Alþingi Enndinr.Þ /,?/// komudagur /JS.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alþingi Enndinr.Þ /,?/// komudagur /JS."

Transkript

1 ALÞÝÐUSAM BAND ÍSLANDS Nefndasvið Alþingis Menntamálanefnd Austurstræti Reykjavík Alþingi Enndinr.Þ /,?/// komudagur /JS. Reykjavík, 6. maí 2008 Tilvísun: Br. á lögum um Lánasjóð íslenskra námsmanna 545. mál Umsögn Alþýðusambands íslands (ASÍ) um frumvarp til laga um br. á lögum um lánasjóð íslenskra námsmanna. Lagt fyrir 135. löggjafarþing Alþýðusambandi íslands (ASÍ) hefur boríst framangreint frumvarp til umsagnar. Það er skoðun ASÍ að þær breytingar sem lagðar eru til með frumvarpinu séu nauðsynlegar forsendur þess að ísland uppfylli skyldur sínar skv. samningnum um evrópska efnahagssvæðið á þessu sviði. í Ijósi framanritaðs leggur Alþýðusamband íslands til að frumvarpið verði samþykkt. Virðingarfyllst, Halldór Grönvold, aðstoðarframkvæmdastjóri ASÍ Sætún Reykjavik Sími: Fax: Netfang: ASÍ vefurinn: Kennitaia:

2 ]51ðW Jl\ " D T C \ T Ifi Alþingi Erindi nr. Þ /JSy?r#2 BANDALAGfSlENSICltANAMSMANNA ^ r / kow luclclgur ^ Umsögn Bandalags íslenskra námsmanna (BÍSN) um frumvarp til laga um Lánasjóð íslenskra námsmanna um búsetuskilyrði, EES-ríkisborgarar. ÞingskM g4g ^45..mál Bandalag íslenskra námsmanna gerir engar athugasemdir við frumvarp þetta og fagnar þessu frumvarpi. Það er von BÍSN að þetta frumvarp verði samþykkt. Reykjavík, 5. maí 2008 F.h. BÍSN, Jón Ólafur Valdimarsson, framkvæmdastjóri Bandalag [slenskra nám sm anna (BÍSN) Laugavegi 66, 3. Haeð 101 Reykjavfk Sfmi Myndsendir hisnflibisn.is w w w.bisn.is

3 Sólborg v/norðurslóð Simi Akureyri Fax Alþingi - nefodasvið Austiirstræti Reykjavík Alþingi Erindi nr. Þ /S S /Z S "? # komudagur 7 j : *? Háskólinn á Akureyri University of Akureyri Skrifstofa rektors Akureyri, 5. maí 2008 Tilv.: Efni: Umsögn Háskólans á Akureyri um frumvarp til laga um breyting á lögum um Lártasjóð íslenskra námsmanna, 545. mál, búsetuskilyrði, EES-ríkisborgarar. Háskólinn á Akureyri þakkar fyrir tækifærið að láta í ljós álit sitt á frumvarpinu. Háskólinn á Akureyri er sammála þeim sjónarmiðum sem fram koma í frumvarpinu og gerir engar athugasemdir að svo stöddu. Jafnframt tekur háskólinn undir þá umsögn sem Fjármálaráðuneyti, fjárlagaskrifstofa veitti um frumvarpið. Virðingarfyllst, orsteinn Gunnarsson, rektor

4 Alþingi ehj? þ «s/# > sö komudagur 23.S. QQDf mnfíyyendaráð Fólags-og tryggingamálaráðuneytlð Hafnarhúsi v/tryggvagötu 150 Reykjavlk Alþingi Unnur Kristín Sveinbjamardóttir, nefhdarritari Austurstræti Reykjavík Reykjavík 22. maí 2008 Tilv.: FEL /0005 Vísað er til bréfs menntamálamefiidar Alþingis til innflytjendaráðs, dags. 23. apríl sl., þar sem óskað er umsagnar um frumvarp til laga um Lánasjóð íslenskra námsmanna, 545.mál, búsetuskilyrði, EES-ríkisborgarar. Á firndi innflytjendaráðs, 8. maí sl., var fjallað um frumvarpið og beiðni menntamálanefiidar um umsögn um það. Af því tilefiii vill innflytjendaráð taka fiam að hlutverk þess er að vera ríkisstjóm til ráðgjafar um málefiii innflytjenda og beinir nefhdin tillögum sínum og athugasemdiun þar að lútandi til viðkomandi stjómvalda. Innflytjendaráð telur það því almennt ekki falla að hlutverki sínu að veita nefndum Alþingis umsagnir um framkomin frumvörp. Innflytjendaráð vill þrátt fyrir framansagt gjaman fylgjast með þeim málum sem fram koma á Alþingi og fjalla um málefiii innflytjenda og fagnar því að fá slík mál til umfjöllunar. Mun nefiidin taka öll slík mál til umfjöllunar og eftir því sem tilefiii gefst til taka undir eða koma athugasemdum um efiiisatriði þeirra á framfæri við stjómvöld. í ljósi þess sem fram er komið mun innflytjendaráð ekki senda menntamálanefhd umsögn um frumvarp til laga um Lánasjóð íslenskra námsmanna. Fyrir hönd innflytjendaráðs

5 Erindi nr. Þ (?>S/ 2 S? & * komudagur T S ? KENNARAHÁSKÓLI ÍSLANDS Reykjavík, 4. maí sk Nefndarsvið Alþingis Unnur Kristín Sveinbjamardóttir nefiidarritari Austurstræti Reykjavík Efni: Umsðgn um frumvarp til laga um Lánasjóð íslenskra námsmanna Kennaraháskóla íslands hefur borist til umsagnar frumvarp til laga um Lánasjóð íslenskra námsmanna, 545. mál. Kennaraháskóli íslands gerir ekki athugasemd við frumvarp þetta. Svanhildur Kaaber skrifstofustjóri, skrifstofu rektors Stakkahlíð 105 Reykjavík Sími: ÁR2008 Símbréf:

6 A Alþingi Erindi nr. Þ ^3S/2622 O Landbúnaðarháskóli íslands komudagur Q S. 2oo& Asricultural University of lceland Nefiidasvið Alþingis Austurstræti Reykjavík Hér með fylgir umsögn Landbúnaðarháskóla íslands um eftirtalin frumvörp: Frumvarp til laga um breytingu á logum um LÍN (þskj mál) Frumvarp til laga um opinbera háskóla (Þskj mál). Hvanneyri 6. maí 2008 Virðingarfyllst Ágúst«igurðssön rektor hr Aðalstöövar / Headquar.ters: Hvannéyri IS 311 Borgarnes lceland Sími / Tel.: (+354) Fax: (+354) ) Netfang /

7 Umsögn um frumvarp tíl laga opinbera háskóla þskj mál Til: Menntamálanefndar Alþingis Frá: Landbúnaðarháskóla íslands Landbúnaðarháskóli íslands gerir ekki athugasemdir við framkomið frumvarp F.á ^ ^ S ^ ^ ^ s l a n d s Ágúst Sigurðsson rektor

8 V 4 f ^/k^l án* aj60w r ísleaskra númsmanna K U HðÆIaborg, Borgartimi 21, 105 Reykjavik m m Simi: Bréthsimi: J m tm m tm m m Jm Netfaiig: VctTang: Alþingi y Érindi nr. Þ / & / S S 0 f komudagur SJ~ Menntamálanefnd Alþingis b.t. nefiidarsviðs Alþingis Austurstræti REYKJAVÍK Reykjavík, Efni: Umsagnarbeiðni um frv. til laga um breyting á lögum um LÍN, 545. mál, og fl. Vísað er til umsagnarbeiðni menntamálaneíndar Alþingis, dags. 23. apríl sl., um frv. til laga um breyting á lögum um LÍN, 545. mál, búsetuskilyrði, EES-ríkisborgarar, svo og beiðni um umsögn, dags. 23. apríl sl., um frv. til laga um opinbera háskóla, 546. mál, heildarlög. Sú steína hefur verið mörkuð í stjóm Lánasjóðs íslenskra námsmanna að veita ekki umsagnir um þingmál, nema ósk um það komi frá menntamálaráðuneytinu. Stjómin fer því þess á leit að beiðnum um umsögn sjóðsins sé beint til ráðuneytisins. Virðingarfyllst, f.h. stjómar LÍN Steingrímur Ari Arason, framkvæmdastj óri

9 S ig u r ð m J C á i^ From: Sent: To: Cc: Sub ect: Attachments: Alþingi Erindi nr. Þ g u r jon. m rn.stjr.is 16. maí :26 Sigurður Kári Kristjánsson Guðmundur Árnason LÍN og norræn samanburður Norsk_notat_namslan.pdf; Studiestödsgruppens rapport.pdf lí>. S X Sæll fonnaður. Ég vísa til fundar í menntamálanefiid á miðvikudag í sl. viku, 7. maí, lun firumvarp til breytinga á 13. gr. laga um Lánasjóð ísl. námsmanna, þar fram kom ósk Illuga Gunnarssonar, alþm., um upplýsingar um útfærslu reglna um námsaðstoð og fijálsa för launþega á innri markaðinum á öðrum norðurlöndum. Ráðuneytið hefur af því tilefiii tekið eftirfarandi saman. Jafiiframt þeim upplýsingum sem aflað hefur verið frá sendiráðum íslands og hér birtast sendi ég sem viðhengi minnisblað frá norska utanríkisráðuneytinu um þessi mál og skýrslu norrænu ráðherranefiidarinnar um námslánakerfið á norðurlöndunum. Með kveðju, Jón Vilberg (See attachedfile: Norsk_notat_namslan.pdf)(See attachedfile: Studiestödsgruppens rapport.pdj) Finnland Samkvæmt upplýsingum frá finnska menntamálaráðuneytinu eru engar sérreglur í gildi í Finnlandi varðandi rétt erlendra ríkisborgara til námsstyrkja Ef norrænn ríkisborgari eða ríkisborgari Evrópusambandsríkis flytur til Finnlands í öðrum tilgangi en að stunda nám, er ekkert því til fyrirstöðu að hann fái námsstyrk hefji hann nám síðar meir (ef ríkisborgari ESB-ríkis kemur til Finnlands í tengslum við atvinnu geta fjölskyldumeðlimir hans hafið nám og sótt um finnsk réttindi). Aðrir þurfa að hafa varanlegt dvalarleyfi í Finnlandi og tekur yfirleitt að minnsta kosti tvö ár að öðlast það. I fyrstu grein laga um námsstyrk segir: Lag om studiestöd /65 I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap. Allmánna stadganden 1 T illámpningsomráde Finska medborgare som i Finland bedriver heltidsstudier under minst tvá mánader i en följd efter fullgjord lároplikt beviljas studiestöd enligt denna lag. Vad som i denna lag bestáms om finska medborgare tillámpas ocksá pá den som med stöd av Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingátt med en annan avtalspart har rátt till studiestöd enligt denna lag. ( /768) Studiestöd kan beviljas en i Finland stadigvarande bosatt utlánning som vistas i landet av nágon annan orsak án studier, om han eller hon 1) har beviljats kontinuerligt eller permanent uppehállstillstánd enligt 33 i utlánningslagen (301/2004), 2) ár medborgare i Europeiska unionen eller en dármed jámförbar person

10 eller familjemedlem till en sádan enligt 153 och 154 i utlanningslagen och hans eller hennes uppehállsratt har registrerats pá basis av 159 i utlánningslagen, eller 3) ár nordisk medborgare enligt 157 i utlánningslagen och har registrerat sin vistelse sá som överenskommits om folkbokföring mellan de nordiska lándema. Á heimasíðu menntamálaráðuneytisins stendur m.a. ( odintotukiasiat/?lang=svv. "Oftast fár utlándska personer som studerar i Finland studiestöd frán sitt hemland. Utlándska medborgare kan fá studiestöd för studier i Finland om de ár fast bosatta och vistas i Finland i annat án studiesyfte. Bedömningen av vistelsegrundema görs utgáende frán utlánningslagen." Þess má einnig geta að ríkið ábyrgist hluta námslána en bankamir veita þau. Noregur EES-ríkisborgarar sem starfa í Noregi sem og böm þeirra og makar eiga rétt á námslánum fyrir nám er tengist starfi þeirra i Noregi. Að öðru leyti virðist ekki opnað fyrir frekari aðgang þeirra. Aftur á móti segir í hjálögðu minnisblaði utanríkisráðuneytis Noregs að ekki séu gerðar sérstakar kröfur um búsetu i landinu í ákveðinn tíma (né kröfur um aimað) til EES-borgara fyrir lán til náms í Noregi, einungis utan Norges (sjá skannað skjal í viðhengi, bls. 2). Lög frá um námslán, sem vísað er til í minnisblaðinu, eru ekki lengur aðgengileg á lagasíðum, hafa þessi væntanlega verið endumýjuð, sjá seinustu útgáfix: LOV nr 37: Lov om utdanningsstette Loven gjelder for norske statsborgere og E0S-borgere som har aibeidstilknytning til Norge. Loven gjelder ogsá for utenlandske statsborgere som pá grunn av arbeid, utdanning, ekteskap, slektskap eller andre forhold har en særlig tilknytning til Norge, eller som har kommet til landet av politiske eller humanitære grunner, eller som deltar i særskilte utdanningsprogram som er godkjent av departementet. Hér undir eru hlekkir á reglur um námslán í Noregi: asox Ferste del. Hovedregler for tildeling av utdanningsstatte Fastsatt av Kunnskapsdepartementet 25. februar 2008 med hjemmel i lov nr. 37 om utdanningsstette (utdanningsstetteloven) kapittel II. Kapittel 2 Statsborgerskap og tilknytning til Norge 2-3 Utvidet rett for arbeidstaker fra E0S/EFTA-land og forsergede familiemedlemmer aspx Fjerde del. Stette til utdanning i land utenfor Norden Fastsatt av Kunnskapsdepartementet 25. februar 2008 med hjemmel i lov nr. 37 om utdanningsstette (utdanningsstetteloven) kapittel II. Kapittel 33 Statsborgerskap og tilknytning til Norge aspx#The%20EEA Who is eligible for support? Certain requirements must be met in order to qualify for funding from Lánekassen TheEEA 2

11 If you are a citizen from a country within the EEA, you may be eligible for financial support. The condition is that you came to Norway to work and that you have been employed here. You must have a workers' residence permit. Additionally, there must be a professional connection between the education you apply for and the nature of your work here. If you are married to or if you are the child of an EEA worker and you live in Norway, you may be eligible for support. If you fulfil these requirements, and you have lived in Norway for two of the last five years, you may also be eligible for financial support for education abroad. Forskrift om tildeling av utdanningsst0tte for undervisningsáret Danmörk EES ríkisborgarar sem hafa jafiia réttarstöðu við danska ríkisborgara geta sótt um námslán vegna náms í Danmörku eða erlendis með eftirfarandi skilyrðum. Til að uppfylla kröfur EB-réttar þarf umsækjandi að vera ESB eða EES ríkisborgari, eða hluti af fjölskyldu ESB eða EES ríkisborgara. Sama á einnig við um svissneska ríkisborgara í Danmörku skv. tvíhliða samningi landanna. Uppfylla þarf eitt eða fleiri af eftirtöldum skilyrðum: Umsækjandi starfi eða hafi starfað í Danmörku, þ.e. er ESB eða EES ríkisborgari eða sjálfstæður atvinnurekandi í Danmörku. er ESB eða EES ríkisborgari og hefur verið launþegi eða sjálfstæður atvinnurekandi í Danmörku. Askilið er að samhengi sé á milli starfs og menntunar með tilliti til innihalds og tímalengdar. er ESB eða EES ríkisborgari og hefizr verið launþegi eða sjálfstæður atvinnurekandi í Danmörku, en hefur af heilsufarsástæðum eða skipulagsástæðum á vinnumarkaði þörf fyrir endurmenntun í kjölfar uppsagnar/atvinnuleysis. Umsækjandi hefur dvalarleyfi í Danmörku sem launþegi eða sjálfstæður atvinnurekandi. Námsmenn með dvalarleyfi öðlast rétt til námslána eftir 5 ára búsetu í Danmörku. Réttindi bama ESB eða EES ríkisborgara. Böm ESB eða EES ríkisborgara, sem eru búsett í Danmörku, geta þegar foreldri hefur verið launþegi eða sjálfstæður atvinnurekendi í Danmörku, notið sömu réttarstöðu og danskir ríkisborgarar. Sama gildir ef námsmaður hefur búið í Danmörku með því foreldri sem er launþegi í Danmörku, á meðan viðkomandi hefur verið launþegi í Danmörku. Áskilið er að málefnaleg rök séu fyrir þýðingu stöðu foreldra námsmanns með tilliti til aldurs og sjálfstæðis nemanda. Með því er m.a. átt við hvort eðlilegt teljist að bamið sé á framfæri ESB eða EES farandlaunþegans. Böm ESB eða EES ríkisborgara sem ekki eru búsett í Danmörku sem hafa verið á framfæri foreldris, sem er ESB eða EES ríkisborgari sem er launþegi eða sjálfstæður atvinnurekandi í Danmörku, frá námsbyijun geta notið sömu réttarstöðu og danskir ríkisborgarar. Maki ESB eða EES ríkisborgara. Maki getur notið sömu réttarstöðu og danskur ríkisborgari ef hann er í hjúskap eða stafestri samvist með ESB eða EES ríkisborgara sem er launþegi eða sjálfstæður atvinnurekandi í Danmörku. Áskilið er að að makinn búi eða hafi búið saman með ESB eða EES ríkisborgaranum á sama tíma og hann er/var launþegi í Danmörku. Ekki er litið á danska ríkisborgara sem farandlaunþega í Danmörku. 3

12 Foreldrar ESB eða EES ríkisborgara. Foreldrar ESB eða EES ríkisborgara sem er launþegi eða sjálfstætt starfandi atvinnurekandi í Danmörku geta notið sömu réttinda og danskir ríkisborgarar. Skilyrði er að viðkomandi hafí búið saman með ESB eða EES ríkisborgaranum á meðan hann er/var launþegi í Danmörku og verið á hans framfærí. Aðrir ESB eða EES ríkisborgarar. Rikisborgari ESB eða EES ríkis sem hefur veríð búsettur í Danmörku í fímm ár samfellt og eða fjölskylda hans getur notið sömu réttinda til námslána og danskir ríkisborgarar. Verði rof á búsetutíma sem nemur lengri tíma en tveimur árum öðlast viðkomandi rétt með fimm ára samfelldri búsetu efdr það. Sjá nánar yfírlit um rétt til námslána í Danmörku (á ensku): 4

13 UTENRIKSDEPARTEMENTET O S C O C t O O O O Z * * N o t a t TQ: SteíBsekretser Stubholt Fra: Seksjon for E0S- og handelsrett v/r&dgiver Laila Stenseng Den norske studiefiiiaiuderfaig til studier i uúandet for atbeidstekere fra E0S*la&d og deres bam - ESAs pástend om txrudd pá EOS-avtalen. 1) Sánafidda Et gnmnleggeðde prínsqjp i E0S«vtaleD er retten tfl fá bevegdigbet fw arbeidfrtakere. Líkebehandlmggprinsippet innebffrer at enhver formfor díbkrimmeringp&grunnlaggvnaajonaiiteterforbudtmnenfor avtalens anvendelsesomr&de. Rádsforardniog 1612/68 om fri bevegelighet for arbeidstakere er innlemmet i E0S«vtalen og gir 8ammeretttil8oeialeytelaertilarbeidstakerefraandreE0S4and8om landets egne innbyggere. EF-domstolen har sláttfartatstudiefinim frrfnp mft ynrial ytolng anm mfl Hlhy RP. arbektetakere pá Hk Hxqe med egne borgere. Denne retten gjelder bftde far npfar rferea bam. Det fglger videre av domgtokins prakris at det er meget begremet adgang tíl &knjrtte krav tq botid tfl shk stette, fordi et ahkt krav víl utgjgre en indiridcte dialcriminering nrtatifw ESA har i to skriftlige henvenddacr tfl Notge hevdet mt det norria jnwwt om t e.t o bffttd i WfflMB wmp bedngdae fer Ito og tipcod tfl rtndler i nifcmde* er i trid med EflS-avtalen. &av om botid inndiaerer ettw RSAo nppfatning tm imtirricte rffalrr»m4nrw Sídel m m, M M m w w á

14 ettersom krav om tklligere Ixrtid i prakás er lettere á oppáylle for en Qorsk statsborger eon andre E0Síx»sere. ESAhar allerede tatt opp en dlsvarende sak mot&a&dt ogutatedte i juk <Lá. en grunngitt uttalelae (reasoned opinion) der det fremhokies at bopelakravet oppgtflt i den islandake gtudieænanalov atrider mot E0Savtalen. Island (som krever 2 árs botid for lán/stipendier ogaá for studier pá IsUuuÐ vurderer ná á lempe pá botidskravet ved á tolke studiefinanaiering8lovenutvidende8likatbotkí8kr8vetipralqú8íldœvil eka*aterefore0storgere. Detteerforel»pigMeklarertp&politiak nivá. Dersom detle bbr den endehge beshitnisgen vil dette báde av pohtiake ogproaessmessige hensyn kunne virke svcrt uheldig inn pá Norgesaak. Swerkte. Danmarif oa Wtiland har i «n* rti«!«jftrdningw kravombotid,menkominieðonenharfore]0pigikke8attigangnoen fotmdl prosess, shk ESA har gjoit overfor Norge og Island. Et aporsmál som er nasriiggende i denne sammenheng er om ESA anaker en "test-caae ift. Island/Norge pá et omrflde hvor Kommiqonen hittq har ligget svsert Urvt i terrenget i forhold tíl váre nordiake EU-naboer. Det ble den 26.9 avholdt mate i E0Srett8Hg utvalg for á di^utere saken og den videre framdrifi. Det er bred enighet om atbotidskravet 8kalforsvare8for0dkeá8ettedennor8ke8tudieordningenunder xie88, med fare for at systemet p& undergfbves pá sikt D eterogsáetflóske om at saken - parabellt med kon takten med ESA - tas opp pá pobtíak nivá (se nedenfor under anbe&hnger) 2) Nmrinrrr nm ixtt tfllinflrn 1N (i f Lov wr 26. a^xril 1985 nr. 21 om utdanningsstette til dever og studenter med tílharende forbkrifterhkestíher E0&arbeidatakere/9elvgttaidig ngringadrivendemcdnor^stasborgeren&rdetgfefclerretttfl studtefinanaiering i Norge. Forskriftene til loven stiher imkjwtid krav om botíd i Norge i to av de siste fem árene for á jsi studiefinansiering for studier i andreland (vflkáret g)elder ogsá for norske stataborgere). I dag mottar ca. 500 E0Sborgere (arbeidatakere eller deres bam) wtiifheffinanaiering fra Norye. Av R0S4iorgenw» nntn tetnforer i nrintia^ (ca. 45X) fir nesten 40 %finansiert studier i det landet de har statsbotoerakap. Det antas at dersom krav om tídhgere botid oppheves, STUDIEIINANSDOC

15 % vil et sterre antau utenlandske statsborgere, uavhengig av reell toknytning til Norge, kunne kreve finansiering gjennom Lánekassen til studier i andre land. Dette vil pá sikt kunne undergrave den noreke ordningen. Rettaavdelingen mener at det med utgangspunkt i EF-domstolens prakbís vil være mulig á argumentere for á behokle krav om tidbgere botid for E0S-borgere for studiefioansiering tq utiandet Domstolen har aldri tatt stílling tíl en ordning der vertslandet stiuer krav om tídligere botid i vertslandet for retten til finansiering av studier i utiandet Retningen pá domstolens iraksis pá dette omrádet har imidlertid vært á tolke reglene utvidende for á ivareta hensyn til Iikebehandling og intsegrering av arbeidstakere fra andre EU4and. Det er derfor usqdcert om den norske stat vil kunne vinne frem i en sakfor EFTAdomstolen med denne saken. Imidleitid tyder eríaringene fra sakeð om Flnnmarkstillegget pá at EFTA-domstolen kan være ápen for reelle og sybtemiske argumenter. Som redle hoisvn kan det vises til at de norske studiefinansieringsordningene ikke ferst og fremst er et sosialt gode, m w i <* viriwm M ttel for A ailcnp Hloang \ Nnrppp til hayt utdannet arbddskraft. I tillegg representerer ordningene et ledd i en utievnínganohtíhc. der tilgang til heyere utdanning ikke skal være avhengig avforeidrenes gkonomiake evne Studieflnanaieringen i Noige inngár dessuten i et sterre bilde, med bla. mindre lamutfordqeher mellom heyt utdannet og lavt utdannet arbeidakraft enniandreland. DeterderforvanskeligáskuDelBsrivetflgangtil norak studiefinansiering pá dagens nivá fira en langaiktig tilknytnmg til Norge. I tillegg vil "eksportphkt" vesentiig ramme land nwd utbygget studiefinanmering baaert pá at studenter er gkonomisk sehretendige individer i foriiold til sine foreldre. 3) Shuaajonen i amdre E0S-land Mange E0S4and har ingen dler dáriige ordninger for finansiering av studier i utiandet Fá land har generese ordninger. Disse uhkhetene medfsrer press mot sistnevnte gruppe. De gvrige nordiske landene har tibvarende ordninger som Norge. Sverige og Finland stiqer pá samme máte som Norge krav til botid for stette tíl studier i utiandet Sverige lovfestet i 2004 kravet om botid i Sverige ved á fiytte detfraforskriftene tíl studiestödslagen. Hensikten var á styrke kravet om tílknytning til Sverige for studenter som mottar studieffnansiering i utiandet Det ápnes i loven for unntak i ssriige titóeller. Rnr ; m STUDIEFINANS.DOC

