Utlåtande. Utlåtande över utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlåtande. Utlåtande över utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen"

Transkript

1 Utlåtande (14) Dnr 41/31/2012 Finansministeriet Kommun- och regionförvaltningsavdelningen valtiovarainministerio@vm.fi Hänvisning: VM/024:00/2011 Utlåtande över utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Finansministeriet begär Österbottens förbunds utlåtande över den utredning som gjorts av strukturarbetsgruppen för kommunalförvaltningen och som överlämnades till finansministeriet Dessutom begär finansministeriet förbundets åsikt om totalrevisionen av kommunallagen och förnyandet av statsandelssystemet, som utgör en del av kommunreformen samt också om den beredning som gjorts av arbetsgruppen för utvärdering av kommunernas uppgifter, som tillsattes hösten I Utredningen och förslagen som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur I det följande hänvisar rubrikerna till ifrågavarande rubriker i betänkandets del Inledning och riktlinjer enligt regeringsprogrammet Utredningen saknar en djupare analys med kommunalideologiska förtecken: vad har det egentligen inneburit då Finland i likhet med de övriga nordiska länderna valt en samhällsmodell där förverkligandet och finansieringen av största delen av medborgarnas dagliga service sker via lokalförvaltning byggd på kommuninvånarnas självstyrelse som de förverkligar genom allmänna val valda fullmäktigesamlingar och rätten att uppbära skatt. Det är förstås ett pragmatiskt sätt att motivera utredningens arbete såsom utredningen själv nu gör genom hänvisning till regeringsprogrammet: Målet är att bilda starka kommuner i enlighet med regeringsprogrammet. Kommunerna analyseras ur flera olika infallsvinklar genom granskning av servicebehoven, kommunalekonomin, region- och samhällsstrukturen, pendlingen och servicebesöken, ordnandet av service samt regionernas särdrag. Bristen i detta sätt att motivera målet för arbetet är att utredningens förslag inte byggs under tillräckligt med analyser av alternativa lösningsmodeller. Österbottens förbund anser att en omfattande kommunreform måste bygga på en betydligt bredare och mer förutsättningslös genomgång av kommunernas roll än vad de nu presenterade utredningarna innehåller. Den lokala självstyrelsen i de nordiska länderna har en lång tradition. Den har också skrivits in i Finlands grundlag, enligt vilken Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens

2 invånare (731/1999, 121 ). Vidare stadgas, att bestämmelser om de allmänna grunderna för kommunernas förvaltning och om uppgifter, som åläggs kommunerna, stadgas genom lag. Även om idén om den lokala demokratin såsom den kommer till uttryck i den kommunala självstyrelsen är allmänt omfattad, finns det ingen given definition av begreppet. Men villkoren för den kommunala självstyrelsen motiveras ofta i termer av lokal demokrati och av demokrativärden, såsom medborgarviljans förverkligande, den självständiga åsiktsbildningen och medborgarnas aktiva deltagande, medan utvecklingen av kommunerna i verkligheten dikteras av en ökad professionalism och specialisering. Förändringssträvandena under 1970-talet inom den kommunala sektorn fokuserades dels på demokratifrågor och dels på kommunernas roll som förverkligare av enhetsstatens jämlika serviceuppgifter i hela landet. Detta syns tydligt i kommunallagen från år 1976, och hela 1970-talet präglades av en stark expansion av den kommunala sektorn pådriven av ny lagstiftning med stora samhällsreformer, nya planeringsmetoder, styrande statsbidragssystem och långt normerande statlig tillsyn av den kommunala sektorn. Motreaktionen började synas under 1980-talet då professionaliseringen och specialiseringen inom kommunerna gav upphov till krav på enklare statsbidragssystem, mindre normstyrning och större utrymme för den lokala självstyrelsens egna prioriteringar framtagna inom den kommunala sfärens professionella förvaltning men också ett starkare politikerperspektiv. I slutet av 1980-talet inleddes ett försök med frikommuner, som ledde till en stark avreglering av den statliga styrningen och en stor frihetsgrad för kommunerna att organisera sin verksamhet och styra resurserna enligt egna prioriteringar. Den nya kommunallagen från år 1995 befäste denna utveckling. Den stora ekonomiska krisen i början av 1990-talet påskyndade avregleringen. Kommunerna var som de största producenterna av samhällets välfärdsservice tvungna att delta i de saneringsåtgärder som statsmakten genomförde. Förändringarna i statsandelssystemet innebar att man frångick detaljregleringen till förmån för kalkylerade statsandelar, som inte längre anvisades de olika förvaltnings- eller servicesektorerna, samlade i tre olika påsar : den allmänna statsandelen, statsandelen för social- och hälsovård och statsandelen för undervisning och kultur. Detta gav kommunerna principiellt stor frihet och minskade statens möjligheter till detaljstyrning via statsandelar, men minskade inte på kommunernas genom lag stadgade uppgifter och skyldigheter. Politikerperspektivet med självständiga prioriteringar stärktes således inte, utan professionaliseringen och specialiseringen ökade i kommunerna, eftersom kommunerna med stora sparkrav ändå skulle klara av de lagstadgade uppgifterna. Kommunernas budgeter var således stramt styrda av behoven inom de lagstadgade verksamheterna, samtidigt som statsandelarnas betydelse i den kommunala ekonomin minskade i medeltal. Teoretiskt borde kommunerna ha kunnat göra större egna prioriteringar, men utgifterna har till största delen varit bundna och berott på att lagstadgad verksamhet måste skötas. När man nu analyserar kommunernas ekonomiska utveckling borde man således hela tiden kvantifiera den ekonomiska följden av genom lag påförda uppgifter. Kommunernas totala skatteinkomster uppgick år 1990 till ca 8,2 miljarder och år 2011 till 19,16 miljarder, medan statsandelarna för driftsutgifterna i kommuner och samkommuner har stigit från 6,3 miljarder år 1990 till 7,7 miljarder år När det gäller förhållandet mellan den centrala och lokala makten kan två olika synsätt anläggas. Det ena synsättet utgår ifrån att det finns sektorer, inom vilka staten inte äger beslutanderätt och inom vilka angelägenheterna i stället 2 (14)

3 sköts av kommuninvånarnas valda representanter. Det andra, motsatta synsättet innebär att kommunernas kompetens på alla områden grundar sig på en skild delegering från statsmakten. Den kommunala självstyrelsen i Finland bygger på det förstnämnda synsättet. Men strävan att förverkliga enhetsstatens mål om lika service åt alla oberoende av hemort är svår att förverkliga utan statligt ingripande. Tidigare ingrep staten via de verksamhetsberoende statsandelarna, via på lagstiftning baserad normstyrning och via på basis av årliga planer genomförd verksamhets- och resursstyrning, men dessa system har i huvudsak avvecklats i Finland. Samtidigt har medborgarna getts utökade möjligheter till styrning via stadganden om olika subjektiva rättigheter till service. Med den kommunstruktur som Finland har idag har kommunerna för att sköta de i lag stadgade uppgifterna varit tvungna att i stor utsträckning bygga upp gemensamma verksamheter genom avtal så, att en kommun upprätthåller service för andra kommuner (värdkommunmodell), att olika bolag har bildats för att sköta gemensamma verksamheter eller att samkommuner grundats för att sköta serviceuppgifter. Dessa på avtal baserade former för att upprätthålla den kommunala servicen innebär samtidigt ett minskat direktinflytande för den enskilda kommunens folkvalda och för den enskilda kommuninvånaren över de beslut, som formar kommunens verksamhet och ekonomi. Om man väljer att bibehålla den nuvarande kommunstrukturen, är kommunerna tvungna att i allt högre grad upprätthålla olika samarbetsorgan för skötseln av den kommunala servicen, vilket innebär mindre direkt inflytande för kommunerna på utformningen av servicen. Slutsatsen är således, att staten genom i lag stadgade uppgifter har gett kommunerna det största ansvaret för upprätthållandet av enhetsstatens välfärdsservice utan att längre utöva en detaljstyrning. Detta innebär att kommunernas verksamhet kräver mer kunnande och har specialiserats för att klara av de allt mer komplexa uppgifter, som ingår i ett modernt servicesamhälle. För att komma till rätta med ekvationen av stora demografiska förändringar, minskat statligt ansvar för kommunernas ekonomi och kommuninvånarnas krav på demokrati, effektivitet, kvalitet och ekonomi i den kommunala verksamheten, anser Österbottens förbund, att följande utvecklingsprinciper måste tillämpas: 1. Ett genomförande av strukturella förändringar i kommunfältet, vilka inbegriper: a. antingen förändringar i den kommunala indelningen, vilka leder till en kommunförstoring b. eller att fler uppgifter överförs på en samkommun på landskapsnivå. 2. En sammanslagning av de kommunövergripande verksamheterna så att fler verksamhetsformer överförs till landskapsnivån med en tydlig politisk styrning av dem; 3. I båda fallen krävs reformer av de interna beslutstrukturerna och -processerna och utnyttjande av såväl marknadslösningar som den tredje sektorns utbud av tjänster för att tillfredsställa behovet av service och tjänster i kommunerna. 3 (14) 3 Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete

4 4 (14) Beskrivningen av tidigare kommunreformer är i huvudsak täckande medan analyserna är bristfälliga. Framförallt saknas en generell analys av hur kommunerna under en mycket kort tid lyckats bygga ut servicen, genomföra de stora, centrala samhällsreformerna kring grundskolan och hälsovården, bygga ut den tekniska infrastrukturen och skapa professionellt ledda, moderna kommuner. Utredningen fokuserar på problem men ställer inte dessa problem i relation till den snabba utveckling som skett i kommunerna. Redogörelsen för stadsregionernas samarbete får ett oskäligt stort utrymme medan samarbetet mellan mindre kommuner utanför de större stadsregionerna inte ges samma utrymme. Beskrivningen av regionstödprojektet är i sig intressant. Avsikten var att genom försök i de åtta ekonomiska regioner, som utsetts för projektet, föra över beslutanderätt och organiseringen av vissa tjänster till ett gemensamt organ. Samtidigt utarbetades lagen om försök med samarbete inom regioner (560/2002), som trädde i kraft den 1 augusti Avsikten var bl.a. att skapa nya modeller för samarbetet mellan kommunerna, ändra lagstiftningen så att den stödjer samarbetet och utöka de ekonomiska regionernas beslutande- och prövningsrätt samt samla kommunernas beslutanderätt och uppgifter inom en region. Utredningen konstaterar helt riktigt att försöket inte lyckades så som det var tänkt, men anger inte den verkliga orsaken, nämligen att lagstiftningen blev alltför komplicerad p.g.a. statens restriktiva och negativa attityd till att förenkla och delegera uppgifter så att byråkratin skulle ha kunnat minskas. Staten har också i många andra sammanhang genom sin restriktiva lagstiftning försvårat kommunernas möjligheter att skapa nya och smidiga samarbetsformer. 4 Behov av och mål för reformen 4.1 Befolkningsutveckling och flyttningsrörelser Den analys som hänför sig till befolkningsförändringarna och strukturen är konsekvent uppbyggd och belyser på ett mångsidigt sätt både nuvarande och framtida problem. Av analysen framgår det också att problemen i Österbotten inte är så svåra som på många andra håll i landet, och det faktum att andelen åldringar har stadigt ökat under en längre tid här innebär i kombination med ett av landets största nativitetsöverskott att ökningen av andelen åldrande befolkning inte är lika kraftig i Österbotten. Enligt utredningen återfinns Österbotten år 2030 bland de fyra landskap som har lägsta andelen såväl 65 år som 75 år fyllda av befolkningen i landskapet, vilket innebär att de demografiska problemen inte i medeltal är lika dramatiska i Österbotten som i största delen av landet. Österbotten uppvisar ändå stora kommunvisa variationer. I analysen av befolkningsförändringarna koncentrerar utredningen sig på flyttrörelsen inom landet. Därmed beaktar utredningen inte de samhälleliga konsekvenserna av en stark flyttrörelse från utlandet och gör inte heller någon analys av vad det innebär för kommuners och regioners livskraft. I Österbotten har och 1960-talens stora underskott i utrikesflyttrörelsen förbytts i ett av landets största överskott under 2000-talet. I t.ex. Korsnäs, Närpes och Vasa varierar den utländska befolkningens andel mellan 8,8 och 5,4 % vilket innebär att inflyttningen från utlandet redan nu har påverkat den demografiska försörjningskvoten positivt och kommer att ännu mera göra det i framtiden. Samtidigt visar den kraftiga inflyttningen från utlandet till Österbotten att det kan ske betydande förändringar i befolkningsutvecklingen på ett sätt som också påverkar kommunernas framtid. I analysen av de demografiska förändringarna hos befolkningen återfinns inte i arbetsgruppens betänkande några särskilt väl underbyggda slutledningar om, varför förändringar i den kommunala indelningen skulle kunna lösa problem, som uppstår till följd av befolkningens demografiska ändringar. Arbetsgruppen tycks ta för givet,

5 5 (14) att en förändring av den kommunala indelningen skulle vara en förutsättning för att lösa problemen med en åldrande befolkning. Logiken tycks vara sådan att då utvecklandet av servicesystemen inte hittills har gett tillräckliga resultat, så är det nu hög tid att flytta kommungränserna. Så kan förstås vara fallet, men några egentliga motiveringar till varför flyttningen av kommungränserna skulle lösa problemen framläggs inte. 4.2 Utvecklingen inom den offentliga ekonomin Analysen av den offentliga ekonomin är konsekvent uppgjord och mångsidig och visar entydigt på de förestående problemen. Utredningen visar också på vikten av att förnya servicestrukturen och förbättra produktiviteten. Flertalet kommuner kommer att drabbas av stora ekonomiska svårigheter. Men inte heller här återfinner man särskilt väl underbyggda analyser av hur samhället genom att ändra på kommungränserna kan motarbeta det växande, ekonomiska hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin, utan ändringen av kommunindelningen tas som en självklar grundförutsättning för en effektivisering av den offentliga ekonomin. Utredningen visar entydigt att utgiftsökningen bland de åldersbundna utgifterna i relation till BNP är snabbast för pensioner, medan de vårdrelaterade utgifternas andel av BNP stiger i betydligt mindre grad (2,5- procentenheter mot 1,9-procentenheter under åren ). Pensionerna påverkas inte av den kommunala indelningen. Den kommunala servicens enhetskostnader behandlas med rätt stora generaliseringar. Utredningen slår fast utan egentlig hänvisning till vilken forskning att enhetskostnaderna för tjänster med litet befolkningsunderlag i allmänhet är höga, men samtidigt låter man bli att analysera vilken optimistorleken för produktion av tjänster egentligen är. Det blir således rätt svepande generaliseringar i analystexten av den offentliga ekonomin och den fokuserar inte på olikheterna mellan olika kommuner och orsakerna till dem. 4.3 Ordnande av tjänster I den utredning som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur har social- och hälsovårdstjänsterna granskats på ett mångsidigt sätt. I utredningen har dock inte denna mångsidiga granskning uppföljts genom användning av detaljerade, numeriska variabler för att beskriva läget för social- och hälsovårdstjänsterna i olika kommuner och kommuntyper. En sådan jämförelse skulle förutsätta en separat analys. I den landskapsvisa utredningsdelen ingår en beskrivning över hur social- och hälsovården ordnats i olika samarbetsområden och hur de förpliktelser gällande befolkningsunderlag och enhetlig social- och hälsovård som ramlagen förutsätter uppfylls. I utredningen konstateras felaktigt att kommunerna i landskapet har ordnat sin specialsjukvård genom Vasa sjukvårdsdistrikt. Faktum är att Kronoby hör till Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt och Storkyro till Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Den kommunstruktur som föreslås i utredningen utgör en bas för en reform av strukturerna för social- och hälsovården. Eftersom man utöver det förslag som kommunstrukturarbetsgruppen ger behöver en utredning om servicestrukturen för social- och hälsovården ingår inte i förslaget någon kommunvis utvärdering av förslagets konsekvenser för ordnandet av social- och hälsovård. Eftersom socialoch hälsovårdstjänsterna är väsentliga med tanke på medborgarnas välfärd önskar Österbottens förbund lyfta fram vissa centrala aspekter som bör

6 6 (14) beaktas i arbetsgruppens fortsatta arbete. I enlighet med riktlinjerna i landskapsöversikten för Österbotten önskar man utveckla servicen i landskapet så att den är mångsidig och lättillgänglig inom ett nära avstånd och servicestrukturerna motsvarar behoven hos det förändrade befolkningsunderlaget. De ekonomiska resurserna inom välfärdssektorn och utmaningarna gällande den kommande utvecklingen förutsätter utöver nya metoder och lösningar även att de nuvarande strukturerna ses över. Utmaningarna utgörs av ett fungerade förhållande mellan grundservice och specialservice samt en väl genomförd reform av service- och kommunstrukturen. Eftersom landskapet är tvåspråkigt bör servicen utvecklas så att bägge språkgrupper har tillgång till högklassig och tillräcklig service. Vid utvecklandet av servicen beaktas dessutom att det i landskapet finns många kulturer och många språk. En språklig jämställdhet förutsätter att var och en garanteras service på sitt eget modersmål. Under de senaste åren har kommun- och servicestrukturen i vårt land stått inför betydande förändringar. Som en följd av den s.k. KSSR-ramlagen som trädde i kraft år 2007 bildades fyra samarbetsområden i Österbotten (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes samarbetar inom social- och hälsovården, K5; Korsholm, Oravais och Vörå-Maxmo samarbetar inom hälsovården, K2: samarbetsområdet inom social- och hälsovården i Jakobstadsregionen, K4: samarbetsområdet Vasa-Laihela-Lillkyro, K3). Samtliga nämnda områden fyller de förpliktelser ramlagen ställer om befolkningsunderlag och social- och hälsovårdens enhetlighet. Å andra sidan påverkar den lag om hälsovård som trätt i kraft och den kommande lagen om ordnande av social- och hälsovård i hög grad bl.a. sätten att producera, organisera samt finansiera tjänster. I syfte att svara mot de kommande utmaningarna har Vasa sjukvårdsdistrikt, som för närvarande hör till Tammerfors universitets sjukhus specialupptagningsområde, gjort en framställning till statsrådet enligt vilken Egentliga Finlands, Satakunta och Vasa sjukvårdsdistrikt skulle bilda ett Västkustens miljondistrikt, som baserar sig på motsvarande geografiska område. Vid en internationell jämförelse av kostnaderna inom social- och hälsovården kan man konstatera att kostnaderna i Finland är moderata. I förhållande till bruttonationalprodukten är kostnaderna för socialvården 25,6 % och kostnaderna för hälsovården 8,3 %, vilket utgör medelnivå bland OECD-länderna. Särskilt produktiviteten inom specialsjukvården är internationellt sett i toppklass. Likväl kommer bl.a. förändringen i åldersstrukturen och försörjningskvoten, den ekonomiska utvecklingen och konkurrensen om den minskande arbetskraften att medföra verkliga utmaningar för ett fungerande servicesystem också i Österbotten. Även om österbottningarnas hälsa t.ex. mätt med index för folksjukdomar och sjuklighet sedan år 1990 nästan utan undantag varit bättre än i landet i medeltal, har till exempel nettokostnaderna för specialsjukvård inom Vasa sjukvårdsdistrikt under åren ökat avsevärt. En jämförelse av statistik för åren mellan Vasa sjukvårdsdistrikt (Vshp), Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt (Epshp) och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt (Kiuru) ger vid handen att nettokostnaderna för specialsjukvård per invånare är störst i Vasa sjukvårdsdistrikt. Av kommunernas utgifter utgörs den största delen av kostnaderna för hälso- och åldringsvård. Då man utvecklar en socialt hållbar välfärd i Österbotten är det viktigt att utöver kommunstrukturen ta i beaktande den regionala välfärden och en jämlik service: man bör minska på de regionala skillnaderna i social- och hälsovårdstjänsterna, deras kvalitet samt tillgängligheten på servicen. Man bör utöver de språkliga förhållandena fästa särskild uppmärksamhet vid bl.a. de områden som ligger utanför tillväxtcentra och servicen i skärgården.

7 7 (14) Grundförutsättningarna då det gäller att ordna undervisningstjänster är en tillräcklig ekonomisk stabilitet, jämställdhet och tillgänglighet. Förskoleundervisningen och grundundervisningen bör även i fortsättningen ordnas som en närservice. Nätverket av grundskolor och gymnasier bör granskas över kommungränserna och anpassas så att tillgången till utbildningen kan säkerställas. En central utgångspunkt är en nära koppling mellan verksamhet och ekonomi (bl.a. kund- och arbetslivsorientering samt kostnadseffektivitet). Det är intressant att konstatera att Finland i internationella jämförelser har haft de bästa resultaten just då det gäller den grundläggande undervisningen, vilken i allmänhet produceras i relativt små enheter och i kommunal regi. Till en kommuns uppgifter hör att sköta biblioteks- och informationstjänster, kulturverksamhet, grundläggande konstundervisning och undervisning som stöder konstutövning för kommunens invånare. Till uppgifterna hör också att skapa förutsättningar för motion och idrott samt ungdomsarbete och -politik. Biblioteks-, kultur-, ungdoms- och idrottsverksamhet är till sin karaktär närservice. En förutsättning är att de finns nära invånarnas hem, studieplats eller arbetsplats. Till kulturtjänster räknas även kultur- och konstpedagogisk service som ordnas antingen av kommunen själv eller av andra. En förutsättning för att ordna servicen är tillräcklig ekonomisk och funktionsmässig stabilitet. För produktion och distribution av tjänsterna bör det i en kommun på heltid finnas en ansvarig instans eller myndighet. Då det gäller de kulturtjänster som definieras som bas- och närservice bör man definiera vilka avstånd som anses skäliga. Teater-, orkester- och museitjänster är till sin karaktär regionala tjänster, som de större kommunerna i allmänhet upprätthåller. På kommunindelningsområdena bör man separat granska även placeringen och finansieringen av regionala kulturtjänster i förhållande till användarna av dessa. T.ex. på det utredningsområde som bildas av Kristinestad, Kaskö och Närpes har kommunerna inte förbundit sig att delta i finansieringen av yrkesorkester och finskspråkig professionell teater. Kommunerna i Jakobstadsregionen deltar inte heller i finansieringen av finskspråkig professionell teater. I kommunstrukturarbetsgruppens utredning konstateras att kommunerna har olika behov av samarbete för att trygga servicen. I Österbotten har kommunernas såväl frivilliga som lagstadgade samarbete av tradition varit livligt och mångfacetterat. Liksom på nationell nivå har samarbetet i Österbotten i första hand baserat sig på en önskan om att trygga tillgången på service och genom samarbete åstadkomma ett tillräckligt befolkningsunderlag. I många samarbetslösningar har orsaken varit behovet av att trygga det finska och det svenska språkets ställning i beslutsfattandet och servicen. Utvecklingen under de senaste åren har lett till allt större, mera specialiserade och gemensamt ägda enheter bl.a. inom hälsovården, utbildningen och brand- och räddningsväsendet. Kommunernas samarbete har på ett mångsidigt sätt beskrivits bl.a. i utredningen Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025 i vilken följande kommuner deltog: Vasa, Korsholm, Laihela, Lillkyro, Vörå-Maxmo, Oravais, Malax, Korsnäs, Kaskö, Kristinestad och Närpes. Enligt den utredning som gjordes av Anita Niemi- Iilahti och Siv Sandberg och som publicerades år 2009 är det antal organ som i Vasaregionens kommuner har beslutanderätt i minst två kommuners ärenden mellan 30 och 40. Enbart det antal poster för förtroendevalda som finns inom det kommunala samarbetet är totalt över 500, även om man inte beaktar de stora samkommunerna inom den grundläggande yrkesutbildningen, där endast vissa av kommunerna i Vasaregionen är med. Situationen som strukturarbetsgruppen lyfter fram och enligt vilken förpliktelserna till samarbete främst gäller servicestrukturerna i små kommuner, framgår även av utredningen om samarbetet i Vasaregionen: kommunparen Oravais och Vörå-Maxmo samt Malax och Korsnäs hade iögonfallande

8 8 (14) många samarbetsorgan. Situationen har delvis förändrats från början av år 2011 då kommunerna Oravais och Vörå-Maxmo slogs samman och bildade Vörå kommun. Man bör notera att lösningarna i samarbetsfrågor påverkar bl.a. den regionala demokratin, funktionaliteten och ekonomin. Det kommunala samarbetet kan försvaga den representativa demokratin, när beslutsmakten överförs från kommunala beslutsfattare till gemensamma organ eller affärsverk. I kommunalt samarbete fattas besluten av överkommunala beslutsorgan. Beslutsfattandet kan även försvåras. Österbottens förbund anser att kommun- och servicestrukturen bör garantera en sund utveckling av demokratin och beakta behovet av att ordna service på ett jämlikt sätt på både svenska och finska. I den del av utredningen som berör kommunernas tekniska tjänster, planläggning och miljötjänster inskränker sig utredningen mest till att beröra tillstånds- och tillsynsuppgifter och i mindre grad den samhällsservice, som kommunerna producerar eller på annat sätt tillhandahåller åt sina invånare. Den tekniska sektorns service är ofta mycket effektiv i de små kommunerna och ges högt betyg därför att kommuninvånarna ser att den fyller närservicens alla kännetecken och smidighet. Samtidigt har de små kommunerna länge upphandlat tjänster inom den tekniska sektorn och utvecklat ett bra samarbete med privata entreprenörer. I utredningen skulle det ha funnits behov av att tydligare analysera dessa kommunala serviceuppgifter, eftersom den berör alla invånare och är en service där kommunerna har en stor frihet men också ett stort ansvar att organisera den. I betraktandet av tillstånds- och tillsynsuppgifter skulle det också ha funnits utrymme för en närmare analys. I det alltmer komplexa samhället med mer invecklad lagstiftning har behovet av starkt specialiserad sakkunskap ökat i kommunerna vilket försvårat förvaltningen för de små kommunerna. Därför måste de små kommunerna ofta förlita sig till samarbetsarrangemang. Ändå upplever kommuninvånarna det korta avståndet till tjänstemännen i de små kommunerna som en styrka och många tillståndsärenden behandlas snabbt och smidigt, medan tjänstevägarna i de större kommunerna upplevs som väldigt komplicerade och arbetsdryga. Detta syns också i kostnaderna för olika tillstånd, vilka tenderar att stiga i pris i stora kommuner. Det förefaller som om utredningen medvetet förbigått dessa problemställningar. Beslutsfattandet om markanvändningen är en av de mest betydande uppgifterna som hör till kommunernas självstyrelse. Utgångspunkten för markanvändnings- och bygglagen är att kommunerna är behöriga och ansvariga för planeringen av markanvändningen i det egna området. Det här accentueras genom kravet på att kommunerna ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig sakkunskap till sitt förfogande. I praktiken finns det dock stora variationer i kommunernas planläggningsresurser och i synnerhet små kommuner upphandlar sina planer i regel av konsulter. Detta är centrala frågor som måste ges ett större utrymme i det fortsatta arbetet. Då bör de ansvariga ministerierna särskilt beakta två helheter: hur man skall kunna förenkla lagstiftningen dels kring markanvändningen, dels kring natur- och miljövården. Utbyggnaden av vindkraften har blivit ett talande exempel på hur den komplicerade lagstiftningen nästan omöjliggör ibruktagandet av lokala energikällor. Här måste staten visa en vilja att förenkla och underlätta beslutsfattandet i kommunerna. 4.4 Samhällsstruktur Utvecklingen av region- och samhällsstrukturen betraktas i utredningen i alltför hög grad ur stadsregionernas och de större tätorternas perspektiv. Finland är som helhet

9 9 (14) betraktat ett glesbebyggt land med gleshet som livsstil och med stora ytor att röra sig på. Detta ställer särskilda krav på ordnandet av den kommunala servicen oberoende av i vilken del av en kommun kommuninvånarna är bosatta. Avfolkningen av förhållandevis stora områden i landet måste som nationellt, regionalt och lokalt problem ges ett större utrymme i regeringens fortsatta arbete med en kommunreform. Nu är perspektivet alltför begränsat till tätorterna och de större stadsområdena. 4.5 Kommunernas näringspolitik I resonemanget kring kommunernas näringspolitik tar man i utredningen fasta på att det bör finnas tillräckliga resurser hos kommunerna inte bara för utförandet av lagstadgade uppgifter utan även för utvecklingsarbete och mångsidig kompetens. Även om kommunernas näringspolitik inte är lagstadgad kan konstateras att den är direkt kopplad till de lagstadgade uppgifter som hör samman med markanvändning, utbildning samt tillgången till offentliga tjänster och service, vilket beaktats i utredningen. Nyckelordet i resonemanget kring kommunernas näringspolitik är en hållbar livskraft för kommunerna. Begreppet livskraft inkluderar följdriktigt kommunens närings- och tillväxtpolitik, kommunernas näringspolitiska situation, mål och värden samt en bred syn på regional utveckling. I utredningen för man helt riktigt ett resonemang kring tillväxtpolitikens ökade betydelse för den regionala konkurrenskraften utgående från behovet av en kompetensdriven tillväxt och med beaktande av internationella omständigheter. Tillväxtpolitiken, som innefattar innovationspolitik, infrastrukturpolitik, tillgång till kompetent arbetskraft och områdets dragningskraft, belyses klarare i utredningen än den traditionella näringspolitiken, som är mera fokuserad på direkt utvecklandet av näringarna och av företagstjänster. Det är emellertid skäl att ha en balans i resonemanget eftersom näringspolitiken är av central betydelse för speciellt mikrooch småföretagen, som utgör basen i det finländska näringslivet på det lokala planet. Även i förhållandet till näringspolitiken lyfter man emellertid i utredningen fram de svårigheter som uppstår i form av brister i organisering när det gäller att tillhandahålla tjänster samt brister på resurser och svårigheten i att hitta gemensamma mål i en situation där kommunerna delvis konkurrerar med varandra. Utredningen konstaterar helt riktigt att kommunernas resurser bör slås samman på ett optimalt sätt så att de är verksamhetsstrategiskt så nära företagen och invånarna som möjligt samtidigt som man kan säkerställa att det finns tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för utvecklingen. Här är det skäl att utreda de funktionsmässiga områdena och hur arbetet ska organiseras inom dessa för att man ska kunna skapa jämlikare utvecklingsbetingelser inom och mellan kommunerna. En jämlik tillväxtpolitik kan inte föras beroende av enbart kommuner med tillgång till innovationskoncentrationer i form av universitet och högskolor eller storföretag utan bör göras tillgänglig för alla kommuner genom de gemensamma prioriteringar som görs inom ramen för landskapsförbundens strategiska utvecklingsarbete. 5 Specialvillkor för kommunreformen på grund av grundlagen och internationella avtal I utredningen konstateras entydigt att grundlagen inte ställer några hinder för att öka kommunstorleken och minska antalet kommuner. Enligt grundlagen är även tvångssammanslagningar möjliga. Likaså konstateras att internationella avtal inte garanterar språkliga minoriteter fler rättigheter än grundlagen. Å andra sidan konstateras att det i detta hänseende verkar finnas olika tolkningar. Enligt en tolkning skulle antalet kommuner inte kunna vara lika stort som antalet landskap, eftersom de då i fråga om antal och storlek enligt systematiken i 121 i grundlagen

10 10 (14) snarare skulle motsvara förvaltningsområden som är större än kommuner än vara subjekt för den kommunala självstyrelsen. En naturlig slutsats av detta är att det i samband med kommunreformen är absolut nödvändigt att även granska hur en reform av landskapsförvaltningen borde genomföras. I regionernas Europa kan Finland knappast bli det enda land i vilket man har för avsikt att försvaga landskapens ställning. Däremot bör man sträva efter att förstärka landskapsförvaltningen enligt följande principer: a. En sammanslagning av de kommunövergripande verksamheterna så att fler verksamhetsformer överförs till en och samma aktör på landskapsnivån med en tydlig politisk styrning av den, och b. ett genomförande av strukturella förändringar i kommunernas uppgifter, så att fler uppgifter överförs till landskapsnivån. Österbottens förbund betonar starkt behovet av att i en kommunreform garantera den finlandssvenska befolkningens språkliga och kulturella identitet. I utredningen konstateras: När nya starka primärkommuner bildas bör man sträva efter att enspråkigt svenskspråkiga kommuner görs till en enspråkigt svenskeller tvåspråkig primärkommun, där de svenskspråkigas andel är tillräcklig för att trygga användningen av det egna språket. När det gäller en tvåspråkig kommun tryggas de språkliga rättigheterna enligt gällande språklag bäst, om majoritetsspråket är svenska. Då tryggas bl.a. förtroendevaldas rätt att i praktiken använda sitt eget språk och få möteskallelser och protokoll på sitt eget språk. Enligt gällande språklag kan kommunen själv bestämma språket i andra protokoll än i partsärenden samt i fullmäktiges protokoll. Vid reformen av servicestrukturen bör man i fråga om enspråkigt svenskspråkiga kommuner sörja för att svenskspråkiga tjänster har tryggats genom att man skapat antingen tillräcklig eller separat svensk service. 6 Granskningsperspektiv och variabler Utredningen har valt följande granskningsperspektiv för det första för att visa på enskilda kommuners och regioners behov av förändringar i kommunstrukturen samt för det andra för att definiera förutsättningar och begränsningar för bildandet av nya kommuner: - befolkningsutvecklingen, - den ekonomiska utvecklingen, - utvecklingen av områdes- och samhällsstrukturen, - pendling och fritidspendling, - ordnande av social- och hälsovården, - ordnande av undervisnings- och kulturväsendet och - utveckling av näringsverksamheten. I utredningen slås fast att grunden för kommunens livskraft är befolkningsstrukturen och ekonomin. Ekonomin är beroende av näringsverksamheten och konkurrenskraften i kommunen och regionen. I detta sammanhang vore det skäl att betona att företagens konkurrenskraft och förmåga till förnyelse som en grundförutsättning för den ekonomiska utvecklingen. De variabler som valts för att beskriva arbetsmarknadsdynamiken i regionen är: självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, andelen sysselsatta inom den egna kommunen samt uppgifter om pendlingsregioner. Detta används som ett underlag för att identifiera funktionella

11 11 (14) regioner som kan bedriva en effektiv tillväxt- och näringspolitik och därmed möta konkurrensen mellan regionerna. Även om variablerna syns väl valda för att beskriva arbetsmarknadsdynamiken inom ett område är det skäl att gå djupare in i och analysera dessa med beaktande av det specifika funktionella områdets karakteristika där faktorer som delområdenas avstånd till centrum och samhörighet bör vägas in i resonemanget. Den starka betoningen av pendlingen som en faktor som bör avgöra den kommunala indelningen är inte tillräcklig. Orsakerna till t.ex. den dagliga arbetsplatspendlingen förändras inte av att en kommungräns tas bort och inte heller t.ex. miljöpåverkan ändras för att kommungränsen ändras. Möjligheterna att minska icke önskvärd pendling beror på den långsiktiga utvecklingen av samhällsstrukturen, strävan att bibehålla och skapa arbetsplatser i mer perifera områden, bibehållandet av starka bycentra etc. Utgångspunkten för ordnande av den grundläggande utbildningen är att på ett jämlikt sätt trygga de grundlagsenliga rättigheterna till bildning. En förutsättning är en tillräcklig ekonomisk och funktionsmässig stabilitet och att en årsklass består av minst 50 barn. Detta är dock ett alltför ensidigt sätt att betrakta de grundlagsenliga rättigheterna. Barn som bor på glesbygden i en storkommun befinner sig i en lika besvärlig situation med tanke på de långa avstånden som barn som bor i en geografiskt vidsträckt men befolkningsmässigt liten kommun. Å andra sidan kan situationen för barn i ett storstadsområde bli bekymmersam till följd av att man inte förmår bygga ut servicen i tillräckligt snabb takt så att den motsvarar de ökande behoven. Då det gäller biblioteks-, kultur-, ungdoms- och idrottstjänster är nyckeltalen i den landskapsvisa granskningen antalet simhallar, årsverken inom den allmänna kulturförvaltningen och gemensamma söktjänster för biblioteksmaterial inom kommungrupper. Med dylika nyckeltal kan man inte mäta huruvida servicen är tillgänglig på ett jämlikt sätt. Infallsvinkeln i granskningen är alltför snäv. Som specialfaktorer har arbetsgruppen enligt vad som nämns i regeringsprogrammet valt glesbygd, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, språkliga rättigheter och särdragen för tillväxtcentrum. I beskrivningen av de språkliga rättigheterna har arbetsgruppen tyvärr anammat en mycket passiv attityd. Utgångspunkten är enbart teknisk-juridisk och man har inte använt språket som en faktor som bejakar samhällets mångfald, skapar nya vägar för att utveckla samhället och som skapar välbefinnande både individuellt och samhälleligt genom den starka sociala samhörighet som en mångkulturell språklig miljö är orsaken till. I bedömningen av långa avstånd har arbetsgruppen tagit in enbart en geografisk avståndsfaktor. I större stadsområden är dock de tidsmässiga avstånden ofta väldigt långa och kan skapa betydligt fler problem än ett geografiskt långt avstånd. Österbottens förbund efterlyser således en allsidigare analys som bas för användningen av de i utredningen använda variablerna. 7 9 Bedömning av sätten att genomföra reformen, stöd för kommunreformens genomförande och slutledningar Arbetsgruppen gör en rätt bred analys av de olika tillvägagångssätten för att genomföra en kommunreform, utan att egentligen ha någon åsikt om vilket tillvägagångssätt som är mest tillämpbart för att nå de mål som regeringen ställt upp i regeringsprogrammet för det egentliga genomförandet av en kommunreform.

12 12 (14) Arbetsgruppen ger dock i sin utredning förslag om sådana starka kommuner som avses i regeringsprogrammet. Arbetsgruppen föreslår att bildandet av varje föreslagen kommun stöds genom särskilda kommunindelningsutredningar som staten tillsätter. Därmed blir den centrala frågan i samrådet med kommunerna hur kommunfullmäktige ställer sig till genomförandet av en särskild kommunindelningsutredning om det område för den starka kommun som kommunen ska tillhöra enligt utredningens förslag. Varje kommun kan ta ställning till kommunindelningsutredningens områdesgränser och också lämna ett eget förslag om nya områdesgränser för utredningen. Arbetsgruppen föreslår att kommunernas respons vid samrådet analyseras landsomfattande, varefter regeringen tar ställning till kriterierna för starka kommuner och utredningarnas områdesgränser. Arbetsgruppen har inte heller redovisat för följderna av det faktum, att den föreslagna sammanslagningen av kommuner kommer att ha som resultat att centralorterna i landskapen kommer att ha egen majoritet i så gott som alla stora samkommuner och därmed ha suverän beslutanderätt. Detta leder till en indelning av kommunerna i ett A- och B-lag. Det kan t.ex. inte vara rätt att Vasa stad ensam kan besluta om Wasa Teater, som nu är en verklig regionteater för hela Österbotten. a. Österbottens förbund betonar att när lagstiftning som gäller kommunalförvaltningen stiftas måste vid sidan av grundlagen även beaktas förpliktelserna i den av Europarådet antagna Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (FördrS 66/1991). I stadgan berör i första hand artikel 5, som gäller skydd av den lokala självstyrelseindelningen, kommunindelningen. Enligt artikeln får ändringar i indelningen av lokala myndigheter inte göras utan föregående samråd med de lokala myndigheter som berörs, eventuellt genom folkomröstning där detta är tillåtet i lag. Med avseende på skyddet av självstyrelsen är således både grunderna för reformen och vilka tillvägagångssätt som används för att genomföra kommunreformen av betydelse. I strukturlagen är det alltså nödvändigt att föreskriva om berednings- och beslutsprocessen för reformen och särskilt om det förfarande för samråd med kommunerna som ingår i den. b. Österbottens förbund föreslår att tillika med de särskilda utredningarna utreds också alternativet med att stärka landskapsförvaltningen så att kommunernas gemensamma uppgifter överförs till en samkommun på landskapsnivå, för vilken landskapsfullmäktige kunde väljas genom allmänna val. Tillika bör utredas vilka uppgifter inom den statliga lokaloch regionalförvaltningen som kan föras över till landskapsförvaltningen. c. Österbottens förbund betonar också nödvändigheten av att regeringen beaktar andra pågående omställningsprocesser som belastar kommunerna och som kräver stora resurser. Det stöd som utredningen utlovar är helt otillräckligt och gagnar väldigt lite en kommunsammanläggning. Österbottens förbund anser att ett kännbart ekonomiskt stöd till kommunerna är nödvändigt. Samtidigt måste regeringen se över och förenkla den lagstiftning som styr olika delar av den kommunala serviceverksamheten och ge kommunerna större frihet att välja modeller för hur man handhar kommunens olika uppgifter. d. Österbottens förbund betonar frivilligheten i kommunreformen, men är beredd att stöda arbetsgruppens förslag om genomförandet av de särskilda kommunindelningsutredningar som staten tillsätter. Dessa utredningar får dock inte vara bindande för kommunerna. Samtidigt förutsätter Österbottens förbund att en mer realistisk tidtabell för

13 13 (14) genomförande av de särskilda utredningarna fastslås för att ge kommunerna större möjligheter att överväga olika alternativ.

14 14 (14) II Utredningens konsekvenser för Österbottens del Beskrivningen av landskapet Österbotten i utredningens II del är i huvudsak korrekt. Beskrivningen av den stora kommunreform som genomfördes i landskapet på talet är dock väldigt kortfattad samtidigt som t.ex. utredningen utelämnat omnämnandet av bildandet av nuvarande Nykarleby och Pedersöre två synnerligen betydande kommunförstoringar. Gällande servicen inom social- och hälsovården nämner utredningen inte t.ex. Kårkulla samkommun, som handhar specialomsorgerna för den svenska majoritetsbefolkningen i landskapet. Utredningen berör inte heller organiseringen av den statliga lokal- och regionalförvaltningen, som i alltför liten grad beaktar det faktum att Österbotten utgör ett eget landskap med en från det övriga landet avvikande språklig struktur i och med att landskapet har en svensk majoritet. I utredningens beskrivning av landskapets särskilda förhållanden beaktas de språkliga konsekvenserna enbart utgående från ett kommunperspektiv. Detta är ett alltför begränsat synsätt. Österbotten avviker från det övriga landets landskap genom att majoritetsbefolkningen har svenska som modersmål och att både den svenska och finska kulturkretsen har sina egna institutioner och organisationer. Det kommer i fortsättningen att vara nödvändigt att t.ex. kunna upprätthålla den svenska teatern Wasa Teater på landskapsnivå också efter en eventuell kommunreform. Detsamma gäller t.ex. andra stadiets yrkesutbildning. Under kapitlet Särskilda förhållanden omnämns att Kaskö stad skulle ha beviljats 31 miljoner i strukturomvandlingsstöd. Den rätta siffran är 3,1 miljoner. Österbottens förbund anser att arbetsgruppens förslag om tillsättande av tre särskilda kommunindelningsutredningar kan genomföras i Österbotten på följande villkor: a. Att landskapets alla nuvarande kommuner tas med i utredningarna. b. Att det parallellt med utredningarna genomförs en heltäckande utredning om de språkliga konsekvenserna både för enskilda kommuner och för hela landskapet med beaktande av den svenskspråkiga kulturautonomin. c. Att en modell med en egen landskapsförvaltning utreds. Ulla-Maj Wideroos landskapsstyrelsens ordförande Olav Jern landskapsdirektör

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Regionförvaltningsreformen

Regionförvaltningsreformen Regionförvaltningsreformen Lägesöversikt januari 2016 9.2.2016 1 Juha Sipiläs regeringsprogram Ett separat beslut som förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Landskapsreformen Allmän presentation

Landskapsreformen Allmän presentation Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9 Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning

Läs mer

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a

Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a PROTOKOLL Nummer 18 7.11.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Närvarande Frånvarande Justerat KS-MP-NF-TA-MN-CG-WV

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede En ny ungdomslag Georg Henrik Wrede EN NY UNGDOMSLAG Undervisnings- och kulturministeriet bad om yttranden till arbetsgruppens förslag. Dessa kunde lämnas till och med måndagen den 30 november 2015 via

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk 1 Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk Allmänt En arbetsgrupp (PORA) vid inrikesministeriets har som bekant framlagt ett preliminärt förslag till en ny indelning av landets polisdistrikt (

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar RP 89/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om teknologiska utvecklingscentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Offentliga sektorn står inför reformer

Offentliga sektorn står inför reformer Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Vilken landskapsreform och varför?

Vilken landskapsreform och varför? Vilken landskapsreform och varför? 1 Varför en reform och vad är målet med den? En effektivare förvaltning som främjar människors och företags verksamhet Reformen genomförs öppet, kundvänligt och interaktivt

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM VAD INNEBÄR REFORMEN? Finlands förvaltning organiseras i tre nivåer: stat, landskap, kommun. 18 nya landskap bildas i Finland Uppgifter från kommunerna, samkommunerna,

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM VAD INNEBÄR REFORMEN? Finlands förvaltning organiseras i tre nivåer: stat, landskap, kommun. 18 nya landskap bildas i Finland Uppgifter från kommunerna, samkommunerna,

Läs mer

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 b och 60 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen

Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen 9.4.2014 Oskari Orenius\Per-Stefan Nyholm Nylands förbund En lagstadgad samkommun som enligt statsrådets beslut har 26 medlemskommuner

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande

Läs mer

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet kirjaamo@stm.fi virpi.vuorinen@stm.fi UTLÅTANDE 17.6.2011 Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 20.4.2011

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Social- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer

Social- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer Social- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Familje- och omsorgsminister Juha Rehula Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och

Läs mer

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag

Läs mer

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun 2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras

Läs mer

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region

Läs mer

Europeisk stadga om lokal självstyrelse

Europeisk stadga om lokal självstyrelse Inledning Europeisk stadga om lokal självstyrelse Europarådets medlemsstater som undertecknat denna stadga, som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dessa medlemmar för att

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland. Frågor om målen med reformen Målet med reformen av social- och hälsovården är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen samt bromsa upp kostnaderna för tjänsterna med 3 miljarder euro

Läs mer

LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör

LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND Laura Leppänen förändringsdirektör 26.1.2017 VAD INNEBÄR DE NYA LANDSKAPEN? 18 landskap grundas i Finland 1.7.2017. Ansvaret för att arrangera service överförs

Läs mer

Strategin för åren

Strategin för åren Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående

Läs mer

Yttrande med förslag till kommunstrukturlag

Yttrande med förslag till kommunstrukturlag Yttrande med förslag till kommunstrukturlag för Åland Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 18/26.04.2018 Lagförslaget refereras och kommenteras endast till de delar(paragrafer, moment eller formuleringar)

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Den nya kommunens sammanslagna fullmäktige väljer för den återstående mandattiden alla organ i den nya kommunen enligt följande:

Den nya kommunens sammanslagna fullmäktige väljer för den återstående mandattiden alla organ i den nya kommunen enligt följande: Sammanslagningsavtals bilaga 2 Den nya kommunens förtroendeorganisation 1.6 31.12.2019 Sammanslagningsstyrelsen bereder inledandet av den nya kommunen 1.1.2020. Sammanslagningsstyrelsen ansvarar för genomförandet

Läs mer

Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6)

Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6) Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6) 3.8.2010 Dnr TAS 243/2010 Justitieministeriet PB 25, 00023 STATSRÅDET Betänkande av människorättsinstitutionsarbetsgruppen om inrättande av en nationell institution

Läs mer

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen

Läs mer

Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Rättssakkunnig Raine Katajamäki

Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Rättssakkunnig Raine Katajamäki Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen Rättssakkunnig Raine Katajamäki 25.10.2017 Behörighet Enligt Finlands grundlag 121 1 mom. är Finland indelat

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Den finska välfärdsmodellen

Den finska välfärdsmodellen Den finska välfärdsmodellen Vappu Karjalainen, THL 14.11.2012 22.11.2012 Esityksen nimi / Tekijä 1 Nordisk finsk välfärdsmodell Nordiska länder har liknande bakgrund för välfärden: Social historia demokratiutveckling

Läs mer

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang 45 Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Av Pentti Arajärvi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang Pentti Arajärvi

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet: Kommunförbundet Kommunens verksamhet: Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära uppgifter: Undervisning och kultur Social- och hälsovård Miljöfrågor och teknisk

Läs mer

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen Landskapsreformen Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen 18.8. 3.10.2016 13.9.2016 1 Varför behövs en landskapsreform vad är målet? Bättre service Smidigare

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande. Anvisningar:

Enkät till begäran om utlåtande. Anvisningar: Enkät till begäran om utlåtande Anvisningar: I den elektroniska enkätblanketten kan man röra sig fram och tillbaka genom att klicka på knapparna Föregående eller Nästa. Det är möjligt att skicka in enkäten

Läs mer

Riksdagens förvaltningsutskott Helsingfors,

Riksdagens förvaltningsutskott Helsingfors, Riksdagens förvaltningsutskott Helsingfors, 26.4.2017 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott gällande regeringspropositionen som gäller social- och hälsovårds-

Läs mer

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 27.11.2018 kl. 12.00 13.25 Plats: Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset Beslutsfattare: Närvarande: Holm Juhani Heikkilä Paula Hellén

Läs mer

VALAS Luonnos Svenska

VALAS Luonnos Svenska ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer