Pudelsoppa med gräddfil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pudelsoppa med gräddfil"

Transkript

1 Pudelsoppa med gräddfil En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Svenska Dagbladets rapportering om AMF-skandalen Frida Bäcklund Hedvig Jorre Mimmie Norin C-uppsats hp Inom Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare Britt-Marie Leivik Knowles Höstterminen 2009 Examinator Morgan Wilhelmsson

2

3 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping C-uppsats Höstterminen 2009 SAMMANFATTNING Frida Bäcklund, Hedvig Jorre, Mimmie Norin Pudelsoppa med gräddfil En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Svenska Dagbladets rapportering om AMF-skandalen Poodlesoup with sour cream Antal sidor: 55 A qualitative content analysis of Aftonbladet s and Svenska Dagbladet s reporting of the AMF-scandal AMF-skandalen uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring AMF-skandalen såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: Hur beskrev respektive tidning AMF-skandalen i sin rapportering?, Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering? samt Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?. Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde Ekonomi, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde Brott. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna Elitperson och Pensionssparare fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit Elitperson och Organisation. Mediernas rapportering kring AMF- skandalen har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av skandalens karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär. Sökord: nyhetsvärdering, medielogik, textanalys, AMF, morgontidning, kvällstidning, Aftonbladet, Svenska Dagbladet Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon Fax

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Disposition TIDIGARE FORSKNING TEORI Pressetik Objektivitet Medielogik Nyhetsvärdering Nyhetsartikelns uppbyggnad Morgontidning vs. kvällstidning Diskussion kring val av teoretiska utgångspunkter BAKGRUND Presentation av Landsorganisationen i Sverige (LO) Presentation av AMF Pensionsförsäkringar AB AMF-skandalens händelseförlopp SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Studiens syfte Frågeställningar MATERIAL OCH METOD Material Metodteori Urval och avgränsningar Metodtillämpning Validitet och reliabilitet Presentation av de undersökta tidningarna Aftonbladet Svenska Dagbladet (SvD) RESULTAT Artikel 1 Aftonbladet Artikel 2 Aftonbladet Artikel 3 Aftonbladet Artikel 4 Aftonbladet Artikel 5 Aftonbladet Sammanfattning samtliga artiklar från Aftonbladet Artikel 1 Svenska Dagbladet Artikel 2 Svenska Dagbladet Artikel 3 Svenska Dagbladet Artikel 4 Svenska Dagbladet Artikel 5 Svenska Dagbladet Sammanfattning samtliga artiklar från Svenska Dagbladet Jämförelse av resultat mellan Aftonbladet Svenska Dagbladet DISKUSSION... 50

5 8.1 Teoretisk analys och slutsatser Förslag till vidare forskning KÄLLFÖRTECKNING Figurförteckning Figur 3.1 Westerståhls skiss over objektivitetsbegreppet (1972, s.12) Bilagor Bilaga 1- Analysschema

6 1 Inledning Uselt år gav chefsbonusar. (Dagens Industri, ). Så löd en rubrik den 14:e mars år 2009 som publicerades i Dagens Industri kom att bli bonusarnas år. Tidigare under året hade företaget AB Volvo planer på höjd ersättning till Volvos 250 högsta chefer, något som kom att bli kritiserat, detta då företaget vid tillfället befann sig i en ekonomisk kris (Svenska Dagbladet, ). Även under hösten 2009 cirkulerade nyheterna kring bonusar, denna gång angående storbankerna i Sverige, SEB, Swedbank och Handelsbanken och deras förväntade bonusutbetalningar för år 2009 (Svenska Dagbladet, ). Den 14:e mars avslöjade Dagens Industri att ledningsgruppen i AMF, fackets och arbetsgivarnas pensionsbolag, sammanlagt hade tagit ut miljonbelopp i bonusar. Detta inledde en bevakning av händelsen i svenska medier där LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin och AMF:s förre VD Christer Elmehagen kom att bli frontpersoner och fick stå till svars för den kritik som haglade från politiker, journalister och pensionärer. Med hjälp av olika journalistiska knep och tekniker kan medierna påverka läsarna och deras syn på en händelse. Genom att vinkla innehållet kan tidningarna få händelsen att framstå på ett sätt som inte alltid är helt förenligt med verkligheten. När medierna speglar nyheten på sitt, inte alltid helt objektiva, sätt bestämmer de därmed vad som anses vara verkligheten. Sociologerna Altheide och Snow (1979; 1991) är inne på samma spår, och menar att medierna utgör en stor del av de kommunikationsprocesser som påverkat samhällets form och det är genom dem som allmänheten ser och tolkar verkligheten. Genomförandet av studien är viktigt för att påvisa hur mediernas rapportering kan påverka allmänhetens bild av nyheterna genom olika tekniker som används för att framställa en nyhet. Detta ämne är relevant då vi idag lever i en medialiserad tidsålder där medierna har stort inflytande när det gäller allmänhetens uppfattningar om händelser och personer. Med AMF-skandalen som utgångspunkt ska denna studie beskriva och öka förståelsen för hur och varför mediernas rapportering såg ut som den gjorde, vilket således utgör studiens syfte. Medierna representeras i studien av Aftonbladet och Svenska Dagbladet. AMF-skandalen är i sig en händelse som uppfyller många av de punkter som Hvitfelt (1985) menar att en nyhet bör besitta för att den ska bli publicerad, vilket kan förklara den massiva mediebevakning händelsen och dess inblandade aktörer utsattes för. Genom att tidningarna därutöver applicerat mediedramaturgins tekniker (Nord & Strömbäck, 2002), bidrar detta än mer till rapporteringens form och händelsens uppmärksamhetsvärde. Det existerar, sedan tidigare, forskning om hur mediernas rapportering ser ut och de tekniker de använder sig av. Däremot finns det ingen tidigare forskning som undersökt hur rapporteringen såg ut under den aktuella händelsen, AMF- skandalen. Anledningen må vara att skandalen uppdagades så sent som i mars år Denna studie kan bidra till att antingen styrka eller dementera tidigare forskning om, och i sådana fall hur olika medialiseringstekniker används och påverkar. 1.1 Disposition I nästa avsnitt följer en presentation av tidigare forskning som tar upp tidigare studier gjorda inom området för hur medierna bevakar och skildrar nyhetshändelser. Därpå följer avsnittet Teori, där studiens teoretiska utgångspunkter behandlas. Avsnittet tar avstamp i teorier kring pressetik, objektivitet, medielogik, nyhetsvärdering, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällstidningsjournalistik. Efter de teoretiska utgångspunkterna följer en bakgrund med presentation av Landsorganisationen i Sverige (LO), AMF Pensionsförsäkringar AB samt en redogörelse för AMF-skandalens händelseförlopp. I avsnitt fem behandlas studiens syfte och frågeställningar för att därpå följas av avsnittet om metodteori och tillämpning, material samt urval och avgränsningar. I Material och metod diskuteras även studiens validitet och reliabilitet och till sist ges en övergripande presentation av studieobjekten - Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Därefter följer resultatet av den empiriska undersökningen som sedan efterföljs av en teoretisk analys där även slutsatser dras. Slutligen ges förslag på vidare forskning. 1

7 2 Tidigare forskning I följande avsnitt behandlas tidigare forskning om hur medierna bevakar samt skildrar nyhetshändelser. Inledningsvis ges en historisk återblick, därefter följer en generell beskrivning av mediernas roll i samhället. Inom området för hur medierna bevakar och skildrar nyhetshändelser återfinns en rad olika avhandlingar, uppsatser och rapporter varav några av dessa omnämns i detta avsnitt. Vid beskrivning av dessa ligger fokus på deras syfte, frågeställningar samt resultat. Innehållet i detta avsnitt är avsett att tjäna som en faktor att återkoppla till då resultatet av undersökningen sammanställts. När det gäller forskning om journalistik, massmedier och kommunikation är detta ett stort fält (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Med ett ursprung inom litteraturvetenskap påbörjades forskning med inriktning på medier vid början av 1900-talet i Sverige. En betydelsefull roll hade studier av dagspressens utveckling, som gjordes av Otto Sylwan (Nationalencyklopedin, ). Dock utvecklade ämnesområdet en egen forskning relativt sent i Sverige. En första professur i massmedieforskning inrättades vid Göteborgs universitet år Det var under 1970-talet som det skedde en utvidgning, främst inom samhällsvetenskapliga ämnen med inriktning på nyhetsförmedling. Frågan om hur människor tog del av medierna blev viktig under 1980-talet. Villkoren för produktion, det förmedlade innehållet och publikens reaktioner var vad forskare önskade åskådliggöra. En nordisk organisation, NORDICOM, är en särskild informations- och dokumentationscentral där uppdaterad information om vad som sker inom svensk medieforskning kan erhållas (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Att spegla verkligheten är en uppgift medier tillskrivs (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Men undersökningar har visat att de verkliga förhållandena inte nödvändigtvis har ett direkt samband med vad medierna prioriterar för sakområden. Detta kan tolkas som att det är olika nyhetsideologier som styr, inte uppgiften att spegla verkligheten. Att en spektakulär händelse, eller att centrum överrepresenteras är ett tydligt mönster i nyhetsbevakning som upptäckts i undersökningar Hadenius, Weibull och Wadbring tar upp. Det finns även ett demografiskt perspektiv, journalistiken lyfter fram vissa grupper i det svenska samhället. Den demografiska snedfördelningen av nyhetsutbudet återspeglar maktförhållanden i samhället. På senare tid i forskningen om nyhetsförmedling och journalistik har det humanistiska perspektivet fått större betydelse. Frågan har kommit att fokusera på vad det är som utmärker de former som används, exempelvis nyheternas dramaturgi. Journalistiska tolkningar har fått en ökande roll under 1990-talet (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). När medierna upplever krav av att åskådliggöra en händelse, men inga nya uppgifter existerar, ersätts fakta med spekulationer. Medieforskarna Lars Nord och Jesper Strömbäck har undersökt bevakningen av 11 september-händelserna, som inträffade år 2001, och spekulationernas roll i detta. Efter att ha studerat innehållet i två morgontidningar, två kvällstidningar och tre tv-nyhetsprogram, där de räknade antalet artiklar/inslag där spekulationer förekommer, visade det sig att spekulationer var vanligt förekommande i både tv och press. Spekulationerna ökade från dag till dag. Medier har ofta en särskild roll vid kriser och krig (Falkheimer, 2001). Styrelsen för psykologiskt försvar genomförde ett antal forskningsstudier om kriget vid persiska viken år , vilket var en stor nyhetshändelse. Att skapa förenkling och konflikt är vad mediernas dramaturgi bygger på och just i detta fall blev Saddam Hussein boven i dramat. Karaktärer, bland annat Saddam Hussein och dåvarande amerikanska presidenten George Bush, fick personifiera de krigförande länderna. Forskarna menade att Saddam Hussein fick bli metonymi för Irak, han användes som personifikation för ett helt land. Frågan om nyhetsvärdering tas upp i Bilden av Sverige studier av nyheter och nyhetsideologier i TV, radio och dagspress, skriven av Jörgen Westerståhl och Folke Johansson (1985). Forskningsresultaten, avsedda att åskådliggöra den samhällsbild medierna presenterar, bygger på stora massmedieundersökningar. Det finns flertalet rapporter, avhandlingar och uppsatser på olika nivåer som analyserar hur medierna bevakar diverse olika nyhetshändelser. Maria Jonsson har skrivit magisteruppsatsen Flodvågskatastrofen i svensk 2

8 nyhetspress En kvalitativ innehållsanalys av katastrofrapporteringens fem första dagar i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten (2005). Syftet med denna studie är att undersöka hur svensk nyhetspress, med hjälp av text- och innehållsanalys, beskriver flodvågskatastrofen i Sydostasien. Resultaten sätts sedan i relation till teorier om nyhetsvärdering, medielogik och de pressetiska reglerna. I resultatet skriver Maria Jonsson Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta. (Jonsson, 2005 s. 3). Kandidatuppsatsen Vem har rätt till berättelsen? - Nyhetskonstruktionen i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen skriven av Linda Engshagen (2002), har också sin utgångspunkt i att undersöka mediernas bevakning av en specifik händelse. Med konstruktivism och medielogik som teoretisk utgångspunkt är syftet att undersöka rapportertingen kring lasermannen och de människor han besköt. Resultatet visar att: medierna kategoriserade människor på samma sätt som lasermannen, det vill säga att de dömde människor efter utseende så att mörka personer kunde räknas till invandrare och ljusa som svenskar. Rapporteringen gick från att handla om människor som blivit beskjutna till att handla om rädda och oroliga invandrare som besköts. Genom min undersökning ser jag att journalisterna från början rapporterade individuellt men utan egna kopplingar och analyser och att de sedan kom att följa samma medielogik och form. Artiklarna fick samma teman och vinklar och samhällsdiskurser som rasism och främlingsfientlighet återspeglades. Genom att fortsätta på en redan pågående debatt påverkade medierna debatten genom ett nytt synsätt. Effekten av en sådan rapportering kan vara att läsarna anammar mediernas indelning av människor, som grundar sig på stereotyper och schabloner. (Engshagen, 2002 s. II) Det existerar även studier som syftar till att beskriva hur medier skildrat händelser och/ eller personer/grupper. Detta undersöks bland annat i kandidatuppsatsen Folket i fokus- En kvalitativ textanalys av hur den irakiska civilbefolkningen skildras av Dagens Nyheter och New York Times under Irakkriget 2003(Lilja & Marx, 2003). Syftet med denna studie är att åskådliggöra skildringen av den irakiska civilbefolkningen i den svenska tidningen Dagens Nyheter och amerikanska tidningen New York Times. Lilja och Marx använder sig av teorier kring bland annat mediernas villkor och medielogik. Resultatet visar att: NY Times rapporterar mer om kurdernas situation än vad DN gör. Därtill skildrar DN irakierna som i stort sett negativa till kriget medan NY Times ofta skildrar irakierna som förväntansfulla och positiva inför kriget, och tacksamma efter att kriget brutit ut. I NY Times fokuseras det ofta på de amerikanska soldaterna och tidningen har även så kallade inbäddade journalister som följer trupperna i Irak. Ytterligare en tydlig skillnad vi märkt är att DN i större utsträckning än NY Times redovisar sina källor. (Lilja & Marx, 2003 s. II) Examensarbetet Andra Avenyn- Omskriven eller nedskriven?, skriven av Alexandra Bengtsson & Patrik Lindberg, undersöker även det medieskildringar, i detta fall hur ett televisionsprogram skildrats i dagspress (2008). Syftet är att undersöka hur dagspressen har skildrat Andra Avenyn som en nöjesnyhet, med utgångspunkt i teorier om nyhetsvärdering. I resultatet skriver de att: Utifrån vårt resultat har vi kunnat dra slutsatser om vad som utmärker en nöjesnyhet om Andra Avenyn. Vi har sett tydliga tendenser till att den ofta berör en känd person. Vi har även sett både positiva och negativa inslag. Den har inte berört personers privatliv i den utsträckning vi förväntat oss. Personifiering och tillspetsning är tvåutmärkande tekniker som journalisterna har använt sig av. (Bengtsson & Lindberg, 2008 s. 2) 3

9 Det går alltså finna ett stort antal tidigare studier som berör mediernas rapportering och hur de skildrar händelser och personer. Utifrån ovannämnda studier kan dessa sammanfattas att innefatta ett snarliknande resultat. Stereotypisering, tillspetsning och personifiering nämns i flertalet studier vara journalistiska tekniker som brukas. Det kan därav vara till nytta för denna studie att bland annat undersöka förekomsten av användandet av diverse olika journalistiska tekniker då det i tidigare studier verkar vara ett förekommande drag i mediers rapportering. Vad som även kan tänkas vara intressant att undersöka är vilka aktörer som får mest utrymme i rapporteringen då det i tidigare nämnda studier även har visat sig beröra offentliga personer eller lägga mer fokus på en grupp än en annan. Dessutom har nyhetsvärdering varit en teori som i ovannämnda studier använts för att skapa förståelse för mediernas sätt att tänka och arbeta. Således är även nyhetsvärderingsteori användbar i studien. Genom denna studie kan tidigare resultat antingen kunna komma att styrka eller dementera diverse påståenden som varit slutsatser i tidigare studier. 4

10 3 Teori I följande avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Avsnittet behandlar teorier kring pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad, medielogik, nyhetsvärdering samt specifika drag för morgon- respektive kvällstidningar. Samtliga teorier bidrar till förståelsen av det empiriska resultatet och vidare hjälper de att nå studiens syften samt besvara dess frågeställningar. Teorierna om medielogik, nyhetsvärdering samt objektivitet har sedan operationaliserats till analysschemat. 3.1 Pressetik Både dags- och veckopress har på det redaktionella planet satt upp egna, frivilliga pressetiska regler (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). De pressetiska reglernas grunder kommer från Publicistklubben som bildades år 1874 och vissa av reglerna kom till redan i början av 1900-talet. Publicistklubben var en organisation som bestod av både redaktörer och utgivare och deras gemensamma nämnare var att de vill ha pressen skulle utmärkas av god journalistik. År 1916 inrättades hedersdomstolen Pressens Opinionsnämnd (PON) vars uppgift var och fortfarande är att lösa tvister. Idag är Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet (SJF), Tidningsutgivarna (TU) och Sveriges Tidskrifter huvudmän för den pressetiska verksamheten och bildar det gemensamma organet Pressens samarbetsnämnd som i sin tur har ansvar för de pressetiska reglerna, PON:s stadgar och PO:s instruktioner. Vanligast är att pressetik handlar om var gränsen mellan den privata och offentliga sfären ska dras (Hadenius & Weibull, 2005). Nyhetsjournalistikens innehåll handlar oftast om offentliga personer på offentlig plats. En enighet kring detta råder och anses vara rimligt, likaså att privatpersoner i privatsfär inte uppmärksammas. Vad som däremot leder till gränsdragningsproblem inom journalistiken är hur offentliga personer i privatsfären samt privata personer på offentlig plats ska behandlas. De etiska reglerna manar till försiktighet i båda avseenden. Den mest frekventa anmälningen som inkommer till PON avser kränkning av den personliga integriteten. Av de pressetiska reglerna finns det tre olika delar: publicitetsreglerna, yrkesreglerna och en checklista för redaktionell reklam (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Publicistreglerna är äldst av dessa tre och ska slå vakt som god publicistisk sed. Det är PON:s och PO:s uppgift att övervaka hur dessa regler efterföljs. Huvudpunkterna i de publicistiska reglerna är som följer (Pressens Samarbetsnämnd, 2002): 1. Ge korrekta nyheter 2. Var generös med bemötanden 3. Respektera den personliga integriteten 4. Var varsam med bilder 5. Hör båda sidor 6. Var försiktig med namn De pressetiska reglerna är bland annat uppsatta för att den verklighet medierna skildrar ska vara så korrekt som möjligt. Mediernas rapportering ska vara tillförlitlig. För att nyheterna ska vara korrekta är ett av kraven sanning. Sanningskravet är även en del av Jörgen Westerståhl definition av objektivitet. 3.2 Objektivitet Sedan slutet av 1960-talet har objektivitet varit ett viktigt begrepp inom journalistiken (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Statsvetaren Jörgen Westerståhl gjorde 1972 ett försök att definiera objektivitetsbegreppet utifrån radiolagen. Westerståhl ansåg att det inte fanns någon absolut objektivitet men att objekti- 5

11 vitetsbegreppet för nyheter präglas av två nyckelord: saklighet och opartiskhet. Respektive nyckelbegrepp omfattar två grundkrav. Saklighet utgörs av sanningskravet samt kravet på relevans, medan opartiskhet består av balans/ickepartiskhet och neutral presentation. Sanningskravet kan ses som överordnat de övriga tre kraven och är lättast att definiera men det svåraste att undersöka. Om en händelse är osann gör det i sin tur att den saknar relevans och är därmed ointressant att balansera och presentera neutralt. Relevanskravet innebär dels att nyheten får den plats och utrymme som är rimligt och dels att nyheten behandlar de delar som är relevanta för den specifika nyhetshändelsen (Westerståhl, 1972). Vad som anses vara relevant bestäms utifrån de krav som finns uppställda i nyhetsvärdering. En nyhet är balanserad när den ger olika parter utrymme och inte heller undanhåller några väsentliga fakta. Det kan vara svårt att avgöra om en nyhet uppfyller balanskravet då det kan vara svårt att balansera den ena polens version mot den andras. Kravet på neutral presentation uppfylls genom att journalisten inte använder sig av värderande attribut eller tar ställning på något sätt för eller emot någon part. Figur 3.1 Westerståhls skiss över objektivitetsbegreppet (Westerståhl, 1972 s. 12). Huruvida balanskravet går att uppfylla kan till viss del bero på vilket format det specifika mediet besitter, det vill säga om utrymme finns för att skapa balans. Olika typer av medier har olika format. Det innebär att nyheter måste anpassas till särskilda medieformatet, vilket är en av medielogikens byggstenar. 3.3 Medielogik Varje nyhetsredaktion omfattas av normer, regler och rutiner för vilka händelser som utgör potentiella nyheter och hur nyheterna ska formuleras (Nohrstedt & Ekström, 1996). Dessa normer och regler existerar som kunskap utan att de dagligen behöver uttalas. Reglerna och normerna är inte konstanta utan de arbetande på redaktionen har handlingsfrihet, men inom en viss ram. Denna arbetsprocess, att värdera och skapa nyheter, styrs bland annat av två centrala villkor enligt Bengt Johansson, forskare vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (Johansson i Nord & Strömbäck (red), 2004). Dessa villkor är ekonomiska resurser samt medielogiken. I denna studie är det andra villkoret relevant och intressant att beakta. Begreppet medielogik presenterades redan 1979 av sociologerna David L. Altheide och Robert P. Snow i boken Media logic (Altheide & Snow, 1979). Medierna utgör en stor del av de kommunikationsprocesser som påverkar samhällets form och det är genom dem som allmänheten ser verkligheten och således kan tolka den (Altheide & Snow 1979; 1991). 6

12 Altheide och Snow definierar begreppet medielogik enligt följande: In general terms, media logic consists of a form of communication; the process through which media present and transmit information. Elements of this form include the various media and the formats used by these media. Format consists, in part, of how material is organized, the style in which it is presented, the focus or emphasis on particular characteristics of behavior, and the grammar of media communication. Format becomes a framework or a perspective that is used to present as well as interpret phenomena. (Altheide & Snow, 1979 s. 10) Altheide och Snow menar att medielogiken består av en form av kommunikationsprocess vilken medierna igenom presenterar och överför information. Denna form av kommunikation inkluderar olika medier och deras varierande format. Formatet består av fyra olika faktorer enligt Altheide och Snow. För det första omfattar formatet hur materialet är organiserat. Vidare består den andra faktorn av materialets utformning och utseende. Formatet har även fokus på särskilda karaktärsdrag för hur olika mediers format fungerar. Till sist inkluderar formatet masskommunikationens grammatik. Genom denna definition av formatet bildar det en ram för hur nyhetsmaterialet ska presenteras och för att tolka olika fenomen i nyhetsinnehållet. Stig Hadenius, Lennart Weibull och Ingela Wadbring följer den linje Altheide och Snow valt. Kortfattat beskriver de medielogiken som en av de faktorer som påverkar valet av nyheter (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). De menar att medielogiken har betydelse i bemärkelsen vilket format nyheten har, det vill säga hur väl den kan anpassas efter mediernas formspråk. (s. 305). En nyhet med avsaknad av bildmaterial är exempelvis inte optimal för TV. Medieprofessorn Kent Asp har brutit ner begreppet och menar att det går att särskilja fyra huvuddelar som medielogiken omfattar - mediedramaturgi, medieformat, mediernas arbetsrutiner samt arbetsmetoder. Följande definieras de fyra huvuddelarna (Asp, 1990 s. 9): 1. Mediedramaturgi - en samling beslutsregler och överväganden som existerar för att fånga och behålla publikens uppmärksamhet. Hernes har beskrivit sex olika tekniker medierna kan använda för att intressera läsaren och få denne att fortsätta läsa. Strömbäck har valt att utvidga teorin och har lagt till en sjunde punkt på listan; stereotypisering. De sex första teknikerna kategoriserade Hernes på följande sätt (Nord & Strömbäck, 2002 s ): Tillspetsning Innehållet måste kortas ner i klara formuleringar på grund av det begränsade utrymmet de olika medierna har. För att innehållet ska utmärka sig i dagens stora informationsflöde är det således nödvändigt att tillämpa tillspetsning och spetsa innehållet då varken utrymme eller intresse finns för långa texter med komplicerade argument. Förenkling Ofta är innehållet till en början relativt komplext vilket försvårar för medierna att intressera mottagaren. För att gå runt detta problem byts komplexa ord och meningar ut mot förenklingar. Tanken är att allmänheten ska kunna förstå innehållet och därför bör även många och svårtydliga argument och resonemang utformas enkelt, kort och koncist. Polarisering För att skapa intresse för nyhetsinnehållet är polarisering och konflikter bland de mest effektiva teknikerna. Polarisering innebär att ställa till exempel olika parter eller perspektiv i motsatsförhållande till varandra. Detta ger upphov till känslor och gör innehållet mer lättillgängligt. Intensifiering Ju mer intensiv en händelse framstår, desto mer uppmärksammas den. Viktigt är därför att, om händelsen i sig inte är speciellt intensiv, försöka göra den mer spännande och intresseväckande genom intensifiering. 7

13 Konkretisering Det är både lättare för såväl journalisterna att rapportera om något som är konkret som för mottagarna att förstå det. Det som är konkret bör därför framhållas och det som är abstrakt bör konkretiseras för att mottagarna ska uppmärksamma nyhetsinnehållet. Personifiering En av de komponenter som intresserar mottagarna mest är människor. Människor är även något väldigt konkret. Att således ge en händelse ett ansikte gör att mottagaren uppmärksammar den. Detta sätt att väcka uppmärksamhet ger även upphov till mottagarnas förmåga att känna identifikation, vilket är effektivt när mottagarna söker sig fram i informationsöverflödet. Stereotypisering För att underlätta för mottagarna då de ska skapa ordning i sina tankar och förenkla dem är stereotypisering användbart. Stereotyper bygger på generaliseringar vilket således skapar en igenkännande effekt. Saknas igenkänning så existerar inte stereotypen utan det måste finnas ett gemensamt tänkande kring den. Genom stereotyper tillförs dessutom information på grund av den kunskap mottagarna redan har om stereotyperna. Samtliga av de ovanstående teknikerna utgör delar av den mediedramaturgi som Asp beskriver som en av de fyra huvuddelarna i medielogik. De tre resterande huvuddelarna utgörs av medieformatet, mediernas arbetsformat samt arbetsmetoder. 2. Medieformat - passning till mediets arbetsformer. Dagens medier, till exempel TV, radio och tidningar, arbetar med olika format (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Dessa format är ofta begränsade både i omfång och i funktion vilket innebär att olika nyheter kan anpassa sig bättre eller sämre till olika typer av medieformat. 3. Mediernas arbetsrutiner - anpassning till mediernas arbetsrutiner. Medierna idag följer fasta rutiner på redaktionen för att få det dagliga arbetet att fungera effektivt (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). En rutin kan till exempel vara dagstidningarnas pressläggningstider. Samma princip gäller således här: vissa nyheter fungerar bättre ihop med vissa mediers arbetsrutiner än andra. Det gäller att anpassa nyheterna till rutinerna. 4. Mediernas arbetsmetoder innebär mediernas arbetslogik. Medierna som idag existerar på marknaden har olika förutsättningar i form av bland annat teknologi och ekonomi (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Dessa förutsättningar påverkar således mediernas tillvägagångssätt vid framställning av nyheter. Vilka händelser som till sist blir en nyhet avgörs således inom ramarna för medielogiken (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Detta innebär att händelserna anpassas hårt för att passa de olika medierna och därför utgör nyheter relativt ofta konstruktioner. Dessutom påverkas mediernas nyhetsinnehåll av deras egen profil. Anpassning är ett nyckelbegrepp inom medielogikens ramar. För att en nyhet ska behöva anpassas krävs det att den händelse som ligger bakom anses utgöra en potentiell nyhet. Vissa krav bör uppnås, egenskaper ska besittas och genom en värdering av i första steg händelsen, därefter nyheten som nu händelsen kommit att utgöra, skapas till sist en faktisk nyhet. Hur dessa krav samt egenskaper ser ut och hur arbetsprocessen går till har länge diskuterats. Processen benämns nyhetsvärdering. 3.4 Nyhetsvärdering Endast ett fåtal av de otaliga händelser som dagligen inträffar kan rubriceras som nyhet och orsaken till detta är enkel enligt Strömbäck: Verkligheten är obegränsad, mediernas format är begränsade. (2004 s. 120). För att kunna bedöma vilka händelser som borde publiceras som faktisk nyhet har flertalet försök 8

14 gjorts för att definiera vad som krävs av händelsen, vilka egenskaper nyheten och sedermera artikeln bör besitta, vilket i förlängningen även omfattar vad som till sist avgör en händelses och nyhets värde. År 1924 definierade Walter Lippman vad som avgör om en händelse utgör en potentiell nyhet (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Den amerikanske journalisten påstod att det viktigaste var för den enskilde journalisten att avgöra om mottagarna hyste ett intresse för händelsen eller inte. Lippman specificerade sin definition med att utkristallisera två krav en nyhet måste uppfylla. För det första skulle nyheten väcka känslor hos mottagaren och för det andra skulle den ge mottagaren möjlighet till identifikation. 45 år senare utformade kommunikationsforskaren Henk Prakke en modell för att ge en mer generell bild av vad det är som avgör om en händelse är kvalificerad som faktisk nyhet (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Modellen utgår från tre faktorer som beräknas i avstånd: tid, kultur och rum. Om en händelse inträffar just nu, som berör kulturellt och som sker i närheten har den stor potential att bli en faktisk nyhet. Råder det motsatta förhållandet är sannolikheten att händelsen blir en faktisk nyhet mindre. Således är modellen en utveckling av Lippmans definition i den mening att om händelsen är nära i samtliga tre avstånd reflekteras det i form av såväl känslor som identifikation hos mottagaren de två krav som en nyhet måste uppfylla enligt Lippman. Medieforskaren Håkan Hvitfelt (1985) har utvecklat begreppet ytterligare och menar att nyhetsvärdering som begrepp täcker den totala arbetsprocessen som leder fram till att en nyhet publiceras eller produceras. Både Lippmans krav på en nyhet och Prakkes modell är fortfarande två faktorer som har en avgörande roll då en händelse blir en faktisk nyhet, vilket kan tydas ur de tio egenskaper Hvitfelt anser vara avgörande för hur stor sannolikheten är att en nyhetsartikel publiceras (se Hvitfelts lista nedan). Enligt Hvitfelt (1985) sker värderingen av nyheter på olika nivåer och i olika dimensioner (steg för steg), vilket innebär att verkligheten omformuleras utefter den nivå eller dimension värderingen genomförts. Ämnesurval, händelseurval samt personurval är tre olika dimensioner som är relevanta för denna studie. Ämnesurval innebär att medierna väljer en händelse utifrån olika ämnesområden som till exempel ekonomi, sport och olyckor. Med händelseurval avses mediernas val av företrädelsevis enstaka, specifika händelser framför långa händelseförlopp. Personurval innebär att medierna i stor omfattning väljer en händelse där en enskild människa står i fokus och inte till exempel kollektiva händelser. Anledningen till att personjournalistik är vanligt förekommande är bland annat att medierna har en tendens att utgå ifrån mottagarna och sett utifrån mottagarnas synvinkel är det mer intressant att läsa om enskilda människors agerande än kollektiva händelser. Vid nyhetsvärdering görs urval således steg för steg i olika dimensioner. I detta fall väljs i det första steget ett ämne, därefter i steg två väljs en specifik händelse som inträffat inom det valda ämnesområdet och till sist väljs en specifik situation inom ämnet och händelsen där en enskild människa står i fokus. Precis som Lippman och Prakke menar att en händelse ska uppfylla vissa typer av krav, för att ha stor chans att kvalificeras som nyhet, finns det enligt Hvitfelt (1985) vissa egenskaper som en nyhetsartikel bör ha för att den till sist ska produceras eller publiceras. Hvitfelt har, utifrån sina studier om vilka händelser som blivit nyheter, skapat en nyhetsvärderingsformel som beskriver dessa egenskaper. Sannolikheten för att en nyhetsartikel ska publiceras eller produceras samt placeras på första sidan och blir huvudnyhet ökar ju mer den berör (Hvitfelt 1985 s.18): 1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor 2. och om det är kort geografiskt och kulturellt avstånd 3. till händelser och förhållanden 4. som är sensationella eller överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner 6. och beskrivs tillräckligt enkelt 7. men är viktiga eller relevanta, 8. utspelas under kort tid men som del av ett tema, 9. har negativa inslag 10. och har elitpersoner som källor. 9

15 När nyhetsvärderingsprocessen är avklarad återstår att beskriva den faktiska nyheten. Det finns idag vissa rekommendationer eller snarare osynliga regler som beskriver hur en nyhetsartikel bör presenteras. Utformningen av rubrik, ingress och brödtext bygger, vid en nyhetsartikel, på samma grund och byggstenarna är således de samma. 3.5 Nyhetsartikelns uppbyggnad Dagstidningarnas vanligaste sätt för att rapportera en nyhet är i form av en nyhetsartikel (Larsson, 2001). De flesta nyhetsartiklar utmärks av följande (Larsson, 2001 s. 13): Det viktigaste kommer först. Det minst intressanta avslutar. Frågorna vem, vad, var, när, hur och varför ska besvaras. Skriv kort. Nyhetsartikeln är enkel i sin uppbyggnad vilket i sin tur ger flera fördelar (Larsson, 2001). Den går fort att skriva, vid brist på utrymme är den lätt att korta ner då det viktigaste nämns först och läsaren får snabbt veta vad som har hänt och vad som är av vikt utan att behöva läsa hela artikeln. Nyhetsartikeln innehåller tre olika områden i form av händelse, fakta och åsikter. Ofta blandas de tre områdena med varandra. Hur artikeln är uppbyggd beror därmed på vilka eller vilket område den behandlar. En nyhetsartikel består i huvudsak av tre delar: rubrik, ingress och brödtext (Larsson, 2001). Rubriken bör bestå av korta, slagkraftiga ord, ge en uppfattning om artikelns innehåll, vara intresseväckande samt vara korrekt. Rubrikens grafiska utseende beror på den specifika artikeln. Det innebär att det inte går att sätta en rubrik innan artikeln är färdig, både ingress och brödtext inräknat. I en rubrik är verb effektfullt. Med detta går det att skilja en rubrik från en överskrift då den senare kännetecknas av att vara övergripande till sin karaktär samt ofta bestå av substantiv. Efter rubriken kommer ingressen i en nyhetsartikel. Denna del har som syfte att informera läsaren om det viktigaste i artikeln och svara på frågan vad, helst redan i första meningen. Ibland kan ingressen även ge svar på frågorna vem, när och var medan svar på hur och varför kommer i brödtexten. En ingress bör inte vara längre än 40 ord och helst kortare än 30 ord. Efter ingressen börjar brödtexten och det är den som skiftar beroende på vilket område nyhetsartikeln behandlar (Larsson, 2001). Vid rapportering av en händelse börjar brödtexten med att svara på det viktigaste som inte kan nämnas i ingressen till exempel av utrymmesskäl eller för att ingressen inte ska överbelastas med information. Denna del innehåller information om tid, plats, källa och så vidare och kallas ibland för upptakt. Därefter fortsätter artikeln i kronologisk ordning. Efter att händelsen har rapporterats i rätt tidsföljd följer ofta ett stycke med diverse upplysningar av kompletterande karaktär som lätt kan uteslutas ur den slutgiltiga texten om den behövs kortas ner. Åsiktsartiklar har en annan disposition och fokuserar på vad som är mest intressant först och avslutar med det som är minst intressant (Larsson, 2001). Vid denna typ av artiklar användas ofta citering och pratminus för att markera att det är andras ord, inte journalistens egna, som återges. Det kan även vara av vikt att förklara vissa bakgrundsfakta för att dessa ska bli begripliga för läsaren. Även vid nyhetsartiklar av faktakaraktär kan det vara viktigt att kunna redogöra för bakgrunden. Också i detta fall syftar bakgrunden till att begripliggöra nyhetsartikeln men bakgrund kan även finns med för att det finns ett intresse i att veta. En faktaartikel kan tjäna till att återge det mesta som inte klassificeras in under händelser eller åsikter. Innehållet kan ofta handla om siffror eller belysa en kommande händelse. Även denna typ av nyhetsartikel ska kunna kortas från slutet och disponeras därför med det viktigaste i innehållet först. Samtliga nyhetsartiklar bygger således på samma grund, men den journalistiska formen/innehållet skiljer mellan olika typer av dagspress. Både morgon- och kvällstidningar besitter specifika karaktärsdrag. 10

16 3.6 Morgontidning vs. kvällstidning En dagstidning är enligt svensk definition, i samband med presstöd, en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer per vecka (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008 s. 51). Dagstidningar i Sverige kategoriseras utifrån hur ofta tidningarna utkommer, om tidningarna kommer ut i storstad eller landsort, om de utges på morgonen eller kvällen samt om en avgift tas emot från läsaren. Utifrån dessa kriterier har således fem dagstidningskategorier vuxit fram: Storstädernas morgontidningar, Storstädernas kvällstidningar, Landsortspressen, Lågfrekventa dagstidningar samt Gratistidningar. Svenska Dagbladet tillhör kategorin Storstädernas morgontidningar (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Morgontidningarna karaktäriseras av att de ges ut tidigt på morgonen och den största delen av den totala upplagan säljs via prenumerationer, endast en ytterst liten procentandel säljs som lösnummer. Tidigare hade morgontidningen dessutom ett fullformat men idag har de flesta bytt till tabloidformat, vilket ofta anses vara mer användarvänligt. Innehållet i en morgontidning utgörs av allmänna nyheter som oftast presenteras på ett relativt strikt redaktionellt sätt. Uttryckt annorlunda utgör dagens morgontidningar den traditionella kvalitetspressen som fungerar som seriös informationsförmedlare. Allmänna nyheter i en seriös och strikt tappning är således i fokus, men för att nå en bredare publik har morgontidningarna utvecklats för att bli mer lättillgängliga med ett innehåll som även omfattas av bland annat nöje, notiser samt familjesidor. Aftonbladet, som utgör studiens andra studieobjekt, tillhör kategorin Storstädernas kvällstidningar (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). I början av 1900-talet började kvällstidningarna att produceras i Europa. Detta var en ny typ av tidningar influerade av amerikanska tabloidtidningar som innehöll ett annorlunda formspråk än de tidigare dagstidningarna. Karaktäristiskt för kvällstidningarna var deras format (tabloid) samt att de såldes i lösnummer. Som tidigare nämnts ges även morgontidningar ut i tabloidformat idag men lösnummerförsäljning är fortfarande utmärkande för kvällstidningarna. Som benämningen antyder gavs dessa tidningar ut på eftermiddagen/kvällen vilket dock har förändrats. Idag utkommer även kvällstidningarna på morgonen. Ett av de stora särdragen mellan morgon- och kvällstidningarna utgörs av kvällstidningarnas grund; ett bildrikt innehåll (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Kvällstidningarna förmedlar allmänna nyheter liksom morgontidningarna men kvällstidningarna har sedan begynnelsen fungerat kompletterande till de traditionella morgontidningarna. Anledningen är relativt enkel; eftersom stora delar av allmänheten kontinuerligt av rutin läser en morgontidning blev kvällstidningarna ett komplement då de inte kunde slå ut morgontidningens etablering, vilket till viss del fortfarande stämmer. För att verka kompletterande kännetecknas därför kvällstidningarna av personjournalistik, fokus på kändisar, sport, brott, personifiering samt servicejournalistik där tidningen ska vägleda eller ge läsaren råd. Det mest utmärkande draget är dock sensationsjournalistiken som innehåller någon form av överdrift, spekulation eller hårdvinkling och som anses vara populistiskt, trivialt och skandalinriktat (Ghersetti i Nord & Strömbäck (red), 2004 s. 241). Med hårdvinkling avses här att ett enda perspektiv sätts i centrum (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Denna typ av journalistik kan på grund av dess faktorer uppfattas som icketillförlitlig. Den journalistiska formen i kvällstidningarna skiljer sig således från morgontidningarna (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Expressens förste redaktionschef Adam Nycop skapade en mall för denna specifika journalistiska form som än idag kännetecknar innehållet i kvällstidningarna. Den kvällspressjournalistiska formen utgörs av (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008 s. 275): 1. Uppseendeväckande typografisk utstyrsel. 2. Stoff och rubriker som bygger på identifikation. 3. Hårda och djärva bilder. 4. Feature med praktiskt nyttig information. 5. Krav på realism och fakticitet. 11

17 3.7 Diskussion kring val av teoretiska utgångspunkter Samtliga teorier som används som utgångspunkter för studien hänger på något sätt samman och går in i varandra. Dessa faktorer ger ett fylligt teorietiskt underlag. Dock kan några teorier anses vara gamla och väger möjligen därför inte lika tungt idag som de gjorde när de först aktualiserades. Ett exempel på detta är Westerståhls definition av objektivitet. När definitionen kom 1972 var det ett annat dagstidningsklimat i Sverige än vad som råder idag i och med det kan tidningsläsarna ställa andra krav på objektiviteten än tidigare eftersom tidningarna inte längre är den enda informationskällan vid en händelse. Genom Internet går det att finna information på flera olika sätt och därmed få en bredare uppfattning. Detta gör att helhetsuppfattningen om en nyhetshändelse inte enbart bygger på information från en källa, i detta fall kvällseller morgontidning. Även de pressetiska reglerna kan i samband med Internets utveckling kännas gammalmodiga då nyhetsflödet har fått en snabbare hastighet idag än vad det hade under 1970-talet då de senaste stora förändringarna skedde inom pressetiken(hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Detta kan leda till att det kan finnas kryphål och andra sätt att gå runt de etiska reglerna som finns idag. Även Susannne Wigorts Yngvesson, teologie doktor i etik, kritiserar reglerna i sin essäbok Drabbad av journalistik (2008). Yngvesson menar att koderna bör utformas mer principiellt och anpassas till de nya förutsättningar journalister idag har i sitt yrkesutövande. I själva verket, anser Yngvesson, är de pressetiska reglerna motsägelsefulla vid närmare granskning. Kritik förs även mot det så kallade självsanerande systemet och Yngvesson anser att: Etiken blir underordnad juridiken. Självsaneringen förväxlas nästintill med ett rättssystem utan att ha vare sig tydlighet eller den rättskipning som ett juridiskt system bör ha. Kvar blir en halvmesyr som varken är juridiskt eller etiskt fullt utvecklat. (Yngvesson, 2008, s. 97). Yngvessons argument för detta är att det dels saknas möjlighet att överklaga ett beslut fattat av PON dels att moral inte behöver vara kodifierad och dels att riktlinjerna för det självsanerande systemet är otydliga och mindre oberoende än inom juridiken. Yngvessons sista, och enligt henne starkaste, argument är förändringströgheten då det krävs en längre tidsperiod för att ändra på moraliska övertygelser än vad det gör för juridiska regler. Precis som de pressetiska reglerna, kom även nyhetsvärdering till under den första hälften av 1900-talet. Detta är, trots det, en teori som kontinuerligt har utvecklats och forskats kring, på ett annat sätt än vad som har gjorts kring pressetik, vilket leder till att teorin är användbar än idag. Lippmans definition av en nyhet har utgjort en stabil grund som på flera sätt har kunnat utvecklas i olika steg och omgångar (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008). Även om teorier utvecklas så är mottagarna och deras intresseområden fortfarande detsamma som när Lippmans definition kom under 1920-talet. Mottagarnas, i detta fall tidningsläsarnas, intresse väcks då en händelse är något som kan frammana känslor eller skapa identifikation på något sätt. Av samma anledning kan medielogiken ses som en ännu aktuell teori i flera avseenden. I denna studie är det främst mediedramaturgin som är viktig eftersom den utgörs av olika tekniker och knep som antingen en händelse naturligt innehåller eller som medierna applicerar på händelsen för att skapa intresse. Olika medier har dessutom olika format, arbetsrutiner och metoder, vilket såldes bör tas i beaktning vid studerandet av mediernas rapportering och innehåll. Sett till de specifika drag som går att skönja i kvälls- respektive morgonpressens journalistiska form är även mediedramaturgin en viktig aspekt att iaktta. Dessa tekniker har enligt teorier kring morgon- och kvällstidningarnas olika journalistik varit karaktäriska för främst kvällstidningarna. Nyhetsvärderingsteori samt teorier kring medielogik är de teorier som till största del tas med och ligger till grund för kategorisering samt analys av det empiriska materialet. 12

18 4 Bakgrund I följande avsnitt presenteras Landsorganisationen i Sverige (LO) samt AMF Pensionsförsäkringar AB. Därefter följer en beskrivning av AMF-skandalens händelseförlopp. Bakgrunden syftar till att skapa en förståelse för den händelse varigenom Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering studeras. Avsnittet bidrar även till en förståelse för innehållet i det material som används, resultatet av undersökningen samt en förståelse för studiens syfte och frågeställningar. 4.1 Presentation av Landsorganisationen i Sverige (LO) Landsorganisationen i Sverige, LO, bildades år 1898 (Nationalencyklopedin, ). Arbetsuppgiften bestod i att samordna olika fackförbund för att kunna assistera varandra vid bland annat lockout. När organisationen hade varit verksam under ett års tid bestod LO av 16 olika fackförbund med totalt cirka medlemmar. Antalet medlemsförbund och medlemmar varierade under första delen av 1900-talet och från år 1917 växte organisationen oavbrutet. År 1945 var 45 förbund anslutna till organisationen och antalet medlemmar uppgick till omkring 1,1 miljoner. Antalet medlemsförbund sjönk därefter beroende på samhälleliga förändringar som orsakat nedläggningar och sammanslagningar av olika förbund. Medlemsantalet fortsatte dock att stiga kontinuerligt. Idag består LO av 14 samarbetande fackförbund med totalt 1,7 miljoner medlemmar (LO, ). Huvudkansliet är beläget i Stockholm, men runt om i Sverige finns det även 13 lokala distrikt och cirka 150 fackförbund tillhörande LO i landets kommuner. Som uppgift har organisationen att företräda förbunden och dess medlemmar i förhandlingar, till exempel löneförhandlingar, och på den svenska arbetsmarknaden. Dessutom arbetar organisationen med att utreda samhällspolitiska frågor samt att yttra sig vid nya lagförslag de utgör en remissinstans. Förutom det samverkande arbetsuppdraget driver LO tre folkhögskolor (Nationalencyklopedin, ). Organisationen är även verksam inom media i form av majoritetsägare av tidningen Aftonbladet. Resterande del ägs av mediekoncernen Schibsted. Dessutom har organisationen sedan den grundades samarbetat med partiet Socialdemokraterna (S). Bland annat finns LO, sedan dess uppkomst, representerad i partiets styrelse och Socialdemokraterna har vid tillfällen fått olika typer av ekonomiskt bistånd till exempel till partiets partipress. Konflikter mellan LO och partiet har dock rått emellanåt. Högst beslutanderätt i organisationen har organet Kongressen som hålls med fyra års mellanrum (Nationalencyklopedin, ). Däremellan utgör Representantskapet det högst beslutande organet som består av representanter från de 14 fackförbunden samt LO:s styrelse. Den tredje september år 2000 efterträdde Wanja Lundby Wedin, Bertil Jonsson, som ordförande i LO. Wanja Lundby Wedin tog på sig ordföranderollen som första kvinna någonsin i LO:s historia. Tillsammans med Svenskt Näringsliv äger LO AMF Pensionsförsäkringar AB. 4.2 Presentation av AMF Pensionsförsäkringar AB AMF är en livförsäkrings- och tjänstepensionskoncern som grundades år 1973 med uppgiften att erbjuda en förmånsbestämd tilläggspension för privatanställda arbetare (AMF, ). Vid starten drevs bolaget gemensamt med SPP Livförsäkring AB. Idag ägs koncernen, jämnt fördelat, av Svenskt Näringsliv samt Landsorganisationen i Sverige (LO)(Nationalencyklopedin, ). AMF erbjuder pensionslösningar för såväl privatpersoner som företag (AMF, ). 13

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik? Vad är det för dig? Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former? Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval,

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...

Läs mer

Politisk kommunikation

Politisk kommunikation Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro 1 Du är inte ensam på banan Många aktörer Sjukvården Läkemedelsindustrin Bloggarna Dagstidningar Vänner och bekanta 2 När spelar medierna störst

Läs mer

Journalistik och nyhetsvärdering

Journalistik och nyhetsvärdering Journalistik och nyhetsvärdering 18 nov 2008 Litt: Litt: Hadenius m.fl. 8, 9 Hvitfelt & Nygren, kap 5, 10 Spelregler fö för press, radio och TV 1 Definition: Journalistik, benämning på såväl insamling,

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter

Pedagogisk planering tidningstexter Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag Morgonrock Fredag 14 februari, Vetenskapens Hus i Luleå Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Läs mer

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen Stoppa pressarna - Om tidningen och nyhetsartikeln I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: - läsa och analysera texter för olika syften Du läser en typisk nyhetsartikel som är uppbyggd med

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn: Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några

Läs mer

Tentamen Introduktion till journalistik

Tentamen Introduktion till journalistik Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Kurs: Introduktion till journalistik. Kurskod: JO065G Hjälpmedel: Inga Skrivtid: 3 timmar Antal frågor: 24 Max antal poäng: 50p Betygsmall: A: 45 50 B:

Läs mer

MEDIERNAS MEKANISMER: Journalistik, nyhetsvärdering m m MKV A HT09

MEDIERNAS MEKANISMER: Journalistik, nyhetsvärdering m m MKV A HT09 KORT VERSION AV VISAD POWER POINT MEDIERNAS MEKANISMER: Journalistik, nyhetsvärdering m m MKV A HT09 FÖRELÄSN. 17/11-09 Liselotte Englund MKV HT09 JOURNALISTIK -Vad är det för dig? -Vad skiljer journalistik

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Beslut om allmänt driftsstöd för utgivning av SvD Junior 2016

Beslut om allmänt driftsstöd för utgivning av SvD Junior 2016 2016-09-14 16/01645 HB Svenska Dagbladet AB & Co Västra Järnvägsgatan 21 11164 Stockholm Beslut om allmänt driftsstöd för utgivning av SvD Junior 2016 Beslut Presstödsnämnden beslutar att bevilja preliminärt

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se Nacka kommun Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se En uppföljande rapport om mediernas rapportering om Nacka kommun i samband med tsunamikatastrofen

Läs mer

!!!!!!!!!!! Katarina Clendinning!!!!!!!!!!!!! Magisteruppsats 10 p!!!!!!!!!!!!! Påbyggnadskursen (D)!!!!!!!!!!!!! Vårterminen 2007

!!!!!!!!!!! Katarina Clendinning!!!!!!!!!!!!! Magisteruppsats 10 p!!!!!!!!!!!!! Påbyggnadskursen (D)!!!!!!!!!!!!! Vårterminen 2007 Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetskap Tabloid=Tabloidisering? En kvantitativ innehållsanalys av framsidorna på Sveriges tre största

Läs mer

De firade med en öl. En jämförelse av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om de fängslade journalisterna i Etiopien.

De firade med en öl. En jämförelse av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om de fängslade journalisterna i Etiopien. De firade med en öl En jämförelse av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om de fängslade journalisterna i Etiopien Niclas Liljenby Magnus Svensson Kandidatuppsats 15 hp Inom Medie- och kommunikationsvetenskap

Läs mer

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap What s on tonight Vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat En delrapport från TNS Sifo Om undersökningen Analysperiod: 13 januari 18 juni 2014 Medieurval: SR Ekot 16:45, SVT Rapport 19:30,

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

För fyra år sedan föddes idén hos Jönköpings kommunpolitiker att invånarna ska sortera sina sopor på sin tomt med egna sopkärl.

För fyra år sedan föddes idén hos Jönköpings kommunpolitiker att invånarna ska sortera sina sopor på sin tomt med egna sopkärl. Nyhetsartikeln är en informerande text där en journalist beskriver något som har hänt. Nyhetsartiklar kan man läsa i både pappersoch webbtidningar. De har till uppgift att på ett objektivt och sakligt

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1. Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Etik versus juridik Pressetik

Etik versus juridik Pressetik Pressetik Tingsrätten i Karlstad blir anonymt bombhotad Tingsrätten i Karlstad blir anonymt bombhotad En 54-årig bagare i Sveg döms till böter för rattfylleri PRESSETISKA SPELREGLERNA Alla har rätt att

Läs mer

PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad

PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Mediehistoria: Press 6 nov 2008 Litt: : Hadenius m.fl., kap. 2, 5 Medieutveckling 2008, kap 4 PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Dagens upplägg Vad är en dagstidning? Dagspressens

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Så lockar de läsare En kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets förstasidor 1987, 1997 och 2007

Så lockar de läsare En kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets förstasidor 1987, 1997 och 2007 Så lockar de läsare En kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets förstasidor 1987, 1997 och 2007 Ida Söderberg Sofia Roström Andersson C-uppsats Mittuniversitetet, Sundsvall Institutionen för informationsteknologi

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Får barnen komma till tals?

Får barnen komma till tals? Hur skriver vi om barn? Hur ofta får barnen säga sitt? Får barnen komma till tals? Vem uttalar sig om barnen? När får barnen berätta sin bild? Medieanalys: om barns synlighet i svensk media 1 Inledning

Läs mer

Bifogas beslut i Pressens Opinionsnämnd, där tidningen Dagen klandras för påståenden om att:

Bifogas beslut i Pressens Opinionsnämnd, där tidningen Dagen klandras för påståenden om att: Domkapitlet i Visby Svenska kyrkan Underlag till tidigare anmälan av Mats Hermansson Jag bad den 12 april i mejl till domkapitlets sekreterare Anna Tronêt om att få träffa domkapitlets utredare, eftersom

Läs mer

Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken?

Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jämförelse av Upplands Väsby kommuns lokaltidningar Författare: Emelie Klermyr Institutionen för mediestudier, JMK. Examensarbete 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Läs mer

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Media- arbetsordning. Vilken är medias uppgift? Tidningens texter. faktatexter:

Media- arbetsordning. Vilken är medias uppgift? Tidningens texter. faktatexter: Media- arbetsordning Hur mycket media konsumerar du? Medias syfte? Medias roll historiskt och i nutid? Medias villkor i ett internationellt perspektiv- censur, farligt!!! Vilken är medias uppgift? Sprida

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Vår tids slavhandel i pressen En studie av rapporteringen om människohandelns offer och förövare i fyra svenska tidningar

Vår tids slavhandel i pressen En studie av rapporteringen om människohandelns offer och förövare i fyra svenska tidningar Mittuniversitetet, Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV), Institutionen för Informationsteknologi och medier (ITM) C-uppsats 10 poäng 2005-12-15 Vår tids slavhandel i pressen En studie

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH

Läs mer

Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap

Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Therese Gustafson Kristina källström Uppsatsarbete Fördjupningskursen, Vårterminen 2007

Läs mer

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar-

Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar- Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar- Författare Anna-Karin Klingberg Uppsatsarbete 10 p Handledare: Karin Fogelberg 1 Abstract Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie

Läs mer

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Innehåll Förord 15 1. Företags retorik och företags ansvar 17 Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Analysens utgångspunkter 20 Disposition 23 2. Marknad och politik företags retorik om ansvar i en

Läs mer

Medier i Sverige. En faktasamling

Medier i Sverige. En faktasamling Medier i Sverige En faktasamling Medier som tar ansvar TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Kort om: kort om Rapport 1 av 7 007 1 RappoRt 1 av 7 007 En sammanfattning av den första rapporten Oavsett facklig Diagram.1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? LO-medlemmar tillhörighet

Läs mer

Salstentamen MKGA02, Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14

Salstentamen MKGA02, Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14 Salstentamen MKGA02, 23471 Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14 Datum: 20150110 Lärare: Linda Ryan Bengtsson/Johan Lindell Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De

Läs mer

Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande lärare), Johan Lindell

Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande lärare), Johan Lindell Salstentamen MKGA02, 23471 Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tenta: Medier och samhälle HT-15 Datum: 28 oktober 2015 14.00 -- 18.00 Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio:

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället

Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Kunskaper om olika ägarintressen inom mediaområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter

INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

JP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7)

JP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7) JP7 q1 VÄLKOMMEN TILL JOURNALISTPANELENDu har nu kommit till enkätens första del som handlar om hur du ser på olika aktörer som på ett eller annat sätt har betydelse för upprätthållandet av god journalistik

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna?

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Tobias Bromander, doktorand i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Tobias.Bromander@lnu.se Finns det skillnader i hur medierna rapporterar

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING Frukostseminarium Institutet för mediestudier 3 maj 18 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH FORSKARE VID SOM-INSTITUTET Förtroendet för nyhetsbevakningen

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Vad är r en dagstidning?

Vad är r en dagstidning? PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Vad är r en dagstidning? Definition: dagstidning FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsn dsnämnden: Utgivning minst

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer