IVL Nyheter nr :41:01]

Transkript

1 IVL Nyheter nr Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Skicka vidare Prenumerera Avprenumerera IVL Nyheter Innehåll: Nytt projekt om hållbarhetscertifiering av stadsdelar IVL i stort EU-projekt om läkemedel och miljö IVL utvecklar metodik för beräkna kemiska fotavtryck Andreas Carlgren medverkar på konferensen Tillståndet i miljön Återanvändning ger stora miljövinster Nytt kunskapscentrum om fossilfria bränslen Klimatförändringar kan ligga bakom sänkta kvävedioxidnivåer Populärvetenskaplig skrift om avskiljning och lagring av CO2 Närstudie av partiklar från sjöfart Effekter på innemiljön av flamskyddsmedel studeras i EU-projekt Intressen på kollisionskurs seminarium om Östersjöns växande infrastruktur Hur blir innovationer hållbara? Nätverk går samman för att stärka miljöteknikområdet Nytt projekt om hållbarhetscertifiering av stadsdelar En bred representation av företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn har gått samman i projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. IVL Svenska Miljöinstitutet är en av 24 aktörer. Det krävs en betydligt större samordning än vad som är vanligt idag för att hela stadsdelar ska kunna bli socialt och miljömässigt hållbara. Nu har vi skapat förutsättningar för det, säger Åke Iverfeldt, vice vd IVL. Foto: Dynagraph AB/ Stockholms stad IVL i stort EU-projekt om läkemedel och miljö IVL medverkar i det nystartade forskningsprojektet Pharmas som finansieras av EU:s sjunde ramprogram. Projektet har som övergripande målsättning att utveckla och förbättra riskbedömningen av läkemedel i miljön med särskilt fokus på dricksvatten. IVL utvecklar metodik för beräkna kemiska fotavtryck Carbon footprint och Water footprint börjar bli etablerade metoder som beräknar miljöbelastningen på klimat och vattenresurser metoder som IVL arbetar aktivt med och driver utvecklingen av. Nu har IVL även tagit initiativ till utveckling av en metodik för att beräkna det kemiska fotavtrycket. 07:41:01]

2 IVL Nyheter nr Andreas Carlgren medverkar på konferensen Tillståndet i miljön Sveriges miljöminister Andreas Carlgren medverkar på konferensen Tillståndet i miljön som äger rum på Rival i Stockholm den 3 maj. Det är sjunde året i rad som konferensen hålls och arrangörer är IVL Svenska Miljöinstitutet och tidningen Miljörapporten. På konferensen granskas och debatteras aktuella frågor som vindkraften, klimatkompensation och vem som egentligen styr miljödebatten. Dagen avslutas med en stor utfrågning av Carlgren om den kommande miljöpolitiken. Deltagarna har dessutom möjlighet att i förväg ställa frågor och få svaren direkt från miljöministern på konferensen. Läs programmet... Återanvändning ger stora miljövinster Lämna bra begagnade möbler, kläder och elektronik till återanvändning istället för att slänga allt i avfallscontainern. Det lönar sig för miljön, visar färska siffror från en undersökning som har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet. På Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg välkomnas besökaren av personal som hjälper till att hitta saker i avfallslasten som går att återanvända. Genom detta aktiva sätt för ökad återanvändning kan man undvika 360 ton avfall per år. Nytt kunskapscentrum om fossilfria bränslen IVL har, tillsammans med ledande svenska universitet, industrier och ett par andra forskningsinstitut startat ett kunskapscentrum för förnybara drivmedel. Centrumet kallas f3 Fossil Free Fuels. Klimatförändringar kan ligga bakom sänkta kvävedioxidnivåer Halten av kvävedioxid i europeiska städer överstiger allt oftare EU:s gränsvärden, sannolikt till följd av ökade utsläpp från trafiken. I sydvästra Sverige däremot ses mestadels avtagande haltnivåer under de senaste tio åren. Förklaringen kan ligga i förändrade klimat- och väderförhållanden. Populärvetenskaplig skrift om avskiljning och lagring av CO2 IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en populärvetenskaplig skrift om de idag kända 07:41:01]

3 IVL Nyheter nr förutsättningarna för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Sverige och Östersjöregionen. Skriften bygger på en inledande utredning av förutsättningarna för CCS inom ramen för det så kallade Östersjöprojektet som genomförs på initiativ av Energimyndigheten. Vattenfalls pilotanläggning för koldioxidavskiljning i Tyskland. Foto: Vattenfall Närstudie av partiklar från sjöfart Sjöfarten står för betydande utsläpp av luftföroreningar, närmare 80 procent av alla varor som transporteras över världen går med sjöfart. Trots att sjöfarten förväntas att öka kraftigt finns mycket lite data tillgänglig över partikelutsläppen. Effekter på innemiljön av flamskyddsmedel studeras i EU-projekt IVL deltar i det nyligen startade EU-projektet Inflame som kommer att undersöka allt från emissioner, spridning, exponering, upptag samt toxiska effekter av substanser som används i nya flamskyddsmedel. Särskilt fokus kommer att ligga på inomhusmiljön eftersom många av dessa ämnen finns i produkter som används inomhus. Intressen på kollisionskurs seminarium om Östersjöns växande infrastruktur Arbetet med att sänka ner den 122 mil långa gasledningen Nord Stream på Österjöns botten är nu i full gång. Även en stor utbyggnad av vindkraften till havs planeras och oljetransporterna som går genom Östersjön blir allt fler. Hur hårt tryck klarar Östersjön av och hur skyddar vi vårt hav mot framtida miljöhot? Den 7 april arrangerar IVL Svenska Miljöinstitutet ett seminarium där aktuella miljö- och infrastrukturfrågor som rör Östersjön står i fokus. Hör infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd om regeringens arbete för att förbättra situationen i Östersjön. Björn Risinger berättar hur den nya Havs- och vattenmyndigheten ska stärka och effektivisera arbetet med hav och vatten. Det blir debatt om den ökande trafiken och behovet av större hamnkapacitet där representanter från Norvikudden och Sveriges Redareförening deltar. Dessutom kommer Lars O Grönstedt från Nord Stream och representanter från Seabased och Blekinge Off Shore att berätta om nya energisatsningar i Östersjön. Läs programmet :41:01]

4 IVL Nyheter nr Hur blir innovationer hållbara? I EU projektet SPIN undersöker IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med andra partner hur man kan integrera hållbarhetsfrågor i innovationsprocessen. Nätverk går samman för att stärka miljöteknikområdet Det högteknologiska nätverket Stockholm Cleantech Business Network, SCBN, som drivs av KTH har gått samman med det IVL-koordinerade nätverket Stockholms Miljöteknikcenter, SMTC, som är Stockholms och Mälardalens största nätverk för miljöteknikföretag. IVL Svenska Miljöinstitutet, Box , Stockholm. Växel: Redaktör: Eva Bingel 07:41:01]

5 Nytt projekt om hållbarhetscertifiering av stadsdelar En bred representation av företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn har nu gått samman i projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. IVL Svenska Miljöinstitutet är en av de totalt 24 aktörerna. - Vi har konstaterat att det krävs en betydligt större samordning än vad som är vanligt idag mellan stat, kommun och privata intressenter för att hela stadsdelar ska kunna bli socialt och miljömässigt hållbara. Nu har vi skapat förutsättningar för det genom att samla representanter från hela sektorn; från forskning till planerande kommuner, arkitekter, konsulter, byggherrar, fastighetsägare och energibolag, säger Åke Iverfeldt, vice vd IVL. Förutom IVL deltar Atkins, Boverket, Delegationen för hållbara städer, Diligentia, Energimyndigheten, Göteborg Energi, Göteborgs stad, HSB, KTH, Malmö stad, Mistra Urban Futures, NCC, Norrköpings kommun, Peab, Riksbyggen, Stockholms stad, Sweden Green Building Concil, Trafikverket, Två Punkt Noll, Umeå kommun, WSP, Vasakronan och White. Första steget i samarbetet blir att utvärdera hur internationella certifieringssystem för hållbar stadsutveckling kan utvecklas och införas i Sverige. Projektet finansieras av medverkande aktörer och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Fler organisationer kan komma att ansluta till samarbetet redan i vår. Se också projektets webbplats: För mer information kontakta Åke Iverfeldt, tel: :41:48]

6 Nytt stort EU-projekt om läkemedel och miljö IVL medverkar i det nystartade forskningsprojektet Pharmas som finansieras av EU:s sjunde ramprogram. Projektet har som övergripande målsättning att utveckla och förbättra riskbedömningen av läkemedel i miljön med särskilt fokus på dricksvatten. Pharmas koordineras av Brunel University i London och består av ett konsortium av ledande forskningsinstitut och analyslaboratorier i Europa. Arbetet kommer att bedrivas i nära dialog med företrädare för läkemedelsindustrin och berörda myndigheter. Projektet kommer att titta närmare på risker för såväl människor som organismer ute i miljön för två olika grupper av läkemedelssubstanser, nämligen antibiotika och läkemedel mot cancer. För att medverka till att mer realistisk riskbedömning görs i framtiden kommer Pharmas särskilt att studera den kombinerade effekten av blandningar av olika läkemedel. Dessa studier ska genomföras av ekotoxikologer på Göteborgs universitet. För att minska riskerna med spridning av läkemedel i miljön är det viktigt att förmedla information och arbeta förebyggande med de olika aktörerna som är involverade från det att ett läkemedel produceras, konsumeras och slutligen sprids i miljön. Som ett led i detta kommer IVL att medverka till att projektet utvecklar en prototyp för ett webbaserat klassificeringssystem. Målet är att bidra till att det fattas mer välgrundade beslut inom EU kring användning av läkemedel. För mer information kontakta Karl Lilja, tel: :42:09]

7 IVL utvecklar metodik för beräkning av kemiska fotavtryck Carbon footprint och Water footprint börjar bli etablerade metoder som beräknar miljöbelastningen på klimat och vattenresurser metoder som IVL arbetar aktivt med och driver utvecklingen av. Nu har IVL även tagit initiativ till utveckling av en metodik för att beräkna det kemiska fotavtrycket. Tomas Rydberg på IVL har fått mandat att leda ett initiativ inom SETAC - Society of Environmental Toxicology and Chemistry - att ta fram en vetenskapligt baserad metodik för Chemical footprints. Arbetet förväntas så småningom kunna leda fram till riktlinjer för hur det kemiska fotavtrycket ska beräknas. SETAC har tidigare tagit fram motsvarande riktlinjer för till exempel livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadskalkyler (LCC). Vi tror att detta kan vara det verktyg som hittills har saknats i kemikaliearbetet både lokalt och globalt. Och det kan vara ett steg på vägen att få upp kemikaliefrågorna på samma nivå som klimatfrågan, säger Tomas Rydberg. IVL har en bred kompetens inom ekotoxikologi, biogeokemiska processer och screening av nya kemikalier i miljön. Arbetet med Chemical footprint påbörjas under våren. För mer information, kontakta Tomas Rydberg tel: :42:31]

8 Återanvändning ger stora miljövinster Lämna bra begagnade möbler, kläder och elektronik till återanvändning istället för att slänga allt i avfallscontainern. Det lönar sig för miljön, visar färska siffror från en undersökning som har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet. På Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg välkomnas besökaren av personal som hjälper till att hitta saker i avfallslasten som inte behöver slängas, utan går att återanvända. Genom detta aktiva sätt för ökad återanvändning kan man undvika 360 ton avfall per år. Det ger en miljövinst som motsvarar koldioxidutsläpp från 450 bilar som var och en kör mil. Om samtliga återvinningscentraler i landet skulle göra som på Alelyckan skulle avfallet kunna minskas med nära ton om året. Det skulle betyda en reduktion med ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar åtsutsläppet från bilar. Dessutom skulle lika mycket energi sparas som går åt för att värma upp en större stad. Kretsloppskontoret Göteborgs Stad, som äger och driver Kretsloppsparken Alelyckan, har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och branschorganisationen Avfall Sverige tagit initiativet till undersökningen. Den vetenskapliga utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet. I Kretsloppsparken finns butiker som säljer begagnat byggmaterial, möbler, kläder och andra secondhand varor. Varje år tar man emot cirka 500 ton varor i mottagningsstationen. Av detta säljs nästan 75 procent i butikerna. Många besökare väljer att åka just till Kretsloppsparken, för då vet de att sakerna har chansen att komma till nytta igen. Den stora besparingen ligger i att man slipper producera nya varor när gamla används återigen. De viktigaste varorna att återanvända är elektronik och kläder som båda har stor miljöpåverkan i tillverkningsledet, säger Maria Ljunggren Söderman, projektledare, IVL Svenska Miljöinstitutet. Ladda ner rapporten B 1958 "Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan". För mer information kontakta Maria Ljunggren Söderman, tel: :43:10]

9 Nytt kunskapscentrum om fossilfria bränslen IVL har, tillsammans med ledande svenska universitet, industrier och ett par andra forskningsinstitut startat ett kunskapscentrum för förnybara drivmedel. Centrumet kallas f3 Fossil Free Fuels. Målet för f3 är att ta fram vetenskapligt underbyggt beslutsstöd för politiker, myndigheter, industri och andra organisationer, bland annat genom olika typer av tekniska systemanalyser och kunskapssynteser. På så sätt kan f3 bidra till ändamålsenliga styrmedel och FoU-satsningar. De avtal som nu tecknats gäller för verksamhetens tre första år, under vilka centrumet beräknas omsätta 30 miljoner kronor. Avsikten är dock att bygga upp en mer långsiktig verksamhet. I f3 ingår förutom IVL, Chalmers, KTH, Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå universitet, SP, Innventia, Sekab E-technology, Preem, Göteborg energi, Eon Sverige och Perstorp AB. Stiftelsen Chalmers Industriteknik är värd för centrumet. För mer information kontakta Tomas Rydberg, tel: :43:31]

10 Klimatförändringar kan ligga bakom sänkta kvävedioxidnivåer Halten av kvävedioxid i europeiska städer överstiger allt oftare EU:s gränsvärden, sannolikt till följd av ökade utsläpp från trafiken. I sydvästra Sverige däremot ses mestadels avtagande haltnivåer under de senaste tio åren. Förklaringen kan ligga i förändrade klimat- och väderförhållanden. Forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och Geovetarcentrum vid Göteborgs universitet har kartlagt i vilken grad meteorologiska processer påverkar kvävedioxidkoncentrationen (NO 2 ) i stadsluft, så kallad urban bakgrundshalt. Studien har genomförts som ett mindre pilotprojekt i Göteborg för åren För att kunna göra en analys av halttrenden inklusive de meteorologiska förutsättningarna, men utan påverkan från emissionstrenden, har en statistisk modell utvecklats. Resultatet från modelleringen pekar på ett tydligt avtagande av både årsmedelvärden och maximala dygnsmedelvärden morgon och kväll. Det ser ut som om klimatet och väder svarar för mellan 50 och 80 procent av den årliga variabiliteten av kvävedioxidkoncentrationen i Göteborg, enligt Lin Tang och Marie Haeger Eugensson, IVL. För att med säkerhet kunna visa om nedgången beror på en klimatförändring måste längre tidsserier beräknas. Studien delfinansieras av Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum. En mer fullständig artikel kommer att publiceras Water, Air, & Soil Pollution under våren. För mer information, kontakta Lin Tang, eller Marie Haeger Eugensson, :43:45]

11 Populärvetenskaplig skrift om avskiljning och lagring av CO2 IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en populärvetenskaplig skrift om de idag kända förutsättningarna för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Sverige och Östersjöregionen. Skriften bygger på en inledande utredning av förutsättningarna för CCS inom ramen för det så kallade Östersjöprojektet som genomförs på initiativ av Energimyndigheten. Östersjöstudien omfattar alla steg i kedjan från avskiljning via transport till lagring som krävs för att åstadkomma ett effektivt CCS-system i Östersjöregionen. I skriften pekas bland annat på de speciella förutsättningarna som råder här, det vill säga en förhållandevis hög andel industriella utsläpp och att en relativt stor andel av dessa är så kallade biogena utsläpp som kommer från skogsindustrin och energisektorn. Ett faktum som på sikt kan bli mycket intressant då man genom att avskilja och lagra utsläpp av biogen koldioxid skulle kunna åstadkomma nettominskningar av koldioxid. Ladda ner rapporten "Förutsättningar för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Sverige. En syntes av Östersjöprojektet" här. För mer information kontakta Jenny Gode, tel: eller Peter Stigson, tel: :44:00]

12 Närstudie av partiklar från sjöfart Sjöfarten står för betydande utsläpp av luftföroreningar, närmare 80 procent av alla varor som transporteras över världen går med sjöfart. Trots att sjöfarten förväntas att öka kraftigt finns mycket lite data tillgänglig över partikelutsläppen. I ett examensarbete inom ramen för EU-projektet Transphorm har Sofi Holmin Fridell studerat massa, mängd och storleksvariationer av partiklar i utsläppen från ett fraktfartyg på sträckan Iggesund-Lübeck. Mätningarna utfördes i april 2019 ombord fartyget TransReel. Analyserna visade att de vanligaste beståndsdelarna av partiklarna var svavel, organisk och oorganisk kol (sot), vanadin, nickel, calcium, järn och zink; resultat som stämmer väl överens med befintlig litteratur. Utsläpp av sot var också som väntat större vid en mer ofullständig förbränning. Utöver fartygsmätningarna analyserades också utsläppsplymen från skorstenen i en modellsimulering. Den visade att den svaveldioxid och kvävedioxid som släpptes ut oxiderades i luften efter 80, respektive 15 timmar. Även om internationell lagstiftning nu pressar ner utsläppen av framförallt svaveldioxid och i mindre grad kväveoxider präglas sjöfarten av svag lagstiftning i jämförelse med vägtrafik eller stationära källor. Studien pekar framförallt på ett större behov av samlade data för att kunna skapa en rättvis bild av vilken påverkan partiklar från sjöfarten har på klimat, hälsa och ekosystem. För mer information kontakta Jana Moldanova, projektledare för Transphorm, tel: :44:12]

13 Effekter på innemiljön av nya flamskyddsmedel studeras i nytt EU-projekt IVL deltar i det nyligen startade EU-projektet Inflame som kommer att undersöka allt från emissioner, spridning, exponering, upptag samt toxiska effekter av substanser som används i nya flamskyddsmedel. Särskilt fokus kommer att ligga på inomhusmiljön eftersom många av dessa ämnen finns i produkter som används inomhus. Flera kemiska föreningar som används som flamskyddsmedel har visat sig vara skadliga för miljö och hälsa, och tillverkning och användning av många sådana substanser är förbjuden. För att bibehålla föreskrifter om brandskydd, har nya föreningar introducerats men det är osäkert om dessa nya flamskyddsmedel innebär en miljömässig förbättring. De nya ämnena är bland annat långlivade bromerade och klorerade föreningar, men även fosforbaserade föreningar som är relativt lättnedbrytbara. Flera av de nya föreningarna har redan återfunnits i olika prover från organismer och från miljön inte bara i förorenade områden, utan även i Arktis. Dock är det relativt okänt hur ämnena kommer dit, det vill säga källor, utsläpp samt transportvägar, samt hur stor exponeringen av de nya flamskyddsmedlen är för människor. Det nystartade forskningsprojektet Inflame, Indoor contamination with flame retardant chemicals: causes and impacts, är ett så kallat Marie Curie Initial Training Network (ITN) projekt inom EU:s sjunde ramprogram. Det kommer att pågå mellan 2011 och Inom programmet kommer tolv doktorander och två post-docs att utbildas och en av doktoranderna kommer att finnas på IVL och arbeta med modellering av ämnenas emissioner och transport i inomhusmiljö. För mer information kontakta Anna Palm Cousins, tel: :44:29]

14 Hur blir innovationer hållbara? I EU projektet SPIN undersöker IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med andra partner hur man kan integrera hållbarhetsfrågor i innovationsprocessen. Sverige rankas högt bland innovativa länder inom EU och världen, dock är inte alla innovationer uthålliga. För att gå mot en hållbar utveckling behöver vi inte bara miljö- och hållbarhetsinnovationer utan också att alla innovationer på olika områden blir mer uthålliga. Därför kommer IVL att ta fram en sammanställning av vilka metoder som redan finns idag för att hjälpa speciellt små- och medelstora företag i deras innovations- och produktframtagningsprocess. Undersökningens mål är att visa på fungerande metoder, men också att peka på områden där det behövs vidare utveckling. Arbetet utförs delvis som ett examensarbete tillsammans med Linköpings Universitet och som en del av projektet SPIN, Sustainable Production through innovation in SME s, ett EU projekt med partners runt Östersjön. Se också Spins hemsida För mer information kontakta Uwe Fortkamp, tel: :45:08]

15 Nätverk går samman för att stärka miljöteknikområdet Det högteknologiska nätverket Stockholm Cleantech Business Network, SCBN, som drivs av KTH har gått samman med det IVL-koordinerade nätverket Stockholms Miljöteknikcenter, SMTC, som är Stockholms och Mälardalens största nätverk för miljöteknikföretag. Sammanslagningen gör att länken mellan näringsliv och universitet blir mycket starkare, säger Hanna Eriksson Lagerberg, koordinator för SMTC. Syftet med sammanslagningen är att förstärka och kraftsamla i Stockholm-Mälardalsregionen. Många av SCBN:s medlemsföretag är även medlemmar i SMTC och flertalet av dem har även varit med i någon eller flera av projektets delprojekt. SMTC kommer tillsammans med KTH:s kontaktnät kunna erbjuda företagen allt från affärs- och finansieringsmöjligheter till FoU- och kompetensmatchning. Att sprida KTH:s erbjudande via ett upparbetat och fungerande nätverk som SMTC är jättebra. Nu fokuserar vi på att utveckla ett bra erbjudande till företagen, nätverket blir starkare och det blir också tydligare för företagen i regionen, säger Malin Olofsson, ansvarig för näringslivskontakter på KTH. SMTC kan bland annat erbjuda sina medlemsföretag samverkan med universitet och högskolor, deltagande i SMTC:s besöksversamhet och att via de fyra företagsgrupperna vatten/luft, avfall, energi, hållbar stadsutveckling hitta gemensamma systemlösningar samt få hjälp ut på en exportmarknad. Se mer på SMTC:s hemsida För mer information kontakta Hanna Erikssson Lagerberg, tel: :45:20]