Södra Infarten, Halmstad Dagvattenutredning

Transkript

1 Halmstad kommun Dagvattenutredning 7 Malmö

2 Dagvattenutredning Datum Uppdragsnummer Mark Rodger Elin Sjöstedt Patrik Gliveson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Halmstad kommun har anlitat Ramböll Sverige AB som konsult gällande ett detaljplaneförslag för exploateringsområden i samband med ombyggnation av södra infarten i Halmstad. Dagvattenhanteringen i exploateringsområdena förändras i samband med att områdets bebyggelse och markanvändning omvandlas. Utredningen syftar till att belysa de möjligheter och svårigheter som uppkommer gällande dagvattenhantering. Halmstad kommun har efterfrågat öppen dagvattenhantering i form av dammar. Dammar har en fördröjande och en renande effekt på dagvatten. Dammarna är enligt Halmstads kommuns planritningar förlagda på allmän platsmark. Dagvattnet från exploateringsområdena kan ledas ut till befintliga kommunala dagvattenledningar med självfall under förutsättning att delar av exploateringsområdenas markyta höjs. I största möjliga mån har 5 promilles lutning använts vid höjdberäkningar och i övriga fall har en lutning på 3-4 promille använts. Exploateringsområdena i detta PM är indelade i två områden. Område 1 beskriver tre delområden som benämns A, B1 och B2+C. Område 2 beskriver fem delområden som benämns E, F, G, H och I. Den föreslagna dagvattenhanteringen innebär att dagvatten från område A leds till en dagvattendamm som är placerad vid en påfartsramp. Damm A tillåter en fördröjning av 650 m 3 dagvatten. Dagvattnet från område A ansluter till befintlig dagvattenledning söder om den damm A som vidare släpper dagvatten i recipienten Fylleån. Dagvatten från område B2+C föreslås ledas till en dagvattendamm som ligger i södra delarna av planområdet och har en kapacitet att fördröja 1690 m 3 dagvatten. Dagvattnet från område B2+C leds ut till befintliga dagvattenledningar med självfall som vidare släpper dagvatten i recipienten Fylleån. Cirka 123 m 3 dagvatten från område B1 föreslås fördröjas med underjordiska kassettmagasin. Dagvatten från område E föreslås ledas till två dagvattendammar, där den större tillåter en fördröjning av 590 m 3 dagvatten och den mindre 330 m 3 dagvatten. Dagvattnet från område E ansluter till befintlig dagvattenledning i två olika punkter och leds sedan vidare till recipienten Fylleån. Område F och G:s dagvatten fördröjs med rörmagasin innan det ansluts via en reglerbrunn till befintlig dagvattenledning som vidare släpper dagvatten till recipienten Fylleån. I område H har två alternativ studerats och alternativ 1 innebär en markhöjning av planområdet med (maximalt) 1,8 m. I alternativ 2 höjdes markytan med mellan 0,2-0,6 m. Dagvatten från område H föreslås fördröjas med underjordiska magasin innan det ansluts till befintlig dagvattenledning. I alternativ 1 ansluts dagvattnet till en befintlig dagvattenledning som ligger nordväst om område H. I alternativ 2 ansluts dagvattnet till en befintlig dagvattenledning nordöst om

4 område H. I båda alternativ så transporteras dagvattnet från anslutningspunkten via befintliga dagvattenledningar till recipienten Fylleån. Dagvatten från område I föreslås ledas via diken, som ligger 1,1 m under marknivå, till en dagvattendamm som är placerad vid en påfartsramp. Dammen tillåter fördröjning av ca 810 m 3 dagvatten. I detta förslag leds dagvattnet från område I via en ny dagvattenledning med utlopp i recipienten Fylleån. Ett alternativ som kan utredas i ett senare skede är om det är fördelaktigt att leda dagvattnet från dammen via en gc-tunnel till recipienten Fyllesjön. Om detta görs kommer dagvattnet från område I att behöva pumpas till recipienten Fyllesjön. Då den totala avrinningen vid dimensionerande regn kommer att öka efter exploatering av alla områden föreslås att fler gröna ytor planläggs. Genom att planlägga större andelar med gröna ytor i områdena kan den totala avrinningen minskas efter exploatering. Efter att ha fördröjt dagvatten inom varje delområde så kommer utflödet till kommunala dagvattenledningar att minska till 10 l/s. Detta är en klar förbättring jämfört med dagsläget där utflödena från respektive område är större. Område A har exempelvis i dagsläget ett utflöde av dagvatten på 382 l/s vid det dimensionerande regnet. Vid större regn än det dimensionerande måste dagvattnet kunna avledas ytledes. Det är därför viktigt att vägar runt planområdet sluttar ut så att dagvattnet fritt kan rinna bort från bebyggelse.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och uppdrag Förutsättningar och underlag Höjdsystem Erhållet underlag Geoteknik och geohydrologi Område 1: Befintliga förhållanden Exploateringsområdenas avgränsning och topografi Exploateringsområdenas avvattning idag Område 2: Befintliga förhållanden Exploateringsområdets avgränsning och topografi Exploateringsområdets avvattning idag Område 1: Planområdets utformning Område 2: Planområdets utformning Område 1 och 2: Förutsättningar för planerad dagvattenhantering Område 1: Förslag dagvattenhantering Struktur område A, B1 och B2+C Flöden, fördröjningsvolymer och övriga vattenvolymer Flöde för befintliga förhållanden Flöden och magasineringsbehov efter exploatering Flöden för allmän plats/vägmark Område 2: Förslag dagvattenhantering område F, G, H och I Struktur område E, F, G, H och I Flöden, fördröjningsvolymer och övriga vattenvolymer Flöde för befintliga förhållanden område E, F, G, H och I Flöden och magasineringsbehov efter exploatering Flöden för ytor på allmän plats/vägmark Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Diken Kassettmagasin Rörmagasin Dammar Grönytor Generell höjdsättning och avledning Bilaga 1-7

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Halmstads kommun har anlitat Ramböll Sverige AB som konsult gällande ett detaljplaneförslag för ombyggnation av Södra infarten. 1.2 Syfte och uppdrag Halmstads kommun planerar att avvattna nya exploateringsområden till dagvattendammar. Utredningen syftar till att belysa de möjligheter och svårigheter, gällande dagvattenhantering, som uppkommer i samband med omvandling av mark och bebyggelse inom exploateringsområdena. I uppdraget ingår utredning av förutsättningar för att använda dammar för att fördröja och rena dagvatten från planområdet. Exploateringsområdena i detta PM är indelade i två områden. Område 1 beskriver tre delområden som benämns A, B1 och B2+C. Område 2 beskriver fyra delområden som benämns E, F, G, H och I. I detta PM redovisas de alternativ till dagvattenhantering som tagits fram. I ett senare skede, vid projektering, kan andra lämpliga alternativ användas för att lösa dagvattenhanteringen i exploateringsområdena. 2. Förutsättningar och underlag 2.1 Höjdsystem Denna utredning redovisas i höjdsystemet RH Erhållet underlag Grundkarta samt VA-karta i shp resp. dwg-format kommer från underlag till översvämningsmodellering som tidigare är utförd av Ramböll AB Höjdkarta över befintlig mark i dwg-format Höjdkarta över planerade ramper i dwg-format LAS-data kommer från underlag till översvämningsmodellering som tidigare är utförd av Ramböll AB Illustrationsritningar, etapp 1 i dwg-format erhållen Geoteknik och geohydrologi Det finns en grov geohydrologisk utredning över område 1 och 2, se bilaga 1. En mer ingående utredning bör göras angående vilka geotekniska och geohydrologiska förutsättningar som finns för att anlägga dammar och fördröjningsmagasin i exploateringsområdena. 1 av 42

7 2.4 Område 1: Befintliga förhållanden Område 1 innefattar tre delområden som benämns A, B1 och B2+C. Varje delområde utreds separat och redovisas i detta PM Exploateringsområdenas avgränsning och topografi Område A, B1 och B2+C är totalt ca 9,8 ha stort och ligger vid infarten från E6/E20:an till de södra delarna av Halmstad, se figur 1. Figur 1. Befintlig markanvändning i exploateringsområdet. Område A är markerad med en mörkblå linje, område B1 är markerad med en röd linje och område B2+C är markerad med en cyan linje. Område A Område A är ca 2,97 ha och avgränsas av Andersbergsringen i nordväst, E6/E20:an i öst och Laholmsvägen i sydväst. Området är relativt plant och lutar söderut. Norra delen av område A består av grönytor. I de södra delarna finns industri- och parkeringsytor. 2 av 42

8 Område B1 Område B1 är ca 0,82 ha och avgränsas av Ryttarevägen i sydost, Fräsarevägen i syd och Laholmsvägen i nordöst. Område B1 består till största delen av industrioch parkeringsytor samt en liten del grönyta. Område B2+C Område B2+C är ca 3,0+3,27 ha, dvs totalt 6,27 ha. Området avgränsas av Laholmsvägen i nordöst och av befintligt industriområde i sydväst samt av E6/E20:an. Område B2 består av industri- och parkeringsytor och en del grönytor. Område C består till större delen av grönytor och vägytor Exploateringsområdenas avvattning idag Område A, B1 och B2+C avvattnas idag till befintliga dagvattenledningar, se figur 2-4. Område A Recipient: Fylleån Figur 2. Ledningssystemet som idag avleder spill- och dagvatten från område A kan ses i bilden. Dagvattenledningar är markerade med en grön linje och spillvattenledningar med en röd linje. Svarta pilar markerar dagvattnets flödesriktning. Underlag från Halmstad kommun. Industriytornas ytvatten leds i sydvästlig riktning i befintliga dagvattenledningar med utlopp i recipienten Fylleån. Det finns en befintlig dagvattenledning som korsar sydvästra delen av område A, vilken behöver tas hänsyn till vid planering av ny bebyggelse. En ledningsrätt, eller liknande, föreslås upprättas mellan exploatören och Laholmsbuktens VA för denna dagvattenledning. 3 av 42

9 Område B1 Recipient: Fylleån Figur 3. Ledningssystemet som idag avleder spill- och dagvatten från område B1 kan ses i bilden. Dagvattenledningar är markerade med en grön linje och spillvattenledningar med en röd linje. Svarta pilar markerar dagvattnets flödesriktning. Underlag från Halmstad kommun. Dagvatten avleds i sydvästlig riktning via befintliga dagvattenledningar till recipienten Fylleån. 4 av 42

10 Område B2+C Recipient: Fylleån Figur 4. Ledningssystemet som idag avleder spill- och dagvatten från område B2+C kan ses i bilden. Dagvattenledningar är markerade med en grön linje och spillvattenledningar med en röd linje. Svarta pilar markerar dagvattnets flödesriktning. Underlag från Halmstad kommun. Delar av område B2+C avleds västerut och i sydvästlig riktning i befintliga dagvattenledningar till recipienten Fylleån. De delar av området som i dagsläget består av vägytor avvattnas av Trafikverkets dag- och dräneringsledningar. 2.5 Område 2: Befintliga förhållanden Område 2 innefattar fem delområden som benämns E, F, G, H och I. Varje delområde utreds separat och redovisas i detta PM Exploateringsområdets avgränsning och topografi Område E, F, G, H och I är totalt ca 14,09 ha stort och ligger i södra delarna av Halmstad där E6/E20:an korsar järnvägsspåret vid industriområdet Vilhelmsfält, se figur 5 och 6. 5 av 42

11 Område E Figur 5. Befintlig markanvändning i exploateringsområdet. Område E är markerad med en grön linje. Område E Område E är ca 3,20 ha och avgränsas av grönytor och järnväg i sydväst och av Sliparegatan och ett industriområde i nord. Den del av området som idag består av järnväg lutar mot sydväst. Sydöstra delen av område E lutar söderut och nordvästra delen av området lutar norrut. Större delen av område E består av grönytor och en mindre del av industri- och parkeringsytor. 6 av 42

12 Område F, G, H och I Figur 6. Befintlig markanvändning i exploateringsområdet. Område F är markerad med en röd linje, område G är markerad med en cyan linje, område H är markerad med en mörkblå linje och område I är markerad med en lila linje. Område F Område F är ca 0,39 ha och avgränsas av grönytor och järnväg i syd och ett industriområde i nord. Området är relativt plant och lutar mot sydöst. Nordöstra delen av område F består av industri- och parkeringsytor och sydvästra delen av område F består av grönytor. Område G Område G är ca 0,67 ha och avgränsas av grönytor och järnväg i syd och ett industriområde i nord. Området lutar mot nordväst. Nordöstra delen av område F består av industri- och parkeringsytor och sydvästra delen av område F består av grönytor. 7 av 42

13 Område H Område H är ca 1,01 ha och avgränsas av grönytor och järnväg i syd och ett industriområde i nord. En del av området lutar åt nordväst och en del av området lutar åt sydöst. Område H är relativt plant och består till större delen av industrioch parkeringsytor samt en del grönytor. Område I Område I är ca 10,90 ha stort exkluderat järnväg- och motorvägsytor, för vilka Trafikverket ansvarar för avvattning. Området ligger där E6/E20:an korsar järnvägsspåret vid Gatehusvägen. Område I avgränsas av parkering- och industriytor i norr, Ryttarevägen i nordväst och grönyteområden i söder Exploateringsområdets avvattning idag Område E, F, G, H och I avvattnas idag till befintliga dagvattenledningar, se figur 7-9. Område E Recipient: Fylleån Recipient: Fylleån Figur 7. Ledningssystemet som idag avleder spill- och dagvatten från område E kan ses i bilden. Dagvattenledningar är markerade med en grön linje och spillvattenledningar med en röd linje. Svarta pilar markerar dagvattnets flödesriktning. Underlag från Halmstad kommun. 8 av 42

14 De södra delarna av industriytornas ytvatten leds i sydöstlig riktning i befintliga dagvattenledningar mot område F och vidare österut mot recipienten Fylleån. De norra delarna av industriytornas ytvatten leds i nordvästlig riktning i befintliga dagvattenledningar och vidare österut med utlopp i recipienten Fylleån. Det finns en befintliga dag- och spillvattenledningar som korsar område E, vilka behöver tas hänsyn till vid planering av ny bebyggelse. Område F och G Recipient: Fylleån Figur 8. Ledningssystemet som idag avleder spill- och dagvatten från område F och G kan ses i bilden. Dagvattenledningar är markerade med en grön linje och spillvattenledningar med en röd linje. Svarta pilar markerar dagvattnets flödesriktning. Underlag från Halmstad kommun. Ytvatten från område F avleds i befintliga dagvattenledningar i sydöstlig riktning mot Montörgatan. Ytvatten från område G avleds idag i befintliga dagvattenledningar i nordvästlig riktning mot Montörgatan. Vidare leds dagvattenledningarna österut mot recipienten Fylleån. Det finns en befintliga dagoch spillvattenledningar som korsar område F och G, vilka behöver tas hänsyn till vid planering av ny bebyggelse. 9 av 42

15 Område H och I Figur 9. Ledningssystemet som idag avleder spill- och dagvatten från område H och I kan ses i bilden. Dagvattenledningar är markerade med en grön linje och spillvattenledningar med en röd linje. Underlag från Halmstad kommun. I område H avleds ytvatten i nordöstlig riktning i en befintlig dagvattenledning mot recipienten Fylleån, se figur 9. I område I finns inga kommunala dagvattenledningar. E6/E20:an och järnvägen avvattnas av Trafikverkets ledningar/diken. 10 av 42

16 2.6 Område 1: Planområdets utformning En illustrationsplan över område 1 kan ses i figur 10. Område A, B1, B2+C Figur 10. Illustrationsplanen över område 1 visar planerad markanvändning. Underlag från Halmstad kommun. Område A är planlagt som kontors- och småindustribyggnader till 30%. Resterande ytor i område A har antagits bestå av 35% grönytor och 35% asfalterade ytor. Område B1 är planlagt som kontors- och småindustribyggnader till 24%. Resterande ytor i område B1 har antagits bestå av 38% grönytor och 38% asfalterade ytor. Område B2+C är planlagt som kontors- och småindustribyggnader till 27%. Resterande ytor i område B2+C har antagits bestå av 31% grönytor och 42% asfalterade ytor. 11 av 42

17 2.7 Område 2: Planområdets utformning En illustrationsplan över område 2 kan ses i figur 11 och 12. Område E Figur 11. Illustrationsplanen över område 2 visar planerad markanvändning i område E. De blåa och gråa ytorna inom område E är planlagda som industri- och parkeringsytor och de gröna ytorna är allmän platsmark. Område E är planlagt som industri- och parkeringsytor till 71 %. Resterande ytor i område E är grönytor. 12 av 42

18 Område F, G, H och I Figur 12. Illustrationsplanen över område 2 visar planerad markanvändning i område F-I. Område F är planlagt som industri- och parkeringsytor till 72% och resterande ytor i område F är planlagda som grönytor. Område G är planlagt som industrioch parkeringsytor till 70 % och 30% grönytor. Område H är planlagt som industri- och parkeringsytor till 73 % och 27% grönytor. Område I har antagits bestå av 84% grönytor och 16% asfalterade vägar. Järnväg- och motorvägsytor är ej inkluderade eftersom Trafikverket ansvarar för avvattningen av dessa ytor. 13 av 42

19 2.8 Område 1 och 2: Förutsättningar för planerad dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Halmstad kommun samt hämtade ur Svenskt Vattens P90 (Dimensionering av allmänna avloppsledningar, 2004), Svenskt Vattens P104 (Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, 2011) och Svenskt Vattens P105 (Hållbar dag- och dränvattenhantering). Enligt beställaren ska dagvatten från område A, område B2+C och område E och område I fördröjas i dagvattendammar, företrädelsevis på allmän platsmark. Öppna dagvattenlösningar har tidigare implementerats i Halmstad med syftet att använda naturliga processer för att rena förorenat dagvatten (VA-Forsk, Rapport Nr 7, 2002). Öppna diken bör eftersträvas för att transportera bort dagvatten till fördröjningsdammarna. Detta skapar ytterligare tröghet i dagvattenhanteringen vilket innebär lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). För regnintensitets-beräkningar används Dahlströms ekvation (2010) vilket ger en regnintensitet på 296 l/s/ha för ett 10 minuters 10-årsregn inkluderat en klimatfaktor på 1,3. Detta är det dimensionerande regnet. I en översvämningsmodellering, som tidigare är utförd av Ramböll AB, har ett utloppsflöde på 10 l/s använts. Beräknade fördröjningsvolymer inom område 1 och 2 har baserats på att maximalt 10 l/s får släppas ut från varje delområdet så länge inte ett regn är större än det dimensionerande regnet. Utloppen regleras med en flödesregulator eller reglerbrunn. Illustrationsritningar erhållna från Halmstad kommun över planområdena har använts som underlag för uppskattade värden på avrinningskoefficienter efter exploatering. Gällande område 1 har de ytor som inte avses att bebyggas och är markerade med KJ eller KHJ antagits bestå av lika delar grönytor och asfalterade ytor. De ytor som ej planeras att bebyggas och är markerade med KG har antagits bestå av asfalterade ytor. De områden som är planlagda som industriområden har antagits bestå av lika delar takytor och asfalterade ytor. Gällande område 2 har de ytor som är planlagda som industriområden antagits bestå av lika delar takytor och asfalterade ytor. De områden som inte avses att bebyggas har antagits bestå av lika delar grönytor och lika delar asfalterade ytor. Då planritningen över område I inte har någon specificerad markanvändning har det antagits att marken vid och runtomkring ramperna kommer att vara grönytor. 14 av 42

20 Volym (m3) Fördröjningsvolymer för dagvatten inom område A har beräknats med förutsättningen att det maximala utloppsflödet från planområdet max får vara 1,5 l/s,ha. Fördröjningsvolymerna och varaktigheten på regnet får då en ökande trend, se figur 13. Vid en regnvaraktighet på minuter är magasineringsvolymen ca 5000 m 3, vilket är orimligt stor volym att använda för dimensionering. För att undvika överdimensionering antogs det maximala utsläppsflödet från område A vara 10 l/s. Fördröjningsvolym av dagvatten i område A Tid (min) Figur 13. Grafen visar fördröjningsvolymen i område A som en funktion av regnvaraktigheten. Beräkningarna är baserade på ett 10-års regn där en klimatfaktor på 1,3 är inkluderat. Avrinningskoefficienter vid dimensionering är enligt Svenskt Vattens P90: Avrinningskoefficient för takyta är 0,9 Avrinningskoefficient för asfalterade ytor och parkeringsytor är 0,8 Avrinningskoefficient för järnväg är 0,7 Avrinningskoefficient för grusad gång 0,2 Avrinningskoefficient för gräsytor 0,1 15 av 42

21 3. Område 1: Förslag dagvattenhantering Principlösningen nedan är endast ett förslag på hur dagvattenhanteringen inom planområdet kan hanteras. De dagvattendammar och kassettmagasin som är presenterade i principförslagen kan placeras vid andra punkter och kan ha andra dimensioner än de föreslagna. Oavsett hur dagvattendammarna och fördröjningsmagasinen placeras och dimensioneras behöver dock samma volym dagvatten fördröjas. Dagvattendammarna i detta förslag har en släntlutning på 1:3. Vattennivån i dammarna bestäms av höjden på de anslutande dagvattenledningarna i respektive damm. De västliga dagvattenledningarna i område B2+C föreslås ledas med 4 promilles lutning för att dagvattendammens utlopp ska kunna anslutas med självfall till befintliga dagvattenledningar. I så stor utsträckning som möjligt föreslås dagvattenledningarna ledas med 5 promilles lutning i de övriga områdena. Det finns inte något utrymme utanför område B1:s gränser att anlägga en dagvattendamm. Eftersom det inte heller finns utrymme för öppna dagvattenlösningar inom område B1:s gränser är underjordiska magasin ett alternativ som kan användas för att hanteradagvatten. De presenterade magasinen är uppbyggda av dagvattenkassetter med en porositet av 95 % och en mäktighet av ca 0,5 meter. I det förslag som visas har höjder och vattengångar studerats. 16 av 42

22 3.1 Struktur område A, B1 och B2+C Generell princip för dagvattenhantering i området föreslås enligt följande: Dagvatten från område A och område B2+C leds ner i ledningar/diken för transport till dagvattendammar som är placerade på allmän platsmark. Dagvattendammarna har även en buffertvolym för större regn än det dimensionerande regnet. Vid större regn än det dimensionerande regnet kommer dock uppströms liggande ledningar att dämmas. Säkerhetsaspekten för dammarnas släntlutning bör beaktas och där det finns behov bör det finnas skyddsräcken. Dagvatten från område B1 leds ner i ledningar/diken för transport till underjordiska fördröjningsmagasin. Dräneringsvatten från parkeringsytor kan avledas i föreslaget dagvattensystem. Husdräneringsvatten kommer troligen behöva pumpas beroende på vilka källargolvsdjup som planeras i delområdena. Vid extrem nederbörd bör dagvattnet tillåtas rinna på ytan och ut ur områdena. 17 av 42

23 Område A Figur 14. Skiss på dagvattenhantering inom område A. Möjlig placering av dagvattendamm är markerad med blått och med en pil. Avledningsprincip är markerat med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar och markytor. Område A Område A:s markyta ligger på +6,45 m enligt höjder i, av Ramböll AB, tidigare utförd översvämningsmodell. Föreslagna vattengångar är baserade på att markytan i område A höjs till +6,45 m. Omgivande ytors dagvatten leds via en befintlig dagvattenledning genom område A:s sydvästra del. De förslagna vattengångarna ligger på mellan +4,06-4,85 m och den befintliga, korsande, dagvattenledningen har en vattengång på +1,7-2,0 m. En ledningsrätt, eller liknande, för den befintliga dagvattenledningen föreslås upprättas mellan exploatören och Laholmsbuktens VA. Inloppet till den damm som magasinerar dagvatten från område A har en vattengång på +3,45 m och markytan ligger på ca +6,0 m, se figur 14. Vid det dimensionerande regnet kommer vattenytan att stiga till +3,45 m. Botten på dammen ligger på +3,0 m, vilket innebär att vattendjupet kommer att vara ca 0,5 18 av 42

24 m vid det dimensionerande regnet. Utloppet från dammen har en anslutningspunkt till kommunala ledningar som ligger på +0,98 m. I nuläget finns inget underlag angående hur slänterna vid den planerade gctunneln väster om dammen kommer att utformas. Dammens utformning och gctunnelns utformning bör anpassas så att slänterna fungerar ihop. Om vattennivån i dammen stiger över dess kanter kan dagvatten tillåtas brädda ner i gc-tunneln. Beroende på hur man väljer att utforma gc-tunneln och dammen kan detta vara ett sätt att ta hand om dagvatten från extrema regntillfällen. Dagvatten från gctunneln kommer att behöva pumpas för att kunna anslutas till befintlig dagvattenledning. Detta innebär att en pumpstation som lyfter vatten, ett högt stående elskåp och en p-ficka kommer att behövas vid gc-tunneln. Pumpstationen placeras med fördel vid nordvästra delen av gc-tunneln för att dagvattendammen ska få plats. Dammen skulle kunna konstrueras genom att låta inloppet och utloppet ligga på samma nivå, dvs +3,45 m. Vid det dimensionerande regnet skulle då vattennivån i detta fall tillåtas att stiga över inloppet och ligga på +3,95 m. Detta skulle innebära att uppströms liggande dagvattenledningar kommer att dämmas till ca +3,95 m. Fördelen med att utforma dammen på detta sätt är att den inte blir så djup och att den kommer att få en mindre utbredning än den föreslagna dammen. Nackdelen med att utforma dammen på detta sätt är att det kommer att ske upptryckning av dagvatten i ledningssystemet, dock inte till marknivå. 19 av 42

25 Område B1 Figur 15. Skiss på dagvattenhantering inom område B1. Möjlig placering av underjordiska magasin är markerat med blått och pilar. Avledningsprincip är markerat med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar och markytor. Område B1 Dagvatten från område B1 föreslås fördröjas i underjordiska kassettmagasin som avleder dagvatten till kommunala ledningar, se figur 15. Utloppen från magasinen är anslutna till kommunala ledningar som ligger på +2,88 m i väst respektive +3,09 m i öst. 20 av 42

26 Område B2+C Figur 16. Skiss på dagvattenhantering inom område B2+C. Möjlig placering av dagvattendamm är markerad med blått och pil. Avledningsprincip är markerat med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar och markytor. Område B2+C Inloppet till den damm som magasinerar dagvatten från område B2+C har en vattengång på +1,25 m och markytan ligger på ca +5,4 m, se figur 16. Vid dimensionerande regn kommer vattenytan att stiga till +1,25 m. Botten på dammen ligger på +0,5 m, vilket innebär att vattendjupet kommer att vara ca 0,75 m vid det dimensionerande regnet. Utloppet från dammen har en anslutningspunkt till kommunala ledningar som ligger på +0,41 m. 21 av 42

27 Dammen skulle kunna konstrueras genom att låta inloppet och utloppet ligga på samma nivå, dvs +1,25 m. Vid det dimensionerande regnet skulle då vattennivån i detta fall tillåtas att stiga över inloppet och ligga på +2,0 m. Detta skulle innebära att uppströms liggande dagvattenledningar kommer att dämmas till ca +2,0 m. Fördelen med att utforma dammen på detta sätt är att den inte blir så djup och att den kommer att få en mindre utbredning än den föreslagna dammen. Nackdelen med att utforma dammen på detta sätt är att det kommer att ske upptryckning av dagvatten i ledningssystemet, dock inte till marknivå. 3.2 Flöden, fördröjningsvolymer och övriga vattenvolymer Beräkningar är dels gjorda för den totala avrinningen vid befintliga förhållanden och dels efter planerad exploatering. För beräkningar väljs ett regn med 10 minuters varaktighet samt ett med 30 minuters varaktighet, för att belysa konsekvenserna av ett längre regn Flöde för befintliga förhållanden Tabell 1-2 visar uppkomna flöden inom planområdet vid befintliga förhållanden. Tabell 1. Hur stor avrinningen blir för respektive område före exploatering. Marktyp Avrinning område A före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta , Asfalterad yta , Grönyta , Grusad yta , Totalt Marktyp Avrinning område B1+B2 före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta , Asfalterad yta , Grusad yta , Totalt av 42

28 Tabell 2. Hur stor avrinningen blir för respektive område före exploatering. Marktyp Avrinning område C före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Total avrinning före exploatering av område A, B1+B2 och C A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Totalt ,1-0, Flöden och magasineringsbehov efter exploatering Avrinningsberäkningar efter exploatering kan ses i tabell 3-4 för område A, B1, B2+C. Tabell 3. Hur stor avrinningen blir för respektive område efter exploatering. Marktyp Avrinning område A efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta KJ , Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Avrinning område B1+B2 efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta KHJ , Takyta KG , Asfalterad yta , Grönyta , Totalt av 42

29 Tabell 4. Hur stor avrinningen blir för respektive område efter exploatering. Marktyp Avrinning område C efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta KHJ , Takyta KG 992 0, Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Total avrinning efter exploatering av område A, B1+B2 och C Marktyp A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Totalt ,1-0, Det reglerade utflödet från dammarna är helt beroende av vilka flöden som de nedströms liggande dagvattensystemen klarar av. Den erforderliga magasineringsvolymen i tabell 5 är beräknad genom att anta att det maximala utflödet till Fylleån får vara 10 l/s per delområde. Magasineringsvolymen för varje delområde är beräknad på den totala avrinningen efter exploatering. Detta innebär en hantering av både det dagvatten som i dagsläget uppkommer i området och det dagvatten som kommer att tillkomma som en konsekvens av de anläggningar som byggs i samband med Södra infarten. Tabell 5. Erforderliga magasinsvolymer för respektive område. Område Erforderliga magasinsvolymer Dimensioneringsprincip A red Varaktighet (min) Magasineringsvolym (m 3 ) A Svenskt Vatten P B1 Svenskt Vatten P B2 Svenskt Vatten P C Svenskt Vatten P Totalt Den totala avrinningen vid dimensionerande regn kommer att öka efter exploatering av område A, B1 och B2+C med ca 550 l/s. Genom att planlägga större andelar med gröna ytor i områdena kan den totala avrinningen minskas efter exploatering. Efter att ha fördröjt dagvatten inom varje område så kommer utflödet till kommunala ledningar att minska till 10 l/s (antaget utloppsflöde). Detta är en klar förbättring jämfört med dagsläget där exempelvis delområde A har ett utflöde av dagvatten på 382 l/s till kommunala ledningar vid det dimensionerande regnet. Detta innebär att det inte blir något tillskott av 24 av 42

30 dagvatten i befintliga dagvattenledningar efter exploateringen. Fördröjningen i dagvattendammarna har även en reningseffekt på dagvattnet Flöden för allmän plats/vägmark Avrinningsberäkning för ytor på allmän plats/vägmark före och efter exploatering har utförts för hela område 1, se tabell 6-7. Området innefattar ramper norr och söder om Laholmsvägen, Ryttarevägen samt nya cirkulationsplatser. Inkluderat i beräkningen är, förutom vägar och gc-vägar, även omgivande grönytor och takytor. De planerade gc- vägarna har antagits vara asfalterade. Tabell 6. Hur stor avrinningen blir före exploatering Marktyp Avrinning allmän plats/vägmark före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta , Gc-väg och parkering , Vägyta , Grönyta , Totalt Tabell 7. Hur stor avrinningen blir efter exploatering Marktyp Avrinning allmän plats/vägmark efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Gc-väg , Vägyta , Grönyta , Totalt Dagvattenflödet minskar med ca 29 l/s för vägytorna i hela område 1 då den reducerade arean är 2,96 ha före exploatering och 2,86 ha efter exploatering. 25 av 42

31 4. Område 2: Förslag dagvattenhantering område F, G, H och I Principlösningen nedan är endast ett förslag på hur dagvattenhanteringen inom planområdet kan hanteras. De dagvattendammar, kassett- och rörmagasin som är presenterade i principförslagen kan placeras vid andra punkter och kan ha andra dimensioner än de föreslagna. Oavsett hur dagvattendammarna och fördröjningsmagasinen placeras och dimensioneras behöver dock samma volym dagvatten fördröjas. Dagvattendammarna i område E och I har i detta förslag en släntlutning på 1:3. Vattennivån i dammarna bestäms av höjden på de anslutande dagvattenledningarna i respektive damm. Dagvattenledningarna från den sydliga dammen i område E föreslås ledas med 3 promilles lutning för att dagvattendammens utlopp ska kunna anslutas med självfall till befintliga dagvattenledningar. I de övriga områdena föreslås dagvattenledningarna ledas med 5 promilles lutning. Eftersom det inte finns utrymme för öppna dagvattenlösningar inom område F, G och H är underjordiska magasin ett alternativ som kan användas för att hantera dagvatten. I område F och G förelås rörmagasin användas för att fördröja dagvattnet från området. Rörmagasinen består av en eller flera rörledningar med en dimension av 500 mm och föreslås ha en lutning på 1 promille. Lutningen på 1 promille föreslås för att dagvattnet ska kunna avledas i en viss riktning med självfall. I område H föreslås dagvattenkassetter användas för att fördröja dagvatten. Kassetterna har en porositet av 95 % och en mäktighet av ca 0,5 meter. Lutningen på dagvattenledningarna i område H föreslås ledas med 3 promilles lutning för att kunna ansluta till befintliga ledningar med självfall. I det förslag som visas har höjder och vattengångar studerats. 26 av 42

32 4.1 Struktur område E, F, G, H och I Generell princip för dagvattenhantering i området föreslås enligt följande: Dagvatten från område E och I leds ner i ledningar/diken för transport till dagvattendammar som är placerade på allmän platsmark. Dagvattendammarna har även en buffertvolym för större regn än det dimensionerande regnet. Vid större regn än det dimensionerande regnet kommer dock uppströms liggande ledningar att dämmas. Säkerhetsaspekten för dammarnas släntlutning bör beaktas och där det finns behov bör det finnas skyddsräcken. Dagvatten från område J och G leds ner i ledningar/diken för transport till rörmagasin som fördröjer dagvatten innan det släpps ut ur planområdet. Dagvatten från område H leds ner i ledningar/diken för transport till kassettmagasin som fördröjer dagvatten innan det släpps ut ur planområdet. Dräneringsvatten från parkeringsytor kan avledas i föreslaget dagvattensystem. Husdräneringsvatten kommer troligen behöva pumpas beroende på vilka källargolvsdjup som planeras i de olika delområdena. Vid extrem nederbörd bör dagvattnet tillåtas rinna på ytan och ut ur områdena. Område E Figur 17. Skiss på dagvattenhantering inom område E. Möjlig placering av dagvattendamm är markerad med blått och pilar. Avledningsprincip är markerad med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar och markytor. 27 av 42

33 Område E Den befintliga markytan föreslås höjas i detta förslag för att dagvattenledningarna ska få en täckning på 1,6 m och kunna ledas med självfall och släppas i befintlig dagvattenledning. I de nordöstra delarna av område E är den befintliga markytan +4,90 m och denna föreslås höjas till +5,30 m (DNB50). Den södra dammen har två inlopp, markerat i figur 17 som inlopp 1 och inlopp 2. Vid inlopp 1 är den befintliga markytan +3,60 m och föreslås höjas till +4,20 m. I de södra delarna av område E ligger den befintliga markytan på +3,59 m och föreslås höjas till +5,30 m (DNB56). Vid inlopp 2 är den befintliga markytan +3,60 m och föreslås höjas till +4,20 m. Inloppet till den södra dammen som magasinerar dagvatten från område E har en vattengång på +2,56 m. Vid det dimensionerande regnet kommer vattenytan att stiga till denna nivå. Botten på dammen ligger på +2,0 m, vilket innebär att vattendjupet kommer att vara ca 0,56 m vid det dimensionerande regnet. Utloppet från dammen har en anslutningspunkt till kommunala ledningar som ligger på +1,16 m. I förslaget är utbredningen av dammens slänter (lutning 1:3) beräknade med avseende på den befintliga markytan. I de nordvästra delarna av område E föreslås den befintliga markytan höjas från +4,03 m till +5,70 m (DNB62). Vid inlopp 3 till den norra dammen är den befintliga markytan +3,83 m och föreslås höjas till +5,10 m. Inlopp 3, till den norra dammen, som magasinerar dagvatten från område E har en vattengång på +3,46 m. Vid det dimensionerande regnet kommer vattenytan att stiga till denna nivå. Botten på dammen ligger på +2,76 m, vilket innebär att vattendjupet kommer att vara ca 0,60 m vid det dimensionerande regnet. Utlopp 2 från dammen har en anslutningspunkt till kommunala ledningar som ligger på +2,46 m (DNB64). Dammarna skulle kunna konstrueras genom att låta inloppet och utloppet ligga på samma nivå. Vid det dimensionerande regnet skulle då vattennivån i detta fall tillåtas att stiga över inloppet och dämma uppströms liggande dagvattenledningar. Fördelen med att utforma dammen på detta sätt är att den inte blir så djup och att den kommer att få en mindre utbredning än den föreslagna dammen. Nackdelen med att utforma dammen på detta sätt är att det kommer att ske upptryckning av dagvatten i ledningssystemet, dock inte till marknivå. 28 av 42

34 Område F och G Figur 18. Skiss på dagvattenhantering inom område F och G. Möjlig placering av rörmagasin är markerat med grönt och avledningsprincip med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar. Område F I område F finns en befintlig dagvattenledning som avleder ytvatten i sydöstlig riktning. Dubbla rörmagasin med en diameter på 500 mm är placerade längs den befintliga dagvattenledningen i område F, se figur 18. Där rörmagasinen ansluter till befintlig dagvattenledning (DNB29 och DNB26) finns reglerbrunnar som reglerar utflödet till 10 l/s. Reglerbrunnen fungerar även som en backventil vilket innebär att om ett större regn än det dimensionerande regnet dämmer rörmagasinen kommer dagvatten från område F inte påverka uppströms liggande områden. Rörmagasinen har en lutning på 1 promille för att kunna avledas med självfall i en viss riktning. Anslutningspunkten till kommunala ledningar från område F som ligger på +1,60 m (DNB26). Område G Markytan föreslås höjas till +3,60 m i de södra delarna av område G (DNB34) där den befintliga markytan har en lågpunkt som ligger på +3,46 m. Höjningen av markytan föreslås för att dagvattenledningar ska få en täckning på 1,6 m och kunna ledas med självfall och släppas i befintliga dagvattenledningar. I område G finns en befintlig dagvattenledning som avleder ytvatten i nordvästlig riktning. Dubbla rörmagasin med en diameter på 500 mm är placerade längs den befintliga 29 av 42

35 dagvattenledningen i område G, se figur 18. Där rörmagasinen ansluter till befintlig dagvattenledning (DNB30 och DNB36) finns reglerbrunnar som reglerar utflödet till 10 l/s. Rörmagasinen har en lutning på 1 promille för att kunna avledas i en viss riktning med självfall. Anslutningspunkten till kommunala ledningar från område G som ligger på +1,56 m (DNB26). Område H, alternativ 1 Figur 19. Skiss på dagvattenhantering inom område H. Möjlig placering av dagvattenkassetter är markerat med blått och pil. Avledningsprincip är markerat med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar och markytor. Område H, alternativ 1 Markytan föreslås höjas till +5,43 m i de södra delarna av område H (DNB40) där den befintliga markytan ligger på +3,64, se figur 19. Höjningen av markytan föreslås för att dagvattenledningarna ska få en täckning på minst 1,3 m och kunna ledas med självfall och släppas i befintliga dagvattenledningar. Mellan DNB38 och DNB39 är lutningen på dagvattenledningen 3 promille och de övriga dagvattenledningarna har en lutning på 5 promille. Dagvatten från område H fördröjs i underjordiska magasin som avleder dagvatten till kommunal ledning med en vattengång på +2,76 m (DNB38). 30 av 42

36 Område H, alternativ 2 Figur 20. Skiss på dagvattenhantering inom område H. Möjlig placering av dagvattenkassetter är markerat med blått och pilar. Avledningsprincip är markerat med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar och markytor. Område H, alternativ 2 Markytan föreslås höjas mellan +0,2 och +0,6 m i hela område H. Höjningen av markytan föreslås för att dagvattenledningar ska få en täckning på 1,3 m och kunna ledas med 3 promilles lutning till befintlig dagvattenledning (DNB43 och DNB38). Område H:s dagvatten fördröjs i underjordiska magasin, se figur 20. Halva området lutar söderut och dagvattnet i denna del transporteras i diken/ledningar till befintlig ledning norr om planområdet med en vattengång på +2,16 m (DNB43). Den andra delen av område H lutar åt norr och dagvattnet i denna del transporteras i diken/ledningar till befintlig ledning i nordväst med en vattengång på + 2,76 m. 31 av 42

37 Område I Figur 21. Skiss på dagvattenhantering inom område I. Möjlig placering av dagvattendamm är markerat med blått och med en pil. Avledningsprincip är markerat med grönt. Röda siffor visar föreslagna vattengångar och markytor. Område I Dagvattendammen har två inlopp, markerat i figur 21 som inlopp 1 och inlopp 2. Vid inlopp 1 är den befintliga markytan +3,15 m och dagvattenledningens vattengång ligger på +2,05 m, dvs. dagvattenledningens täckning är 1,1 m. Vid inlopp 2 är ligger den befintliga markytan på +3,33 m och vattengången på +2,23 m. Vid det dimensionerande regnet kommer vattenytan att stiga till +2,05 m. Botten på dammen ligger på +1,62 m, vilket innebär att vattendjupet kommer att vara ca 0,45 m. Utloppet från dammen avleder dagvatten till recipienten Fylleån och har en utgående vattengång på +0,0 m. Dammen kan utformas på andra sätt så länge den erforderliga magasineringsvolymen är densamma. Ett alternativ är att leda dagvatten från dammen i område I till den planerade gctunneln och sedan vidare mot Fyllesjön. Dagvatten från gc-tunneln kommer att behöva pumpas för att kunna anslutas till befintliga dagvattensystem. Då det inte framgår i underlaget hur slänterna kring gc-tunneln är utformade så har befintliga markytor antagits gälla för beräkning av höjder. Om utloppet från dammen i område I avleder dagvatten till recipienten Fyllsjön så kommer dagvattenledningens vattengång vid recipienten att ligga på +0,68 m. För att kunna leda dagvattnet med självfall till recipienten Fyllesjön har 3 promilles lutning på ledningar använts. 32 av 42

38 4.2 Flöden, fördröjningsvolymer och övriga vattenvolymer Beräkningar är dels gjorda för den totala avrinningen vid befintliga förhållanden och dels efter planerad exploatering. För beräkningar väljs ett regn med 10 minuters varaktighet samt ett med 30 minuters varaktighet, för att belysa konsekvenserna av ett längre regn Flöde för befintliga förhållanden område E, F, G, H och I Tabell 8-10 visar uppkomna flöden inom planområdet vid befintliga förhållanden. Observera att befintliga ytor där det går järnväg och motorväg inte inkluderats i avrinningsberäkningarna då Trafikverket har ansvar för dessa ytors avvattning. Tabell 8. Hur stor avrinningen blir för respektive område före exploatering. Marktyp Avrinning område E före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta , Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Avrinning område F före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta 150 0, Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Avrinning område G före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Asfalterad yta , Grönyta , Totalt av 42

39 Tabell 9. Hur stor avrinningen blir för respektive område före exploatering. Marktyp Avrinning område H före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta , Asfalterad yta , Grusad gång , Grönyta , Totalt Marktyp Avrinning område I före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Grönyta , Totalt Tabell 10. Hur stor den totala avrinningen blir för område 1 före exploatering. Total avrinning före exploatering av område E, F, G, H och I Marktyp A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Totalt ,1-0, Flöden och magasineringsbehov efter exploatering Avrinningsberäkningar kan ses i tabell för område E, F, G, H och I. Tabell 11. Hur stor avrinningen blir för respektive område efter exploatering. Marktyp Avrinning område E efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta , Asfalterad yta , Grönyta , Totalt av 42

40 Tabell 12. Hur stor avrinningen blir för respektive område efter exploatering. Marktyp Avrinning område F efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta JG 889 0, Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Avrinning område G efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta JG , Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Avrinning område H efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Takyta J , Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Avrinning område I efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Asfalterad yta , Grönyta , Totalt Marktyp Total avrinning efter exploatering av område E,F,G,H och I A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Totalt ,1-0, av 42

41 Det reglerade utflödet från dammarna är helt beroende av vilka flöden som de nedströms liggande dagvattensystemen klarar av. Den erforderliga magasineringsvolymen i tabell 13 är beräknad genom att anta att det maximala utflödet per delområde till Fylleån max får vara 10 l/s. Om väg E6/E20 och järnvägsspåren hade inkluderats i beräkningen av erforderliga magasinvolymer hade detta inneburit att ytterligare ca 1110 m 3 dagvatten skulle ha fördröjts inom område I. Magasineringsvolymen för varje delområde är beräknad på den totala avrinningen efter exploatering. Detta innebär en hantering av både det dagvatten som i dagsläget uppkommer i området och det dagvatten som kommer att tillkomma som en konsekvens av de anläggningar som byggs i samband med Södra infarten. Tabell 13. Erforderliga magasinsvolymer för respektive område. Område Erforderliga magasinsvolymer Dimensioneringsprincip A red Varaktighet (min) Magasineringsvolym (m 3 ) E Svenskt Vatten P F Svenskt Vatten P G Svenskt Vatten P H Svenskt Vatten P I Svenskt Vatten P Totalt Den totala avrinningen vid dimensionerande regn kommer att öka efter exploatering av område E, F, G, H och I med ca 750 l/s. Genom att planlägga större andelar med gröna ytor i områdena kan den totala avrinningen minskas efter exploatering. Efter att ha fördröjt dagvatten inom varje delområde så kommer utflödet till kommunala ledningar att minska till 10 l/s (antaget utloppsflöde). Detta är en klar förbättring jämfört med dagsläget där exempelvis område I har ett utflöde av dagvatten på 259 l/s till kommunala ledningar vid det dimensionerande regnet. Detta innebär att det inte blir något tillskott av dagvatten i befintliga dagvattenledningar efter exploateringen. 36 av 42

42 4.2.3 Flöden för ytor på allmän plats/vägmark Avrinningsberäkning för ytor på allmän plats/vägmark före och efter exploatering har utförts för hela område 2, se tabell Området innefattar huvudsträckan Montörsgatan och huvudsträckan som från område I till Villmanstrandsvägen. Avrinningsberäkningar har även utförts specifikt för område I till Villmanstrandsvägen. Inkluderat i beräkningarna är, förutom vägar och gc-vägar, även omgivande grönytor. De planerade gc- vägarna har antagits vara asfalterade. Tabell 14. Hur stor avrinningen blir före exploatering Marktyp Avrinning allmän plats/vägmark före exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Vägyta 560 0, Grönyta , Totalt Tabell 15. Hur stor avrinningen blir efter exploatering Marktyp Avrinning allmän plats/vägmark efter exploatering A tot Avr.- koeff A red Q 10min+30% i=296 l/s/ha Q 30min+30% i=150 l/s/ha Gc-väg , Vägyta , Grönyta , Totalt Dagvattenflödet ökar med ca 197 l/s för vägytorna i hela område 2 då den reducerade arean är ca 0,29 ha före exploatering och ca 0,85 ha efter exploatering. Den planerade huvudsträckan från område I till Villmanstrandsvägen har en avrinning på ca 46 l/s före exploatering och en avrinning på ca 143 l/s efter exploatering. Detta innebär en flödesökning efter exploatering på ca 97 l/s. Den erforderliga fördröjningsvolym som krävs för vägytorna och omgivande mark är ca 126 m 3 under förutsättning att 10 l/s dagvatten får släppas ut från delområdet. Det finns ett befintligt dagvattensystem vid Villmanstrand och en av dammarna har, enligt höjddata från underlag, en vattenyta på +2,0 m. Om dagvatten skulle avledas i ledning från den planerade gc-tunneln till utlopp i damm/våtmark vid Villmanstrand skulle inloppet ligga på ca +0,0 m. Det finns otillräckligt underlag gällande det befintliga dagvattensystemet i Villmanstrand och därför är det oklart huruvida det går att avleda dagvatten från allmän plats/vägmark till den befintliga dammen. Det är oklart huruvida Villmanstrands våtmarker och dagvattensystem har kapacitet att klara av ytterligare fördröjning av 126 m 3 dagvatten. Dagvatten från gc-tunneln som ligger sydväst om område I kommer att behövas pumpas för att kunna avledas till befintliga dagvattensystem. 37 av 42

43 5. Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Diken Mindre, grunda, diken kan användas dels för att leda vatten från vattenutkastare till magasin eller för att ta upp och hindra dagvatten som kommer från sluttningar att ta sig till gårdsplanen. Typsektion kan ses i figur 22. Figur 22. Typsektion av dike för uppsamling av dagvatten från utkastare samt omgivande mark Kassettmagasin Magasinets syfte är både att fördröja vattnet och att rena det genom sedimentering. Magasinet görs tätt det vill säga utan att perkolation till kringliggande mark från dem möjliggörs. Utloppet från magasinen kan i fastighetsgräns anslutas till det kommunala dagvattennätet. Underjordiska magasin kan utföras på olika sätt. De vanligaste är att man använder sig av ett underjordiskt ledningssystem, stapelbara dagvattenkassetter eller makadamfyllningar. Dagvattenkassetter är minst utrymmeskrävande. Lämplig placering av magasinen i planområdets områden sker i lågpunkter på respektive område. Med denna placering kommer dagvattnet kunna ledas till och bort från magasinet med självfall. Viktigt är att marken sluttar bort från husen så att påverkan på husen minimeras vid ytlig avrinning. För typsektion av magasin se figur av 42

44 Figur 23. Typsektion av dagvattenkasett. Höjderna i figuren är bara exempel Rörmagasin Där det inte finns utrymme för öppna fördröjningsmagasin kan underjordiska magasin anläggas och förläggas till exempel inom parkeringsytor. Det finns flera olika typer av underjordiska magasin för dagvatten på marknaden idag. Vid hög grundvattennivå måste fördröjningsmagasin som anläggs under mark sannolikt utgöras av täta magasin som till exempel rörpaket. Om magasinen utförs som en otät konstruktion som till exempel plastkassetter måste hänsyn till grundvattennivån tas. Den bör vara under magasinets botten annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Magasinen behöver också dimensioneras för aktuell last, exempelvis trafik och vid täta magasin samt hög grundvattennivå. Rörmagasin av plast, Polyeten är korrosions- och kemikaliebeständigt vilket innebär att rören har en lång livslängd. Dessutom har materialet låg densitet om det jämförs med exempelvis betong. För att skapa ett magasin av rördelar i polyeten (figur 24) krävs det att de sammankopplas och det görs antingen genom att de gängas eller svetsas samman eller att de både gängas och svetsas. I och med att varje rördel anpassas utifrån beställarens krav kan magasinet utformas efter de topografiska förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Installationstiden exklusive schaktning är vid den här magasinstypen kort jämfört med andra magasinstyper. Detta tack vare att rördelarna är lätta, prefabricerade och kan göras längre än betongrör. Samt att de snabbt och enkelt kan monteras samman. Ett magasin av polyeten beräknas hålla i cirka 100 år och kräver, förutom eventuell spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter att varit i bruk i ca 50 år ( 39 av 42

45 Figur 24. Dagvattenmagasin av Weholite dubbelväggiga lättviktsrör, polyeten. Källa: Dagvattenmagasin gjorda av armerade betongrör (figur 25) fungerar på samma sätt som de dagvattenmagasinen av polyetenrör. Skillnaden är de egenskaper som materialen har. Tyngden av betongen gör att rörsektionerna blir svårare att hantera vid montering och dyrare att transportera. Det går inte heller att göra lika långa längder av betongrör som med polyetenrör vilket medför fler skarvar mellan rördelarna. Fler skarvar ger en längre installationstid. Armerad betong kan dock bära större laster än polyetenrörsmagasin vid till exempel ytligt liggande dagvattenmagasin. Betongrörens ungefärliga livslängd är 100 år. Bara i undantagsfall är mark- och vattenförhållandena sådana att kemiska angrepp förkortar livslängden ( Figur 25. Dagvattenmagasin av betongrör Källa: Dammar Genom att omhänderta dagvatten i dammar uppnås en rening av dagvatten från föroreningar. Beroende på hur dammen utformas kan avskiljning av metaller och näringsämnen, såsom partikulär fosfor, ske via sedimentering. Växtligheten i dammar kan även reducera näringsämnen såsom kväve, främst under sommarhalvåret. Dammar fördröjer dagvatten och dämpar de flödestoppar som kan uppkomma på grund av kraftiga regn och snösmältning. Omsättningstiden i dammen bör vara runt 1 dygn och vattendjupet ligga på ca 1 m enligt Svenskt Vattens publikation P105. Detta för att säkerställa god kvalitet på dagvattnet. Dammar utformas på olika sätt bland annat beroende på vilken nivå 40 av 42

46 grundvattenytan ligger på i området. Om grundvattenytan i området där dammen konstrueras är högre än dammens normalvattenyta behövs ett tätskikt för att fördröjningsvolymen ska kunna magasineras. Normalvattenytan ligger på samma nivå som dammens utgående vattengång. En permanent vattenspegel i dammen kan erhållas genom att dammens botten sänks under dammens normalvattenyta. Om grundvattenytan är högre eller lägre än normalvattenytan i dammen behövs ett tätskikt för att få en permanent vattenspegel. Om dammkonstruktionen är tät kommer det inte att finnas någon omsättning i dammen, vilket kan leda till att vattnet i dammen får sämre kvalitet Grönytor Avrinningen från ett område är direkt påverkad av den andel grönytor som finns inom området. Genom öka andelen grönytor i ett planområde kan avrinningen från detta område minskas. Gröna tak Enligt Svenskt Vatten P105 kan en viss fördröjning av dagvatten ske vid anläggning av gröna tak (figur 26). Vid kraftiga regn klarar inte de gröna taken att fördröja dagvatten. Generellt sett klarar ett grönt tak att hantera de första 5 mm regn som faller och allt utöver detta kommer att rinna av taket. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med till exempel sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom till skillnad från stadsträd sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, alltså under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. 41 av 42

47 Figur 26. Grönt tak och vägg på förrådsbyggnad, Bo01 i Malmö. Foto taget Generell höjdsättning och avledning Vid större regn än dimensionerande måste dagvattnet kunna avledas ytledes. Det är därför viktigt att vägar runt planområdet sluttar ut så att dagvattnet fritt kan rinna bort från bebyggelse. 42 av 42

48 Bilaga 1 En grov utredning av exploateringsområdenas geohydrologi har utförts, se bild.

49 äg N HUVUDGATA KG e130 f KHJ e f1 a1 NATUR dagvatten plantering2

50 HUVUDGATA HUVUDGATA GENOMFART PARK PARK PARK NATUR NATUR SKYDD dagvatten KG KJ gc-väg gc-väg gc-väg KHJ KHJ KHJ a1 a1 e130 e130 e130 e130 e130 e140 e140 e gc-väg 26.0 f1 f1 f1 f1 f1 f1 f1 f plantering 1 plantering 2 N

51 N

52 N JG u 12.0 plantering 1 JG u 12.0 plantering2 dagvatten SKYDD HUVUDGATA NATUR bro z T plantering1 J 12.0 u SKYDD gc-väg GENOMFART

53 NAT N J u 12.0 DD gc-väg GENOMFART bro GENOMFART z NATUR gc-väg dagvatten T

54 SKYDD N PARK gc-väg PARK KHJ gc-väg e130 f1 PA RK 12.0 KG e130 f1 e140 f1 pl a H U nte VU ring DG 1 AT A pl an te r in g2 a e140 f KJ e140 f NATUR gc-väg dagvatten GENOMFART a1 e130 f KHJ N gc ATU -v R äg e130 f KHJ e130 f1 D VU HU TA GA 12.0 KG 12.0 e130 f1 a1 NATUR dagvatten plantering 2 u JG pl an te ri n g1 plantering 2 dagvatten 12.0 u JG Y SK U VU D N ATUR 12.0 H D D G AT A bro z pl an te rin T g J u YD SK D gc -v äg GENOMFART bro GENOMFART z NATUR gc-väg dagvatten T el nn H g vä A AT G gc UD UV R TU NA g tu c- T bro NATUR gc -b ro gc g vä NA TU R