The Oak Leaf. Löv nummer 4, oktober Ordförandens spalt

Transkript

1 The Oak Leaf Medlemsblad för Löv nummer 4, oktober 2016 Ordförandens spalt Så har vi kommit en bra bit in på höstterminen och efter en lång skön sommar som aldrig verkade ta slut är det nu lite mer höstlikt utanför fönstret. Vi tjuvstartade terminen med en kick-off dans den 3 september. Naturligtvis var alla oroliga - jag har inte dansat ett dugg under sommaren sade många av oss. Inget spår av ringrost syntes dock trots att Sven satte full fart direkt på dansgolvet. Även om flera av oss inte hade dansat mycket under sommarlovet (gällde även i högsta grad även mig och Brenda), fanns det de som varit desto flitigare. Många hade varit på Stora Skuggan och dansat, men rekordet togs av Britta Alsterman. Hon reste till England och Stratfordupon-Avon för att få vara med på Europaconvention som ägde rum där. Läs hennes trevliga artikel längre fram i bladet. Det var inte utan att vi var lite spända på hur vårt lite annorlunda kursprogram under hösten skulle falla ut. Som ni vet hade vi förlorat onsdagarna och försökte nu kompensera med ett lite annorlunda fredagsupplägg. Vi hade nu två lite längre danspass, det första med mainstream och plusdans och det andra med fortsättning på basickursen. Och det programmet verkade ha slagit väl ut. Vi har varit upp till tre squarer på första passet, och många har stannat kvar och fyllt upp basicsquarerna, så vi ibland även där varit 3 fyrkanter på golvet! Kul att flera av de tidigare onsdagsdansarna nu kommer på fredagarna i stället.

2 Ögonblicksbilder från basickursen

3 Man talar mycket om squaredansens framtid, vi vet ju hur svårt det är för stockholmsklubbarna att rekrytera yngre dansare. Brenda och jag var i Örebro och dansade på deras festivaler både i påskas och nu på hösten. Där får man en helt annan bild över utvecklingen. Den första reaktionen när man steg in i en av danshallarna var är det här en ungdomsfestival?? Medelåldern måste ha varit tiotal år lägre än här hemma, vi kände oss verkligen som mogna ungdomar. Kul är att antalet besökare till dessa festivaler nu sakta börjar vända uppåt igen och att alla åldrar blandas samman i en härlig gemenskap!. Ni får detta blad nästan samtidigt med att vår Höstfest äger rum. Hoppas många kan komma. Ni kommer att få valuta för pengarna det lovar jag! Julen tar vi som vanligt ut lite i förskott med vår julfest den 3 december i scoutstugan. Detaljerna för den kommer senare, men se till att boka den dagen redan nu! Peter The Roland knot Tittade ni på Fråga Lund? Åsikter går isär om TV-programmet men vi tyckte det var kul! Såg ni programmet där det visades ett skosnöre som inte går upp lätt? Ingenting är nytt under solen sägs det och den där knuten lärde jag mig för många år sedan av Roland Danielsson den är väldigt bra, snygg och passar bra när man vill ha en säker knut på t.ex. dansskorna. Jag kallar den för Rolands knut - svårt att beskriva den det måste göras. - Fråga mig hur det går till! Brenda OBS! Det är är inte Rolands knut. Det är en överhandsknop i åtta.

4 Dansbilder från Country Festival i Örebro Sista dagens gemensamma dans i en av de tre hallarna

5 European Convention 2016 Come and dance in Shakespeare country! Det där lockropet kunde jag bara inte motstå. Så snart jag sett annonsen om 2016 års European Squaredance Convention i Stratford- upon-avon kastade jag mig på booking.com och bokade rum i Stratford. Ända sedan jag gick i skolan har jag drömt om att se Shakespeares lilla födelsestad och nu hade jag ju en anledning att äntligen komma iväg. Det här var ganska tidigt på hösten 2015 och jag gick nybörjarkurs i mainstream, som var lägsta dansnivån på convention. Det kändes lite osäkert om jag skulle hinna bli klar så jag avvaktade med den fortsatta planeringen av resan. Efter idog träning både här i Ekeröklubben och i Satellite kände jag mig ändå mogen att skicka in min anmälan före den 30 april när det var deadline för att slippa betala tilläggsavgift. Trettio pund för dans under tre dagar med massor av olika callers kändes prisvärt. Jag startade och avslutade resan i London och planerade in roliga aktiviteter både där och i Stratford, så att resan skulle bli trevlig även om dansen råkade floppa. Jag hade ju en del betänkligheter beträffande mitt deltagande i en europeisk convention. Skulle jag över huvud taget få dansa? Alla kommer kanske i par och vem skulle vilja dansa med en ensam gammal tant? Jag visste ju att en hel busslast med svenskar var på väg, men tänkte någon i det sällskapet dansa mainstream? Och hur är det med klädseln på en sådan här tillställning antagligen traditionell och superproper! Jag skulle säkert göra en i dubbel bemärkelse slät figur bland alla vippande snurrkjolar! Ann Hathaway s cottage ett Måste i Stratford Dessbättre visade det sig att alla mina farhågor kom på skam. Redan dagen före convention kom glada Gunilla Lundgren framskuttande till mig när jag satt och fikade på Shakespeares mammas födelsegård strax

6 utanför sta n (en av de obligatoriska sevärdheterna när man är i Stratford). Gunilla lovade att dansa mainstream med mig, och då kändes det genast lugnare! Convention startade kl på fredagseftermiddagen och jag insåg redan vid registreringen att jag inte heller behövde oroa mig för klädseln. Den var synnerligen valfri, kanske beroende på det varma vädret vem vill gå i högknäppt cowboyskjorta eller tredubbla lager underkjolar när det är 30 grader i skuggan? Dansschemat var under hela convention uppdelat i entimmarspass. Efter varje timme byttes callern ut så att ingen behövde calla mer än en timme i sträck. Arton callers från olika europeiska länder var i farten, varav två från Sverige Henrik Nilsson och Jesper Wilhelmsson. Convention startade med två timmars gemensam mainstreamdans. Då var det dessutom dubbla callers på varje pass, alltså fyra jättepigga callers att lyssna till på två timmar! Det blev med andra ord en rivstart och det var tur att jag fick dansa med Gunilla och andra bekantingar, Monica från Satellite och flera som jag kände igen från Sollentuna och Näsby Park. I början missuppfattade jag en del call och ställde till det men det gick bättre när öronen hade slappnat av lite. Efter de första timmarna med enbart mainstream startade också danserna på nivåerna plus, A, C och dessutom round dance. Nu glesnade det i mainstreamsalen. Kvar var vi som inte var så avancerade squaredansare och tempot blev lite lugnare. Särskilt på lördagen var vi ett mindre gäng, tre i bästa fall fyra squarer som bjöd upp varandra. Tack vare att jag höll mig till vänster fick jag dansa så mycket jag ville och orkade, med folk från många olika hörn England, Tyskland, Japan, Schweiz, Ryssland, Västerås, Serbien, Finland, USA, Danmark, Norge. Under de sammanlagt två dagar convention pågick (från fredag till söndag kl 14.00) dansade jag ca 10 timmar till 11 olika callers. På lördagkvällen hölls en Grand march and pass over där alla, eller åtminstone de flesta, deltagare var med. (Ca 850 personer från 21 länder var registrerade. ) Hur alla dessa människor fick plats i en gymnastiksal och dessutom kunde marschera i olika formationer är märkligt, men kul var det! Ja, det var över huvud taget väldigt roligt hela tiden, en så härlig stämning! Några tyckte att organisationen runt omkring själva dansen var dålig, framför allt saknade man ett matställe. Nu fick vi antingen gå ganska långt över en hårt trafikerad väg till en supermarket eller också stå i lång kö i solgasset för att handla något ätbart i en kiosk. Lite snopet kanske att inte kunna få en snabb kopp kaffe mellan danserna. Ekerös dignande kakbord dök upp någonstans i bakhuvudet, men så var det dags

7 för en ny tip och hungern försvann. Desto bättre smakade middagen när jag tagit mig in till Stratford på kvällen. Stämningen på dansgolvet var som sagt härlig och det kändes väldigt speciellt att dansa med folk från många olika länder. Konversationen var kanske inte på topp men vi hade ju ett gemensamt språk i squaredanscallen och ett projekt tillsammans, att trassla oss igenom tippen på bästa sätt. Det gav en fin känsla av samhörighet. Jag kom att tänka på squaredansens ursprung som Brenda berättade om en gång: hur de nyanlända immigranterna i Amerika samlades utan att kunna varandras språk men med likartade figurer och danssteg från sina hemländer i bagaget. Det blev nog många glada skratt innan allt gick som en dans! Sista dagen träffade jag ett amerikanskt par, Joanne och Dan från Wisconsin, som skulle resa vidare till Stockholm om någon vecka. De ville gärna dansa square i Stockholm också, hade jag något tips? Javisst, sa jag, på Stora Skuggan dansar vi varje torsdag, ring mig när ni kommer till Stockholm. Så träffades vi vid universitetet och vandrade över fälten i det vackra sommarvädret. Seniorerna blev jätteglada och välkomnade Joanne och Dan som gäster. De behövde inte betala något inträde och blev så väl omhändertagna av övriga dansare. Rojne callade och var i sitt esse med skägget i en lång fläta och finfint flyt i dansen. Joanne och Dan var strålande glada och tyckte att Convention i all ära men Stora Skuggan var faktiskt ännu bättre! Så bortskämda är vi alltså! Egentligen är det ju fantastiskt så många trevliga danser det finns att gå på bara i Stockholmstrakten. Men ändå det där internationella är något speciellt spännade! Så jag har siktet inställt på European Convention 2018 i Amsterdam, juli. Då ska det också dansas basic. Hoppas vi blir fler från Ekerö! Britta Alsterman

8 Mysteriet på hotellet Det var en gång två dansare från Stockholm (Peter och Brenda) som reste till Örebro på lördagsmorgonen, dagen efter dansen i scoutstugan, för att dansa i dagarna två på Country Festivalen. En annan dansare (Sven) reste dit redan efter dansen i scoutstugan för att dansa i dagarna tre (han är ung och fräsch fortfarande och orkar mer än vi). Hur som haver dansade Peter och jag av hjärtans lust hela lördagen och drog oss sedan tillbaka till hotellet i Örebro. Vi checkade in och fick ett tjusigt rum stort, badkar och dusch, badrockar och även en ask godis (vi råkar vara stamkunde på Scandic och hade tjänat ihop till en fri övernnattning). Vi ställde ner väskorna och plötsligt upplevde vi ett surrande ljud i rummet. Luftkonditioneringen? Ett fel på en lampa? Eller var det elementen? Vi hittade ingen förklaring. Ljudet var så störande att vi lämnade bagaget och gick tillbaka till receptionen och frågade de två tjejerna där om någon kunde undersöka ljudet. De skickade efter Angelica - hon som kan allt och gick tilbaka till rummet med henne. Hon var lika perplex som vi. Hon kollade även brandlarmet och erkände att hon inte hade en aning vad det var, men höll med om att här kunde man inte sova. Så vi tog vårt pick och pack och gick tillbaka till receptionen medan Angelica undersökte vidare. Vi märkte då att ljudet hördes i hela hotellet och även tjejerna i receptionen hörde det och tyckte det var oroande, de hade aldrig hört något liknande i hotellet förut och måste ta tag i det. Vi fick ett annat rum, lika tjusigt på en annan våning (fast inget godis det hade vi lämnat i det förra rummet!) Samma ljud hördes även där. Angelica dök upp igen och sade att hon skulle ringa huvudvaktmästaren för att få hjälp att spåra källan till ljudet. Vi bestämde oss att behålla det nya rummet trots allt och under tiden gå ner till restaurangen och äta, allt skulle säkert ordna sig med det där ljudet. Tänkte duscha först, tog upp väskan med toalett artiklarna. Den vibrerade i mina händer! Jag slängde ifrån mig den och skrek!!... Det visade sig att Peters rakapparat av någon anledning hade satts på ljudet kom därifrån! Vi rusade tillbaka till receptionen och hejdade Angelica från att ringa till huvudvakmästaren (brandkår, polis, ambulans, vem vet?!) och bad tusen tusen gånger om ursäkt. Angelica och tjejerna i receptionen förlät oss med mycket skratt och säkert mycket lättnad! Tydligen var det inget

9 allvarligt fel i hotellet. Sven dök just då upp från dansen och tröstade oss med att de åtminstone inte hunnit kalla in bomb sniffer hundarna! Nästa morgon när vi checkade ut satt samma tjejer som dagen innan i receptionen (pinsamt!) De log brett när de såg oss och vi sa att de skulle hälsa sin chef att vi uppskattade enormt hur bra de hade handskas med såna galna kunder. Vi sa att vi eventuellt dyker upp på hotellet nästa år på påskfestivalen men lovade att varna dem i förväg så att de kunde planera att ta ledigt den helgen! First Lady PS. Straffet kom direkt Peter kunde inte raka sig ordentligt på söndagen batterierna hade tagit helt slut! PPS. Om ni tror att presidenten och first lady nog har passerat bäst före datumet är det bara att kontakta valberednigen! En liten hälsning Vi skickar en liten hälsning till de av våra medlemmar som av en och annan anledning inte är tillräckligt friska för att vara med oss och dansa den här terminen. Vi tänker på er!

10 Får vi presentera Vivi Eriksen. Hon och sin man är squaredansare som vi har träffat i många år på åtskilliga danser. Men Vivi har en annan sträng på sin båge. Hon har en travelling shop, en resande affär som hon och sin man sätter upp på stora danser. Vi känner dem mest från danser i Örebro och på Convention. Mer eller mindre allt som hon säljer är hennes eget hantverk! Hon tillverkar väskor, stora och små. De små väskorna kan man bära på sitt squaredansbälte lagom till nycklar, mobil, kreditkort osv. Leksaker, handdukar och lite av varje finns bland hennes kollektion. Hon har skaffat en mängd olika tyger, även några från USA som hon använder. Hennes shop är ett färgglatt inslag var än hon slår upp dörrarna. Hon syr på beställning hör av er till henne om det är något ni är intresserad av! Vivi's hantverk Vivi Eriksen, Råglanda Nolkärr Lyrestad Tel Mobil

11 Klubbinformation: Ordförande: Peter Brattlund tel: , mobil: , Sekreterare: Brenda Brattlund tel: , Kassör: Ann-Sofie Svensson tel: , Ledamöter: Rolf Helge tel: , Nils-Erik Vernersson tel: Suppleanter: Eva Rosengren tel: , Karin Envall Pettersson tel: , Klubbmästare: Karin Åslundh tel: , Festkommittén: Birgitta Högstedt, Daisy Linnett, Gunvor Skogsberg, Anita Stevens, Birgitta Åkerhielm Valberedning: Sven-Åke Johansson (sammankallande), Gun Blomquist, Lilly Karlholm PlusGiro nummer: Caller / instruktör: Sven Andréason tel Dansvärdar fredag: Peter och Brenda Hemsida: Så här ser styrelsen ut Från vänster: Karin E, Eva, Rolf, AnnSofie, Brenda, Nisse och Peter Här är festkommittén Från vänster: Gunvor, Karin Å, Birgitta H, Birgitta Å, Daisy, Anita