Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 UKFF Område Kungsberget/Linghem Kvalitetsredovisning 2007/2008 Linghems förskoleverksamhet 1

2 Innehållsförteckning Grundfakta om Linghems förskoleverksamhet.3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen.3 Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning 3 Mål för den aktuella tidsperioden..3 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 4 Arbetet i verksamheten (insatser för att nå målen) 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål.6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till prioriterade mål..7 Analys och bedömning av måluppfyllelse..8 Åtgärder och förbättringar..8 Uppföljning av likabehandlingsplanen 9 Bilaga 1. Lokal arbetsplan för Linghems förskoleverksamhet 2

3 Kvalitetsredovisning för Linghems förskoleverksamhet 2008 Grundfakta om Linghems förskoleverksamhet Linghem har fem kommunala förskolor med sammanlagt nio avdelningar. Förskolorna finns på Tulpanvägen 1, Sparvsångsvägen 49, Himnavägen 149, Trastsångsvägen 71 och Himnavägen 106. Det finns även sju familjedaghem i Linghem. Det är ca 240 barn inskrivna i Linghems förskoleverksamhet idag. Totalt är det 47 personer /42,15 åa som arbetar i förskoleverksamheten( 5.7 barn/åa). Personalen i förskolan består av både förskollärare och barnskötare. Förskolan på Himnavägen 149 har en kock. Resten av förskolorna har mottagningskök och köper mat från Kost o Restaurang. En rektor är ansvarig för förskoleverksamheten. Linghem är ett område som många barnfamiljer flyttar till. Det är fortfarande lång kö till förskoleverksamheten och alla barn får ej plats i Linghem när de önskar. Barn kan därför erbjuds garantiplats i en annan del av kommunen. Förskoleverksamheten i Linghem har få barn med annat modersmål än svenska. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Rektor har tillsammans med personalen arbetat fram kvalitetsredovisningen under våren BRUK-indikatorer har använts till de prioriterade målen. Personalen har använt både personalmöte samt studiedag. Varje person har skrivit individuella svar i BRUK-indikatorn. Därefter har personalen redogjort för varandra sina svar. Arbetslaget har enats om ett gemensamt svar. Underlag har även varit föräldraenkät samt utvecklingssamtal. Förskolorna använder barnintervju för de större barnen. Personalen upplever att de har en mycket bra kvalitetsprocess i arbetslagen och kvalitetsredovisningen har nu blivit en naturlig del i utvecklingen av verksamheten. Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning Personalen delar oftare in barnen i mindre grupper. Personalens förhållningssätt till leken har utvecklats. Personalen är mer observanta på hur varje barn fungerar i leken, högläsning och det fria berättandet för barnen har ökat. Böckerna är mer tillgängliga för barnen. Närbiblioteket besöks lite oftare. Möbleringen har setts över så att barnen kan använda rummen efter sina behov. Mål för den aktuella tidsperioden Prioriterade mål utifrån Linköpings Kommuns verksamhetsuppdrag för förskoleverksamheten. Den lokala arbetsplanens strävansmål täcker väl in kommunens prioriterade mål. Se bilaga Språkförståelsen hos alla barn i förskolan ska öka. Genom leken ska barns utveckling och lärande främjas. Jämställdhetsarbetet ska förbättras inom förskoleverksamheten. Alla barn ska känna sig trygga i förskoleverksamheten. 3

4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Övergripande bild: Personalen består av förskollärare, barnskötare och dagbarnvårdare. Förskollärarna har huvudansvaret för den pedagogiska utvecklingen enligt verksamhetsuppdraget. Varje förskola har en arbetslagsledare som bildar en ledningsgrupp tillsammans med rektor. Familjedaghemmen har en samordnare. Flera förskolor i Linghem tar emot studenter från Lärarutbildningen och det är ett positivt och utvecklande samarbete. Förskolorna tar även emot elever från andra skolor. De flesta förskolor öppnar kl 6.00 på morgonen och stänger kl Närvaron är hög under hela öppettiderna. Det påverkar personaltätheten eftersom personalschemat måste täcka öppettiderna. Förskolornas lokalstandard varierar men de flesta är nyrenoverade. Utomhusmiljön är mindre bra på förskolorna Sparvsångsvägen 49 och Himnavägen 106. Dessa förskolor saknar egna utegårdar och de måste därför använda områdets utegårdar som saknar staket. Särskilda insatser: Förskoleverksamheten har en specialpedagog anställd som arbetar 50 % i Linghem. Specialpedagogen är med och upprättar åtgärdsprogram för barn som behöver extra åtgärder som stöd i sin utveckling. Det finns möjlighet att få handledning från handledningsteamet vid behov. Behovet har ökat av handledning. Situationen för barn i behov av särskilt stöd är bra i förskoleverksamheten. Personalen upptäcker tidigt barnen som behöver stöd och sätter in de åtgärder som behövs utifrån de resurser vi har. Dessa barn skulle dock må bättre av mindre barngrupper och mer personal som har tid att stödja och hjälpa barnen att utvecklas i sin takt. Arbetet i verksamheten Personalen arbetar aktivt med att barnen ska känna trygghet i verksamheten. Barnen delas in i mindre grupper både ute och inne. Det är viktigt att ha bra samarbete med föräldrarna så att även de känner sig trygga med att lämna sina barn i förskolan/familjedaghemmen. Ex på samarbete är inskolning, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop in kaffe, föräldraråd och den dagliga tamburkontakten. Förskoleverksamheten har arbetat fram ett gemensamt dokument med frågor kopplade till lokala arbetsplanen, som används vid utvecklingssamtalen med föräldrarna. Varje barn möts individuellt utifrån sina behov. Personalen dokumenterar verksamheten med t ex fotografier, bildspel, video-film som visas för föräldrarna samt en webb-tidning. Varje barn har en egen mapp där teckningar o dylikt samlas. Leken Personalen är medveten om lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I verksamheten ges leken ett stort utrymme. Personalen är lyhörd och möblerar efter barnens ålder och behov så de inbjuds till lek. Barnen ges möjlighet att själva välja lekar efter intresse. Personalen ordnar så att det finns material som ger möjlighet till fantasi och kreativitet för barn. 4

5 Förskoleverksamheten har ett rikt utbud av fysiska aktiviteter med betoning på lek och rörelse både inomhus och utomhus. Förutom förskolelokalerna finns det särskilda lokaler för lek o rörelse, t ex lekhall, lokal i gemensamhetshus HSB. Dagbarnvårdarna har en egen lokal. Förskolorna /familjedaghemmens strävan är att vara utomhus både förmiddag och eftermiddag. Personalen upplever att barnen är mycket friskare när de är ute mycket. Barn och personal går ofta till skogen som finns i närområdet där barnen får möjlighet att leka och lära i naturen. Det är en positiv upplevelse att vistas i naturen. Personalen är medveten om betydelsen av att barnen behöver röra på sig och att det även påverkar lärandet. Språkutvecklingen. Det finns stor medvetenhet hos personalen om hur viktigt det är att använda de vardagliga situationerna till språkutveckling för barnen. Personalen läser böcker varje dag för barnen och återkopplar vad man har läst, så barnen lättare förstår bokens innehåll. Dessutom arbetar personalen med högläsning, berättelser, rim o ramsor, sånger mm. Barnen delas in i mindre grupper där man kan lättare samtala med alla barn. Varje dag genomförs samlingar med barnen där språket tränas, både i sång, diskussioner och samtal. Varje matsituation används till samtal mellan barn och vuxen. Barn och personal besöker närbiblioteket regelbundet för att låna böcker. Det görs en kartläggning av 5-åringarnas språkutveckling höstterminen och vårterminen. Verksamheten använder KAN-kartläggning av alla 5-åringar. KAN står för Kartläggning av spirande språk. Åldersanpassade frågor ställs i materialet om begrepp, rimord, bokstavskännedom och språkljud. Jämställdhet. Personalen upplever att pojkar och flickor ges lika stort utrymme i verksamheten. Personalen upplever även att de är medvetna om sitt bemötande och förhållningssätt till barn oavsett kön. Flickor leker gärna pojklekar ex sparka fotboll, brottas, leker högljuda lekar och leker med bilar. Pojkar som vill leka lugnare lekar, t ex i dockvrån ges utrymme till detta. I större grupper är det lättare att tysta och blyga flickor inte får uppmärksamhet. Stökiga och bråkiga pojkar blir ännu mer stökiga i stora grupper. Därför är det viktigt att arbeta med mindre barngrupper även när det gäller jämställdhet för att varje barn ska bli synligt. Reflekterande samtal sker i arbetslagen. Specialpedagogen har under ett års tid skrivit en D-uppsats om genus och inriktat sin undersökning på samlingens roll i förskolan för flickor resp. pojkar. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Återkoppling av testresultat Vad sa du fröken lämnas till förskolan under hösten av områdets specialpedagog till förskoleverksamhetens rektor. Resultatet kan leda till en metodutveckling av språkanvändningen i förskolan. Det finns en handlingsplan som beskriver övergången från förskola/familjedaghem till förskoleklass och fritidshem. Den fungerar bra och revideras vid behov. Varje vår träffas rektorerna för förskola och förskoleklass tillsammans med personal från resp. verksamhet för överlämning av barnen som ska börja i förskoleklass och fritidshem. Detta sker i samtycke med barnens föräldrar. 5

6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Förskoleverksamheten arbetar aktivt med LPFÖ 98 och har skrivit en Lokal arbetsplan utifrån läroplanens strävansmål och använder samma målrubriker. Lokal Arbetsplan för Linghems förskoleverksamhet. Normer och värden. Mål : Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen tröstar andra, lyssnar på andra, hjälper andra, tar hänsyn till andra och visar förståelse till andras känslor. Mål : Barnen utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Detta sker bl a när barnen ger varandra samma möjlighet till lek och utrymme och ser varandras olikheter som en tillgång. Utveckling och lärande Mål : Barnen utvecklar tilltro till sin egen förmåga. Detta sker bl a när barnen svarar på tilltal, talar i liten grupp, ber om hjälp. Gör egna ställningstagande, vill utmana sin egen förmåga. Mål : Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera. Detta sker bl a när barnen förstår möjligheten att återberätta upplevelser, återge händelser och sagor, uttrycka tankar, åsikter och känslor och använda sig av sitt kroppsspråk. Mål : Barnen utvecklar sitt ord- och begreppsförråd. Detta sker bl a när barnen namnger sina kamrater och personal på sin förskola / dbv. Känner igen rim o ramsor, sånger, känner igen olika färger, återberättar huvudinnehållet i en saga med egna ord och förstår begrepp som t ex över, under, framför och bakom. Mål: Barnen utvecklar sitt intresse för matematiska begrepp. Detta sker bl a när barnen vill veta vad siffrorna betyder, försöker räkna, försöker skriva av siffror och vill lösa enkla matematiska tal. Mål : Barnen utvecklar sitt intresse för skriftspråk. Detta sker bl a när barnen vill veta vad bokstäverna betyder, läsa/ljuda bokstäver, skriva av bokstäver, lekskriva sitt namn. Mål : Barnen utvecklar sin förmåga att leka och lära. Detta sker bl a när barnen deltar aktivt i lek och aktivitet, samarbetar och löser konflikter i leken, bearbetar vardagsupplevelser genom leken, tar egna initiativ till organiserade lekar och upptäcker nya sätt att lära sig på. 6

7 Barns inflytande Mål: Barnen utvecklar förmåga att påverka sin situation. Detta sker bl a när barnen deltar i planeringen och utvärderingen av dagliga aktiviteter, framför egna tankar och åsikter med hjälp av ord, kroppsspråk och gester och väljer vilka lekar och aktiviteter de vill delta i. Mål: Barnen utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta sker bl a när barnen lyssnar på varandra, väntar på sin tur, accepterar att människor vill och tycker olika, med hjälp av varandra löser konflikter. Förskola och hem Mål : Personalen inom förskoleverksamheten utvecklar ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Detta sker bl a vid den dagliga kontakten, föräldraenkät, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop in och föräldraråd. Förskoleverksamheten har lyckats väl med att arbeta i riktning mot de strävansmål som står beskrivna i läroplanen LPFÖ 98. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till prioriterade mål. Språkförståelsen. Personalen upplever att flera barn kommer till tals när barnen delas in i mindre grupper. Barnen kan återberätta upplevelser, återge händelser och sagor, uttrycka tankar, åsikter och känslor och använda sig av sitt kroppsspråk. Barnen namnger sina kamrater och personal på sin förskola/familjedaghem. Barnen känner igen/upprepar rim, ramsor och sånger, känner igen/namnger olika färger. Barnen förstår begrepp som t ex : över, under, framför och bakom. De äldre barnen visar intresse för vad bokstäverna betyder, skriver bokstäver, skriver sitt namn och lekskriver. Leken Personalen upplever att barnen deltar aktivt i lek och andra aktiviteter dagligen. Personalen ser att barnen genom leken lär sig samarbeta och lösa konflikter, bearbeta vardagsupplevelser, ta egna initiativ till organiserade lekar, använda mer avancerat material och att upptäcka nya sätt att lära sig saker på. Jämställdhetsarbete Personalen upplever att barnen ser varandra som likvärdiga individer och att alla barn i gruppen känner sig lika värda. Barnen leker med varandra oavsett kön. Barnen visar genom sitt förhållningssätt att de lyssnar och visar förståelse för andras känslor och ser varandras olikheter som tillgång. Genom indelning i mindre grupper blir talutrymmet likvärdigt mellan pojkar och flickor. 7

8 Trygghet Personalen arbetar aktivt med att barnen ska känna trygghet i verksamheten. Verksamheten har låg personalomsättning vilket ökr tryggheten för barnen. Personalen upplever att barnen trivs och är trygga i förskolan/familjedaghemmen. Analys och bedömning av måluppfyllelse Personalen upplever att förskoleverksamheten är av god kvalitet och arbetar i riktning mot läroplanens strävansmål. Föräldrarna är i stort sett mycket nöjda med verksamheten enligt föräldraenkät, föräldraråd, utvecklingssamtal, föräldramöten, daglig kontakt och attitydundersökningen. Personalen upplever att barnen trivs och är trygga i förskolan/familjedaghemmen. Attitydundersökningen och föräldrakontakter visar att måluppfyllelsen är hög. Personalen upplever att flera barn kommer till tals när barnen delas in i mindre grupper. Personalen upplever att barnen deltar aktivt i lek och aktivitet. Ett lekinriktat arbetssätt bidrar till att barnen i förskoleverksamheten får bättre förutsättningar för utveckling och lärande och därmed kunna möta nya utmaningar i livet. Personalen upplever att barnen ser varandra som likvärdiga individer och alla barn i gruppen känner sig lika värda. Personalen upplever att barnen utvecklar sitt språk genom att medvetet använda vardagliga situationer för att stödja och stimulera barnens språkutveckling. Genom att läsa och berätta för barnen samt ge dem talutrymme och möjlighet till återberättande utvecklas också språkinlärningen. Resultatet av KAN kartläggning kommer att sammanställas och bearbetas under detta läsår. Personalen arbetar medvetet för att alla barn ska känna trygghet i förskoleverksamheten.. Åtgärder och förbättringar Det vore önskvärt att minska barngrupperna till max 15 barn per förskolegrupp samt att utöka personaltätheten. Förskolan behöver fortsätta medvetet arbeta med mindre grupper i den stora barngruppen. Alla barn behöver ej göra samma aktivitet samtidigt. Rektor och personal organiserar den barnfria tiden så det ger mer tid till planering och reflektion för personalen. Forskningen visar att rummen i förskolan ska vara könsneutrala. (Odelfors, 1998). Det är bra att jobba med könshomogena grupper ibland (flickgrupper, pojkgrupper). Personalen kan använda videokameran för att se på sitt eget förhållningssätt. (Wahlström, 2003) Barn är duktiga på att anpassa sig och klagar sällan över sin ojämnställda situation. Om personal signalerar att det är skillnad på flickor och pojkar och på vad som förväntas av dom så snappar barnen snabbt upp detta. (SOU, 2004, sid 13). Det är därför viktigt att personalen ofta diskuterar och reflekterar över sitt förhållningssätt till pojkar och flickor. I tidningen Förskolan nummer 7, 2008 kan man ta del av ämnet kring barnböcker och genus. När barnböcker lånas tas genusglasögonen på sig och man ser över de barnböcker som finns inköpta till verksamheten. Böckerna bör värdera båda könens egenskaper lika högt och ha förebilder som både flickor och pojkar kan identifiera sig med. 8

9 Uppföljning av likabehandlingsplanen Verksamheten har en likabehandlingsplan som kommer att revideras under hösten 2008 tillsammans med personal och föräldrar. Personalen har gått igenom innehållet i likabehandlingsplanen så att alla ska vara väl förtrogna med innehållet och arbeta därefter. Personalen arbetar medvetet förebyggande för att förhindra kränkande behandling av någon. Bilaga Lokal arbetsplan för Linghems förskoleverksamhet Ansvarig för kvalitetsredovisningen Kerstin Rönnberg Rektor Linghems förskoleverksamhet 9