16 Problemet med eksport av studiestette, særhg i forbindelse med unkms-boikerskapet, har vært taít 0{9 som en egen sak i Education CoundliEU ( ) der detpekespaateksportavgencngbc 8tudæfinanrieringBordninger for studenter fra andre EU4and vil kunne undergrave de eksisterende ordningene. De EU-landene som ildce har shke ordninger, er redde ibr á innfere dette av frykt for nrisbnik. Med utgang8punkt i at saken berarer samtfige nordiske land tflrás det at atateaekretaer Stabholt ter opp aaken i mate m ed aine nordiake kooetfer den 28.da. I forhold til Island vil det være anskehg á ta opp de ubddige imphka^oner det vil medforefornorgesp&gflendesakmedesaomlatendvdgerá ettericomme ESAs kiwr (sfflc det ná kggea opp tify. Dette vil ogsá kunne negative folger Sverige, Danmark og Finland. Overfor Island vil det fra norsk aide - om enskehg- kuime tðbys 8amarbeid i saken b la i form m gjennomgang og utnrbeiddse av juridisk aigumentaqjon. Videre b«r det vurderes hvwvidt statbsekretær Stubholt (event ^ sammen med rin kohega fra KD) ber ta et mate med ESAr koliegiet for á riiakntffrc aahen, og dens frnpkkn^joner deraom botidaknwet vil mátte {je r n e s. En vfl her ogaá kmme forsake á bringe klartiet i bakgrunnen for ESAs Athristidoe Hqje, og gjere det Idart hvqke foiger denne kan fil UD vil i samarbeid med KD utarbeide svar til ESA, smn ogsá inneholderenbredkooadcvenaframatiningavsaken, (utdanningqwlitiske aspekter og rettahge aigumenter) som framtegges medio oktober. Denne framstilhngen vil kunne ogsá danne basœ for et eventuelt mate med ESAkoIlegiet Side4 STUDIEF1NANSDOC m m : m m m m T-----rr

17 nordcn Nordiska ministerrádet Studiestöd m I Norden Rapport 4 frán den nordiska arbetsgruppen, váren2007

18 innehallsfö rteckn in g 1. Bakgrund Arbetsgruppens sammansiittning och uppdrag Slutsatser och förslag Behov av fortsatt samarbete Förblittra tlllgingen pá information Definiera gránshinder Förbittrat informationsutbyte och ökad kvalitet 7 3. Studiestödets förháiiande tlll:... fi 3.1 Gránshinder och statistik Nordisk studentrörlighet EG/ EES-rátten Effektivisering av studierna Sociaipolitik Landrapporter De viktigaste regeiverken pá studiestödsomrádet Centrala adresser tlll webbsidor pá studiestödsomrádet Biiagor: 1. Studiestödet i de nordiska iánderna, högskolestuderande hösten Utdrag ur rapporten: "Studiestöd för att studera utomiands" 2

19 1. Bakgrund Mot bakgrund av bland annat Norrbacks rapport tillsatte den nordiska ledningsgruppen för högre utbildning, HÖGUT, under 2003 en nordisk arbetsgrupp med experter p studiestödsomradet frsn respektive nordiskt land. HÖGUT:s beslut stðrker uppfattningen att det finns behov av ett formaliserat samarbete p l studiestödsomrldet inom Norden ps departementsnivl eller motsvarande. Syftet ár bland annat att söka minska grsnshindren vid studier inom Norden. 1.1 Arbetsgruppens sammansíittning och uppdrag Sammansattning Arbetsgruppen har följande sammansáttning 2006: - Ole Holm-Moller (Styrelsen for Statens Uddannelsestotte, Danmark), - Leena Koskinen (Undervisningsministeriet, Finland), - Valur Árnason (Menntamálaráðuneytið, Island), - Hildrun Tyldum (Kunnskapsdepartementet, Norge), - Eva Gullfeldt (Utbildningsdepartementet, Sverige), - Terji á Lakjuni (Studulssttovnurin, Faröama), - Ilannguaq Nielsen (Uddannelsesstotteforvaltningen, Grönland), - Kerstin Sundman (Utbildnings- och kulturavdelningen vid Álands landskapsregering, Áiand), - Christian Möller (Nordiska ministerrldets sekretariat). Ordförandeskap Ordförandeskapet i arbetsgruppen cirkulerar mellan landerna enligt Nordiska ministerrldets rotationsordning, vilket innebár att Norge varit ordförande Uppdrag HÖGUT gav i november 2003 den nordiska arbetsgruppen p l studiestödsomrldet ett mandat som 2006 förtydligades enligt följande: Gruppen, som ar ett löst natverk, skall inrikta sitt arbete p l att: fördjupa det arbete som plbörjats med att kartlágga de nordiska regelsystemen p l studiestödsomrldet, följa utvecklingen av regelsystemet i de nordiska lánderna, följa upp och analysera förándringsarbetet för att identifiera gránshinder, arbeta för och följa upp att informationsutbytet och Iterrapporteringen p l olika nivler i de nordiska lánderna stárks och skapa en nordisk plattform för utbyte av nordiska erfarenheter p l EG/EESomrldet samt bevaka ráttsutvecklingen p l studiestödsomrldet inom gemenskapsrátten. Gruppen skall dárför: inhámta uppgifter och statistik frln arbetsgruppen för studiestöd mellan studiestödsmyndigheterna i Norden (ASIN) betrðffande studerandemobiliteten mellan de nordiska lánderna, fortsátta arbete med att identifiera skillnader i de nordiska lándernas iagstiftning, utbyta erfarenheter och följa det arbete med regelverket som 3

20 genomförs p studiestödsomrsdet som kan ieda tiil minskade grðnshinder inom Norden, analysera eller bereda sárskilda frsgor p i studiestödsomrsdet p uppdrag av HÖGUT, redovisa de gránshinder eller andra problem som identifierats och kommentera den statistik som inhámtats till HÖGUT, redovisa utvecklingen p l regelomrldet, psgsende diskussioner och erfarenhetsutbyte som förts ps studiestödsomrldet samt andra iakttagelser ps EG/EES-omrSdet som kan frámja det nordiska samarbetet, vid behov utvðxla information inom gruppen i specifika EG-fragor eller andra aktuella studiestödsfrsgor och analysera förðndringsarbetet ps studiestödsomrsdet i de nordiska lánderna och dess konsekvenser för studerandemobilitet och eventuella gránshinder inom Norden. OmrSde av sárskilt intresse för gruppen EG-ráttens likabehandlingsprincip av sociala förmsner förhsilande till Bologna-processen som uppmuntrar portabla studiestöd. Implementering av EG-rðtten i de nordiska regelverken. 4

21 Möten Gruppen bör enligt HÖGUT traffas ett par glnger per Ir, varav ett möte bör hlllas i slutet av Sret efter HÖGUT:s kontaktmöte under november. Gruppen har haft tvl möten under vlren 2006 och tvl under hösten Rapport Gruppen skall Irligen ISmna en skriftlig rapport som skal levereras vid slutet av Iret. H0GUT besiutade vid sitt möte i februari 2006 att rapporten skall lagga tyngdpunkten pa att identifiera problem och utmaningar inom omrldet. Rapporteringen skall innehllla vissa stlende punkter som studiestödsstatistik och iöpande information om plglende arbeten med att försndra regelsystemen pa studiestödsomrldet i respektive land och följa upp beslutet i HÖGUT vad gðller konkretisering och problematisering. Rapporter i sárskilda frlgor lámnas vid behov. Arbetsgruppen har hittills ISmnat tre rapporter vlren 2003, vlren 2004 och vlren Budget Nordiska ministerridets sekretariat garanterar att medel finns och vid behov anmodar HÖGUT om ytterligare medel. 2 Slutsatser och förslag 2.1 Behov av fortsatt samarbete Arbetsgruppens förslag: Den nordiska arbetsgruppen om studiestöd bör f i fortsðtta sitt arbete. Resurser bör avsáttas för detta ándamii för ytterligare tre ir. Dárefter bör gruppens arbete utvárderas. Studiestödssystemen i de olika nordiska lánderna ár resultatet av nationella traditioner som funnits lánge och tar hánsyn bland annat till respektive lands kultur och utformningen av trygghets- och skattesystem. Áven om systemen i de olika lánderna skiijer sig It pa en rad punkter finns det váldigt minga centrala likheter. Framför allt uppvisar de nordiska lánderna pifallande likheter i studiestödshánseende jámfört med övriga europeiska lánder. Det stlr klart att ett fortsatt samarbete mellan de nordiska lánderna p i studiestödsomrldet ár blde önskvárt och helt i linje med strávanden inom EU/EES. Under ling tid har företrádare för alla de nordiska lándernas studiestödsmyndigheter samarbetat och understrukit att det nordiska samarbetet mlste utvecklas samtidigt som samarbetet med Europa i övrigt utvecklats. Detta kom till utryck redan i den nordiska överenskommelsen p l studiestödsomrldet som funnits i över trettio ir. Det samarbete som under ling tid byggts upp p i studiestödsomridet mellan de administrativa myndigheterna ár mycket várdefullt. Genom Nordiska Ministerridet har áven samarbetet p i departementsnivi stárkts. Detta ger de nordiska lánderna en unik möjlighet till samsyn jámfört med minga andra europeiska lánder. Den nordiska arbetsgruppen p i departementsniva kan utgöra en bas för samrid och erfarenhetsutbyte inför lándernas deltagande i internationellt samarbete. Arbetsgruppens samarbete kan áven tjána som inspiration för det bredare europeiska samarbetet p i det studiesociala omridet. 5

22 Studiestödssystemen beiastar statsbudgeten i respektive land och innefattar stora kostnader. Arbetet i den nordiska arbetsgruppen bidrar till ökad medvetenhet om kostnaderna och finansieringsmöjligheterna. 2.2 Förbáttra tíllgángen till information Arbetsgruppens förslag: Verka för att information och vagledning till studerande i studiestödsfrigor stðrks och förbattra informationen och tillgingen p l statistisk. Sárskilda resurser bör avsáttas för detta ándamsl. Informationstillglngen för nordiska medborgare bör öka. Láttillgánglig information om gállande regelverk för rörlighet inom Norden Sr av stor vikt. Bristande kunskap och begránsad informationstillglng ðr i sig att betrakta som gránsbarriárer vilket hindrar rörlighet. Den nordiska informationstjsnsten Halll Norden har blivit ett redskap för att n l ut med information av skilda siag. P l utbildningsomrldet och sarskilt p i studiestödsomridet och i studiesociala frlgor bör informationen kunna förbsttras och breddas. En nordisk studiestödsportal bör skapas p l motsvarande sstt som det skapas en socialförsákringsportai om de nordiska landernas socialförsskringar. 2.3 Definiera grðnshinder Arbetsgruppens förslag: Analysera och klargör vad som faktiskt Sr grsnshinder. Identifiera nagot eller nlgra ssrskilda problem dsr arbete kan plbörjas för att hitta gemensamma lösningar. EG-rátten innebár en ökad rörlighet och bestammelserna om likabehandling innebsr att fler personer, aven personer utanför unionen, ges generösa förutssttningar att f l tilltrsde till medlemslsndernas trygghetssystem inklusive studiestödssystemen. Inom Bolognaprocessen p lg lr ocksi en process mot ökad studerandemobilitet dsr studiestödsfrlgan naturligtvis spelar en viktig roll. NSr en studerande vsljer att studera en period utanför landets grsnser Sr det alltsi centralt att klara ut hur han eller hon skall kunna finansiera sina studier och framförallt vilket land som skall bekosta levnadskostnaderna under studierna. Det s tir varje medlemsstat fritt att bestsmma villkoren för beviljande av förminer som studiebidrag. Detta regleras inte i gemenskapsrátten. Alltsá har lánderna ett stort utrymme att sjslva utforma sina system och bestsmma under vilka förutsðttningar studerande skall kunna studera i ett annat land med studiestöd. Denna frihet iterspeglas i de nordiska ISnderna studiestödssystem som uppvisar vissa skillnader. Exempelvis innehiller det danska statliga systemet vissa reserabatter för studerande med studiestöd medan rabatten exempelvis i Norge enbart Sr knuten till antagning till högre studier. Sidana olikheter Sr alltsi ett uttryck för ISndernas egen bedömning inom ramen för vad som Sr tillitet enligt gemenskapsrstten. P i liknande sstt förekommer det situationer dsr en studerande som vill studera i ett annat land Sn hemlandet inte har möjlighet eller rstt att uppbsra studiestöd frln nlgot nordiskt land. SkSlet Sr att ISnderna har valt att utforma sina regler för studier utomlands olika. Skillnaderna i lándernas förmlnssystem kan ibland uppfattas som oráttvisa Sven om de inte utgör ett granshinder. I arbetet med att minska grsnshinder mellan de nordiska ISnderna ar 6

23 det viktígt att klargöra och informera om vad som faktiskt ár grðnshinder. Om kunskapen hos allmðnheten om systemen förbáttras skulle ocksl förstáelsen öka för hur ISndernas olika system samspelar. UtifrSn de hinder som rapporteras bör man försöka identiflera nlgra situationer som bedöms som oacceptabla och som lánderna gemensamt bör arbeta för att komma till rðtta med. 2.4 Förbáttrat informationsutbytet och ökad kvalftet Arb«taflrupp«ns förslag: Verka för ett vál fungerande informationsutbyte och kvalitetskontroll mellan myndigheterna i Norden som administrerar utbetalning av ersðttnlngar frén trygghetssystemen inklusive studiestöd De nordiska Iðndemas studiestödssystem karaktðriseras av generösa beloppsnivler. Mánga studerande utnyttjar system som i princlp tðcker levnadskostnaderna under studietiden. Övrlga europeiska Iðnder kan sðllan erbjuda liknande system. Samtidigt ökar röriigheten och studerandeutbytet mellan olika lánder vilket ökar pressen p de offentliga utgifterna. Skillnader i lándemas system innebár ocksl att situationer kan uppstl dár en studerande har rátt att f l stöd frln flera lánder samtidigt. Sammantaget innebár detta att behovet att várna om kvalitetskontrollen inom de nordiska lándemas studiestödssystem ökar. För att öka ráttssákerheten och garantera att medborgare f lr tillglng till det lands studiestöd som man faktiskt har rátt till behövs en satsning för att minska risken för dubbeleller felaktiga utbetalningar. Möjligheten till informationsutbyte mellan de myndigheter inom Norden som administrerar utbetalning av ersáttningar frin trygghetssystemen inkluslve studiestöd kan behöva stárkas. Informationsutbyte med andra centrala myndigheter, exempelvis skattemyndigheterna, behöver ocksi stárkas. Eftersom studiestödssystemen inom Norden ocksa bygger p l lin tlll studerande som skall betalas tlllbaka finns áven behov av samarbete i olika avseenden efter studietiden. 7

24 3. Studiestödets förhállande till: 3.1. Gránshinder och statistik Arbetsgruppens bedömning: Áven om grðnshinder kan bli aktuelia i nigra studiestödsðrenden, ar det ett synnerligen litet antal ansökningar som avslis. Statistiken ger inte uppgifter om hur minga av dem som fitt avslag frin ett nordiskt land och som i stáliet fitt bifall fran ett annat nordiskt land. Arbetsgruppen har inhámtat uppgifter och statistik frin de nordiska studiestödsmyndigheterna (ASIN-gruppen) som har utrett de studerandes rörlighet mellan de nordiska lánderna. Bland annat har studiestödsansökningar som fitt avslag, dár det kan vara friga om hinder för rörligheten mellan de nordiska lánderna, granskats. Island har dock endast rapporterat dem som fitt ett positivt beslut. Positiva studiestödsbesiut som beviijats medborgare i ett annat nordiskt land Studiestöd frin Danmark har beviljats medborgare i ett annat nordiskt land för studier i Danmark. Studiestöd frin Finland har beviljats 359 medborgare i ett annat nordiskt land för studier i Finland, och 11 har beviljats studiestöd för studier utomlands. Studiestöd frin Island har beviljats 12 medborgare i ett annat nordiskt land för studier p i Island och 2 har beviljats studiestöd för studier utomlands. Studiestöd frin Norge har beviljats medborgare i ett annat nordiskt land för studier i Norge och 134 har beviljats studiestöd för studler utomlands. Studiestöd frin Sverige har beviljats medborgare i ett annat nordiskt land för studier i Sverige och 107 har beviljats studiestöd för studier utomlands. Gránshinder Av speciell vikt nár frigan om gránshinder utreds ár sidana ansökningar dár grunden för avslaget utgörs av bosáttningsregeln,- d i mottagaren av beslutet har ansökt om studiestöd i hemlandet för studier i ett annat nordiskt land; eller - bosáttningsregeln eller av att EU/EES-reglerna inte uppfylls - d i mottagaren av beslutet ár en medborgare i ett annat nordiskt land som har ansökt om studiestöd i det land dár ansökan har avgjorts och ansökan gáller studier i landet i friga eller i tredje land. Avslag pé ansökan om studiestöd i hemlandet som en medborgare har gjort för studier i ett annat nordiskt land I 55 fall har Finland med stöd av bosáttningsregeln avslagit finlándska medborgares ansökningar om studiestöd för studier i ett annat nordiskt land. Motsvarande avslag uppgick till 9 i Norge. Avslag av detta slag hade inte alls förekommit i Sverige. Avslag pð en ansökan som en medborgare i ett annat nordiskt land har gjort för studier i studielandet Finland har avslagit sammanlagt 6 ansökningar och Norge 25 ansökningar. Sverige har avslagit 164 ansökningar. I Sverige har orsaken till avslaget alltid varit den att EU-reglema inte uppfyllts. Danmark har avslagit tillsammans 172 ansökningar 8

25 gjorda av medborgare i ett annat nordiskt land, och av dessa ansökningar gsllde 118 islðndska medborgare. Information om avslagsgrunder finns inte. Grunden för avslagen Sr normalt att bosattningsregeln eller EU-reglerna inte ár uppfyllda. Avslag p en ansökan som en medborgare I ett annat nordiskt land har gjort för studier i ett tredje nordiskt land Norge har avslagit 4 ansökningar och Sverige 28 ansökningar som gjorts av en medborgare frln ett annat nordiskt land för studier i ett tredje nordiskt land. Finland har inte rapporterat en enda ansökan av detta slag. Frln Danmark finns inte separata uppgifter att f i om antalet ansökningar dsr stöd har sökts för studier i Danmark eller för studier i ett tredje nordiskt land. Det innebár att en del av de avslag som redovisades i det föregsende stycket kan gálla studier i övriga norden. I olika lánder har dessutom nigra ansökningar av sökande fr n ett annat nordiskt land förkastats av andra skál, exempelvis pa basis av ekonomisk behovsprövning eller otillracklig studieframglng. I dessa fall kan det inte anses vara frlga om hinder för rörlighet. Sammanfattning Den inhámtade statistiken visar att gránshindren ár váldigt f i p i studiestödsomridet och det ár ett synnerligen litet antal ansökningar som förkastas. Statistiken ger inte uppgifter om hur minga av dem som fitt avslag frin ett nordiskt land har fatt bifall frin ett annat nordiskt land. För att kunna följa de studerandes rörlighet och hindren för rörlighet ár det dock motiverat att ocksi i framtiden samla in statistiska uppgifter om studiestöd som beviljats medborgare frin ett annat nordiskt land och uppgifter om avslag p i studiestödsansökan i de fall d i det ár friga om rörlighet mellan de nordiska lánderna. 3.2 Nordisk studentrörlighet Arbetsgruppens bedömning: Det finns en tendens att studerandeutbyte inom Norden blir allt mer populárt samtidigt som studier utomlands generellt minskar. En nordisk rapport1 har publicerats Ett kortare utdrag frin denna rapport iterfinns som bilaga 2 till arbetsgruppens rapport. Arbetsgruppen noterar sárskilt att antalet nordiska studenter som iáser utanför det egna hemlandet har ökat under de senaste tio iren, men antalet studenter har börjat minska de senaste iren. Antalet nordiska studenter som studerar inom Norden ökar dock. I jámförelse med andra OECD-lánder har de nordiska lánderna och sjálvstyrande omriden en relativt hög andel av sina studenter i utlandet. Studentmobiliteten medför utgifter, bide för individen och för staten i de nordiska lánderna och sjálvstyrande omriden. Studiestödssystemens utformning i respektive land piverkar i hög grad studerandemobiliteten. 1 Studiestöd för att studera utomlands - En nordisk modell?, Folkpensionsanstalten (FPA), Forskningsavdelningen, Helsingfors

26 3.3 EG/EES-rðtten Arbetsgruppens bedömning: Utvecklingen av EG-rátten innebár att vissa utlándska medborgare flr en nágot utvidgad rstt till studiestöd i flertalet av de nordiska lándema. Under senare Sr har EG/EES-ratten förándrats p l s i sátt att flera ridsdirektiv arbetats om och uppdaterats. Bland annat berörs följande direktiv: 1. Europaparlamentets och ridets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rðtt att fritt röra sig och uppehilla sig inom medlemsstaternas territorier 2. Europaparlamentets och ridets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stállning. Utvecklingen av EG-ratten innebár bland annat att den fria rörligheten för personer underláttas och att principen om likabehandling av sociala förmaner, inklusive studiestöd, utvidgas till vissa nya grupper. Bestámmelserna om likabehandling ár obligatoriska för medlemslánderna. Gemenskapsrátten har dárför krávt vissa ándringar p i studiestödsomridet. EG-rátten innebár att det redan i dag finns en kategori utlándska medborgare som jámstálls med landets egna medborgare vad gáller rátten till studiestöd. Likabehandlingen gáller migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar. Enligt de nya EG-direktiven skall fler utlándska medborgare ocksi likabehandlas med landets egna medborgare bland annat unionsmedborgare med permanent uppehillsratt. Inom de nordiska lánderna har dárför regelverket i de flesta lánder genomgitt vissa modifieringar. Behovet av förandringar ðr beroende av hur regelverket Sr utformat i de skilda nordiska ISnderna. Konsekvenser av förslagen Som arbetsgruppen tidigare konstaterat Sr reglerna p i studiestödsomridet i mlnga avseende lika inom de nordiska ISnderna men sjslvklart finns ocksi avgörande skillnader. Det som förenar de nordiska ISnderna ar framför allt att vi har val utvecklade och generöst utformade system som gör det möjligt för minga att studera i sitt hemland men Sven utomlands med hemlandets studiestöd. Utvidgningen av likabehandlingen av EG/EES-rStten till unionsmedborgare har en nsra koppling till utformningen av de enskilda lándernas utlsnningslagstiftning. Det innebsr att de förándringar som behövts göras p i studiestödsomridet i de olika nordiska ISnderna varit beroende av hur utlsnningslagstiftningen Sr utformad i respektive land. För Sveriges del innebsr de nya reglerna med anledning av EG-rStten innebsr att vissa utlsndska medborgare far en nigot utvidgad rstt till svenskt studiestöd. I praktiken bedöms dock antalet utlsndska studerande som kan antas f i rátt till studiestöd frin nlgot nordiskt land till följd av de nya reglerna vara begránsat. Anledningen Sr att nuvarande bestsmmelser och praxis om rstt till studiestöd för utlándska medborgare redan Sr förhillandevis generöst utformade. För Finlands del Sr förhillandena exakt de samma som i Sverige. 10

27 Norge har för sin del annu inte implementerat de nya direktiven I utlanningslagstiftningen. Men det förvðntas inte att direktiven skall ge nsgra sárskilda förándringar i förhállande till dagens möjligheter för utlándska medborgare till att fs norskt utbildningsstöd eftersom utlándska medborgare redan idag har störa möjligheter att f det. För Islands del gáller att Direktiver 2004/38/EG og 2003/109/EG ánnu inte har blivit en del av er EEEES-avtalet och det ár ínte klart om de bliver beslutade av den förenade EES-kommittén.. Artikel 13 i den islándska lagstiftningen om Studentllnfonden hánvisar till Regulation 1612/68/ECE om migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar eventuella rátt till lln frln fonden. Om EFTA Surveillance Authority (ESA) vad gáller beslut om bopælsreglerne hánvisas till landrapporten för Island. För Danmarks del innebár de nya reglerna som följer av ridsdirektiv 2004/38/EF (uppehsllsdirektivet) inga ándringar för ekonomiskt aktiva EU-medborgare och EES-medborgare och deras familjemedlemmar. De har fortsatt samma ráttigheter som danska medborgare, ss lánge de upprátthlller statusen som ekonomiskt aktiva. Det gáller bsde under utbildning i Danmark och i utlandet. För de ickeekonomiskt aktiva och deras familjemedlemmar har Danmark anvánt sig av möjligheten som finns i direktivet till att först ge utbildningsstöd efter 5 Srs sammanhángande vistelse i Danmark. Man uppskattar inte att utgifterna för utbildningsstöd kommer att öka till följd av det nya uppehsllsdirektivet. I förbindelse med implementeringen av direktivet har Danmark inskrivet tolkningen av EU-reglerna i SU-kungörelsen. Alle godkánnanden av utlándska medborgares rátt till att fs danskt studiestöd gáller enbart i förhsllande till den utbildning till vilken stödet söks De nya reglerna trádde i kraft 30 april För Álands del har de nya EG-direktiven (2004/38/EG och 2003/109/EG) implementerats i studiestödslagstiftningen. En precisering har ockss skett i förhsllande till utlánningslagstiftningen. De nya reglerna innebár en nsgot ökad möjlighet för utlándska medborgare att lyfta Slándskt studiestöd, det gáller t.ex personer som har kontinuerligt uppehsllstillstsnd. En möjlig ökning av antalet utlánningar som lyfter Slándskt studiestöd kan bedömas ske nármast pga av ökat antal EU-lánder i kombination med lokal arbetskraftsbrist. Grönland och Farðarna omfattas inte av EG/EES-ratten d de ej ar medlemmar. Sammantaget innebár det att de nordiska lándema gemensamt följt och anpassat reglerna pa studiestödsomrsdet till EG/EES-rátten p l senare Sr. I arbetsgruppen har detta arbete kunnat analyseras ps nára hsll. I det nationella arbetet har det varit várdefullt att kunna kvalitetssákra de lagtekniska anpassningarna till EG/EESrátten i det nordiska nátverket. Den statistik som gruppen tar fram via ASIN blir mycket viktig eftersom den gör det möjligt att följa utvecklingen av utnyttjandet av studiestöd och rörlighet mellan olika lánder. Arbetsgruppen kan ssledes studera hur EG/EES-rátten psverkar studiestödssystemen. Detta ár sárskilt viktigt för de nordiska lánderna eftersom studiestödssystemen i dessa lánder internationellt sett ár förmsnliga och dármed mer ssrbara. li

28 3.4. Effektivisering Arbetsgruppens bedömning: I flera nordiska lánder har studiestödssystemen modifierats i syfte att öka effektiviseringen i högskolan. Det saknas Snnu stöd/bevis för att det Sr effektivt och clndamllsenligt att Sndra de studerandes ekonomiska förutsáttningar i syfte att förbðttra studieresultat och studietakt. Den nye studiestödsordningen som i Norge tradde i kraft frln undervisningslret för studenter i högre utbildning etc. skulle bl a stödja ett snabbare genomförande av studierna. Omlággningen var nára knuten till reformen av den norska högre utbildningen, Kvalitetsreformen. Centralt i denna reform ár en ny gradstruktur, men en treirig bachelorgrad och en tviirig mastergrad för de flesta högre utbildningar, vilket gav en förkortning av studietiderna. Ett centralt verktyg i studiestödsordningen för att uppni effektivisering, ár att ge utbildningsstipendium först nár examen ár avlagd., det vill sága att delar av utbildningsllnet kan göras om till stipendium. Frin starten gállde detta bara delar stipendiet, men frln kom det att omfatta hela stipendiet, 40 procent av lanet som ár för att tácka uppehállet, gjordes avhángigt av genomförd utbildning. Man siktar p l att göra en utvárdering av om stipendieordningen (áven kallad "konverteringsordningen") för att p l s l sátt kunna avgöra om den de facto har bidragit till en att studierna blivit mer effektivt genomförda. Utvárderingen kommer att ske under I Finland har man genomfört ett program som siktar p l att f i högskolestuderande att avlágga examina inom utsatt tid. Som ett led i programmet har man ocksi utvecklat studiestödssystemet s i att förutsáttningarna för planmássiga studier p i heltid förbáttras och studietiderna förkortas. Studiestödet skall ocksl bli mer sporrande. De ándringar som programmet medför i studiestödslagstiftningen trádde i kraft hösten Enligt reformen kan den som lyft studielin beviljas studiellnsavdrag i beskattningen efter avlagd högskoleexamen. Avdragsrátten förutsátter dock att examen har avlagts inom utsatt tid. I ett typiskt fall skall den som avlagt sin examen inte sárskilt behöva ansöka om avdraget, eftersom Folkpensionsanstalten fattar beslut om det. Rátten till studielansavdrag gáller en skattskyldig som har avlagt sin högskoleexamen inom den tid som föreskrivs i lagen. Studielinsavdraget ár 30 procent av det linebelopp som uppkommit under högskolestudierna till den del det överstiger euro. För avdraget anges ett maximibelopp motsvarande det linebelopp som bestáms enligt omfattningen pi examen. Avdraget görs direkt frln skatterna inom de 10 nármaste iren efter det Ir examen avlades. Den skattskyldlges rátt till studielinsavdrag, liksom áven avdragets maximibelopp, avgörs av Folkpensionsanstalten. Avdraget verkstálls i beskattningen utifrin den skattskyldiges Irliga amorteringar p l studielinet. I syfte att istadkomma ett tillráckligt studiestöd höjde Finland samtidigt beloppet av studielinet och bostadstillágget tili studiestödet. Mllet för reformen ár att studierna skall bedrivas planmássigt och att studietiderna för högskolestuderande skall förkortas. Mllet ár att de studerande skall komma ut p i arbetsmarknaden tidigare. I Finland ses detta som ett viktigt m il p i grund av befolkningsstrukturen i landet och det arbetskraftsbehov som uppkommer d i en stor mángd personer g ir i pension. Det svenska studiemedelssystemet innehlller vissa krav p l studerande som syftar till att uppmuntra till effektiva studier. Alla kan pibörja studier med studiemedel men för att f l fortsatt stöd krávs tillfredsstállande studieresultat. Vid s.k. bundna utbildningar krávs i princip 100% studietakt medan mer fria utbildningar tilliter en 75% takt. Vidare finns det regler om hur lánge en studerande kan f l studiestöd. I samband med studiemedelsreformen 2001 stramades den lángsta tid som 12

Með kveðju, Jón Vilberg (See attachedfile: Norsk_notat_namslan.pdf)(See attachedfile: Studiestödsgruppens rapport.pdj)

Með kveðju, Jón Vilberg (See attachedfile: Norsk_notat_namslan.pdf)(See attachedfile: Studiestödsgruppens rapport.pdj) S ig u r ð m J C á i^ From: Sent: To: Cc: Sub ect: Attachments: Alþingi Erindi nr. Þ g u r jon. vilberg.gudjonsson @ m rn.stjr.is 16. maí 200814:26 Sigurður Kári Kristjánsson thorhailur.vilhjalmsson@mm.stjr.is;

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov.

Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov. 1 2 Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov. Vid den samnordiska konferensen i Reykjavik 1977 beslutades att införa en rapporteringsrutin mellan de nordiska

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande 1992 rd- RP 247 Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring lagen om studiestöd samt lagen om studiestöd rör högskolestuderande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Förmånschef Ilpo Lahtinen, FPA, Finland: Studentrörligheten inom Norden och mellan Norden och andra länder

Förmånschef Ilpo Lahtinen, FPA, Finland: Studentrörligheten inom Norden och mellan Norden och andra länder PROTOKOLL Studerandemobilitet-Studiestöd, rörlighet och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26 27.11.2007 Sekreterare Anne-Maj Glad Jan Erik Brunnberg MÅNDAGEN DEN 26.11.2007 Diskussionsledare:

Läs mer

Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland

Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland CSN PROTOKOLL 1 Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland Deltagare: Georg Danvøgg Peter Nielsen Mia Wallin Stig Garsdal Ole Holm-Møller Danmark Tanja Blomqvist Anne Neimala Jukka Laukkanen

Läs mer

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomstskydd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Vad krävs för att en utländsk medborgare ska får rätt till studiestöd?

Vad krävs för att en utländsk medborgare ska får rätt till studiestöd? Ö versikt ö ver utlä ndskä medbörgäres rä tt till studiestö d enligt nätiönellä regler 2013-2014 SAMMANFATTNING Vad krävs för att en utländsk medborgare ska får rätt till studiestöd? Danmark Sökanden kan

Läs mer

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018. Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395); SFS 2010:441 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om studiestödslagen

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:134

Regeringens proposition 2005/06:134 Regeringens proposition 2005/06:134 Anpassningar av studiestödet till vissa EG-direktiv, m.m. Prop. 2005/06:134 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2006 Göran Persson

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare har i uppdrag

Läs mer

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Inrikesminister Ville Itälä

Inrikesminister Ville Itälä Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av

Läs mer

Ö versikt ö ver utlä ndskä medbörgäres rä tt till studiestö d enligt EU-rä tten 2013 2014. Senast uppdaterad april 2014

Ö versikt ö ver utlä ndskä medbörgäres rä tt till studiestö d enligt EU-rä tten 2013 2014. Senast uppdaterad april 2014 Ö versikt ö ver utlä ndskä medbörgäres rä tt till studiestö d enligt EU-rä tten 2013 2014 Senast uppdaterad april 2014 Observera att denna översikt är ett arbetsmaterial med syfte att utbyta erfarenheter

Läs mer

SVONA Á AÐ SKIPTA UM PERU

SVONA Á AÐ SKIPTA UM PERU SVONA Á AÐ SKIPTA UM PERU? Leiðarvísir til að skipta um ljósaperu. Ertu að grínast? Reyndar, nei. Við viljum deila góðu fréttunum um LED ljósaperurnar hvernig þær geta lækkað orkureikninginn þinn og lýst

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund För behandling vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar översänds styrelsens förslag

Läs mer

från sparande i form av räntebetalningar)

från sparande i form av räntebetalningar) Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:11: Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner,

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:11: Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, VÄGLEDNING 2004:11 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2004:11: Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Vägledningen uppdateras fortlöpande. När en vägledning

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor

Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor HS 13.10.2015 2 1992: Finland, Island, Norge och Sverige anslöt sig till EES (EØS) Den gamla nordiska trygghetskonventionen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Enheten för utländska medborgare CSN

Enheten för utländska medborgare CSN Enheten för utländska medborgare CSN - Prövar rätten till svenskt studiestöd för personer som inte är svenska medborgare. - Prövningen görs enligt nationella bestämmelser och EG-rättsliga bestämmelser

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-01-19 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Enligt en lagrådsremiss den 8 december

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

3. Gällande rätt m.m. 2 (11)

3. Gällande rätt m.m. 2 (11) 2 (11) Direktivets huvudsakliga syfte är att tredjelandsmedborgare som varit bosatta i en medlemsstat under en längre tid ska kunna få en särskild rättslig ställning vilken bland annat innebär att de ska

Läs mer

Nordiska ministerrådet. Rapport 4 från den nordiska arbetsgruppen, våren2007

Nordiska ministerrådet. Rapport 4 från den nordiska arbetsgruppen, våren2007 Nordiska ministerrådet Studiestöd i Norden Rapport 4 från den nordiska arbetsgruppen, våren2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 1.1 Arbetsgruppens sammansättning och uppdrag 3 2 Slutsatser och förslag

Läs mer

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Avdelningen för juridik Pål Resare Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Rätt till svenskt studiestöd för EUmedborgare. Nämndens beslut får enligt 6 kap. 11 studiestödslagen inte överklagas.

Rätt till svenskt studiestöd för EUmedborgare. Nämndens beslut får enligt 6 kap. 11 studiestödslagen inte överklagas. ÖVERKLAGANDENÄMNDEN FÖR STUDIESTÖD. The National Board of Appeal for Student Aid Sidan 1 av 5 BESLUT 2015-04-27 Klagande NN Det överklagade beslutet Centrala studiestödsnämndens (CSN) beslut den 22 december

Läs mer

InfoCuria Domstolens rättspraxis

InfoCuria Domstolens rättspraxis Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran

Läs mer

Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares

Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU14 Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte Sammanfattning I betänkandet behandlar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer

Nr janúar 2006 REGLUGERÐ. um framkvæmdasamning við Norðurlandasamning um almannatryggingar frá 18. ágúst 2003.

Nr janúar 2006 REGLUGERÐ. um framkvæmdasamning við Norðurlandasamning um almannatryggingar frá 18. ágúst 2003. REGLUGERÐ um framkvæmdasamning við Norðurlandasamning um almannatryggingar frá 18. ágúst 2003. 1. gr. Norðurlandasamningur um almannatryggingar frá 18. ágúst 2003, sbr. lög nr. 66/2004 um lögfestingu Norðurlandasamnings

Läs mer

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014. RP 192/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 18 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om studiestöd ändras. Det föreslås

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

Tillämpning bosättningskravet

Tillämpning bosättningskravet Rättsligt ställningstagande 1 (10) Rättsavdelningen Datum 2013-12-02 Diarienummer 2013-113-9290 Serienummer Nr 1/2013 Tillämpning bosättningskravet Sammanfattning Genom ställningstagandet upphävs myndighetens

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om studiestöd (65/1994) 11 a, 12 och 14 a, sådana de lyder, 11 a i lag 1402/2015, 12 i lagarna 345/2004 och 1402/2015

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningslag; utfärdad den 29 september 2005. SFS 2005:716 Utkom från trycket den 18 oktober 2005 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Lagens innehåll, vissa

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 08:51 Diarienr: 08/2104 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2008-06-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Nämnd med ansvar för barnomsorg Pactamedlemmar

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande; SFS 2002:624 Utkom från trycket den 2 juli 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; SFS 2004:114 Utkom från trycket den 23 mars 2004 utfärdad den 11 mars 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Den

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 januari 2011 52/2011 Lag om ändring av lagen om studiestöd Utfärdad i Helsingfors den 21 januari 2011 I enlighet med riksdagens beslut ändras i

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.8.2015 COM(2015) 411 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn SV SV 1. INLEDNING Enligt

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 1 (6) Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 Rättsligt ställningstagande angående avvisning av EES-medborgare 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstateras att alla EES-medborgare och deras medföljande

Läs mer

Þriðjudagur, 7. júní fundur samkeppnisráðs. Uppgreiðslugjald af neytendalánum. I. Málavextir

Þriðjudagur, 7. júní fundur samkeppnisráðs. Uppgreiðslugjald af neytendalánum. I. Málavextir Þriðjudagur, 7. júní 2005 241. fundur samkeppnisráðs Ákvörðun nr. 19/2005 Uppgreiðslugjald af neytendalánum I. Málavextir 1. Erindi Neytendasamtakanna Neytendasamtökin sendu Samkeppnisstofnun erindi, dags.

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 12 oktober 2004 Nr 135 136 INNEHÅLL Nr Sidan 135 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat

Läs mer

DOM Meddelat i Stockholm

DOM Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN DOM 2015-12-22 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 7389-15 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens dom den 4 september 2015 i mål

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2015-08-27 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9246-14 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud för 1 och 2: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens

Läs mer

Studiestödet och studentrörligheten i Norden

Studiestödet och studentrörligheten i Norden Studerandemoblilitet I Nordiskt seminarium Studiestödet och studentrörligheten i Norden Ilpo Lahtinen 26.-27.11.2007 Folkpensionsanstalten, FPA, Finland (Kela) FPA är en självständig offentligrättslig

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 6 september 2001 Nr 762 771 INNEHÅLL Nr Sidan 762 om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet mellan

Läs mer

betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning

betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning 1 (7) Rättsavdelningen 2017-02-27 SR 04/2017 Rättsligt ställningstagande angående betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning Sammanfattning

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 Målnummer: UM1963-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-01-31 Rubrik: Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1831/2008, ingiven av Mustafa Irkan, brittisk medborgare, om indirekt diskriminering

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom

Läs mer

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Annelie Westman & Jakob Larsson Sverige www.psfu.se (PSFU) Uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga

Läs mer

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14 om studerande utomlands 2013/14 Utlandsstuderande med studiestöd Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) som studerar med studiestöd

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:31

Regeringens proposition 2012/13:31 Regeringens proposition 2012/13:31 Nordisk konvention om social trygghet Prop. 2012/13:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 december 2012 Fredrik Reinfeldt Ulf Kristersson

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 22 december 2004 Nr 1153 1163 INNEHÅLL Nr Sidan 1153 om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet

Läs mer

Rätt till svenskt studiestöd för EUmedborgare; Nämndens beslut får enligt 6 kap. 11 studiestödslagen inte överklagas.

Rätt till svenskt studiestöd för EUmedborgare; Nämndens beslut får enligt 6 kap. 11 studiestödslagen inte överklagas. ÖVERKLAGANDENÄMNDEN FÖR STUDIESTÖD The National Board of Appeal for Student Aid Sidan 1 av 6 BESLUT 2016-05-23 Klagande NN Det överklagade beslutet Centrala studiestödsnämndens (CSN) beslut den 4 januari

Läs mer

uppehållstillstånd för personer som vistas i Sverige och utför religiös och annan ideell verksamhet

uppehållstillstånd för personer som vistas i Sverige och utför religiös och annan ideell verksamhet 1 (6) Rättsavdelningen 2017-06-30 SR 29/2017 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för personer som vistas i Sverige och utför religiös och annan ideell verksamhet Sammanfattning Personer

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor Asylsökande och nyanlända Mia Hemmestad Arbetsmarknadssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Den 30 januari 2017 Olika kategorier av medborgare Svenska medborgare

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

RP 179/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 februari 2018.

RP 179/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 februari 2018. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 61 i körkortslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att godkännandet av utländska körkort

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Avtal mellan högskolan och personal nr IC SE-ERASMUS-EPS-1. Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01

Avtal mellan högskolan och personal nr IC SE-ERASMUS-EPS-1. Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01 STIPENDIEAVTAL PERSONAL Avtal mellan högskolan och personal nr 29445-IC-5-2000-1-SE-ERASMUS-EPS-1 Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01 Adress: S-791 88 Falun Telefon: 023-778153 Fax: 023-7780 90 E-post:

Läs mer

Ætti að heimila langlífari sambúðarmaka að sitja í óskiptu búi?

Ætti að heimila langlífari sambúðarmaka að sitja í óskiptu búi? BA-ritgerð í lögfræði Ætti að heimila langlífari sambúðarmaka að sitja í óskiptu búi? Guðbjörg Sandra Guðjónsdóttir Elísabet Gísladóttir Júní 2015 EFNISYFIRLIT 1 Inngangur... 3 2 Almennt um óvígð sambúð...

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer