilt cirkulär från Generalpoststyrelsen. Fem år senare med syfte att kartlägga hur långt postkontoren kom mit med att implementera den nya stämpeltypen sände Poststyrelsens förrådsenhet ut en förfrågan till samliga postmästare och stationsmästare (före ståndare för postkontor resp postexpeditioner) som började: För viss utredning rörande Postverkets datumstämplar av metall, erfordras avtryck av samtliga vid [postkontoret/ postexpeditionen] för närvarande befintliga dylika stämplar. Jag har i Postmuseums arkiv bläddrat igenom hela mappen, med ursprungligt syfte att se hur många postexpeditioner som vid den tidpunkten redovisade lådbrevstämplar. Jag kunde konstatera att ca 35 av de ca 120 postexpeditioner som fanns 1935 hade lådbrevstämplar. Eftersom det var obligatoriskt att använda lådbrevstämplar på post från lå dor bör slutsatsen vara att de flesta ännu inte hade brevlådetömning i sina upp gifter. Postkontor (cirka 240 st vid aktu ell tidpunkt) tycktes dock allmänt ha visat avtryck av lådbrevstämplar, dock med några iakttagna undantag. I ett fall (Sveg) angavs att lådbrevstämpeln var obrukbar men att en ny beställts. I ett fall (Östhammar) visades avtryck av en neutral stämpel, dock med avvikande utseende från övriga, med handskriven notering Denna stämpel används som lådbrevstämpel. Älvsbyn, postkontor från 1931, redovisade bara avtryck av två ordinarie stämplar, littera A och B. Nälden, postkontor från 1920, hade en intressant tilläggsnotering gjord för hand: Nälden ++ brevstämpel, Nälden LBR lådbrevstämpel, Nälden + Pa i kassan. Det sista alltså ett exempel på att stäm pel med två stjärnor användes som van lig kassastämpel och stämpeln med en stjärna som stämpel i postanvisningskassa. Andra postkontor kanske hade stämplar med littera A och B med andra betydelser. När det gäller postexpeditionerna kan det vara så att bara den högsta klassen (det fanns post expeditioner av flera klasser) tömde brevlådor, åter en gissning. 8

7 Stämpelen (N59) från 1930 skulle ha stjärna nedtill, om den var neutral. Fanns tilläggstext (littera eller annan text) skulle texten omslutas av två stjärnor. Jag noterade också alla stämplar (reservation för någon miss) med tilläggstext som inte bestod av A, B, C etc., AVG, LBR, PAK eller TUR. Resultat (exkl Stockholm): Postanvisning (PANV eller PA) fanns i Enköping, Eskilstuna, Falköping, Falun, Gävle 1, Halmstad 1, Härnösand, Jön köping 1, Karlshamn, Kristianstad, Lu leå, Malmö 1, Oskarshamn, Ronneby, Sala, Skellefteå, Skövde, Sundsvall, Sö dertälje, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Växsjö, Ystad, Örebro och Östersund. Vaxholm uppgav att PANV-stämpel funnits men just kasserats. I Borås fanns en stämpel Borås PA KASSA. Postanvisning från 1936, makulering av 15-öresportot med stämpeln Växjö PANV. På baksidan finns två stämplar från adresspoststationen Hallabro, neu trala med stipulerad stjärna nedtill, samt i kolumnen Kreditering stämpeln Ron neby PANV när anvisningen redovisats till postkontoret. I cirkuläret 1930 om införandet av den nya stämpeltypen står det bl. a. att stämplar avsedda att användas för stämpling av lådbrevförsändelser ska innehålla bok stäverna LBR. Vid inventeringen 1935 noterade jag bokstaven L, som med största sannolikhet stod för Lådbrev (inga andra littera fanns i närheten av L), från följande orter: Ed, Gnesta, Hjo, Kopparberg, Linköping, Råda, Sten ungsund och Åhus, i övrigt LBR med undantag av Arvidsjaur, som hade be teckningen BRL. Tyvärr noterade jag inte om dessa var av äldre typ eller den nya N59. L för lådbrev borde inte före komma i N59-stämpeln med 9

8 tanke cirkulärets text. Jag vill dock minnas att jag sett L för lådbrev på denna stämpel typ. Ankommande-stämplar skulle beteck nas ANK enligt cirkuläret Förvå nansvärt få postkontor använde dock sådana enligt inventeringen Jag har bara noterat ANK-stämplar från Eskil stuna, Gävle 1, Göteborg 1, Malmö 1 (ANK V), Umeå, och Uppsala (ANK + L ovanför). Stämplar med inskription för tidning (TIDN) användes däremot av något fler postkontor, följande enligt 1935 års inventering: Borås 1, Eslöv, Göteborg 1, Halmstad (TIDN EXP), Hälsingborg 1, Härnösand (TIDN EXP), Jönköping 1, Karlskrona, Kristianstad, Lund, Malmö 1 (även TIDN UTR), Norrköping 1, Skövde, Sundsvall (TIDN EXP), Uppsala 1, Visby (TIDN EXP), Växjö, Ystad, Örebro (TIDN EXP) och Östersund. Gävle 1 uppgav att tidningsstämpel fanns men bara som reservstämpel. Det är troligt att många fler postkontor använde separata stämplar för ovanstående ändamål men med egen littera eller annat kännetecken. Kanske något att forska i för specialisten på viss ort. Från 1935 års inventering ska jag också nämna ett antal specifika stämplar från vissa postkontor: Alvesta TRANS, Borås L TUR (den har jag sett som avgångs stämpel på brev till annan ort, står för tömningstur av lådbrev?), Degerfors KASSA, Falkenberg S (okänd betydelse,övrig littera endast A), Göteborg 1 UTR, Kalmar 1 PEXP, Karlstad V (värde?), Krylbo PAK OMS, Luleå POSTGIRO, Malmö 1 BREFP, UTL AF VBP, BREV, LUFTPOST, PAK UTR TULL, PAK UTR S, PAK UTR T, UTR (samt från Malmö 1 även SJP 141 OMS men utan ortsnamnet i stämpeln), Norberg KASSA, Norrköping 1 PAK EXP, Nässjö OMSORT, Råsunda BR (har tolkats som lådbrevstämpel av vissa), Smedjebacken KASSA (endast reservstämpel), Sollefteå V (värde?, inga övriga littera), Sundsvall BBEXP, Trälleborg UTR PAK EXP, Uppsala 1BREFB, Vänersborg R (står för vad?, inga övriga littera) samt Örebro AFG AFD, PAKET EXP, BANG, CST). Brevkort med motiv och text från Göteborg. Kortet behöver naturligtvis inte ha postats där, men har i varje fall nått adressorten Sundsvall med omaku lerat frimärke och där fått stämpel från brevbäringsexpeditionen, Sundsvall BBEXP Även om 1935 års stämpelinventering bara ger en ögonblicksbild så framgår det ändå att postkontoren var en hete rogen grupp när det gällde stämplars specialtexter och användning. Förutom 10

9 för lådbrev har jag inte funnit några obli gatorium för vad som skulle stå i stämplarna. Det tycks alltså ha varit upp till postkontoren själva att bestämma. Min erfarenhet är att beteckningar i stämplar blivit färre efter 1940-talet. LBR för lådbrev upphörde i början av 1950 talet, liksom vid införandet genom ett allmänt cirkulär, som angav att de skulle upphöra vid utgången av 1952, men en övergångstid medgavs. Det senaste da tum jag sett är i jan Kuvert som sänts som trycksak lokalt i april Man kan se att en maskin stämpel skulle ha makulerat frimärket (spår uppe till vänster) men att stämpeln Stock holm 1 ANK FACK blivit aktuell när brevet nått fackavdelningen med fri märket ostämplat. Lådbrevstämpel från Mora med sen datering De flesta lådbrevstämplar var tagna ur bruk våren Denna LBR J (J = järnvägsbrevlåda/ station?) var i bruk ovanligt sent, åtmins tone i januari Stämplar från Stockholm, speciellt från Stockholm 1 under 1900-talets första hälft samt stämplar från 1950-talet och senare, på liknande sätt behandlade uti från deras innehåll, hoppas jag kunna återkomma till i en senare artikel. Här dock som avslutning ett exempel Stockholm 1 ANK FACK, som torde ha fö rekommit sparsamt som makuleringsstämpel. 11