insamling nu Starka budskap ger kampanjer som berör Kvalitetskoden FRIIs medlemmar i startgroparna SID 6

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 85 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. År 2007 antogs FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang årgång 14 insamling nu EN TIDNING FRÅN FRII Kvalitetskoden FRIIs medlemmar i startgroparna SID 6 Starka budskap ger kampanjer som berör SID 8 FRII-medlemmar i ny skepnad 4 Expertråd för stora gåvor 8 Norska tomburkar ger stöd 13 Hockeyintresserade samlar in vid rinken 12 Alice Bah Kuhnke: Ny tankesmedja ska vålla debatt SID 5

2 friizon Kalendarium OKTOBER Cancerfondens kampanj Rosa Bandet samt gala i TV Kampanjen Världens Barn kulminerar, bland annat i SVT International Fundraising Congress, Holland Seminarium om redovisningsfrågor med Eva Törning, Öhrlings PwC. KFUK-KFUM, Rosengatan, Stockholm NOVEMBER Workshop kring FRIIs strategiprocess Vision KPMG anordnar seminarium om kvalitetskoden och momsregler för ideella föreningar och stiftelser. Tegelbacken 4A, Stockholm Öhlings PwC och Swedbank anordnar Ideellt Forum i Stockholm Den europeiska sponsringsföreningen ESA arrangerar konferens om sponsring och events Future Sponsorship i Bryssel anordnar FRII 2008-års Master Classes för FRIIs medlemmar och andra inresserade ledaren gåvor till ideella ändamål Skatteavdrag i nytt perspektiv SOM UTLOVAT TILLSÄTTER regeringen nu en utredning om skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (direktiv 2008:102). Detta är glädjande eftersom temat blivit något av en profilfråga för FRII. Det är väl genomarbetade direktiv som presenteras, och finansdepartementet berör de aktuella frågor som finns i debatten kring avdragsrätt. Man väljer alltså att vidga begreppet från avdragsrätt till skatteincitament. Som möjlig reform anger man flera alternativ: det kan ske i form av avdrag vid inkomstberäkningen, som skattereduktion eller som kreditering av givarens skattekonto. Detta är nytt. Här kan man spåra impulser från utlandet. DIREKTIVEN GÖR VISS åtskillnad mellan gåvor till forskning och till ideell verksamhet. Man kan ana att regeringen ser gåvor till forskning enklare att definiera och avgränsa. Positivt för FRIIs medlemmar är också att man anger att en ny eventuell reform för den ideella sektorn ska vara ett komplement till andra stödformer. Utredningen ska vara klar i juni 2009 och tittar både på juridiska och fysiska personers gåvor. Ett huvudintryck vid läsning av direktiven till utredningen är dock att finansminister Borg är angelägen om att framhålla svårigheter med ett införande av skatteincitament. Det känns som om han motvilligt tillsätter utredningen. Borg pekar på avgränsningsproblem, kontrollsvårigheter, EG-problematik och administrativa bördor. Utredningen ska bedöma om fördelarna överväger nackdelarna. Jag saknar vidare en bakgrundsbeskrivning av vad den idéburna sektorn representerar och de bidrag vår sektor ger till byggande av välfärd och ett mänskligare samhälle. Det förs inget resonemang om nya impulser från ideell sektor eller om dynamiska effekter vid införandet av skatteincitament. Det är skattefogden Borg och inte visionären Borg som hållit i pennan. Jag utgår från att utredningen kommer att samråda med FRII och andra intressenter. ERIK ZACHRISON GENERALSEKRETERARE PS. Jag vill se de flesta av FRIIs medlemmar på workshopen om FRIIs framtida strategi den 12 november. Det är fortsättningen på den process som inleddes vid årsmötet i maj. Under hösten genomförs flera fokusgrupper med representanter för medlemmarna. Gå in och ge synpunkter på forum.frii.se. Tillsammans formar vi det framtida FRII. Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser (s/v) Helsida A4: kr Halvsida, liggande: kr 1-spalt, stående: kr 2-spalt, stående: kr Kvartssida: 3000 kr Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och placeringskrav. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem Ny medlem i redaktionsrådet FRII HÄLSAR Caroline Edelstam Molin välkommen i redaktionsrådet för insamling nu. Caroline arbetar som konsult på - och kommunikationsföretaget Burson-Marsteller i Stockholm och går nu in som frivillig kraft i redaktionsrådet. I övrigt skriver hon även för Phrenicus (Schizofreniförbundets tidning) och Byggchefen (byggbranschens tidning). Caroline har även erfarenhet från frivilliginsatser inom en rad olika områden, bland annat Frälsningsarmén, Insamlingsstiftelsen Svenska Mikrokrediter och Föreningen Harald Edelstam. CLAES ANCKARMAN FRII säger nej till FLERA AV FRIIS MEDLEMMAR har i sommar kontaktats av företaget Samlain med inbjudan till samarbete. Efter en närmare studie av detta initiativ vill FRII inte rekommendera sina medlemmar att delta i Samlain. Anledningen är att företaget har funnits endast endast kort tid och affärsidén är otydlig. I insamlingen av pengar syns FRIIs medlemmar tillsammans med organisationer utan 90-konto. Även privatpersoners insamlingar förekommer. Detta är inte rätt miljö för FRIIs insamlingar! ERIK ZACHRISON insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu 2 Redaktion: Claes Anckarman, Caroline Edelstam Molin, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: , fax E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbild: Scanpix Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2008 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen.

3 kommenterat: toppen botten Skärpta regler för stiftelser Regeringen föreslår att minst 75 procent av en insamlingsstiftelses intäkter ska användas till ändamålet. Många av dessa stiftelser saknar 90-konto. Det är första gången en sådan regel införs i svensk lag. Momsfrågan aktuell igen EU underkänner Sveriges momsregler för ideella föreningar och tvingar regeringen till skärpt lagstiftning. FRII tar fasta på finansministerns ord om att den ideella sektorn inte ska förlora ekonomiskt och administrativt på att nya regler införs. Var med och forma FRIIs framtid NU ÄR DÖRRARNA ÖPPNA till ett nytt diskussionsforum på Internet för FRIIs medlemmar. Forumet är en del i en arbetsprocess som leds av styrelsen för att ta fram en ny vision och strategi för FRII. Processen kallas Vision Detta webbforum kommer att vara den centrala punkten under processen. För att bli medlem så går du till Sedan är det bara att delta i och bidra till de befintliga diskussionerna eller starta nya kring ämnen som du tycker är viktiga. Det går även att ladda ner dokumentation och annat. Köpgalleria illa ute Ett riktigt bottennapp av Wachtmeister galleria i Karlskrona som krävde Röda Korset, Reumatikerföreningen och Frälsningsarmén på kr var för att de skulle få samla in pengar på området. Vi bedriver handel, inte välgörande verksamhet, sa centrumledaren. Cancerhjälpfonden försöker Ett sällsynt amatörmässigt givarbrev med inkopierat inbetalningskort har distribuerats till givare runtom i Sverige av denna nya fond. Observera namnet! Inget 90-konto förstås. Hur kunde fonden få ett insamlingskonto av Swedbank? Syftet med processen är att ta fram ett nytt och starkare FRII, i dialog med medlemmarna. Målet är att presentera ett förslag till FRIIs årsmöte 2009 och den centrala frågan är: För vem och varför behövs FRII?. En första workshop i ämnet hölls 29 maj 2008, i anslutning till FRIIs årsmöte, och en andra omgång planeras till 12 november. Under hösten kommer även fokusgrupper att anordnas. Sprid den här informationen vidare inom din organisation. Alla synpunkter är viktiga. CLAES ANCKARMAN Ideella frågor diskuterades i Almedalen UNDER RUBRIKEN IDEELLA SVERIGE 2020 medverkade FRII i ett seminarium vid årets Almedalsvecka i Visby. Seminariet arrangerades tillsammans med Famna, Forum för Frivillig Socialt Arbete och Ideell Arena och hölls i Vårdförbundets utomhusarena i Hästgatsbacken. Moderator var Hanna Broberg från Forum för Frivilligt Socialt Arbete. Temat kring den ideella sektorns framtid fick en god injektion av inledningstalarna statsekreterare Christer Hallerby och Alice Bah Kunke från den nya ideella tankesmedjan Sektor3. Därefter anförde respektive organisation vinklingar på framtiden. FRIIS VICE ORDFÖRANDE Fredrik Söderhielm lyfte bland annat fram FRIIs Kvalitetskod, resultatuppföljningens betydelse, ökat stöd från svenska folket och avdragsrättsfrågor. Den efterföljande debatten handlade om en rad faktorer som påverkar sektorn. RED Utbildning för insamlare flyttas FRIIS CERTIFIERINGSUTBILDNING i insamling på Berghs School of Communication är framflyttad. Anledningen är att endast sex deltagare hade anmält sig till kursstart hösten -08. Det finns både ett ekonomiskt och pedagogiskt motiv till beslutet. Målet är att erbjuda minst 12 personer utbildningen. FLERA INSAMLARE som sagt sig vilja gå utbildningen, säger att de inte har tid att lägga två halvdagar per vecka på lektioner från september till mars. Upplägget behöver alltså förändras. Vi kommer nu att se över schemat för att reda ut vad som krävs. Det är mycket investerat i certifieringen, så det är viktigt att vi kommer vidare och kan bjuda in till ett nytt tillfälle under senare delen av Vill du vara med? Återkom till FRII om du har funderingar eller frågor! CLAES ANCKARMAN FRII välkomnar nya medlemmar FRII HÄLSAR välkommen till fyra nya medlemmar: Ett klick för skogen, Kalmar Stadsmission, Parkinson- Förbundet och Rotarys Läkarbank. Det är mycket roligt att FRII växer och vi ser fram emot ett nära och gott samarbete med våra fyra nya medlemmar framöver, säger Erik Zachrison, generalsekreterare på FRII. CA Fundraiser Svenska Helsingforskommittén utför ett omfattande arbete för de mänskliga rättigheterna i Sverige och i världen. Vi vill uträtta ännu mer och utvecklar därför en insamlingsverksamhet som ska stärka organisationens finansiella bas. Din uppgift blir att leda detta arbete. Välkommen med din ansökan om du är en person som sporras av utmaningar och ser till möjligheterna snarare än problemen. Läs mer på eller ring Natasha Jevtic Esbjörnson, informationsansvarig, på Sista ansökningsdag är 31 oktober,

4 aktuellt Mads Flarup Christensen, ny generalsekreterare för Greenpeace Norden, som efterträder Lennart Daléus. Hallå där... Hur känns det? Att stå i spetsen för Greenpeace Norden är något jag gläder mig mycket åt. Greenpeace har en energisk och duktig stab av anställda och frivilliga, samt visioner och kunskap som är nödvändiga för att hitta lösningar. Vilka utmaningar ser du framför dig? Världen står inför en gigantisk utmaning. Vi har mindre än åtta år på oss att vända trenden om vi ska undvika de värsta klimatförändringarna som beror på oss människor. Om 15 månader möts världen i Köpenhamn för den kanske sista chansen att få till ett globalt avtal som kan säkra detta. Men vi är optimistiska det finns miljötillvända lösningar på problemen. Vilka frågor kommer att prioriteras? Vi i Norden har stor potential att driva framgångsrika energikampanjer, och kommer att fokusera på tre delar av framtidens energi- och klimatlösningar: policy for globala klimatförhandlingar, vi konfronterar falska energilösningar som kol, kärnkraft och miljöfarlig bioenergi. Det viktigaste av allt är att vi kommer arbeta hårt för att visa hur energieffektiviseringar och förnybar energi är de enda realistiska och möjliga alternativen i framtiden. Bransch i förändring FRII-medlemmar ser över organisationen Flera av FRIIs medlemsorganisationer har genomfört stora omorganisationer den senaste tiden. Samordning, tydlighet, inköp men även Postkodlotteriet är orsaker bakom förändringarna. BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET, BRIS, är en av de FRII-medlemmar som nyligen genomfört en större omorganisation. Fem regioner har slagits samman till en gemensam juridisk enhet. Det är för att vi ska bli effektivare, kunna jobba med gemensamma riktlinjer och göra gemensamma inköp, säger Göran Harnesk, generalsekreterare på BRIS. De fem regionerna i BRIS har varit vana vid självständighet och har haft egna regelverk. Omställning kan upplevas som att man lokalt tappar en del av makten. Den här processen har fått ta tid och det är viktigt att alla blir lyssnade på. Det är viktigt att ha en dialog med alla inblandade säger Göran Harnesk. DET ÄR KONGRESSEN som har initierat förändringen och på BRIS har man jobbat i många år i olika arbetsgrupper för att försöka få med alla i förändringsarbetet. En extern konsult har anlitats för genomförandet. Spekulationer uppstår alltid när omorganisationer är på gång. Information och tydlighet med vad man vill är A och O, säger Göran Harnesk. Han tycker redan att de positiva effekterna syns i organisationen utåt sett blir det ingen skillnad. BARNCANCERFONDEN har gått igenom en liknande process där en tydligare riksorganisation har bildats av sex olika barncancerföreningar. Syftet är att centralisera. Men även decentralisera, förtydligar Johan Hederstedt som är styrelseordförande för Barncancerfonden. Det är viktigt att klara ut vilka uppgifter som ska ligga på centrala nivån och vilka som ska ligga regionalt, säger han. Nu ser man över rollfördelningen. Tanken att den centrala organisationen ska bistå de olika föreningarna med exempelvis ekonomisk rådgivning eller insamling. Tidigare har föreningarna genomfört egna insamlingar. Det kan bli ett dilemma mellan de professionella och ideella krafterna. Ofta står de regionala föreningarna de sjuka familjerna närmare. Det är lätt att det blir vi och dom. Ni i Stockholm bestämmer allt. Därför är delaktighet ett nyckelord, säger Johan Hederstedt. BARNCANCERFONDEN har inte kommit lika långt som BRIS i omorganisationen så att de kan se tydligt vilka effekterna har blivit. Däremot är Johan Hederstedt och styrelsen klara över vad de vill med denna förändring. Vi hoppas bli en effektiv organisation som tar större marknadsandelar i den ideella sektorn. Det innebär ju att cancersjuka barn och deras familjer får bättre vård och omhändertagande, säger Johan Hederstedt. STADSMISSIONEN har också skapat en gemensam riksförening av sina sex stadsmissioner i Sverige. Men det är mest på grund av praktiska skäl och påverkar inte på lokal nivå. Vi vill skydda namnet så att inte vem som helst kan starta en stadsmission. Vi vill att det ska ha en viss kvalitet om man hör till Stadsmissionen, säger Lars Linebäck som är riksföreningens första ordförande och direktor för Linköpings Stadsmission. Han talar också om opinionsbildning som ett motiv. När staten går ut med remissutredningar som exempelvis rör hemlösa och missbrukare kan Stadsmissionen bemöta det på ett annat sätt med en riksförening. Och sen är det insamlingsdelen förstås: Vi är ju till exempel med i Postkodlotteriet nu och det hade inte fungerat om vi inte hade varit en riksförening, säger Lars Linebäck. EVA NORDENSTAM Hur är ni rustade? Greenpeace Norden täcker såväl Danmark, Finland, Norge, Island som Sverige. Med 70 anställda, flera hundra frivilliga och givare som i år kommer skänka cirka 95 miljoner kronor, är det en stark organisation som Lennart Daléus lämnar efter sig. FOTO: STADSMISSIONEN Lars Linebäck ser många fördelar med att Stadsmissionen bildat en ny riksförening. BRIS kan mista bidrag BRIS VÄSTRA REGION har fått kronor i stöd från Göteborgs kommun för Nu kan stödet dras in, då organisationen inte längre är registrerad i Göteborg. Kerstin Sjöbratt, chef för Bris region väst väntar på ett formellt beslut. Jag vet inte vilka konsekvenser det får om bidraget stoppas, säger hon till GP. 4

5 Opinion Tankesmedja ska lyfta fram ideella frågor Viktiga frågor för ideella organisationer ska få större utrymme i den allmänna debatten. Det är ett av målen för den nya tankesmedjan Sektor3 som startas i höst. VID ÅRSSKIFTET LÄMNANDE Alice Bah Kuhnke, efter föräldraledighet, sin tjänst som generalsekreterare för föreningen Rättvismärkt. Sedan januari månad har hon lett arbetet med att bygga upp en ny tankesmedja som ska koncentrera sig på det civila samhället. Det vill säga den delen av samhället som varken är i offentlig eller privat regi. Sedan en längre tid tillbaka har behovet av en tankesmedja identifierats av flera aktörer inom den av ideella sektorn i Sverige. Sektor3, som den nya tankesmedjan heter, kommer dock att ha fokus på mer än just den ideella biten av den tredje sektorn. Vi kommer med forskningsresultat som utgångspunkt debattera och bilda opinion kring de förutsättningar, företeelser, och processer som det civila samhällets aktörer verkar i och för. Där ryms förvisso de ideella organisationerna men även stiftelser, samfund, kooperation och andra former av nätverk, säger Alice Bah Kuhnke. DEN IDEELLA FÖRENINGEN Sektor3 kommer att finansieras av dess medlemmar. Startkapitalet, 10 miljoner kronor över tre år, har delar av kooperationen skjutit in, däribland KF, Riksbyggen, Folksam och HSB. När verksamheten drar igång räknar Bah Kuhnke med att ett 20 tal organisationer kommer att stå som medlemmar bakom tankesmedjan. De flesta av det civila samhällets aktörer Den ideella föreningen Sektor3 med Alice Bah Kuhnke i spetsen får stöd av bland andra KF och HSB. är väl medvetna om att det behövs mer forskning, mer debatt och ett större synliggörande av sektorn. För den egna idén och organisationens skull men också för Sveriges. Samtidigt krävs det ett par kilo mod och minst lika mycket självkänsla för att ställa sig bakom en verksamhet som till sitt syfte har att kritiskt granska den verklighet man lever i, säger Alice Bah Kuhnke. Hur stor självkännedomen och frimodigheten är i landets föreningar och organisationer kommer framtiden att utvisa. Sektor3 lanseras den 3 november klockan 3. CAROLINE EDELSTAM MOLIN Ny fondaktör ska ge ideellt stöd FONDER BLIR NÄSTA satsning för grundarna av bolaget God El. Liksom i elbolaget ska all avkastning gå till välgörenhet. Drömmen har från början varit att vi ska starta flera verksamheter med en gemensam varumärkesidentitet. Nu känner vi att vi vill ta nästa steg, säger Stefan Krook.Han är vd i bolaget God Fond i Sverige AB, som nyligen registrerades hos Bolagsverket och som enligt verksamhetsbeskrivningen ska äga och förvalta aktier, fondandelar och andra värdepapper. Till sin hjälp har Stefan Krook den tidigare vd:n för finansbolaget Catella, Johan Björklund, som ska leda styrelsearbetet. Även H&Marvingen Karl-Johan Persson sitter i styrelsen. Stiftelsen bakom God El och God Fond har samtidigt nämnt att verksamheten kan vidgas ytterligare. Närmast till hands ligger telebranschen, som kännetecknas av lågt kundengagemang och att produkterna säljs via abonnemang. GodEl, som under sina drygt tre år på marknaden har delat ut 2,7 mkr till välgörenhet, får nu Peter Roland till vd. Jag sökte mig till GodEl då jag såg satsningen med all avkastning till välgörenhet som unik. Det är enormt motiverande att jobba i en sådan satsning, säger Peter Roland. FOTO: RÄTTVISEMÄRKT Klartecken för anonym gåva EN NY LAG (EG-förordning om betalinformation) slår fast att den som sätter in pengar eller gör en betalning i en bank ska lämna uppgift om sin identitet. För den ideella sektorn betyder det att givare inte kan vara anonyma när pengar sätts in på ett 90-konto i en bank. Men den svenska bankföreningen har beslutat att rekommendera landets banker, att om en givare vill vara anonym och anger detta för banken, ska uppgift om givarens identitet inte lämnas ut till mottagaren. Om givaren däremot inte begär att få vara anonym följer informationen om givarens identitet normalt med transaktionen. SFI får nytt namn och ny logotyp STIFTELSEN FÖR Insamlingskontroll, SFI, byter namn den 1 augusti 2009, till Svensk Insamlingskontroll, SFI. I samband med namnbytet kommer också en ny logotyp presenteras. Arbetet med detta har startat. CA Aktiestinsen ger bort 28 miljoner LENNART ISRAELSSON, mer känd som Aktiestinsen donerar 30 procent av sin aktieportfölj till Kungliga Vetenskapsakademien. Donationen motsvarar med dagens börskurser cirka 28 miljoner kronor. Pengarna ska förvaltas i en stiftelse som har finansmannens namn. De ska främst stödja forskning som bidrar till vetenskapligt grundad kunskap om individers utveckling, enligt ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien. Lennart Israelsson är i dag 92 år. Hans smeknamn kommer från att han jobbade som stationsföreståndare i småländska Malmbäck, innan han blev förmögen. 5

6 tema kvalitet Från och med verksamhetsåret 2009 ska alla medlemmar tillämpa FRIIs nya kvalitetskod. Många har startat det interna arbetet för att kunna lämna en första kodrapport våren insamling nu har kollat med några organisationer hur långt man kommit. Dags att vara redo för kvalitetskoden INFÖRANDET AV DEN nya kvalitetskoden innebär extra arbete för FRIIs medlemmar. Hur mycket är beroende av hur organisationen ser ut och hur långt man har kommit i kvalitetsarbetet. Resultatet ska bli en årlig kodrapport som följer en rad direktiv. Varje organisation ska redovisa om man följt koden eller, i annat fall, förklara varför man avviker från riktlinjerna. KALMAR STADSMISSION står i startgroparna för att dra igång arbetet med FRIIs kvalitetskod. Som relativt ny medlem i FRII har man inte till fullo satt sig in i processen, men har tagit avstamp i den kodutbildning som ordnades i september. Vi har ambition att vara med på tåget. Två representanter från oss har satt sig in i innehållet och nu räknar vi med att uppfylla kraven, rapporterar föreståndare Björn Wennerström. Hittills har det inte varit något jämmer, ångest eller elände, tillägger han och konstaterar att det finns en känsla av att organisationen är långt framme i processen. Men mycket är på gång även i verksamheten som tar tid i anspråk; ny second hand-butik, nytt boendeprojekt, arbetsträning och insatser för ungdomar. I takt med detta har insamlandet också ökat ungefär en fördubbling de senaste två åren. Mycket arbete ligger bakom utvecklingen, och nu tillkommer arbete med koden. Jag hoppas att kvalitetsarbetet kommer att ge en payoff i form av mer insamlade medel. Om det ger mer administration men ingen utdelning kanske den upplevs som onödig, säger Björn Wennerström. GUNILLA PERSSON ÄR ordförande i Riksförbundet Föräldraföreningen mot Narkotika. Hon har fått information om arbetet med koden från riksförbundets representanter som deltagit i FRIIs utbildning. Mitt intryck är att vi redan arbetar på ett sätt som följer kodens direktiv. Därför ser det inte ut som vi behöver förtydliga särskilt mycket av vår verksamhet. Men jag är ännu inte fullt insatt i hur koden ska presenteras, säger hon. Med snäv budget och endast en anställd på kansliet har lösningen blivit att två representanter från Riksförbundet och två revisorer har tagit del av kodutbildningarna. Men den extra tid och det arbete som koden medför upplevs inte som någon stor belastning. Generellt tycker jag att kvalitetskoden är ett bra initiativ till att visa hur organisationen följer ett gemensamt system. Det är en trygghet för våra givare att kunna se hur vi förhåller oss till de olika delarna i redovisningen, säger Gunilla Persson. Vid nästa styrelsemöte ska införandet av koden diskuteras. Därefter är planen att den förankras i organisationen och att en första kodrapport presenteras under våren LENNART NILSSON vid Barndiabetesfonden har deltagit i utbildningen och räknar med att organisationen kommer att tillämpa kodens innehåll inom en snar framtid. Ja, nu är det skarpt läge och vi har tagit det här på allvar redan från början. Det som återstår är att få de olika punkter- fakta Första rapporten publiceras 2010 FRIIs medlemmar ska tillämpa koden senast för det verksamhetsår som inleds De första kodrapporterna kommer att publiceras under våren Kodrapporten ska ingå i den tryckta årsredovisningen eller utgöra en särskild rapport. Om den inte utgör en del av de formella årsredovisningshandlingarna ska den finnas tillgänglig på webbplatsen. Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparensen och öppenheten inom medlemsorganisationerna och stärka förtroendet för de organisationer som kommer att tillämpa koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt tillse att det finns strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet. Kodarbetet har bedrivits med utgångspunkten att vad som bör definieras som effektiv verksamhet måste bedömas från fall till fall. Koden ställer därför främst krav på att organisationerna ska redogöra för de mål som man ställer upp, hur organisationen bedriver sin verksamhet och i vilken utsträckning organisationen når sina mål. Därefter får den enskilde betraktaren avgöra om verksamheten ska bedömas som effektiv eller inte. 6

7 ILLUSTRATION: BJÖRN DAHLGREN na om redovisning, måluppfyllelse och annat på pränt, säger han. Organisationen har sitt säte i Linköping där andra insamlare som utmålats som oseriösa också är verksamma. En av dem är Svenska Smärtafonden som inte har något 90-konto och som finns på FRIIs varninglista. Negativ uppmärksamet kring Smärtafonden riskerar att skada insamling som helhet. Kvalitetskoden är ytterligare ett steg mot att dra en skiljelinje mellan seriösa och oseriösa insamlingar. Den visar svart på vitt hur de olika direktiven uppfylls och hur organisationen förhåller sig till dem, säger Lennart Nilsson. BARNDIABETESFONDEN har FRIIs varningslista tryckt på sina inbetalningskort för att informera om vilka organisationer som inte uppfyller SFIs krav för seriös insamling. Vi har prioriterat kvalitetskoden i vårt arbete. Det är viktigt att allmänheten har god insikt i hur en insamlingsorganisation använder de insamlade pengarna. Vi vill absolut inte blandas ihop med till exempel Smärtafonden, säger Lennart Nilsson. Trots att organisationen omstrukturerats under senare tid och att medlemskapet i FRII varat i drygt ett år ser han inte kodarbetet som tidskrävande vid sidan om den dagliga verksamheten. Vi kommer att genomföra tillämpningen enligt de tidsangivelser som finns, samtidigt som vi nu går in i en tid med nya insamlingsprojekt i samband med julmarknader och luciafirande, säger Lennart Nilsson. EN ANNAN ORGANISATION som kommit en bra bit på väg i sitt kodarbete är Barnfonden i Malmö. Therese Skoglund är intern samordnare för koden, och har redan deltagit i tre av FRIIs utbildningar. Det här är väldigt positivt för oss. Vi Nu är det skarpt läge och vi har tagit det här på allvar redan från början. ser om det finns luckor i vår beskrivning av verksamheten, och var vi kan lägga till eller ta bort policies. Men alla delar går inte att applicera på alla organisationer, säger hon. Beskrivning av organisationens tilllämpning av de olika delarna i koden görs av hennes kolleger och förankras sedan i styrelsen. Visst är det tidskrävande att få alla delar på plats, men vi ser det som sagt värdefullt att kunna gå igenom innehållet ordentligt, säger Therese Skoglund. FRII KOMMER INTE att aktivt kontrollera om koden tillämas av varje enskild medlem. Det är upp till varje organisation att ansvara för att man tillämpar koden och gör en kodrapport. Men organisationens revisor ska påtala om kodrapport inte lämnats. Får FRII kännedom om att en medlem inte tillämpat koden eller inte sammanställt en kodrapport så undersöks anledningen. Om koden inte tillämpas kan det leda till att att en medlem utesluts. PETER REHNFELDT 7

8 etik Varje timme matas vi med tusentals budskap. För att tränga igenom mediebruset krävs effektiva kampanjer och starka bilder som berör. Men fyller gerillamarknadsföring och tuffa metoder alltid sitt syfte? Viktigt att budskapet inte upplevs som kränkande Kampanjer som visar verkligheten väcker starka reaktioner LÄKARE UTAN GRÄNSER lanserade tidigare i år sin kampanj Få tyst på eländet. Ljud från gråtande barn strömmade ur högtalarna från en våldtagen tolvåring i Kongo-Kinshasa, en brännskadad pappa i Sudan, en skottskadad åttaåring i Haiti och en blivande mamma i Somalia. Ljuden är inspelade av skådespelare, och kampanjen väckte stor uppmärksamhet. I Örebro vandaliserades ljudaffischerna, och högtalarna inuti misstogs för att vara en bomb och kampanjen avslutades tidigare. Vi vill uppmärksamma våldet i vardagen runt om i världen och att sjukvård kan vara en fråga om liv eller död. Det finns hopp och vi kan göra något, säger Therése Engström, insamlingsansvarig på Läkare Utan Gränser. FÖREBILDEN VAR 2007 års stora aktionskampanj Rädda liv sms:a bort en kista, som gjordes i samarbete med reklambyrån Saatchi & Saatchi. Den blev mycket uppmärksammad och vann flera pris, bland annat ett silverägg och ett silverlejon. Målet med kampanjen var både att skapa opinion och samla in pengar. På två timmar fick vi in sms under kampanjveckan, målet vi hade satt uppnåddes redan vid lunch första dagen. Totalt fick vi in kronor och många nya givare. Vi bjöds in till morgonsoffan i TV4 tillsammans med biståndsministern. Undernäring åkte snabbt upp på den mediala agendan, säger Therése Engström. Reagerade ingen på kistorna? Ett par personer som hade förlorat sina barn hörde av sig. Men annars var det nästan ingen kritik. Det viktiga är att vi inte gör människor till offer och att vi använder en enkel slagkraftig symbolik som Fråga FRIIs experter Strategi för stora gåvor Fråga till FRII: Vi tror att det finns en stor potential i det engelsmännen kallar Big Gifts. Men det känns övermäktigt att försöka leta upp dessa stora givare. Har ni ett tips hur börjar vi? Svar: När det gäller Big Gifts tycker jag att man ska tänka på följande: Finns de interna resurserna? Vad är behoven hur mycket pengar, till vad och när behövs de? Vad är Big Gifts för oss vilka nivåer pratar vi om? Vad kan vi erbjuda för motprestation vad får givaren av oss? Har vi möjlighet att öronmärka det är inte ovanligt att en givare på den här nivån vill ge till ett specifikt ändamål eller projekt? När man är redo att köra igång tycker jag att man ska börja leta bland de givare man redan har. För att en person ska bli en Big Gifts- givare brukar man säga att tre kriterier ska vara uppfyllda: En koppling till organisation/ändamål, motivation och intresse samt kapacitet att ge. Om personen redan finns i givardatabasen kan man bocka av de två första kriterierna och fokusera på att ta reda på om det finns kapacitet att ge mer. Leta efter givare som regelbundet ger högre belopp än genomsnittet, som då och då gett lite mer än vanligt o s v. Försök hitta mönster som tyder på att det finns en potential att ge mer. Nu är steg ett i det som kallas för The Major Gift Cycle avklarat, det vill säga att identifiera potentiella storgivare. The Major Gift Cycle: 1. Identifiera prospekt 2. Ta reda på information om de potentiella givarna 3. Planera, lägg upp en strategi 4. Kultivera, bygg upp relationen 5. Fråga 6. Kom till avslut 7. Tacka och uppmärksamma 8. Vårda relationen. Erik Zachrison, FRII, Maria Ros-Jernberg, Engage MRJ, Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden och Patrik Haggren, Stockholms Stadsmission. Det är viktigt att lägga tid på att bygga upp en relation till de potentiella givarna. Många organisationer jobbar med att bjuda in till olika typer av arrangemang, andra väljer att be den potentiella givaren om råd inför framtida kampanjer etc. Slutligen vill jag påminna om att det viktigaste är ta fram en strategi som passar just din organisation, de förutsättningar ni har och framförallt som passar era givare. Lycka till! MARIA ROS JERNBERG FRIIs kansli och redaktionen för insamling nu får ibland frågor av mer allmän karaktär om insamling/fundraising. Vi tror att många av dessa frågor och vad de får för svar kan intressera tidningens läsare. Därför finns denna spalt med titeln Fråga FRIIs experter. Så till dig läsare välkommen med din fråga. Skriv till info@frii.se 8

9 FOTO: LUG, ERIK LINDEGREN Läkare Utan Gränser och Djurens Rätt är två organisationer som använt starka uttryck för att skapa opinion och samla in pengar. folk förstår. Undernäring var ett tema vi arbetade med i flera länder, säger Therése Engström. Vem bestämmer vilka budskap som ska ut? Det här var en kampanj som hela svenska Läkare Utan Gränser stod bakom. Vi har alltid diskussioner internt med våra fältarbetare, det får inte vara en skrivbordsprodukt. Någon gång per år vill vi satsa extra mycket på något som verkligen känns angeläget. Projektledare Jonas Björlin på Saatchi och Saatchi är nöjd med resultatet. Verkligheten är mycket hårdare än vår kampanj. Vi måste ha budskap som står ut och symboliken med kistorna blev ett lyckokast, säger han. PÅ FÖRBUNDET Djurens Rätt har starka och skrämmande bilder ofta visats, både i tidningar, kampanjmaterial och utställningar genom åren. I september visades utställningen Walls of IGlass i Stockholm med bilder från ett slakteri. Man får se sanningen, även om alla inte vill se den. Men till skillnad mot tidigare försöker organisationen numera ligga lågt med grymma bilder på djurförsök, säger Lise- Lott Alsenius, pressansvarig på Djurens Rätt. Men här går en generationsklyfta. Unga människor är ofta beredda till starkare bilder. För oss handlar det om en sund avvägning mellan att väcka men inte äckla. Djurens Rätt har ingen stor budget för reklamkampanjer men samarbetar med Hilanders som delvis jobbar för den goda sakens skull. De arbetar mycket med humor och aha-upplevelser, vilket är en effektiv metod att påverka och kommunicera med människor, säger Lise- Lott Alsenius. MARIE VON ZEIPEL Varningslistan Följande organisationer bedriver idag rikstäckande insamling hos allmänheten. I vissa fall sker insamlingen på ett oansvarigt eller oetiskt sätt. I Sverige finns sedan många år ett system med kontrollerad insamling under överinseende av Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. Nedanstående organisationers insamlingar står inte under denna kontroll. Därför rekommenderar FRII att inte skänka pengar till följande organisationer: Al-Aqsa Spannmål Stiftelse Baltic 2000 Cancerhjälpfonden Cancer- och Allergifonden samt dess stödförening Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka Developing World Clothing FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjälpfonden Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Innocent Child/Krigets Oskyldiga Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation Mojahedin Sympatisör Förening MSF Orphan Home Care Pilgrimsfolket SADF Alzheimer och Demensforskning Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Svenska Smärtafonden Sveriges Cancersjukas Riksförbund Telehjälpen 2008 KPMG Bohlins AB. All rights reserved. Inbjudan till seminarium KPMGs sedvanliga seminarium med aktuella frågor för ideella föreningar och stiftelser äger i år rum den 14 november kl På programmet står bl a "Kvalitetskoden" och förändringar i andra regelverk samt en eventuellt kommande skärpning av momsreglerna. Som vanligt håller vi till på vårt huvudkontor vid Tegelbacken 4. Antalet platser är begränsat. Välkommen att anmäla dig på tel eller kpmg.se där du hittar programmet och övrig information. insamling nu

10 kampanj Majblomman satte stopp för kampanj IFK GÖTEBORG drog i september igång kampanjen Gais-blomman till förmån för motståndarlagets ungdomsverksamhet. Folk uppmanades köpa den svartgröna Gaisblomman för att det ska bli jämnare derbyn i framtiden. Majblomman reagerade direkt och hotade stämma klubben för att man snyltade på organisationens varumärke. IFK Göteborg och Majblomman nådde snabbt därefter en överenskommelse. Dom stoppade insamlingen direkt och det är vi nöjda med, säger Lena Holm, generalsekreterare i Majblomman till GöteborgsPosten. Aktivt stöd för barn med cancer BARNCANCERFONDEN har lagt till funktionen Starta din egen insamling på sin webbplats. Funktionen ska stärka relationen med givarna och göra dem mer delaktiga i insamlandet. Vi har förstått att många har ett intresse av att delta mer aktivt i insamlingsprocessen och att de gärna vill berätta om det. Detta vi vill fånga upp, säger Anne Bergsten på Barncancerfonden. Varje insamlare skapar en egen sida, varifrån de enkelt kan tipsa vänner och bekanta via e-post, banners och sms, om insamlingen. CSR Företagens pengar blir aldrig en guldgruva En rapport från SEB visar att många små- och medelstora företag anser att viss välgörenhet är en moralisk skyldighet. Men Göran Norén vid Svenskt Näringsliv är tveksam. Man ska skilja på ansvar och engagemang när det gäller företag, säger han. DE SENASTE ÅREN har det pratats mycket om CSR (Corporate Social Responsibility). Att företagen allt mer uppmärksammar detta område märks inte minst inom arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Göran Norén CSR redovisas i fler rapporter och i årsredovisningar och det har vuxit fram en hel industri som sysslar med CSR-frågor, säger Göran Norén, chef för näringspolitiska avdelningen vid Svenskt Näringsliv. Han tycker att CSR är bra och det är viktigt för ett företag att ha god kontroll på alla delar i företaget CSR inräknat. Men det ska inte förväxlas med välgörenhet. Företag har ansvar för sin egen verksamhet, för medarbetare, leverantörer och det omgivande samhället. Men välgörenhet är inte företagens kärnuppgift. Författare samarbetar med Rädda Barnen SVERIGES FÖRFATTARFÖRBUND har startat en kampanj för att öka läskunnigheten bland världens barn. Målet är att samla in 50 miljoner kronor till Rädda Barnens arbete för utbildning för barn i krig och konflikter. Göran Norén menar att ett bolags grundläggande ansvar är att generera pengar till ägaren. Just detta är en faktor som gör att han inte tror att företagens pengar kommer att bli en guldgruva för den ideella sektorn i framtiden. Det är lätt att vara generös med andras pengar. Men ett företag har inga egna pengar. En vd är en tjänsteman som är satt till att sköta företaget. Jag tror inte att aktieägaren och pensionssparare skulle acceptera att ge bort väldigt stora summor av deras kapital. Så länge det inte handlar om så stora pengar är det lättare. Det finns dock undantag. Vissa företag har skrivit in att de ska syssla med välgörenhet i stadgarna. Sen kan man ju äga ett eget företag där man själv förfogar över tillgångarna. Det kan vara en småföretagare eller en Bill Gates i USA som resonerar att världen har varit god mot mig och nu vill jag ge något tillbaka. Det är en annan sak, säger Göran Norén. RAPPORTEN FRÅN SEB visar att de flesta företag satsar på sponsring inom sport och skola. Det är något som företagen väljer av egoistiska eller altruistiska skäl. Det är ett engagemang de har men inget som har med deras ansvar att göra. Företag kommer och går. Det är viktigt att verksamheter kan fortsätta oavsett företag, säger Göran Norén. EVA NORDENSTAM Målet är att vi även ska inspirera författarförbund i andra länder att delta, säger Mats Söderlund ordförande för Sveriges Författarförbund. Nätbokhandlarna AdLibris och Bokus bidrar också till insamlingsarbetet. 10 insamling nu

11 Tv-underhållningen bidrar i år med 385 miljoner till de tolv ideella organisationer som är förmånstagare. Postkodlotteriet öppnar för fler organisationer I augusti ordnade FRII ett frukostmöte med Svenska Postkodlotteriet. Anna Wieslander, välgörenhets- och kommunikationschef på Postkod- Lotteriet berättade bland annat om vad som krävs för att kunna bli förmånstagare. I DAG HAR POSTKODLOTTERIET tolv förmånstagare. 22,5 procent av lotteriets omsättning delas ut till förmånstagarna och fyra procent av intäkterna betalas i licensavgift till ägaren av konceptet. I höst väntar en rekordstor utdelning på cirka 385 miljoner kronor som alla förmånstagarna får dela på. Vi har nyss tagit in två nya förmånstagare till Postkodlotteriet och har i höst Anna Wieslander utrymme att ta in ytterligare fem. Vi arbetar för att uppnå en mångfald bland förmånstagarna och försöker hitta organisationer som kompletterar varandra, berättade Anna Wieslander. Postkodlotteriet har på kort tid blivit en av Sveriges största aktörer inom marknadsdriven välgörenhet. Förra året delade lotteriet ut 208 miljoner kronor ut till ideella ändamål. Genom Postkodstiftelsen stöds ytterligare åtta organisationer och projekt. FÖR ATT BLI FÖRMÅNSTAGARE krävs bland annat att man är en etablerad och känd organisation som bedriver riksomfattande verksamhet, samt att man är medlem i FRII. En annan förutsättning är att organisationen utifrån en demokratisk grundsyn [är] verksam inom Barns rättigheter, stöd till människor i utsatta situationer eller katastrofer, utbildning, fortbildning, samarbete över gränser, miljö och forskning. Postkodlotteriet begär även att organisationen ska ge stöd till marknadsföringen av lotteriet genom att den ideella organisationen har spännande och engagerande projekt att berätta om och att man långsiktigt och aktivt kan stödja marknadsföringen av lotteriet, berättade Anna Wieslander. För den ideela organisation som är intresserad av att ansöka finns det dessutom några andra kriterier som är värda att ta hänsyn till. Bland annat att lotteriet värnar om att förmånstagarna ska representera en mångfald så att den ansökande organisationen tillför ett mervärde till de andra förmånstagarna. CAROLINE EDELSTAM MOLIN FOTO: POSTKODLOTTERIET Samarbete för ungdomsfotboll GENOM ETT sponsringssamarbete kunde Individuell Människohjälp, IM, i somras bjuda tio tolvåriga fotbollspelare från Moldavien till Gothia Cup i Göteborg. Pojkarna och deras ledare kommer från Hirbovat, en av Moldaviens många fattiga byar. IM har i flera år drivit ett byutvecklingsprojekt i Hirbovat tillsammans med den lokala organisationen ProDezvoltare. Projektet finansieras av Sida, Radiohjälpen och IM och består av insatser inom utbildning, hälsa, fritid och information. Krafttag mot spelmissbruk HJÄRNFONDEN och Svenska Spel har startat ett nytt samarbete. Svenska Spel avsätter 25 miljoner kronor under fem år för att genom Hjärnfonden finansiera forskning om beroendesjukdomar och hjärnans belöningssystem. Målet är att öka förståelsen för hur beroendesjukdom uppstår, identifieras och kan förebyggas och behandlas. De resurser som idag satsas på forskning är små i förhållande till sjukdomspanoramat. Därför är vi mycket glada över att Svenska Spel genom Hjärnfonden vill stötta beroendeforskningen, säger Kjell-Olof Feldt, ordförande för Hjärnfonden. 11

12 kampanj e-legitimation ger bättre resultat ANVÄNDANDE AV e-legitimation kan lösa ett knivigt problemet för många ideella organisationen. Vid insamling där givaren godkänt ett autogiroavtal är det vanligt att många av avtalen inte blir underskrivna eller kommer till brevlådan. En organisation som brottats med problemet är Individuell Människohjälp, IM. Tidigare i år startade man en kampanj för att värva månadsgivare via TV och webb. Då testades ett nytt grepp. Givarna kan välja mellan att skriva under med e-legitimation eller att få en blankett som ska signeras och skickas tillbaka. Resultatet blev att 50 procent av anmälningarna skedde med e-legitimation, berättar Monica Deger, marknadsförare på IM. MÅNGA ORGANISATIONER satsar på att få in autogiroavtal genom face-to-face då givaren skriver under med sitt namn direkt på gatan. Namnteckningen på plats gör att metoden är så framgångsrik. Vi har även testat telemarketing, webb och brevutskick för att få in autogirogåvor. Problemet är att talongerna inte alltid kommer tillbaka underskrivna, säger Monica Deger. e-legitimation är nu ett sätt att delvis lösa detta problem. Men det är förstås viktigt att dessa 50 procent är fullständiga till 100 procent, säger Monica Deger. Ishockey Hårda puckar bidrar till mjuka värden För sex år sedan startade Svenska Hockeyligan och Världens Barn ett samarbete för att samla in pengar till internationella barnprojekt. Hittills har man fått in närmare 2 miljoner kronor. SYFTET MED Världens Barn-samarbetet är för hockeyns del, förutom att det är ett angeläget uppdrag, att visa upp sig i andra sammanhang än de idrottsliga och skapa goodwill kring ishockeyn av de insamlade pengarna kommer från bössinsamlingar på landets arenor. Gunilla Östblom, projektledare för samarbetet på Världens Barn, har varit initiativtagare samt delaktig i projektet redan från början. Initiativet ger möjlighet för organisationerna att vara delaktiga på arenorna. Två världar möts, båda med stort ungdomsfokus, säger hon. Det är en fantastisk möjlighet att nå en grupp givare som normalt sett inte är aktiva i denna typ av insamling, dels ungdomarna men även alla hockeyintresserade, tillägger Gunilla Östblom. VÄRLDENS BARNS insamlingsaktiviteter har blivit en naturlig del av Elitseriens arbete. Både spelare, ledare, sponsorer och publik har visat ett stort engagemang. Från slutet av september och fram till den oktober då Världens Barns riksinsamling genomförs, kommer varje lag i Elitserien spela en hemmamatch till förmån för insamlingen. Under matcherna kommer det att finnas ett stort antal volontärer på plats med bössor för att hjälpa till. En ambition inför denna säsong har varit att försöka engagera ungdomsklubbarna. Ett exempel på andra aktiviteter som genomförts tidigare år är Tröjauktioner på Insamlare till Världens Barn finns på plats i arenorna när landets hockeylag gör upp på isen. klubbarnas hemsidor. Förra året auktionerade Frölunda Indians ut en New York Rangerströja som Henrik Henke Lundqvist har skänkt till insamlingen för Världens Barn som inbringade kronor. AMBASSADÖRERNA SOM representerar Elitserien under TV-galan, som sänds oktober, är inte officiella än men de kommer att överlämna hockeybidraget under TV-sändningen. Samarbetsinsatserna har visat sig gynnsamma för Världens Barn; 2003 uppgick insamlingen till kronor, förra året uppgick siffran till hela kronor. Frölunda Indians är den klubb som har samlat in mest pengar under de år de samarbetat. Det är sjätte året i rad vi har det här samarbetet. Världens Barn står för värderingar vi stödjer och vi hoppas att vårt bidrag kan hjälpa några barn på vägen, säger Peter Gudmundson, vd för Svenska Hockeyligan. CAROLINE EDELSTAM MOLIN FOTO: VÄRLDENS BARN 12

13 utblick Returburkar ger stöd Norska pantlotteriet i full gång Det norska pantlotteriet som invigdes 21 april hos livsmedelskedjorna Ica och Rema 1000 i Norge kan nu summera sitt första halvår. Inga miljonvinster har ännu fallit ut, men lotteriet fungerar precis som tänkt ute i butikerna, säger Trond Solvang, vd i Olav Thons stiftelse. OLAV THONS STIFTELSE har stöttat uppbyggnaden av det norska lotteriet Panto med en investering på 25 miljoner kronor. Överskottet går till Röda Korset. Det hela har gått över förväntan och jag vågar nog kalla det hela en succé. Hittills har 200 ombyggda pantmaskiner installerats ute i butikerna och målet är att 860 stycken ska stå klara under året. Tekniskt sett fungerar allt utmärkt, säger Trond Solvang. Han berättar att mycket kraft har lagts på kommunikationen kring världens första returpantlotteri som omfattar både PET-flaskor, burkar, glasflaskor och backar. Traditionellt finns bara en knapp för returflaskor men i pantlotteriet väljer kunden mellan två knappar, vilket är en stor förändring för kunden. På den ideella knappen står Panta och vinn upp till två miljoner kronor och stötta Röda Korset. Varje pantad flaska ger en lott. Vinster upp till kronor betalas ut i kassan. Större summor betalas ut kontant av organisatörerna. Den största vinsten hittills är på kronor och den totala vinstsumman som betalats ut är kronor. Ingen har klagat och vi ser ett ökat intresse, främst hos yngre män, säger Trond Solvang. FÖRDELARNA MED RETURPANTLOTTERIET är att det dessutom kan öka andelen flaskor och burkar som kommer i retur. I Norge är returandelen 87 procent. Nu kan 80 miljoner fler flaskor och burkar pantas varje år. Nästa år tror man att 20 miljoner kronor kan gå till Röda Korset. Kontraktet är på tre år och 32,5 öre av varje krona går till organisationen. Norsk Underhållningsspill AS har tillstånd för att driva lotteriet. I Sverige har Lotteriinspektionen sagt nej till att driva ett svenskt pantlotteri. Världsnaturfonden WWF, Röda Korset och World Childhood Foundation, har överklagat till regeringsrätten och väntar på besked om prövningstillstånd. MARIE VON ZEIPEL Oprah Winfrey gav 338 miljoner DEN AMERIKANSKA tv-programledaren Oprah Winfrey donerade över 50 miljoner dollar, (338 Mkr), till välgörenhet Därmed är hon den kända person i USA som givit mest av sina tillgångar, enligt BBC News. Oprah Winfrey. Enligt organisationen The Giving Back Fund ska pengarna främst ha tilldelats hälsovård och utbildning. Andra kända amerikaner som gett stöd till välgörenhet är musikern Herb Alpert (13 miljoner dollar till utbildning), sångerskan Barbara Streisand (11 miljoner dollar), skådespelarna Paul Newman (10 miljoner) och Mel Gibson (9,9 miljoner dollar till the Holy Family Church i Malibou, Californien). FOTO: V-DAY 13

14 ny medlem Rotarys Läkarbank Engagemang för de allra fattigaste Det behövs inga stora insamlingsappeller eller sms-upprop för att engagera supportrarna. Orden sprids ändå och engagemanget för att begränsa barndödligheten i Östafrika är stort i Rotarys Läkarbank. Organisationen som firar 20-årsjubiléum är ny medlem i FRII. DET ÄR INSPIRERANDE att öka utbytet med andra organisationer och diskutera gemensamma frågor. Kraven höjs hela tiden på vår verksamhet ute i samhället och i rotarysfären. Att vara öppna och transparenta är mycket viktigt, säger Birgitta Björklund, som är koordinator för kansliet i Malmö. Kansliet har bara två anställda och Rotarys Läkarbank vill fortsätta att vara en liten men effektiv organisation. Kostnaderna för administrationen uppgår till fyra procent. Något vi är stolta över, säger Birgitta Björklund. Själv började hon arbeta på Rotarys Läkarbank för fem år sedan efter att ha jobbat under många år på ett stort internationellt företag. Hennes engagemang för utsatta människor som drabbats av malaria, hiv/aids och för att stötta barn i nöd, grundlades i Rotary där hon är aktiv. Hon har också flera läkare i släkten. Att börja på Läkarbanken är ett val jag inte ångrat. Varje dag räddar vi liv ute i fält och varje dag känns meningsfull! FÖRRA ÅRET SAMLADE Rotaryklubbar och enskilda in sju miljoner kronor till Rotarys Läkarbank. Stöd kommer också från The Rotary Foundation, Inner Wheel, Radiohjälpens Världens Barn-insamling och SIDA/Forum Syd. Organisationen har en egen tidning Puls som kommer ut med fyra nummer per år. Vi behöver inte skicka ut insamlingsbrev våra behov tas om hand av Rotaryklubbar. Styrelsen är mycket aktiv och de flesta är ute och berättar om 14 Birgitta Björklund tog steget till Rotarys Läkarbank från ett stort internationellt företag för fem år sedan. Insamling till verksamheten sker främst genom landets Rotaryklubbar. vår verksamhet på fältet, tillägger Birgitta Björklund. I en del länder är bristen på läkare ofattbar. Många dör av sjukdomar som kan botas - mångdubbelt fler än i naturkatastrofer och krig. Det är därför arbetet mot fattigdom och sjukdom är så viktigt. Friska människor kan uträtta något, understryker Birgitta Björklund. ROTARYS LÄKARBANK grundades 1988 av journalisten Lars Braw efter en resa till Etiopien, Kenya, Tanzania och Biafra. Sedan dess har arbetet med att rädda liv oförtrutet rullat vidare. I olika vattenprojekt förhindrar Läkarbanken sjukdomar som kommer från orent dricksvatten. Man gräver eller borrar brunnar för rent vatten. Myggnät distribueras gratis som skydd mot malaria den sjukdom som tillsammans med AIDS dödar flest människor. Sedan starten har cirka människor fått behandling på sjukhus eller genom så kallade jeepstafetter. Många vuxna och framför allt barn har räddats till livet, vilket vi är stolta över, säger Birgitta Björklund. SEDAN ROTARYS jubileumsår 2005 pågår en satsning på Rotarys Läkarbank med många jubileumsdoktorer. En jubileumsdoktor är knuten till och finsieras av en eller flera klubbar inom ett Rotarydistrikt. Rotaryklubben får sedan en direkt uppföljning av jubileumsläkaren när denna återvänt. Kostnaden för en läkare ligger mellan 25 och kronor beroende på om det är en sjukhusläkare eller jeepläkare Att bli medlem i FRII känns helt rätt och ger bra vägledning i vårt arbete. Det ger oss en slags auktorisation och kvalitetsstämpel vilket ligger i tiden. Att träffa kollegor i branschen och diskutera är helt klart inspirerande, poängterar Birgitta Björklund. MARIE VON ZEIPEL fakta Stiftelsen Rotarys Läkarbank Startades 1988 och är ett nordiskt projekt där närmare 600 läkare, tandläkare och narkossköterskor ingår. Varje år sänds cirka 150 läkare ut i fält. De flesta arbetar under sex veckor i Östafrika, i projekt mot malaria, hiv/aids, infektionssjukdomar etc. Läkarbanken utbildar lokal personal i hygien, näringslära, mödra- och barnavård. Den årliga budgeten är cirka 7 Mkr. Finansieringen bygger till 90 procent på bidrag och gåvor. Av dessa går 90 procent till den direkta läkarverksamheten. Som volontär får läkarna resa, uppehälle och traktamente men ingen lön. Rotarys Läkarbank och Skandinaviska Läkarbanken är två grenar av Läkarbanken som samverkar med Erikshjälpen. FOTO: ROTARYS LÄKARBANK

15 namn FRIIs styrelse (vald maj 2008) På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för insamling nu! Mejla till claes@frii.se och skriv Nya namn till insamling nu i ämnesraden. Mia Källström är nyanställd på Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Hennes huvudsakliga ansvarsområde är medlems- och föreningsregister och backup för insamlingsadministration. Peter Hanson är ny regionchef för BRIS region Syd. Han kommer närmast från Landstingshälsan i Halland där han var chef. Patrik Schröder tog i september vid som generalsekreterar för KFUK- KFUM när Andreas Sandin avgick. Louise Broms har slutat på MinStoraDag. Caroline Ramfors har samtidigt börjat som projektkoordinator. Hon kommer närmast från Skattehuset i Göteborg. Carolin Olsson har slutat på Hjärt- Lungfondens gåvoservice där Eva Swärdman och Susanne Bodin nyligen anställts. Eva-Lena Söderlund är ny som kunskapskoordinator på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Hon är arbetsterapeut och har arbetat vid habiliteringen i Uppsala. Claes Ånstrand efterträder Rodrigo Garay som generalsekreterare i Världsinfektionsfonden. Claes Ånstrand har bland annat varit statssekreterare i flera departement. Rodrigo Garay ska leda Aids Accountability International. Amnesty består numera av tre avdelningar. Miriam Isaksson är chef för avdelningen kommunikation och fundraising, Fredrik Kron är chef för avdelningen opinion och påverkan och Dan Grundin för avdelningen resurser och organisation. Sara Ångström är ansvarig för Amnestys marknadsföring och utvecklingsområden. Marcus Norberg är ny ekonomichef på SOS-Barnbyar Sverige. Han kommer från Deloitte. Ny marknadschef är Pia Beijer, som kommer från SEB. Niki Westerberg är ny och informationschef, och Louise Broms har anställts som projektledare. Louise kommer närmast från MinStoraDag. Lennart Daléus slutade i augusti som generalsekreterare för Greenpeace Norden och efterträds av den nuvarande programchefen, Mads Flarup Christensen. Daniel Holking är ny informatör och webbredaktör på Hörselskadades Riksförbund (HRF). Daniel kommer senast från Cancerfonden och Stockholms Sjukhem. Monica Deger är ny insamlingsansvarig på Individuell Människohjälp (IM). Hon har arbetat på IM som insamlare sedan Monica Brundin Danielsson är ny pressekreterare på IM. Hon har kommer senast från egen frilansverksamhet. Maria Pusic har börjat på Kvinna till Kvinna som insamlingsansvarig. Maria kommer närmast från Diabetesfonden där hon vikarierade för Åsa Thunqvist som varit föräldraledig. Frank Åkerman, direktor vid Sociala Missionen, blir ny generalsekreterare för Hela Människan från årsskiftet. Karin Jordås är sedan i våras ny generalsekreterare för Mentor. Kristina Oldfeldt är nytillsatt som informatör och Annika Rosander som projektledare vid insamling och företagssamarbeten. RÄTTELSE: I artikeln Så ska bidrag till enskilda redovisas i nr 2 gavs en missvisande bild av riktlinjerna i FRIIs kvalitetskod. Det föreslås inte i koden att organisationer som ger bidrag till enskilda personer ska kräva in kvitton och redovisningar av vad pengarna går till. Detta förslag är inte en del av kodtexten, utan ingår i exempelsamlingen, som endast ger en möjlig tolkning av riktlinje ; styrelsen ansvarar för att organisationen i eventuella efterföljande led säkerställer att organisationens bidrag använts som avsetts. Följ eller förklara gäller kodtexten. Avvikelser från förslag i exempelsamlingen behöver inte förklaras. Rotarys Läkarbank har en ny styrelse: Kjell-Åke Åkesson, ordförande, Andreas Aly, vice ordförande, Lars- Erik Gradin, skattmästare, Rune Gullberg, sekreterare, Jarl Magnusson, ledamot, Christina Vigre-Lundius, ledamot, Gösta Lönnberg, ledamot, Arne Thorfinn, suppleant, Margareta Wargelius, suppleant och Birgitta Björklund, adjungerad. Majblommans förbundsstyrelse förstärks. Landshövding Lars Bäckström tar över som ordförande och barnläkaren Hugo Lagercrantz tar plats i styrelsen. Staffan Söderberg är ny chef för företagssamarbeten på WWF. Han har tidigare varit hållbarhetschef på Skanska. Staffans företrädare Johan Landberg går i pension efter 20 år på WWF. Peter Westman är ny naturvårdschef på WWF. Han kommer närmast från Stiftelsen Tyresta Nationalpark. Jan Cedergren har valts till ny ordförande för Plan Sverige. Han tar över ordförandeposten efter Anders Wijkman. Nya 90-konton Forum Syd PG Förbundet Djurens Rätt BG Förbundet har sedan tidigare PG , och (Chikas fond). Borneo Orangutan Survival Sweden (BOS) BG och PG Biståndsföreningen Sri Lanka Barns Vänner BG Föreningen har sedan tidigare PG Stiftelsen Skandinaviska Barnmissionen PG Stiftelsen har sedan tidigare PG Insamlingsstiftelsen Rotary Hjälper BG och PG Insamlingsstiftelsen European MS Foundation BG och PG Svenska Parkinsonstiftelsen PG och BG Avslutade 90-konton Riksföreningen Stopp för mäns våld mot kvinnor PG Svenska Parkinsonstiftelsen PG och BG Indragna 90-konton Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI har beslutat att Stiftelsen Kvinnoforum förlorar rätten att använda PG och BG på grund av att stiftelsen bland annat inte inkommit med årsredovisning i tid. ORDINARIE: Anna Hägg-Sjöquist, ordförande anna.hagg-sjoquist@ plan-international.org Fredrik Söderhielm, vice ordförande fs@nonsmoking.se Jonas Romson, kassör jonas.romson@snf.se Petra Lindskog petra.lindskog@redcross.se George Olvik g.olvik@raddningsmissionen.se SUPPLEANTER: Charlotte Enderlein charlotte.enderlein@karolinska.se Dan Tavares dan.tavares@cancerfonden.se Peter Winberg peter.winberg@nhr.se GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison tel fax erik@frii.se INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSEKRETERARE Claes Anckarman tel claes@frii.se VALBEREDNING Ursula Tengelin ursula.tengelin@cancerfonden.se (sammankallande) Bo Forsberg bo.forsberg@diakonia.se Miriam Isaksson miriam.isaksson@amnesty.se Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, Stockholm, Skeppsbron 28 Tel Fax e-post: info@frii.se

16 Avs: FRII, Box 2054, Stockholm Det här får du och din organisation som medlem i FRII FRII ÄR EN INTRESSEORGANISATION som drivs av sina medlemmar. Idag är vi 85 stycken. Medlemmarna bestämmer om inriktningen av verksamheten och står gemensamt för FRIIs ekonomi. FRII leds av en styrelse på åtta personer. Kort uttryckt: FRII verkar för etisk och professionell insamling i Sverige. Läs mer om oss på SOM MEDLEM står din organisation bakom FRIIs arbete och kan påverka dess inriktning. FRII har tre huvuduppgifter: verka för bättre villkor för insamling (till exempel avdragsrätt för gåvor, moms, lägre bankavgifter). verka för god etik i insamling (Kvalitetskoden, riktlinjer för årsredovisning, vägledningar). erbjuda utbildning och seminarier (InsamlingsForum, FRIIs grundkurs, certifieringsutbildning tillsammans med Berghs, frukostmöten med mera). SOM MEDLEM I FRII får du och din organisation även: FRIIs tidning insamling nu fyra gånger per år tillgång till FRIIs webbplats (bland annat Lediga jobb) möjlighet att delta i gemensamma kampanjer (till exempel Aktiegåvan, testamenten, minnesgåvor) konkret stöd i relationen med andra (till exempel SFI, Charity Rating, media) en röst i det internationella samarbetet mellan insamlare, främst i European Fundraising Association EFA KONKRETA FÖRMÅNER av medlemskapet i FRII: rabatt på Scandic Hotels, Svensk Direktreklam, Aftonbladet Nya Medier, Swedbank, Orbelon fri juridisk helpdesk hos advokatbyrå i Stockholm förutsättning för att få bli förmånstagare i Postkodlotteriet förutsättning för att få köpa/hyra Swedbanks Givomat gratis deltagande i Norska Stiftelsen Soria Morias seminarier. För mer information kontakta Claes Anckarman på claes@frii.se eller