Yttrande över nya regler om personlig assistans i handikapplagstiftningen
|
|
- Inga Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handikapplagstiftning-yttrande Kontaktperson Sigurd Lindvall Mottagare Ålands landskapsregering Yttrande över nya regler om personlig assistans i handikapplagstiftningen Ålands landskapsregering har föreslagit att lagen om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987), nedan handikapplagen, skall tillämpas i landskapet. Enligt förslaget skall handikapplagen tillämpas så att ändringar som görs i handikapplagen även skall tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket. I nämnda lagförslag redogörs för de flesta ändringar i handikapplagen som trätt i kraft efter den 31 december 1992 och till dess att förslaget utarbetades. Förslaget har varit på remiss. Remisstiden utgick den 31 oktober I nämnda förslag redogörs dock inte för den senaste ändringen av handikapplagen (FFS 981/2008). Genom denna förändring fogas till lagen bestämmelser om personlig assistans som ska ordnas för gravt handikappade och som ska ingå i den service som kommunen har särskild skyldighet att ordna. Landskapsregeringen har med anledning av detta skickat promemorian Nya regler om personlig assistent i handikapplagstiftningen på remiss. Sammanfattning anser att det stöd som enligt handikapplagen (FFS 981/2008) ska ges i form av personlig assistans har en avgörande betydelse för den enskildes möjligheter att uppnå full delaktighet i samhället, att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och att kunna leva som andra. Med hänvisning till landskapsregeringens promemoria kan poängteras att sedvanlig lagberedning omfattar redogörelse för bland annat lagförslagets ekonomiska verkningar. En sådan redogörelse bör remissinstanserna få möjlighet att yttra sig om innan förslaget föreläggs lagtinget. I promemorian finns även vissa brister som bör klargöras. I handikapplagen 8 c 4 mom. finns ingen tidsangivelse utan personlig assistans i de dagliga sysslorna och i arbete och studier ska ordnas i den utsträckning det kf PB 230 AX MARIEHAMN Tel Fax e-post: info@kommunforbundet.ax
2 2 / 10 är nödvändigt för den gravt handikappade. I den bilagda lagen ingår inte 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen till FFS 981/2008 som innebär att personlig assistans för fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter till att börja med ska ordnas minst 10 timmar per månad och först från ingången av år 2011 minst 30 timmar per månad. Systemet med personlig assistans är sådant att det behövs ett särskilt utformat system för landskapsfinansieringen. Reformen är också en sådan utvidgning av kommunernas lagstadgade skyldigheter att kommunerna bör få andra möjligheter än att genom skatteförhöjningar finansiera denna. På Åland kan man uppskatta att det kan röra sig om gravt handikappade. Behovet av extra assistans beräknas år 2010 uppgå till 20 timmar i genomsnitt per person i månaden och för år 2011 till 35 timmar. Totalantalet timmar skulle därmed, med beaktande av en viss potentiell ökning i efterfrågan på tjänsterna, antas öka med timmar om året för år 2010 respektive timmar år Med ett genomsnittligt pris för en assistenttimme på 18 euro skulle förslaget innebära en ökning av kostnaderna i storleksordningen till euro år 2010 resp till euro för år Enligt det nya stadgandet i handikapplagen 4 1 mom. ska också den specialservice som 1 i lagen om utvecklingsstörda avsedda personer behöver till följd av sitt handikapp primärt ordnas med stöd av handikapplagen. Om den service som ordnas med stöd av annan lag inte är tillräcklig och/eller lämplig så ska således handikappservice ordnas. Denna nya bestämmelse förändrar den nuvarande situationen och har i dagsläget svåruppskattade konsekvenser för utökningen av servicen till bland annat utvecklingsstörda i serviceboende och utvecklingsstörda barn. Angående kommunens skyldighet att ordna socialvård kan sammanfattningsvis konstateras att en individ som har personlig assistans enligt handikapplagen inte har möjlighet att välja service i en annan kommun än hemkommunen. Men individen ifråga kan flytta till en annan kommun och få servicen bekostad av sin nya hemkommun. Enligt landskapsregeringens förslag ska handikapplagen tillämpas så att ändringar som görs i handikapplagen även ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket. Den föreslagna lagstiftningstekniken innebär att framtida revideringar av t.ex. handikapplagen genomförs i landskapet utan att dess konsekvenser analyseras. Detta innebär för kommunernas del att de är tvungna att följa med ändringar i handikapplagen som planeras i riket för att se till att landskapsregeringen gör de utredningar som en traditionell lagberedning bör innehålla. Detta kräver tid och resurser. Tid och resurser som egentligen borde krävas av lagberedaren landskapsregeringen. En annan konsekvens är att kommande reformer av handikapplagen genomförs automatiskt i landskapet utan hänsyn till de faktiska förhållan-
3 3 / 10 dena i landskapet. Kommunförbundet gör den bedömningen att det är ändamålsenligt för såväl medborgarna som kommunerna att den handikapplagstiftning som skall tillämpas i landskapet är en konsekvens av sakförhållandena i landskapet. Inledning S.k. subjektiva rättigheter Begreppen subjektiv rätt och subjektiva rättigheter kan användas, har använts och används i flera olika sammanhang och med flera olika betydelser. I romarrätten gjordes en åtskillnad mellan subjektiv och objektiv rätt, mellan norma agendi (rättsregeln att handla) och facultas agendi (rätten att handla). Objektiv rätt kallades rättsordningen själv eller sammanfattningen av de gällande rättsreglerna (bestämningsgrunder för mänskligt handlande). Subjektiv rätt kallades den rätt som tillkommer någon i och med rättsordningens konkreta förverkligande. En annan åtskillnad som kan göras mellan objektiva rättigheter och subjektiva är i de sammanhang där objektiva rättigheter avser vad som bestämts som rätt, av lagen, gud eller naturen, medan subjektiva rättigheter refererar till individens rätt, det vill säga individens rätt att träffa val för sig och göra prioriteringar efter eget gottfinnande. Under 1600-talet växte gradvis denna tanke om individen och dennes rättigheter fram, i vad som brukar ses som ett brott med tidigare feodala, naturrättsligt orienterade förståelser. Med subjektiv rätt kan även avses en rätt som en person ger till en annan person. Subjektiv rätt kan även användas för att beskriva ett rättsinstitut som inte har karaktären av rättighet. Vid tålt bruk accepterar t.ex. en markägare att vissa personer fiskar i hans älv. Tolererandet (precario) är ett rättsmedel som reglerar förhållandet mellan personer på ett individuellt plan utan att ge andra rätt att som i detta exempel fiska. Fiskerätten är ingen rättighet som kan etableras genom t.ex. fastställelsedom eller överlåtas utan den är subjektiv/personlig och kan nyttjas så länge markägaren tål ingreppet i hans äganderätt. Nuförtiden är begreppet subjektiv rätt etablerat i den finska rättsordningen. Begreppet används regelbundet av regering, riksdag, domstolar och andra rättsvårdande instanser samt i rättslitteraturen. Sällan definieras begreppet då det används. Begreppet används oftast för att understryka att någon har rätt till något såsom t.ex. barnomsorg och handikappservice. Ett exempel hur begreppet används: Dagvårdssystemet inbegriper för närvarande en subjektiv rätt för familjer till kommunalt ordnad dagvård.. (RP 129/2008 sid. 1). I Sverige används inte begreppet i någon
4 4 / 10 nämnvärd omfattning av jurister. Den citerade meningen ovan skulle i Sverige formuleras Barnomsorgen omfattar idag en rätt för familjer till förskola ordnad av kommunen... Ej heller i de övriga nordiska länderna är begreppet vanligt förekommande inom rättsvetenskapen, förutom i rättshistorien naturligtvis. Begreppet är vedertaget i den finska rättsordningen men borde undvikas främst av den orsaken att det är onödigt och tvetydigt. Har barn, vårdnadshavare, löntagare och andra rätt till något så har de det. Det är inte nödvändigt att understryka att den är subjektiv. Handikapplagens olika slag av service I handikapplagen finns två olika slag av service. Den ena är så kallad anslagsbunden service. Den andra är service som inte är beroende av anslag i kommunens budget (de s.k. subjektiva rättigheterna). Den sistnämnda gäller service till gravt handikappade som har rätt till skälig färdtjänst jämte följeslagarservice, tolktjänst, dagverksamhet, personlig assistans och serviceboende. Likaså är det endast gravt handikappade som i form av ekonomiskt stöd har rätt till ersättning för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden. I lagen eller förordningen definieras begreppet gravt handikapp särskilt i förhållande till varje form av service och stöd. Kommunerna är skyldiga att, oberoende av om de har reserverat tillräckliga anslag för ändamålet, ordna de ovan nämnda service- och stödinsatserna för gravt handikappade. Service och stöd enligt handikappservicelagen ska ordnas, om en handikappad inte med stöd av någon annan lag får sådan service eller sådant stöd som är tillräckligt och lämpligt för honom eller henne. För utvecklingsstörda ska dock, enligt landskapsregeringens lagförslag (FFS 981/2008) den service och det stöd som personens handikapp fordrar i första hand ordnas enligt handikapplagen till den del som dessa åtgärder är tillräckliga och lämpliga med hänsyn till personens servicebehov samt även i övrigt förenliga med hans eller hennes intresse. Handikapplagen kommer således i andra hand förutom när det gäller utvecklingsstörda. Om den service som ordnas med stöd av annan lag inte är tillräcklig och/eller lämplig så ska handikappservice ordnas. Denna nya bestämmelse förändrar den nuvarande situationen och har i dagsläget svåruppskattade konsekvenser för utökningen av servicen till bland annat utvecklingsstörda i serviceboende och utvecklingsstörda barn. Skyldighet att ordna socialvård och hemkommun Enligt 13 1 mom. 1 p. socialvårdslagen, som även skall tillämpas i landskapet, skall kommunen sörja för att socialservice ordnas för kommunens invånare. Med kommuninvånare i socialvårdslagen avses en person som har hemkommun i kommunen enligt lagen om hemkommun. Med socialservice avses bland annat service och stöd på grund av handikapp.
5 5 / 10 En persons hemkommun är den kommun där han bor. Har en person i sin användning flera bostäder eller ingen bostad alls, är hans hemkommun den kommun som han på grund av sina familjeförhållanden, sin utkomst eller andra motsvarande omständigheter själv anser som sin hemkommun och till vilken han med hänsyn till de ovan nämnda omständigheterna har fast anknytning. Har en persons egen uppfattning om vilken kommun som är hans hemkommun inte kunnat utredas, är hans hemkommun den kommun till vilken han skall anses ha den fastaste anknytningen med hänsyn till sitt boende, sina familjeförhållanden, sin utkomst och andra motsvarande omständigheter. En persons hemkommun ändras inte, om han bor i en annan kommun huvudsakligen på grund av 1) arbetsuppgifter, studier eller sjukdom, eller någon annan med dessa jämställbar orsak, som varar i högst ett år, 2) vård eller omsorg vid en verksamhetsenhet inom social- och hälsovården eller annars under motsvarande förhållanden, 3) vistelse till sjöss såsom sjöfolk, 4) avtjänande av straff i straffanstalt, 5) ett offentligt förtroendeuppdrag, eller 6) fullgörande av värnplikt eller civiltjänst. Skyldigheten att ordna handikappservice omfattar således gravt handikappade som bor i kommunen men även t.ex. studerande som under kortare tid bor utanför hemkommunen (studier som varar högst ett år) och gravt handikappade som vistas på omsorgsinstitution utanför hemkommunen. Angående kommunens skyldighet att ordna socialvård kan således sammanfattningsvis konstateras att en individ som har personlig assistans enligt handikapplagen inte har möjlighet att välja service i en annan kommun än hemkommunen. Men individen ifråga kan flytta till en annan kommun och få servicen bekostad av sin nya hemkommun. Kommunförbundets ställningstagande till landskapsregeringens PM Nya regler om personlig assistent i handikapplagstiftningen. I promemorian anges på sidan 1 Efter att berörda remissinstanser inkommit med yttranden, vilka givetvis kommer att beaktas i den utsträckning landskapsregeringen finner ändamålsenligt, kommer en framställning med förslag till ändrad handikapplagstiftning, innefattande inte bara bestämmelser om tolkningsservice och dagverksamhet utan även bestämmelser om personlig assistent, att föreläggas lagtinget för antagande. Sedvanlig lagberedning omfattar redogörelse för bland annat lagförslagets ekonomiska verkningar. Förslagets ekonomiska verkningar bör ingå i det lagförslag som skickas på remiss. I promemorian ingår inte en redogörelse av lagför-
6 6 / 10 slagets ekonomiska verkningar. En sådan redogörelse bör remissinstanserna få möjlighet att yttra sig om innan förslaget föreläggs lagtinget. I promemorian anges på sidan 2 Gravt handikappade har rätt till minst 30 timmar personlig assistans per månad för att kunna sköta dagliga sysslor, förvärvsarbeta och bedriva studier. Detta är fel. Handikapplagens 8c 4 mom. stipulerar Personlig assistans i de dagliga sysslorna och i arbete och studier ska ordnas i den utsträckning det är nödvändigt för den gravt handikappade. Ingen tidsangivelse således utan behovet avgör omfattningen. I promemorian anges på sidan 5 För att lagtinget ska kunna ta ställning till om de nya bestämmelserna om personlig assistent överhuvudtaget behövs i landskapets lagstiftning och därigenom komma fram till ett ändamålsenligt slutresultat som tillfredsställer alla parter är det enligt landskapsregeringens uppfattning nödvändigt att en utförlig kostnadsbeskrivning ingår i ett till lagtinget överlämnat förslag. Kommunförbundet anser, som redan nämnts, att en konstnadsbeskrivning redan ska ingå i förslaget som sänds ut på remiss. Skrivningen överhuvudtaget behövs i landskapets lagstiftning är minst sagt märklig. I promemorian anges på sidan 6 För att underlätta det fortsatta arbetet biläggs handikapplagen i den lydelse den kommer att ha när de nya reglerna trätt i kraft (under förutsättning att lagtinget antar landskapsregeringens kommande förslag). De nya reglerna har markerats med fet stil. I den bilagda lagen ingår inte 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen till FFS 981/2008 som innebär att personlig assistans för fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter till att börja med ska ordnas minst 10 timmar per månad och först från ingången av år 2011 minst 30 timmar per månad. (Ikraftträdelsebestämmelsen till FFS 981/2008 som dock felaktigt hänvisar till 8c 4 mom. istället för till 8c 5 mom.) Oklar lagstiftning enligt regeringspropositionen I förarbetena till lagförslaget anges bland annat att Det är svårt att på ett helt tillförlitligt sätt förutse vilka faktiska kostnader denna proposition föranleder, eftersom kostnaderna blir väsentligt beroende av den praktiska tillämpningen av lagen. Bestämmelserna i lagen lämnar oundvikligen plats för tolkning. För att tillämpningspraxis ska bli så enhetlig som möjligt är avsikten att rekommendationer ska sammanställas i samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet och bl.a. de aktörer som svarar för lagens verkställighet. (RP 166/2008, sid. 5). Verkställandet av reformen om personlig assistans förutsätter att socialoch hälsovårdsministeriet, och till en del också statsförvaltningen under ministeriet, satsar på att informera om reformen och också på utbildning och handledning. Avsikten är att rekommendationer om hur reformen ska tolkas utarbetas i samarbete med de olika aktörerna och att rekommenda-
7 7 / 10 tionerna sprids på fältet via bl.a. elektroniska informationskanaler, ungefär på samma sätt som när den nya barnskyddslagen var aktuell. På det sättet kan man bidra till att de avgöranden som görs i klientarbetet utformas så att de är enhetliga och lagenliga till sitt innehåll. Trots detta är det sannolikt att man, åtminstone i initialskedet, i en del fall kommer att bli tvungen att gå till domstol för att få klarhet i vilken tolkningspraxis som ska gälla. Personlig assistans är en i 8 2 mom. i handikappservicelagen avsedd sådan serviceform, beträffande vilken det i enlighet med 19 inte krävs besvärstillstånd för att hos högsta förvaltningsdomstolen söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut. (RP 166/2008, sid. 23). Att på detta sätt medvetet stifta en oklar lag är anmärkningsvärt. I regeringspropositionen redogörs inte närmare till vilka delar lagförslaget lämnar utrymme för tolkning. En oklar lagstiftning innebär att kommunala tjänstemän behöver ägna en hel del tid på att sätta sig in i verkställigheten av den nya lagstiftningen såsom att delta i kurser, föreläsningar och annan fortutbildning. Eftersom det är fråga om en ny form av service (personlig assistent) och annan ny lagstiftning skulle den personal som handlägger handikappserviceärenden oberoende om lagstiftningen är oklar eller inte få ägna tid åt att sätta sig in i det nya regelverket. Men en oklar lagstiftning innebär även bland annat merarbete i fråga om missnöjda kunder och domstolsprocesser. Finansiering och kommunalt samarbete anser att det stöd som enligt handikapplagen (FFS 981/2008) ska ges i form av personlig assistans har en avgörande betydelse för den enskildes möjligheter att uppnå full delaktighet i samhället, att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och att kunna leva som andra. Vi vill därför värna om det stöd som personer med funktionshinder får med stöd av handikapplagen. Konstruktion av stödet är dock sådant att det behövs ett särskilt utformat system för landskapsfinansieringen. Reformen är också en sådan utvidgning av kommunernas lagstadgade skyldigheter att kommunerna bör få andra möjligheter än att genom skatteförhöjningar finansiera denna. Lagstiftningen ska även fortsättningsvis syfta till att ge stöd så att alla kan ta aktiv del i samhället. Personer med funktionshinder är och ska vara medborgare som alla andra, med tillgång till samma service-, fritids- och kulturutbud som resten av kommuninvånarna. För att säkerställa att stödet till den enskilde ska fungerar så bra som möjligt vill förbundet få till stånd ett kommunalt samarbete ifråga om serviceverksamheten personlig assistans och därmed sammanhängande frågor såsom enhetliga riktlinjer. Ett kommunalt samarbete behövs för att säkerställa rekryteringen av kommunala personliga assistenter och utvecklandet av hållbara privata alternativ. Under remissarbetet har det också fram-
8 8 / 10 kommit att det finns ett brett stöd för ett kommunalt samarbete på detta område. Uppskattningen av ekonomiska konsekvenser I samband med beredningen av regeringspropositionen har man gjort den uppskattningen att största delen av de i propositionen avsedda gravt handikappade redan omfattas av olika former av socialvårdstjänster, vilket tyder på att deras servicebehov är i huvudsak tillfredsställt åtminstone när det gäller de nödvändiga dagliga funktioner som anknyter till boendet. I propositionen anges också att under de senaste åren har antalet klienter inom verksamheten med personliga assistenter årligen ökat med ca 9 % eller med ca 400 klienter. Utifrån den ökning av antalet klienter som har fortsatt under de senaste åren uppges i propositionen att man i fråga om verksamheten kan förvänta sig en kostnadsökning på 7-9 % per år även om den aktuella lagändringen med personlig assistans inte görs. I propositionen anges att det nya behovet av service, som avses bli tillgodosett genom den föreslagna personliga assistansen, hänför sig sannolikt till assistans i funktioner som äger rum i huvudsak utanför hemmet, nämligen i bl.a. fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och i upprätthållande av sociala kontakter. Angående kostnaderna uppges det i propositionen att det är mycket svårt att på ett tillförlitligt sätt förutse vilka faktiska totalkostnader reformen innebär för kommunsektorn. Kostnaderna blir i hög grad beroende av dels i vilken utsträckning det ifråga om gravt handikappade personer finns ett sådant dagligt behov av hjälp som för närvarande är helt eller delvis otillfredsställt, dels i vilken utsträckning den nuvarande servicen kan ersättas med en i ekonomiskt avseende mer fördelaktig personlig assistans. Vid beredningen av lagen har man egentligen inte bedömt eventuella följder av lagändringen på exempelvis serviceproduktionen. Man har inte heller i propositionen beaktat en potentiell ökning i efterfrågan på tjänster. I riket är skillnaden stor mellan staten och kommunsektorn i fråga om bedömningen av konsekvenserna av kostnaderna för denna reform. Finlands kommunförbund har tillsammans med vissa städer beräknat att de extra kostnaderna som lagreformen medför är ungefär miljoner euro. Man anser bland annat att reformen kan medföra flera tusen nya klienter för servicen i fråga. De nämnda beloppen kan jämföras med det i propositionen angivna beloppet på 25,5 miljoner euro år I regeringspropositionen har man uppskattat att det finns ca gravt handikappade personer som har sådana hjälpbehov som inte omfattas av de nuvarande serviceinsatserna och som den personliga assistansen avses tillgodose. Någon närmare redogörelse för hur man kommit fram till den siffran lämnas inte. Om man mot bakgrunden av uppgifter från kommunerna gör en uppskattning av hur det förhåller sig på Åland kan man räkna med att det kan röra sig om gravt handikappade. Behovet av extra
9 9 / 10 assistans beräknas år 2010 uppgå till 20 timmar i genomsnitt per person i månaden och för år 2011 till 35 timmar. Totalantalet timmar skulle därmed, med beaktande av en viss potentiell ökning i efterfrågan på tjänsterna, antas öka med timmar om året för år 2010 respektive timmar år Med ett genomsnittligt pris för en assistenttimme på 18 euro skulle förslaget innebära en ökning av kostnaderna i storleksordningen till euro år 2010 resp till euro för år En av flera mer svårbedömda konsekvenser är uppskattningen av vad den nya bestämmelsen, att handikapplagen blir primär i förhållande till lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (FFS 519/1977), kan komma att medföra i form av ökade kostnader. För kommunerna innebär reformen även nya och fler administrativa uppgifter. Bland annat angivandet av tidsramar för utredningen av behovet av samt för beslut om service och stöd enligt handikapplagen kräver att handläggningsrutiner ses över och att ärendeprioriteringar görs inom socialförvaltningarna så att tidsramarna följs. I propositionen har angetts att till den del ändringarna kan anses utöka kommunernas lagstadgade skyldigheter, antas ändringarna innebära att kommunernas behov av anställda inom socialväsendet ökar med uppskattningsvis sammanlagt årsverken i hela Finland. För Ålands del torde detta kunna utgöra några hundra timmar. Ny lagstiftning bör analyseras Genom den aktuella förändringen av handikapplagen realiseras det andra skedet av den totalreform som gäller handikapplagstiftningen i riket. Ifrågavarande lagförslag är en delreform av handikapplagen. Det primära syftet med reformen är att stärka de gravt handikappades möjlighet att få personlig assistans. Samordningen av handikappservicelagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (FFS 519/1977) fortsätter i nästa skede av reformen om det nuvarande regeringsprogrammet fullföljs. anser att landskapets långsiktiga handikappolitik bör klargöras. Landskapsregering har således föreslagit att handikapplagen ska tillämpas i landskapet. Enligt förslaget ska även handikapplagen tillämpas så att ändringar som görs i handikapplagen även ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket. Landskapsregeringens lagstiftningsteknik, att så att säga i förväg godkänna förändringar i rikslagstiftningen, innebär naturligtvis att det i det aktuella lagförslaget inte kan ingå någon bedömning av konsekvenserna av framtida ändringar. Sådana ändringar träder i kraft utan sedvanlig lagberedning. Detta är otillfredsställande av flera olika skäl. Den föreslagna lagstiftningstekniken innebär att framtida revideringar av t.ex. handikapplagen genomförs i landskapet utan att dess konsekvenser analyseras. Detta innebär för kommunernas del att de är tvungna att följa med ändringar i handikapplagen som planeras i riket för att se till att land-
10 10 / 10 landskskapsregeringen gör de utredningar som en traditionell lagberedning bör innehålla. Detta kräver tid och resurser. Tid och resurser som egentligen borde krävas av lagberedaren landskapsregeringen. Det är inte rätt att kommunerna skall behöva bevaka lagstiftningsförslag i riket utan landskapsregeringen borde självmant även när man använder den aktuella lagstiftningstekniken utreda och redovisa konsekvenserna i landskapet när ändringar föreslås i riket av handikapplagen. En annan konsekvens är att kommande reformer av handikapplagen genomförs automatiskt i landskapet utan hänsyn till de faktiska förhållandena i landskapet. Kommunförbundet gör den bedömningen att det är ändamålsenligt för såväl medborgarna som kommunerna att den handikapplagstiftning som skall tillämpas i landskapet är en konsekvens av sakförhållandena i landskapet. Kommunförbundet är av den åsikten att handikapplagen antas som en landskapslag (blankettlag) i den formen att den skrivs av i sin helhet i den lydelse som den har t.o.m. FFS 981/2008. Vidare anser kommunförbundet att det är viktigt att rättigheterna för en funktionshindrad i landskapet Åland är på minst samma nivå som i riket. Sigurd Lindvall Förbundsdirektör
Överföring av vissa tolktjänster till lanskapsregeringen/fpa
Datum Er referens 2009-10-28 S10/09/1/27 Kontaktperson Sigurd Lindvall Överföring av vissa tolktjänster till lanskapsregeringen/fpa Ålands landskapsregering har i ett beslut (Nr 159 S10), postat den 12.10.2009,
Läs merPERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Läs merLAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte
Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsgruppen för revidering av handikapplagstiftningen Utkast för samråd 20.8.2014 3.7.2014 LAGUTKAST Syftet med denna lag är att: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens
Läs merUtlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen
. Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar
Läs merProtokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1
.1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK
Läs merVALAS Luonnos Svenska
ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos
Läs merKontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837
Datum 2011-05-16 Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård
Läs merHuvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2012-XX-XX Till Ålands lagting Utkomststöd Huvudsakligt innehåll I lagförslaget höjs grunddelen i det utkomststöd som enskilda människor beviljas för att de på kort sikt
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merLANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING Ändring av tillämpningen i landskapet Åland av barnbidragslagen nr 38 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen förslår att lagtinget antar en ändring av blankettlagen om tillämpning
Läs mer2009-02-10. Nya regler om personlig assistent i handikapplagstiftningen
PROMEMORIA 2009-02-10 Nya regler om personlig assistent i handikapplagstiftningen 1. Bakgrund Rikets lag om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987), nedan kallad handikapplagen, gäller i
Läs merRP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås
Läs merEnkät om psykisk ohälsa
Vår referens: Mikael Granholm Tel: (0)18-528 626 PROJEKTRAPPORT Dnr: 2017-279-3 18.9.2017 Distribution: Ålands handikappförbund, åländska socialmyndigheter, Ålands landskapsregering Enkät om psykisk ohälsa
Läs merHuvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2011-xx-xx Till Ålands lagting Privat socialvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlagstiftning om privat socialservice ändras från
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 128/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att socialvårdslagen ändras
Läs merHuvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2018 2019 Datum 200X-XX-XX REMISS 15.2.2019 Till Ålands lagting Stöd till kommunernas it-samordning Huvudsakligt innehåll I enlighet med vad som anges i landskapets budget för 2019 föreslår
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till
Läs merHuvudsakligt innehåll
FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med
Läs merUtlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar
27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas
Läs merHandikappservicelagen och aktuella frågor
Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 187/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om Nationalgalleriet och ändring av 3 och 10 i lagen om begränsning av utförseln
Läs merRP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
Läs merTjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014
Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
Läs merRP 8/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om frontmannapension ändras så att Folkpensionsanstalten
RP 8/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om frontmannapension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om frontmannapension
Läs merYttrande med förslag till kommunstrukturlag
Yttrande med förslag till kommunstrukturlag för Åland Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 18/26.04.2018 Lagförslaget refereras och kommenteras endast till de delar(paragrafer, moment eller formuleringar)
Läs merRP 207/2018 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering av frontveteraner ska ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om rehabilitering av frontveteraner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen
Läs merRP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland
RP 217/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merRP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merför arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 10 kap. 3 lagen om offentlig arbetskraftsservice och 7 kap. 8 lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merLag om särskild service med anledning av funktionshinder
1 utkast 19.5.2017 Lag om särskild service med anledning av funktionshinder 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att 1) uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i
Läs merPersonlig assistansservice 2014
PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt
Läs merPersonlig assistans enligt LSS
SVENSKA PM 1 (6) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-01-31 Vård och Omsorg Ingrid Söderström Personlig assistans enligt LSS Vad är personlig assistans enligt LSS? Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 sid.63) framgår
Läs merPERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV
PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp
Läs merNy funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014
Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014 Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön FN:s konvention om rättigheter för
Läs merRP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås nya bestämmelser i sjukförsäkringslagen gällande
Läs merLANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING Ny lagstiftning om tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag 1998-99 nr 13 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen föreslår att en ny lag om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsman,
Läs merKlientombudsmannens redogörelse år 2011
Klientombudsmannens redogörelse år 2011 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Fredrik Guseff fredrik.guseff@sfp.fi Organisation som svaret representerar Svenska folkpartiet
Läs merKvalitetskriterier för individuellt stöd
Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras
Läs merÅLR 2017/8483. Social- och hälsovårdsministeriet Pb STATSRÅDET. E-pot:
Dokumentnamn Nr Sidnr UTLÅTANDE 209 S1 1 (5) Datum Dnr 14.12.2017 ÅLR 2017/8483 Social- och hälsovårdsministeriet Pb 33 00023 STATSRÅDET E-pot: kirjaamo@stm.fi Hänvisning Er begäran inkommen 3.11.2017
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att giltighetstiden
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merVERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011
VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen
Läs merInger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.
AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Läs merANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN
1 ANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN Ansökan inkom: Organ/ verksamhetsenhet Vasa stad Handikappservice Pb 241, Vörågatan 46 65100 Vasa Tel. 06 325 1111/ växel Personuppgifter Efternamn och
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merHuvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting E-fakturadirektivet Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att Europaparlamentets och rådets direktiv om elektronisk fakturering
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a
37 PROTOKOLL Nummer 22 8.3.2019 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister
Läs merRP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
Läs merRP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skada,
Läs merRP 166/2006 rd. 1. Nuläge. Tolktjänster. För alla dem som behöver tolktjänster är tolktjänsterna en viktig serviceform som säkerställer
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp och 4 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merRP 183/2009 rd. I propositionen föreslås en temporär ändring av familjevårdslagen. Enligt förhandsbedömningar
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 3 i familjevårdarlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en temporär ändring av familjevårdslagen.
Läs merÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 07 01 34 D 10 07 01 35 D 10 07 01 36 D 10 07 01 37 D 10 07 01 38 Helsingfors/Mariehamn 20.7.2007 Nr 22/07 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.5.2007, nris 134-137/2007.
Läs merRP 162/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merDINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merRP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder Anvisningar: 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Organisation som svaret representerar Eventuell precisering Erik Munsterhjelm
Läs merRP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merRP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 Helsingfors/Mariehamn 21.1.2013 Nr 7/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 28.11.2012, nris 187,190, 192, 194, 196, 198 och 200/2012 Till Justitieministeriet
Läs merRP 127/2005 rd. genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. För att detta mål skall kunna nås föreslås att lagen om
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merANVISNING OM ANSLAGSBUNDNA STÖDÅTGÄRDER OCH TJÄNSTER SOM AVSES I HANDIKAPPSERVICELAGEN FR.O.M
14.12.2011 169 Bilaga 3 OM ANSLAGSBUNDNA STÖDÅTGÄRDER OCH TJÄNSTER SOM AVSES I HANDIKAPPSERVICELAGEN FR.O.M. 1.1.2012 Gäller: fr.o.m. 1.1.2012 tills vidare 1. Allmänt om anslagsbundna stödåtgärder och
Läs merRiksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merSOCIALINSTRUKTION FÖR FINSTRÖMS KOMMUN
1 SOCIALINSTRUKTION FÖR FINSTRÖMS KOMMUN Godkänd av kommunfullmäktige 19.12.2011, 55 Datum för ikraftträdande 19.21.2011 I KAPITLET TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 Anordnande av socialvård Vid anordnandet av kommunens
Läs mer1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
1992 rd - RP 155 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att barnbidragslagen ändras
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 28/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merFörslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken
Promemoria 2016-12-20 S2016/07902/FST Socialdepartementet Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken 1. Sammanfattning I promemorian lämnas förslag till ändring i 51 kap. 11 andra
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsrättsbostäder PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om bostadsrättsbostäder ändras
Läs merRP 168/2004 rd. I denna proposition föreslås att en bestämmelse
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att en bestämmelse om kompletterande utbildning
Läs merRP 157/2009 rd. 1. Nuläge
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen
Läs merRP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, 9 i lagen om handikappförmåner och 35 och 70 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
Läs merRP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om
RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merRP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om permanent och temporär ändring av lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om Propositionen
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Organisation som svaret representerar Eventuell precisering Nina af Hällström nina-afhallstrom@samsnet.fi
Läs merUtlåtande. Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB Mariehamn
Utlåtande Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB 1060 22 111 Mariehamn Hänvisning: ÅLR2016/8784 s yttrande Remissen har 22.11.2016
Läs mer60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch
Läs merUtlåtande över förslag till ny barnomsorgslagstiftning
Datum Vår referens 2009-08-12 Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall L10/06/1/35 Ålands landskapsregering Mottagare PB 1060 AX-22111 Mariehamn Utlåtande över förslag till ny barnomsorgslagstiftning
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om
RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 228/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 16 i lagen om vattentjänster PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om vattentjänster
Läs merLANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING Begränsning av rätten till tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag 1998-99 nr 1 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen föreslår att en ny lag om tjänstledighet för uppdrag
Läs merAvvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader
1 Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader Ålands kommunförbund omfattar till största delen det föreslagna förslaget till landskapsandelsystem,
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Allmänna byrån, S1
PROTOKOLL Nummer 9 9.10.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Allmänna byrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Vik. jurist
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a
37 PROTOKOLL Nummer 59 8.11.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Nina Fellman
Läs merRP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 104/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 91 räddningslagen och 6 lagen om Räddningsinstitutet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merLagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Rättssakkunnig Raine Katajamäki
Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen Rättssakkunnig Raine Katajamäki 25.10.2017 Behörighet Enligt Finlands grundlag 121 1 mom. är Finland indelat
Läs merRP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på
RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd
Läs mer