Bibliotek i nationens tjänst Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek i nationens tjänst Slutrapport"

Transkript

1 MAGNUS KEMPE CRISTIAN WENNERSTRÖM HELÈNE OLSSON KAIROS FUTURE, Bibliotek i nationens tjänst Slutrapport OMVÄRLDSANALYS PÅ UPPDRAG AV SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING 17 FEBRUARI 2014 Consultants for Strategic Futures.

2 SAMMANFATTNING Flera av samhällets viktigaste institutioner genomgår stora förändringar. Institutionerna och aktörerna på mediearenan är i flera fall inne i en strukturell förändring som är större än på många decennier. Tekniken skapar nya möjligheter, människors medievanor tar sig nya uttryck och de ekonomiska förutsättningarna ändras många gånger i grunden. Biblioteken är en institution som är en del i denna omvandling. Svensk biblioteksförening har under ett antal år verkat för att Sverige ska ta fram en nationell biblioteksstrategi som vägledning i den föränderliga miljön som biblioteken verkar i. Det finns många möjligheter för biblioteken i framtiden men också flera utmaningar. Redan idag har biblioteken många uppgifter och funktioner i samhället. I framtiden finns det fortsatt en stor palett av samhällsfunktioner som biblioteken kan fylla, men det kommer i många fall att vara förändrade funktioner eller förutsättningar. Allmänhetens och biblioteksarenans aktörer saknar idag samsyn kring förutsättningarna inför framtiden och en vägledning. En nationell biblioteksstrategi för de svenska biblioteken skulle vara värdefull för att orientera sig och samla resurser och intressenter i önskvärd riktning. Kairos Future har på uppdrag av Svensk biblioteksförening sammanställt denna omvärldsanalys. Huvudfrågeställningen i arbetet har varit: I vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025? En del i arbetet har varit workshops och intervjuer där sammantaget närmare två hundra personer, både inom och utom bibliotekssektorn, har involverats. Samhällsanalysen som presenteras i rapporten svarar Kairos Future för och den bygger på de samlade kunskaper företaget har om de framtida samhällstrenderna. I arbetet har tre drivkrafter i samhället och dess olika trender prioriterats fram och beskrivits. Digitaliseringen och frigörelsen från materien Samhällsinstitutionerna ifrågasätts och omvandlas Människor längtar efter trygghet och vägledning Inom biblioteksarenan har ett antal trender identifierats utifrån de diskussioner som förevarit inom projektet och dess seminarier och workshops. Dessa trender gör inte anspråk på att vara sanningen. De är däremot en bild av de trender som kunnat skönjas utifrån de insatser som den samlade kompetensen som deltagit i projektet har gjort. För bibliotekensarena har fem trender identifierats: 1. Diversifierat bildnings- och kunskapsperspektiv 2. Demokratiserat lärande 3. Demokratiserat skapande 4. Den fysiska världen relativiseras 5. Marknader blir monopol Utifrån det arbete som dokumenterats och de trender som Kairos Future funnit i materialet har Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för nationell biblioteks- 2(31)

3 strategi lyft fram en rad frågeställningar som rådet anser är viktiga att ställa. Genom rapporten och frågebatteriet vill Svensk biblioteksförening stimulera den fortsatta diskussionen om vilka vägval svenskt biblioteksväsende ska göra och visa på behovet av en nationell biblioteksstrategi. Parallellt med detta arbete har också IFLA, The International Federation of Library Associations and Institutions, arbetat fram och presenterat sin globala trendrapport. Denna bifogas i svensk översättning i separat dokument och kan med fördel användas som ytterligare ett underlag för de framtida strategidiskussionerna. 3(31)

4 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Innehåll... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Huvudfrågeställning... 5 Avgränsningar... 6 Metod... 6 Omvärldsanalys trender som som formar framtiden Kort om omvärldsanalysen Trendkarta Samhällsarenan Digitaliseringen och frigörelsen från materien Samhällsinstitutionerna ifrågasätts och omvandlas Människor längtar efter trygghet och vägledning Biblioteksarenan Resonemang om bibliotekens framtida roller Resonemang om lärande, bildning och kunskap Resonemang om skapande Resonemang om de fysiska platserna Resonemang om marknaden Strategiska frågeställningar Om Kairos Future Om Utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi (31)

5 INLEDNING BAKGRUND Biblioteken befinner sig i en starkt föränderlig miljö. Det tillkommer nya format och distributionsformer för böcker, ljud, bild och information. Biblioteken borde ha en naturlig plats i ett samhälle som beskrivs som kunskapssamhälle, informationssamhälle eller tankesamhälle. Allmänheten, politiker med flera är också mycket angelägna om bevarandet av biblioteken. Allmänhetens bild av vad biblioteken ska göra och bidra med i samhället i framtiden är däremot otydlig, i många fall ogenomtänkt och kanske till och med dåligt förankrad i det samhälle som vi ser växa fram. Även inom biblioteksväsendet finns det de som förordar omfattande och snabb förändring och de som vill bevara det gamla så länge som möjligt. Det saknas idag samsyn kring vad som som är möjligt och vad som är önskvärt för biblioteken i framtiden. Svensk biblioteksförening arbetar för att säkerställa bibliotekens framtida relevans och få en tydlig roll och målbild inför framtiden. Föreningen har bland annat tillsatt ett utvecklingsråd för nationell biblioteksstrategi och publicerat en serie rapporter, artiklar med mera. I rapporten En norsk, en finsk, en dansk och en svensk? Biblioteksstrategier i Norden gjordes en utblick för att se hur situationen ser ut i andra länder med fokus på Norden. Slutsatsen i rapporten är att våra nordiska grannar har kommit betydligt längre i sina tankar inför framtiden med tydliga strategier för bibliotekens roll i samhället. Det framgår att Sverige ligger efter i utvecklingen och behöver göra ett genomarbetat arbete för att nå upp till de övriga ländernas nivå och helst längre än så. SYFTE Syftet med projektet är att skapa en genomarbetad framtidsbild och ett underlag till en övergripande strategi för bibliotekens framtida roll i Sverige. Ambitionen är att involvera en bred grupp intressenter så att synen på vad biblioteken kan vara i framtiden blir bred och väl förankrad. Förutom att ta fram innehållet i analys av dåtid, nutid och framtid och frågeställningar som underlag till en strategi för Sveriges bibliotek är det viktigt att förankra och sprida resultaten. En bred bas av experter har involverats och infallsvinklar från omvärlden och samhället i stort har analyserats. Den inledande fasen säkerställer att en nationell biblioteksstrategi har tillgång till en genomarbetad omvärldsanalys och trendspaning, som ett gediget underlag, oavsett vem som i slutändan står som ansvarig att ta fram den slutgiltiga strategin. HUVUDFRÅGESTÄLLNING Huvudfrågeställningen i projektet har varit: I vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025? 5(31)

6 Huvudfrågeställningen är tänkt att belysa fem delområden där biblioteken verkar, det vill säga besvara frågor kring framtidens: Kunskap & lärande Kultur & upplevelser Demokrati & informationsfrihet Fristad & gemenskap Inspiration & utveckling AVGRÄNSNINGAR Rapporten är ett resultat av en bred process där intressenter och aktörer, både i och utanför biblioteksväsendet, har medverkat för att ge sin syn på omvärldstrender och fenomen som har betydelse för bibliotekens framtid. Ambitionen har varit att peka på omvärldsfaktorer och analysera dessa för att ansvariga för biblioteksväsendet därefter ska kunna sortera och avgöra vilka strategier som ska beslutas och genomföras. Denna rapport utgör därför ett bidrag till grunden för en nationell biblioteksstrategi den nationella strategin återstår däremot att ta fram. Ytterligare en ambition har varit att skapa överblick över vilka strategier som kan bli möjliga och framgångsrika. Vilka möjliga roller kan biblioteken få i framtiden och vilka ställningstaganden kring inriktning behöver göras? En önskan är att rapporten inte enbart ses som intressant läsning för nöjes skull utan att den också bidrar till att det nödvändiga arbetet med en nationell biblioteksstrategi kommer igång och får en genomarbetad och genomtänkt start. För var och en av de sektorer där biblioteken verkar idag finns gemensamma beröringspunkter. Samtidigt är det också så att förutsättningarna i bibliotekstypernas världar skiljer sig åt. Svensk biblioteksförening är medveten om att rapporten ger en helhetsbild av biblioteksvärldarna och att de olika bibliotekstyperna kommer att ha delvis olika utgångspunkter och är därmed troligen i behov av varierande strategier. Bedömningen är samtidigt att alla bibliotekstyper har nytta av detta övergripande arbete. METOD Arbetet har genomförts i dessa steg: 1. Seminarium med utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi 2. Startmöte med styrelsen för Svensk biblioteksförening 3. Föreläsning och gruppdiskussioner på Biblioteksdagarna 4. Fastställande av frågeställningar och hypoteser med styrgruppen 5. TrendWatch: intervjuer med nyckelpersoner och research och analys 6. TrendLab workshop med nyckelpersoner från biblioteksbranschen och externa intressenter 7. Avstämningsmöte med styrgrupp 6(31)

7 8. Workshop med tolkningar tillsammans med utvalda personer i biblioteksbranschen 9. Rapportskrivning och avstämning Intervjuerna som genomförts har skett med: Torbjörn Nilsson, bibliotekschef Malmö stadsbibliotek Lisbeth Söderqvist, analytiker Vetenskapsrådet Inga Lundén, bibliotekschef Stockholms stadsbibliotek, ordförande Svensk biblioteksförening Ulla Carlsson, institutionschef, Nordicom Jenny Samuelsson, chef Luleå universitetsbibliotek Per Strömbäck, talesperson, Dataspelsbranschen Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet Research Internationell och nationell research har genomförts. Material från tidigare studier och undersökningar har bidragit till analysen. Det viktigaste dokumentet i researchen är den internationella biblioteksorganisationen IFLA:s trendrapport från Den rapporten har också haft till uppgift att beskriva omvärldsförutsättningarna för biblioteken i framtiden. I rapporten beskrivs omvärldsutvecklingen i fem trender: 1. Ny teknik kommer att både vidga och begränsa vem som har tillgång till information 2. Nätbaserad utbildning kommer att både demokratisera och undergräva globalt lärande 3. Gränserna för personlig integritet och dataskydd kommer att omdefinieras 4. Hyperkopplade samhällen kommer att lyssna på och stärka nya röster och grupper 5. Den globala informationsekonomin kommer att förändras av ny teknik IFLA:s trendrapport har som trenderna visar ett starkt fokus på teknikens förändringskraft. Medverkande vid TrendLab var: Anette Holmqvist Skolverket Jesper Söderström Louise Andersson Elisabet Ahlqvist Sveriges Författarfond Sveriges Kommuner och Landsting Kungliga biblioteket 7(31)

8 Loth Hammar Signe Westin Björn Garefelt Håkan Carlsson Marie Østergård Jacob Harnesk Anders Mildner Karin Linder Jenny Johannisson Hannes Eder Elsebeth Tank Inga Lundén Jenny Samuelsson Anders Söderbäck Niclas Lindberg Martin Engman Magnus Kempe Regeringskansliet/digitaliseringskommissionen Kulturrådet Folkbildningsrådet Göteborgs universitet Urban Mediaspace Aarhus EBSCO information services Journalist DIK Högskolan i Borås Publit fd. chef Malmö stadsbibliotek Stockholms stadsbibliotek Luleå Tekniska Universitet Stockholms universitet Svensk biblioteksförening Svensk biblioteksförening Kairos Future Christian Wennerström Kairos Future Medverkande vid avstämningsworkshop var: Inga Lundén Svensk biblioteksförenings styrelse Jenny Samuelsson " Torbjörn Nilsson " Cajsa Boström " Ulrika Domellöf " Peter Linde " Anders Söderbäck " Maria Jacobsson " Barbro Bolonassos " Cecilia Gärdén " Nicholas Haldosen " Martin Engman Stefan Engström " Svensk biblioteksförenings kansli 8(31)

9 Niclas Lindberg " Wiviann Wilhelmsson " C. Fellbom Franke " Jakob Kihlberg " Eva Silverplats " Catharina Isberg Helsingborgs bibliotek, Utvecklingsrådet Karin Bergendorff Folkbiblioteken i Lund, Utvecklingsrådet Anneli Friberg Linköpings universitetsbibliotek, Utvecklingsrådet Henriette Zorn Biblioteksbladet, chefredaktör Karin Grönvall Södertörns högskolas bibliotek Eva Matsson Västerås stadsbibliotek Gunnel Olsson Folkbiblioteken i Lund Lisbeth Forslund Gävle bibliotek David Jonsson Stockholms stadsbibliotek Cecilia Stadius Riksdagens bibliotek Inger Jeppsson Regeringskansliets bibliotek Inger Edebro fd chef Umeå stadsbibliotek C. Jönsson Adrial Avdelningschef Kungl. biblioteket Ewa Thorslund Statens medieråd, direktör Ulf Dahlquist Statens medieråd Martina Wagner Statens medieråd Magnus Kempe Kairos Future Författare till rapporten Rapporten är framtagen av Kairos Future i nära samarbete med Svensk biblioteksförening. Huvudförfattare är Magnus Kempe på Kairos Future. De slutgiltiga prioriteringarna och analysen i rapporten är Kairos Futures bedömning. 9(31)

10 OMVÄRLDSANALYS TRENDER SOM SOM FORMAR FRAMTIDEN KORT OM OMVÄRLDSANALYSEN Med omvärldsanalys menar vi i denna rapport att lyfta blicken och identifiera trender i omvärlden och närvärlden/biblioteksarenan som sannolikt kommer att ha stor påverkan på bibliotekens framtida utveckling i riktning mot Omvärlden är den värld som biblioteksarenan påverkas av, men som aktörerna i branschen inte själva påverkar i någon större utsträckning. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på biblioteksarenan och enskilda aktörer särskilt på lite längre sikt. Närvärlden är den arena där biblioteken verkar bland andra organisationer, myndigheter, företag, lagstiftare, media, leverantörer, kunder och slutanvändare med flera. Trender i närvärlden har ofta en mer direkt och omedelbar påverkan på invärlden dvs den egna organisationen. Invärlden är den organisation som är utgångspunkten för arbetet. I det här fallet biblioteken i Sverige. Legalt Ekologi, miljö & hälsa Media Distribution EU Substitut Behov Regering & riksdag Teknik & vetenskap Omvärld Närvärld Invärld Den egna organisationen Ekonomi & marknad Medborgare Företag Myndigheter Socialt & livsstilar Samarbetspartners Leverantörer Politik Institutioner (struktur) 10(31)

11 TRENDKARTA Nedan visas en översikt över samhällsarenan och biblioteksarenan. Samhällsarenan har sammanfattats i tre temaområden. 1. Digitaliseringen och frigörelsen från materien 2. Samhällsinstitutionerna ifrågasätts och omvandlas 3. Människor längtar efter trygghet och vägledning Var och en av dessa har i sin tur sammanfattats med ett antal deltrender som bygger upp helheten kring temaområdet. Samhällsarenans förändringar lägger grunden till de trender som finns på biblioteksarenan. Fem av dessa har i arbetet prioriterats fram och analyserats vidare. Efter att ha sammanställt och analyserat materialet i studien är bedömningen att dessa är de mest centrala förändringarna att beakta när en framtidsstrategi för de svenska biblioteken tas fram. 11(31)

12 SAMHÄLLSARENAN Biblioteken verkar idag i samhället på många olika arenor. Omvärldsanalysen har resulterat i denna analys av samhällsarenan som den mest betydelsefulla för biblioteksarenans framtid. Utgångspunkten för arbetet är trender som påverkar den svenska biblioteksarenan. Trenderna som beskrivs är emellertid oftast gemensamma för hela västvärlden. DIGITALISERINGEN OCH FRIGÖRELSEN FRÅN MATERIEN Everything that can be digital, will be. Not everything should, mind you. Craig Canarick Teknikutvecklingen går idag mycket snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Såväl utvecklingen av ny teknik som spridningen ut i samhället går allt snabbare. All utveckling mot större teknikinnehåll och digitalisering behöver inte vara positiv, men många gånger är tekniken svår att stoppa som citatet ovan illustrerar. De tankar om VR, Virtual Reality, och IRL, In Real Life, som växte på bred front i samhället runt millenieskiftet, är nu på väg att bli verklighet. Den virtuella världen blir en verklig arena för påverkan, organisationer och människor och den blir allt viktigare och mer integrerad i våra liv och i samhället. Alla människor i samhället är inte där än. Den fysiska världen och behoven försvinner inte heller. Riktningen mot mer digitalisering är samtidigt tydlig. De trender som sammanfattar utvecklingen beskrivs nedan. Nyckelresurserna blir osynliga Samhällets viktigaste resurser blir allt mer digitala och immateriella. Det blir ett ökat fokus på varumärken, algoritmer, information, patent, licenser, relationer och kunskap. Dessa resurser blir lättare att förflytta och de är också svårare att se, förstå, äga, kontrollera och reglera. På mediearenan ser vi hur det blir lättare att dela och svårare att äga. De viktigaste resurserna och företeelserna i samhället blir därför osynliga för många. Det blir visserligen lättare att hitta information, men bara om du eller någon i ditt nätverk vet vad du behöver veta. Information, makt, pengar och inflytande förflyttas utan att vi upptäcker det. Produkter blir tjänster Tidigare fanns det ett fokus på att sälja produkter. Nu blir det allt vanligare med försäljning av tjänster. Företagen och organisationerna erbjuder funktion istället för produkter. Driftsavtal, prenumerationer, streaming, uppgraderingar är några exempel som växer. De som ska använda tjänsterna ser ibland en fördel i att slippa äga, de vill hellre använda eller ha tillgång till en funktion snarare än att äga. En orsak 12(31)

13 till utvecklingen är att ägandet av produkter kan vara en börda. Det kräver underhåll och uppgraderingar för att produkterna ska hålla sig i framkant. När förändringstakten ökar behöver ägaren köpa nytt oftare och den utmaningen blir svårare. Kanske kommer också jordens resurser att begränsa möjligheten att konsumera produkter i samma utsträckning som tidigare. Vi konsumerar fortfarande mycket sällanköpsvaror, men det är tjänsterna som ökar som andel av konsumtionen i samhället. Världen kortsluts Allt blir möjligt att sprida i tid och rum och allt blir därför tillgängligt. Världen blir en sammankopplad enhet där allt är nära. Vi vänjer oss vid att allt ska finnas här och nu anpassat för mig. Som en konsekvens upplever människor tidsbrist. Tajming i tid och träffsäkerhet till individ och plats blir allt viktigare. Kanske tätnar världen så mycket så att den kortsluts och fungerar sämre. I den fysiska världen ser vi redan hur städerna har problem. Trafiken i städerna blir så tät att allt till slut står stilla och resorna blir långsammare och tvingas bli kortare. I Storbritannien reser människor i genomsnitt allt kortare sträcka per dag med bil sedan ett par år tillbaka. 3D - Materien blir flyttbar Den digitala världen har blivit mer verklig och allt mer integrerad i människors fysiska och mentala värld. Digitala avbilder av den fysiska världen har gjort det möjligt att förflytta det verkliga i tid och rum och göra det levande någon annan stans. En livesändning kunde avnjutas på långt avstånd när radion kom. Nu är det möjligt även med bild och rörelser i realtid. Fotbollsmatcher och operaföreställningar blir verklighet på andra platser. Med 3D-tekniken blir även fysiska föremål delbara och flyttbara. Vi kan flytta föremål från en plats till en annan. Till en början kan det ske med hologram, men på sikt förflyttar vi sannolikt även fysiska föremål som blir fysiska kopior på andra platser. Frigörelsen från materiens begränsningar tar ytterligare steg. Allt mer blir identifierat och lagrat Digitaliseringen innebär också att allting kan beskrivas med ettor och nollor. Det blir därigenom lagringsbart. I takt med att det blir allt billigare att samla in och lagra information ökar mängden information som skapas, registreras och lagras. Det som i historien krävde ett minne hos en människa för att finnas kvar till eftervärlden har ersatts av böcker och andra medier och föremål. Digitaliseringen driver på denna utveckling så att det externa minnet blir nästan obegränsat. Det behöver samtidigt inte betyda att människor blir intelligentare. Nicholas Carr skrev i The Atlantic den omtalade artikeln Is Google making us stupid. Tillgången till information och vårt beteende att hoppa mellan olika länkar och typer av information skulle göra oss dummare var hans tes. Den sjunkande förmågan att läsa längre texter hos unga skulle kunna vara ett tecken som stöder Carrs tes. Förmågan att koncentrera sig tycks bli sämre, vilket kan betraktas som en försämring av hjärnan. 13(31)

14 Privat blir publikt Det är intressant med de här nya aktörerna som har som affärsidé att samla information om användarna Ulla Carlsson, Nordicom Mängden insamlad information ökar bland alla aktörer i samhället. Individer, företag, organisationer och stater samlar information i allt högre utsträckning. Fler använder informationen som en handelsvara och sprider den. Efter att kostnader för processorkraft och datalagring stadigt sjunkit år efter år befinner vi oss plötsligt i ett samhälle där vi alla samlar på oss och lagrar digital information i en aldrig tidigare skådad utsträckning. Med rätt verktyg och tekniker kan stora datamängder samlas, struktureras och analyseras för att hitta intressanta mönster och insikter när det gäller till exempel geografiska rörelsemönster, konsumentbeteenden, riskbedömningar och upptäckt av bedrägerier. Marknaden för mjukvaror som kan analysera sociala medier och nätverk växer i tvåsiffrig takt och IBM räknar med att försäljningen kommer överstiga 15 miljarder dollar år Fler kommer att ha tillgång till mer känslig information. Don t be evil är en devis för Google. Det finns starka skäl att tro att det blir viktigare att såväl Google som andra verkligen lever efter denna devis. I takt med att mängden insamlad känslig information blir allt större hos allt fler aktörer så uppstår en risk att informationen missbrukas av såväl myndigheter som företag, organisationer och individer. Det blir viktigare för samhället att aktörerna själva väljer att göra gott. the end of privacy? IFLA:s trendrapport Möjligheten att vara hemlig, privat och otillgänglig minskar. Kanske når vi en situation då det är bättre att beskriva och publicera sin egen information. Risken är annars att någon annan gör det med sämre förmåga eller till och med oönskade syften. Kanske är det bättre att det finns hundratusen bilder på mig än att det bara finns fem? Kanske är det bättre att alla har tillgång till information om varandra än att bara några har det? En del kändisars bloggar kan fylla en sådan funktion. Pernilla Wahlgren behöver inte vara lika orolig för vad som skrivs om henne i tidningarna. Nu kan hon skriva sin egen version och lägga ut den på sin blogg istället. Bloggen har över läsare. Respekten minskar stadigt för andras önskan att behålla sin integritet och sitt privatliv. Men kanske blir vi människor mindre måna om integriteten. Det ofta svårt att bedöma framtida värderingar hos människor men på sikt kanske också viljan till egen integritet blir mer avgränsad? SAMHÄLLSINSTITUTIONERNA IFRÅGASÄTTS OCH OMVAND- LAS Inom omvärldsanalys används ibland förkortningen PEST, en förkortning av Political, Economic, Social och Technological. En mer utvecklad variant beskrivs i boken Scenario Planning the link between future and strategy av Mats Lindgren och Hans Bandhold. Författarna beskriver EPISTEL+M, en förkortning av 14(31)

15 Ekonomi, marknad, marknadsföring Politik Institutioner och organisationsformer Sociala förändringar och livsstilar Teknik och vetenskap Ekologi, miljö och hälsa Lag och brott Media I omvärldsanalysarbeten är institutioner det område där det minsta antalet trender brukar identifieras. Lite starkare EU är en av de få trenderna som brukar dyka upp på området. En av orsakerna till att institutionerna sällan får någon stor betydelse är att vi tar dem för givna. Det händer inte tillräckligt mycket. Nu befinner vi oss emellertid i en tid när många människor ifrågasätter samhällets funktionssätt och då är det just institutionerna, det mest fundamentala för samhället vi ifrågasätter. Huvudfrågan i samhället är nu vilka institutioner som kommer att dominera i framtiden. Samhällsinstitutionerna ifrågasätts Nobelpristagaren Douglas North är känd för sitt arbete med institutioner. North talar bland annat om formella och informella institutioner och deras betydelse för ekonomisk tillväxt. Formella institutioner styrs av lagar och regler. De informella institutionerna mer av sedvänjor och normer. Liksom Robert Putnam visar North på betydelsen av de informella institutionerna. Nu ifrågasätter vi i stora delar av västvärlden såväl formella som informella institutioner. Informella institutioner och ideal som demokrati, kapitalism, journalism, tillväxt, mänskliga rättigheter ifrågasätts, på samma sätt som de formella institutionerna EU, regeringar, rättsstaten med flera. Övervakningsskandalerna under hösten 2013 har av exempelvis Sveriges advokatsamfund och flera tidningsledare, beskrivits som hot mot mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati några av de institutioner som i Sverige varit allra mest heliga. Nu får de stå tillbaka för andra nationella intressen. Institutionerna klarar inte av sina åtaganden och försämras och kritiken blir hårdare. Svaren och alternativen söks därför allt längre bort från de nuvarande institutionerna. Företagen tar samhällsansvar Företagen förväntades under de senaste 30 åren ofta vara till enbart för sig själva och för sina ägare. Nu blir det allt vanligare att företag och företagsledare börjar måna om lokalsamhället, sina anställda och utsatta grupper i samhället. Allteftersom trenden har vuxit fram har det börjat handla om mer meningsfulla åtgärder, snarare än så kallad greenwashing (att spendera resurser på att framställa sig som hållbar). 15(31)

16 Jack Welsh, VD på General Electric och den företagsledare som kanske närmast förknippades med att förorda aktieägarvärde, har nu sagt att det är den dummaste idé som finns. Företagsledare inser nu att de måste verka i ett fungerande samhälle, få kunder som vill köpa deras varor och anställda som uppskattar verksamhetens mål och mening. Det kan också vara så att välfärdsstatens bristande förmåga att hantera alla utmaningar tvingar företagen att agera. Finns inte utbildade människor, pensioner och hälsovård behöver företagen ordna det för att fungera. Att vara samhällsbärare är något som allt fler strävar efter. Civilsamhällets organisationer professionaliseras eller marginaliseras Frivilligorganisationerna och medlemsorganisationerna som haft en stark ställning och varit centrala för samhällsbygget får svårare. Nytta och professionalism får större plats och engagemang och frivillighet en mindre tydlig roll. De organisationer som blir framgångsrika agerar mer som professionella företag. Välgörenhetsorganisationer har blivit professionella insamlingsorganisationer. De organisationer som bygger på medlemmarnas engagemang och vilja att gå på formella möten och rösta fram förtroendevalda har allt svårare. De intressen som lyckas samla stora grupper människor är ofta kring enskilda frågor, till exempel djurens rätt, eller begränsade i tid som Kony 2012 om Ugandas krigsherre Joseph Kony. Välfärdsstaten utvärderas och effektiviseras Välfärdsstaten klarar inte av sina åtaganden i den utsträckning som medborgarna vill. En ständig kapplöpning för att utvärdera och effektivisera verksamheten och komma ikapp medborgarkraven har pågått i två decennier. Effektiviteten och kostnadsjakten kräver också att kvalitet mäts, men allt som oftast är det svårt att mäta rätt, följa upp och dela ut sanktioner när det inte fungerar. Nyskapande och innovation är exempelvis svårt eller omöjligt att mäta. Såväl privat som offentlig verksamhet får ofta fortsätta fast det inte blir som det var tänkt. I slutändan matchas inte kraven på välfärdsstaten med de kostnadsökningar som kommer. Kampen mot demografin där fler människor ska försörjas av allt färre blir en svår utmaning för hela Europa. Den utmaningen kanske rent av inte klaras av utan en ordentlig samhällsförändring. MÄNNISKOR LÄNGTAR EFTER TRYGGHET OCH VÄGLEDNING Människor har under de senaste åren upplevt något som kan beskrivas som anarki. Det har varit anarki i miljön, i samhället och på marknaden i synnerhet den finansiella marknaden. Även som individ har världen blivit mer turbulent och svårgreppbar. Vi har fått så många vänner på sociala medier att vi inte klarar av att hantera dem. Även vår identitet har tillåtits förändras i olika sammanhang och på flera olika sätt. Vi har anpassat oss med kläder och attityder och beteenden till nya sammanhang allt oftare. Till slut har vi fått ett behov av att landa att hitta oss själva och finna långsamhetens lov. Efter en tid av anarki har vi längtat efter något tryggt och beständigt att hålla oss till. Människor söker förankring i historien och traditioner, i sym- 16(31)

17 boler som visar på något beständigt i tillvaron. Bondesamhället är ett exempel på ideal som vuxit sig starkt under de senaste åren. Även storstadsbor ska nu odla själva. Ledande trendanalytiker som Lii Edekoort och Stefan Nilsson lyfter fram, Urban farming, det vill säga storstädernas och storstadsmänniskornas ökade intresse för trädgård, egenodlat med mera. I Linköping är på gång att bygga Plantagon, ett höghus med stadsodling som ett försök till hållbart stadsliv i framtiden. Fler människor har vänt sig in mot den lilla världen med familj och närmaste vänner istället för till nyfikenhet inför den stora. Efter en tid med ökat fokus på historien har vi nu börjat titta mot framtiden. Nu befinner vi oss i en tid då människor också söker nya ledstjärnor framåt, ideologier och ledare som visar på någonting nytt. Digital detox Informationsöverflödet har gjort oss oförmögna att hantera tillvaron av intryck. Vår egen personliga kunskapskarta hinner inte med att anpassa sig. Vi får svårare att förstå sammanhang och hur saker hänger ihop. Ekonomin är för komplex och teknikförändringarna för snabba. Vi klarar inte av att få ihop helheten. Istället längtar vi efter mediefasta och digital detox, avgiftning. Att fjärma sig från information och intryck blir efterlängtat. Gemenskapslängtan Individualiseringen har varit en av 1900-talets starkaste trender. Människor har blivit mer postmoderna och gjort fler fria val som varit mindre styrda av familj, kulturen under uppväxten och auktoriteternas önskan. Nu har värderingarna och samhällsandan vänt. I de flesta västländer har individualiseringen nått sin topp för den här gången. Personer födda efter 1985 har inte mer postmoderna värderingar utan blir mer orienterade mot familj, trygghet och traditioner. Detta kan ses i exempelvis Kairos Futures studier och World Values Survey. Människor längtar nu efter gemenskap och sammanhang. Tillhörighet till en grupp blir allt viktigare för människor. Introvert blir hetare Att vara socialt kompetent, öppen och frispråkig har varit de lite bättre egenskaperna under lång tid. Nu är vi på väg mot ett ökat intresse för de introverta personerna, nördarna och de lite socialt svåra personerna, som har en egen syn på världen. Det finns en ökad status för personer som avviker från normen av idealpersonen i många dimensioner. Personer med funktionsnedsättning kan vara stjärnor inom idrotten, musikscenen och i TV-serier. Nördar som spelar schack eller kan busstidtabellen eller är bra på att minnas i allmänhet har blivit intressanta ibland till och med superstjärnor. Filterbubblorna blir fler Den ökande mängden information gör att det uppstår olika informationsvärldar. Alla människor är inte med i alla dessa världar utan blir del av ett urval informationsvärldar. Avstånden mellan olika individers informationsvärldar och samhällssyn vidgas. Vi får och skapar egna informationsfilter som ger oss olika filterbubb- 17(31)

18 lor att leva i. Vi förstår våra likar bättre, viket ger trygghet. Å andra sidan vet vi mindre om andra människors informationsvärldar och förstår dem sämre. Öppenhet och tolerans mot olikheter minskar Det korrekta idealet är att vara respektfull, tolerant och öppen för andras åsikter. I praktiken intresserar vi oss mindre för andras åsikter och annorlunda åsikter. Vi orkar inte blir ifrågasatta själva utan vill ha vår världsbild ifred. I sin bok Networked the new social operating system skriver författarna Lee Rainie och Barry Wellman: Sparsely knit networks often provide bridges to multiple social worlds. By contrast, densely knit networks like small town villages often provide bonding, solidarity, and security but at the probable cost of insularity and social control. Vi har levt i en tid då trångsynthet och social kontroll har varit väldigt negativt. Nu när förändringstakten varit hög, på gränsen till anarki prioriterar människor sannolikt annorlunda. Människor är beredda att acceptera mer trångsynthet och social kontroll till förmån för att få känna ökad gemenskap och trygghet. Det kan till och med vara att föredra för att vi ska må bra. BIBLIOTEKSARENAN Samhällsarenan utgör förutsättningarna för biblioteken och aktörerna på arenan. Det finns också trender på själva biblioteksarenan, förutsättningar för hur media publiceras och används till exempel. Förutom trender så finns det också roller som biblioteken har och kan få i framtiden som är värda att förstå och analysera inför framtiden. En viktig del i projektet är deltagarnas arbete med trender som pågår på biblioteksarenan, och tankar om hur biblioteken kan tänkas utvecklas i framtiden. Resonemangen kring dessa trender, områden och framtida roller har pågått under hela projektet och den analysen och de diskussionerna är viktiga att fortsätta även fortsättningsvis. I de fem avsnitt som följer redovisas resultatet av projektets ingångvärden så som de har presenterats i bakgrundsmaterial och inpass från deltagare i TrendLab, seminarier, workshops och intervjuer. Resonemang som har framkommit där återges i koncentrat och sorterat. Resultatet är Kairos Futures dokumentation och analys av det samlade underlaget. RESONEMANG OM BIBLIOTEKENS FRAMTIDA ROLLER När vi under projektet frågade ett hundratal personer på biblioteksdagarna om bibliotekens framtid framkom en flora av möjliga framtida roller för biblioteken. Alla bedömdes inte lika troliga och framför allt inte lika attraktiva. Bilden illustrerar ett antal huvudsakliga roller som nämndes där orden fått större typsnitt när de 18(31)

19 nämnts många gånger. På axlarna anges en preliminär bedömning av hur troligt respektive hur önskvärt deltagarna bedömde de olika rollerna. Deltagarna i workshopen under Biblioteksdagarna definierade alltså några möjliga framtida roller för biblioteken. Dessa axplock har legat till grund för utformningen av intervjufrågor och underlagsmaterial som Kairos använt senare i projektet. Under projektets gång beskrevs ytterligare tankar om funktioner, roller, förhållningssätt mm som biblioteken kan arbeta i riktning mot. Den samlade bilden är att bibliotekens möjliga framtida roller är många. Den nationella biblioteksstrategin har med andra ord många alternativa målbilder att diskutera och ta ställning till. RESONEMANG OM LÄRANDE, BILDNING OCH KUNSKAP Formen för kunskapsförmedling har i mångt och mycket styrt synen på kunskap och bildning. I en tradition av muntligt berättande blir en person med gott minne och förmåga att berätta sagor en nyckelperson. Med tryckkonsten och bokens framväxt blev den som kunde läsa och skriva långa texter förebilden. Under talet har journalisterna övertagit rollen som de främsta samhällstolkarna med fokus på kortare texter, kritik, metaanalys och timing. I det nu framväxande paradigmet är textlängderna kortare, visualiseringen viktigare och interaktiviteten mer framträdande. Förmågan att läsa och skriva långa texter minskar. Med det försvinner sannolikt också andra centrala förmågor för kunskapsbildning. Allmänbildning, gott minne och djup är fint men det blir likväl ovanligare. 19(31)

20 Tekniken och förändringshastigheten kan också bidra till att medieformaten förändras. Publiceringen av forskning och fakta kan förändras. Under en av workshoparna menade en grupp att fakta har kortare livslängd än fiktion. Det är därför inte säkert att fakta lämpar sig för bokformatet om det fortsätter vara statiskt. Det blir tydligt att behovet av att hantera det nya medie- och informationslandskapet ökar. För att fungera i samhället behövs nya förmågor och verktyg. Delning av media, visualisering och skapande, sökning och filtrering av videobaserat material är några exempel på förmågor som med stor sannolikhet kommer att bli viktigare i framtiden. Lärandet har tidigare varit nära knutet till den person som hade kunskap dvs läraren. Lärare och kunskap var en bristvara och styrde mycket över hur kunskapsbildningen skedde i samhället. Ännu längre tillbaka i tiden var det nästan bara prästerna som kunde läsa. I takt med stigande utbildningsnivåer och mer tillgänglig kunskap har möjligheten att lära sig blivit allt mindre begränsad. I och med framväxten av Internet och alla tillgängliga medier, föreläsningar, öppna utbildningar mera mera. har möjligheten ökat att lära sig av världens bästa forskare, författare och lärare så länge du har tillgång till internet. Massive Open Online Courses, MOOC, är en del i en växande rörelse där fler och fler universitet, lärare och föreläsare i allmänhet sprider sin kunskap betydligt enklare och till fler människor än vad som tidigare var möjligt. En jämnare fördelning av möjligheter till lärande behöver däremot inte innebära att alla lär sig lika mycket tvärtom talar det mesta för att kunskapsklyftorna kommer att öka. I dag beräknas en och en halv miljon svenskar inte vara digitalt delaktiga, eller använda internet sällan. Det talas om digitalt utanförskap, dvs oförmåga att ta del av samhällets digitala tjänster. De som har talang, ägnar tid och energi åt att lära sig och får stöd att hitta former för att få rätt material och utbildningsformer, kommer att lära sig mer. Möjligheterna att hindra någon från att lära sig mer kommer att försvinna. Lärare kommer inte att kunna begränsa vilka böcker, utbildningar och föreläsningar de mest intresserade eleverna får ta del av. De som har föräldrar, arbetsgivare, syskon, vänner, nätverk, energi och intresse kommer att segla ifrån kunskapsmässigt. De som får hjälp med motivation och strukturer som stöder lärandet kommer att lära sig betydligt mer än de som inte har de förutsättningarna. Risken är att de som lämnas för sig själva och inte har motivation och stöd för att hitta rätt kommer att använda de nya möjligheterna och tekniken till att underhålla sig allt mer här och nu och lära sig allt mindre inför framtiden. De olika medieformaten kommer att göra bibliotekens uppgift och innehåll ännu mer mångfacetterat. Det blir sannolikt svårare att hantera alla medieformer och olika former av kulturella uttryck som kan få plats på biblioteken. Det kan också finnas en svårighet att ta till sig olika informationslandskap när interaktivitet och visualisering blir viktigare. Det blir utmanande framöver att översiktligt kunna guida en biblioteksbesökare inom ett mindre bekant område när in- 20(31)

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

AVFALL SVERIGE Piteå 2 juni 2010. Erik Herngren Jessica Carragher Wallner

AVFALL SVERIGE Piteå 2 juni 2010. Erik Herngren Jessica Carragher Wallner AVFALL SVERIGE Piteå 2 juni 2010 Erik Herngren Jessica Carragher Wallner F F U T U R E E S S T T R FUTURE R A T A E T G E Y -- G STRATEGY Y A C T A I C O T N - I -! O N! Foresight that matters innovation

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive 1 Förändring Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Data 2 Innovation B i g D

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Sioux-ordspråk: När du upptäcker att du rider en död häst, är den bästa strategin att hoppa av.

Sioux-ordspråk: När du upptäcker att du rider en död häst, är den bästa strategin att hoppa av. The Workshop i sammanfattning Why Your Returns Are Love I dag konsumeras mer och mer media samtidigt som konsumenter i allt större utsträckning anstränger sig för att undvika traditionell reklam. Fragmenteringen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Sant falskt eller mittemellan

Sant falskt eller mittemellan Kort sammanfattning av: Sant falskt eller mittemellan En dag om medie- och informationskunnighet i Umeå 2014 Dagen förklarade medie- och informationskunnighet på ett grundläggande plan. Det satte dessutom

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag Morgonrock Fredag 14 februari, Vetenskapens Hus i Luleå Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av Rekordgenerationen Födda 1945-54 En studie av I samarbete med Rekordgenerationsstudien Rekordgenerationen (födda 1945 54) är uppväxt under rekordåren på 1950- och 60-talen. Årskullarna var stora med oslagbara

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst 1 Marknad Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Det moderna miraklet 200 000 150 000 Bnp per person i Sverige 100 000 50 000 5 000

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, 2 juli 2014 St Nicolai kyrkoruin, Visby Moderator: Peter

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Reflektioner kring bibliotekens utveckling Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Innehåll Förord 3 Verksamhet och användarkrav reflektioner kring bibliotekens

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer