Regler för styrning och uppföljning av mål och resurser i Sundsvalls kommun

Transkript

1 Regler för styrning och uppföljning av mål och resurser i Sundsvalls kommun Diarienummer 328/ Fastställt av KF , rev Regler för styrning och uppföljning av mål och resurser i Sundsvalls kommun Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad

2 Kommunal författningssamling för Sundsvall kommun 02a-28 Regler för styrning och uppföljning av mål och resurser i Sundsvalls kommun Fastställda av kommunfullmäktige Reviderad

3 Innehåll 1. Inledning 3 2. Processperspektiv 4 3. Övergripande principer 5 4. Analys 6 5. Planering 7 Från vision till mål och resursplan 7 Mål och resursplan MRP 3 år 8 Mål och resursplan MRP 1 år 8 Omdisponeringar 8 Kompletteringsbudget 9 Investeringar 9 Investeringar finansierade med internlån 9 6. Styrning 11 Månatliga rapporter 11 Delårsrapporter 12 Delårsrapporter i Stadsbacken Uppföljning 13 Årsredovisning 13 Resultatöverföring 13 Intern kontroll Övrigt 15 Sid 2 (15)

4 1. Inledning I reglemente för kommunstyrelsen, 9, fastställs att kommunstyrelsen skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Vidare i 1 att kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter och ansvarar för samordningen inom koncernen. I 4 anges att kommunstyrelsen skall ha hand om kommunens medelsförvaltning och därvid följa de föreskrifter som fullmäktige beslutat om. Syftet med Regler för styrning och uppföljning är att i ett dokument presentera övergripande regler som ligger till grund för styrning och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet. Styrmedel som avses här är: Mål- och resursplan Redovisning Uppföljning och utvärdering Internkontroll Grundläggande är att utveckla en ledningsprocess på alla resultatnivåer som möjliggör en god ekonomisk hushållning. Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och utvärdering samt internkontroll samverkar i styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet. God ekonomisk hushållning skapas genom en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten utan skattehöjning. Kopplingen mellan styrmedlen och ledningsprocessens fyra steg med tillhörande dokument åskådliggörs i nedanstående bild. Ledningsprocessen Steg Analys Planering Styrning Uppföljning Förklaring Analys av omvärlden och den egna verksamheten. Formulering/översyn av mål och resursfördelning för att uppnå målen, planering av verksamhet. Löpande hantering av avvikelser från plan samt förbättringar. Uppföljning av måluppfyllelse, resursåtgång och arbetssätt. Exempel på dokument Planeringsförutsättningar Processanalyser Utredningar Vision, kännetecken, processmål Mål och resursplan Månadsuppföljningar Tertialrapporter Regler och rutiner Årsredovisning Intern kontroll Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har fastställt vissa regler som berör ekonomistyrningen, i särskilda beslut. Dessa regler redovisas i det här dokumentet enbart genom en hänvisning till besluten. Sid 3 (15)

5 2. Processperspektiv Nedanstående bild visar ett processperspektiv på Sundsvalls kommunkoncern. Processerna är indelade i huvud-, lednings- och stödprocesser med olika övergripande syften. Ledning Syfte: Säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser. Analys Planering Styrning Uppföljning Huvudprocesser Stöd Syfte: Stödja lednings- och huvudprocesserna genom att tillhandahålla interna tjänster och produkter. Utbildning Syfte: Tillgodose barns och ungdomars behov för lärande och utveckling. Vård och omsorg Syfte: Tillgodose behovsanpassad vård och omsorg. Samhällsbyggnad Syfte: Tillgodose behovet av en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur. Fritid och kultur Syfte: Ge förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Arbete och tillväxt Syfte: Ge förutsättningar för företagens utveckling och stärka individens anställningsbarhet. Ledningsstöd (analys, planering, styrning, uppföljning) Målgrupper: - Medborgare - Brukare - Föreningar - Företag Verksamhetsstöd (Intern service & administrativ utveckling) - Besökare / turister Ledningsprocessen syftar till att säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocessernas övergripande syften har sitt ursprung i medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, meningsfull fritid och aktivt socialt liv, samt ekonomisk utveckling och trygghet. För att dessa huvudprocesser ska nå bästa möjliga resultat finns behov av interna stödresurser grupperade i två stödprocesser, stöd till ledning och stöd till verksamhet. Sid 4 (15)

6 3. Övergripande principer Kommunens decentrala arbetssätt ska återspeglas i styrningen och uppföljningen. Ansvar och befogenheter ska ligga så långt ut i organisationen som möjligt Ledningsfunktionerna på alla ansvarsnivåer ska styra och samordna planering och uppföljning av både verksamhet och ekonomi Koncernnyttan gäller vid alla beslut d v s aktiviteter i enskilda verksamheter ska hanteras så att de skapar bästa möjliga värde för helheten, kommunkoncernen. Med kommunkoncernen avses i detta dokument de nämnder och bolag som ingår i den sammanställda redovisning kommunen ska göra i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Regler för styrning och uppföljning fastslår den yttre ram som gäller för styrelser, nämnder och bolag i Stadsbacken AB. Inom denna ram fastställer var och en egna regler för styrning och uppföljning av mål och resurser, utifrån de förutsättningar som gäller för verksamheterna ifråga. Tillgängliga ekonomiska resurser är ram för möjlig verksamhet. Mål och resursplan skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat i kommunen under ett år skall regleras under de närmast följande tre åren. Verksamheten ska således bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i mål och resursplanen angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnd får alltså inte överskrida sin totala resultatbudget (med undantag för användning av tidigare års överskott för särskilda ändamål). Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Varje nämnd ansvarar fullt ut för att utforma verksamheten inom beslutade ramar. Avvikelser ska i första hand klaras inom den egna nettokostnadsramen. Mål kan behöva modifieras eller att måluppfyllelsen skjuts framåt i tiden för att utforma verksamheten inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser. Ingen nämnd har rätt att överskrida budgeten utan särskilt beslut på högre nivå. Högre instans måste då besluta om omfördelning av medel från annan verksamhet. Resursfördelningen gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nämnd kan öka eller minska sin bruttoomslutning, så länge nettoramen hålls. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunfullmäktige - aktualisera behovet av att ändra målen för verksamheten. Sid 5 (15)

7 4. Analys Analysunderlag Förvaltningsorganisationen tar fram ett analysunderlag, som bygger vidare på och fördjupar årsredovisningens resultatuppföljning. Analysunderlaget är en framtidsinriktad verksamhetsanalys per process av hot och möjligheter kring hur verksamheten kan utvecklas och förändras. Därutöver ska övergripande förutsättningar redovisas, t ex kring ekonomi. Seminariernas upplägg utformas av kommunstyrelsekontoret i samråd med företrädare för partierna. Kommunstyrelsekontoret ansvarar för och leder framtagande av analysunderlag, som sker med erforderligt stöd från förvaltningar och bolag. Seminarier Seminarierna riktar sig till samtliga ledamöter i fullmäktige, styrelser och nämnder. Syftet är att ge ledamöterna en gemensam kunskapsbas samt visa möjligheter och exempel hur verksamheten kan utvecklas och förändras. Detta ska bidra till att ledamöterna har förutsättningar att delta i sitt partis interna arbete med MRP-förslag. På seminarierna presenteras resultatuppföljning och analysunderlag. Detta kompletteras med externa föreläsare, paneler, diskussionshörnor etc. Totalt arrangeras 5 seminarier, en för varje huvudprocess. På samtliga seminarier ska dessutom övergripande förutsättningar att redovisas, t ex kring ekonomi. Kommunstyrelsekontoret ansvarar för seminariernas genomförande, med erforderligt stöd från förvaltningar och bolag. Sid 6 (15)

8 5. Planering Från vision till mål- och resursplan Den övergripande planeringsmodellen syftar till att tydliggöra en röd tråd från vision till resursfördelning. Detta sker via kännetecken, processmål och indikatorer. Visionen beskriver den framtida önskade bilden av Sundsvall som kommun att leva och verka i och utarbetas av varje politiskt parti. Visionen koncentreras till tre-fyra bärande begrepp, kallade kännetecken. För varje process sätts processmål, som knyter an till såväl kännetecken som processens syfte. Till processmålen knyts mätbara indikatorer. Indikatorerna ska visa om verksamheten utvecklas i den riktning processmålen anger. Processmål och indikatorer kopplas samman med resursfördelningen i den integrerade mål- och resursplanen. Den översiktliga planeringsmodellen beskrivs i nedanstående figur. Mål- och resursplan (3-års) Processer Resultat som ska uppnås Resurser Ledning Vision Kännetecken Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Arbete och tillväxt Processmål och indikatorer P e n g a r Ledningsstöd Verksamhetsstöd Sid 7 (15)

9 Mål och resursplan MRP 3 år Kommunfullmäktige fastställer i juni varje år kommunens mål och resursplan för nästa kalenderår med plan för påföljande två år. Vidare 3-årsplan för bolag ingående i Stadsbacken AB, enligt de ägardirektiv som kommunfullmäktige eller kommunstyrelse fastställer i särskilt beslut. Valår fastställs mål och resursplan av nyvalda fullmäktige i november. Kommunfullmäktige fastställer i mål och resursplanen finansiella mål, processmål och indikatorer, skattemedel till respektive nämnd (nettoram), investeringar samt beslutar om förändringar av taxor/avgifter som nämnd eller bolag inte har bemyndigande att besluta om. Kommunfullmäktige fastställer genom mål och resursplan också inriktningen för Stadsbacken AB och dess dotterbolag. Kommunstyrelsen och dess finansutskott bereder och utarbetar förslag till mål och resursplan till kommunfullmäktige. De begrepp och termer som används i mål och resursplan ska överensstämma med de begrepp och termer som används i årsredovisningen och delårsrapporter. Mål och resursplan MRP 1 år I kommunen ska nämnd fastställa mål och resursplan för nästa kalenderår senast före december månads utgång. Mål och resursplanen är en detaljfördelning av de skattemedel som kommunfullmäktige fastställer för respektive nämnd i sitt beslut om mål och resursplan. I mål och resursplan 1 år presenteras på lägsta ansvars-/verksamhetsnivå; Processmål, indikatorer och riktlinjer för verksamheten Ekonomiskt resultat med specifikation av intäkter samt kostnader för arbetskraft inklusive förteckning över personal, lokaler, kapitalkostnader och övriga kostnader Direktiv om utformningen av mål och resursplan 1-år utarbetas och fastställs av kommunstyrelsen för kommunens nämnder. Mål och resursplanerna för nämnderna ska rapporteras till kommunstyrelsekontoret som sammanställer en total avstämning mot de av kommunfullmäktige fastställda skattemedlen. Kommunstyrelsekontoret redovisar totalavstämningen i sammandrag till kommunstyrelsens finansutskott. Bolagen ingående i Stadsbacken AB ska upprätta mål och resursplan senast före december månads utgång, med av kommunfullmäktige godkänd 3-årsplan som grund. Mål och resursplan ska redovisas till Stadsbacken AB som utarbetar tekniska anvisningar för dotterbolagen inför upprättandet av mål och resursplan. Omdisponeringar Nämnd beslutar om omdisponeringar av skattemedel inom nämndens ansvarsområde. Omdisponering får inte leda till att av kommunfullmäktige beslutad mål eller verksamhetsinriktning förändras eller äventyras. Vid omdisponeringar måste nämnd eller den organisatoriska nivå som nämnden delegerat rätten till, klarlägga konsekvenserna av omdisponeringen i fråga för berörda verksamheter. Förändringar jämfört med den fördelning som presenterats i MRP 1 år ska rapporteras i den löpande uppföljningen. Sid 8 (15)

10 Kompletteringsbudget Kompletteringsbudgeten fastställs i kommunfullmäktige i mars-april. I kompletteringsbudgeten fastställs nya anslag för innevarande kalenderår som pga. särskilda skäl inte ingår i den fastställda årsbudgeten. I princip ska de nya anslagen kunna täckas inom ramen för kommunfullmäktiges anslag till oförutsedda behov. Generellt sett anvisas ej ytterligare medel, utöver fastställd årsbudget, till löpande verksamhet. Kommunstyrelsekontoret utarbetar tekniska anvisningar för upprättande av kompletteringsbudget. Tilläggsanslag Tilläggsanslag, nya skattemedel till nämnd ska i princip inte förekomma. Det som kan föranleda sådant beslut är enbart händelser av force majeure karaktär. I förekommande fall hanteras särskilda tilläggsanslag i samband med behandling av delårsrapporter. Investeringar Kommunfullmäktige fastställer i mål och resursplan ramar och investeringsbudget för nämnderna. Kommunstyrelsens finansutskott fördelar ramen för investeringar i förvaltningsfastigheter på de objekt som anges utan belopp i mål och resursplan, efter framställning från fastighetsnämnden. Som underlag för ett beslut i en nämnd om investering ska berörd(a) förvaltning(ar) presentera och dokumentera: Behovet av investeringen Alternativ som undersökts för att täcka behovet Kalkyl över investeringens kostnad, investeringens ekonomiska livslängd Driftkalkyl som visar anspråket av skattemedel Nämnd fastställer anvisningar om handläggningen av investeringsbeslut. I ägardirektiv för i Sundsvalls kommunkoncern ingående bolag, som kommunfullmäktige eller kommunstyrelse fastställer, åläggs dotterbolag i Stadsbacken AB rapportera till moderbolaget innan beslut fattas om vissa investeringar. Investeringar finansierade via internlån Kommunfullmäktige fastställer i särskilt beslut regler för investering utanför beslutad mål och resursplan. Beslut om att anvisa medel för investeringar som inte inryms inom bemyndiganden i fastställd mål och resursplan eller regler för investeringar utanför beslutad mål och resursplan och som inte kräver nya skattemedel för drift kan förekomma. Investering i lös egendom (inventarier, maskiner m m) samt i fast egendom, för objekt upp till 20 Mkr, får ske utanför av kommunfullmäktige fastställd budget under förutsättning att driftkostnaderna för objektet ifråga täcks inom fastställd nettoram för nämnden ifråga. Sid 9 (15)

11 För sådana beslut gäller följande: Beslut fattas av berörd nämnd Finansiering sker via kommunstyrelsens avsatta medel för internlån. Finansutskottet fattar beslut om belopp mellan 1 och 20 Mkr Avskrivning och ränta samt övriga driftkostnader belastas berörd nämnd Kommunstyrelsekontoret redovisar omfattningen av internlån till finansutskottet i samband med delårsrapport Finansiering av investering genom leasing jämställs med upplåning. Det innebär att kommunens internbank prövar och beslutar om leasing ska användas som finansieringsform. Kommunstyrelsekontoret har utfärdat regler för redovisning av investeringar. Reglerna finns att tillgå på kommunens intranät ( under rubrikerna: gemensamt/ekonomi/information. Sid 10 (15)

12 6. Styrning Syftet med den löpande styrningen är att via månadsrapporter åstadkomma en kontroll av i första hand den ekonomiska utvecklingen. Rapporteringen ska genom prognosarbetet visa ett förväntat resultat för helåret och därmed ge signaler till nödvändiga åtgärder under innevarande år. Rapporteringen knyter an till mål och resursplanen dels genom en avstämning av innevarande år men också som en hjälp och som incitament till förändringar i samband med MRP-arbetet för kommande år. Utöver den rent ekonomiska uppföljningen ska även en verksamhetsuppföljning parallellt genomföras vilket sker i samband med delårsrapporter. Nämnd ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnd ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhetsuppföljningar genomförs. Inom respektive nämnd, där det ekonomiska ansvaret kan vara delegerat till ekonomiskt ansvarig, är det nämnd som ytterst har det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Således åligger det nämnd att, som ett led i verkställigheten av budgeten, fortlöpande följa upp verksamhet, ekonomi och personal. Rapporteringen till kommunledningen sker genom månatliga rapporter (kommunstyrelsen), delårsrapporter (kommunfullmäktige). Månatliga rapporter Respektive förvaltning ska kontinuerligt varje månad till kommunstyrelsekontorets ekonomiavdelning överlämna en löpande (månatlig) budgetuppföljning. Den löpande budgetuppföljningen innehåller fyra huvudmoment: Först en jämförelse mellan faktiska och beräknade kostnader. Därefter en analys av förekommande avvikelser. Vidare en prognos av kostnads/intäkts- och verksamhetsutfall för återstoden av budgetperioden. Slutligen åtgärdsförslag för att styra kostnads/intäkts- och verksamhetsutfallet i rätt riktning. Kommununstyrelsekontoret ska överlämna en månatlig rapport avseende månaderna januari, februari, mars, maj, juli, september, oktober och november till kommunstyrelsens samordningsutskott. Dessa rapporter behandlas i samordningsutskottet i nära anslutning till rapporternas upprättande. Rapporten ska innehålla Resultaträkning med prognos över det ekonomiska utfallet till slutet av budgetåret Kommentarer om avvikelser från budget eller från tidigare prognoser Kommunstyrelsekontoret utarbetar tekniska anvisningar för upprättande av nämndernas månatliga rapporter. Sid 11 (15)

13 Delårsrapporter Enligt redovisningslagen ska kommunerna upprätta en delårsrapport minst en gång per år som omfattar minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. För kommunens del utgörs denna rapportering av två tertialrapporter (tertial 1:januari-april och tertial 2:januari-augusti). Kommunstyrelsen ska senast i juni resp. september överlämna delårsrapporten till kommunfullmäktige. Delårsrapporten ska bestå av: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person Prognos över förväntat helårsresultat per nämnd och bolag De begrepp och termer som används i delårsrapporterna ska överensstämma med de begrepp och termer som används i årsredovisningen. Delårsrapporten ska i övrigt innehålla en översikt liknande årsredovisningens förvaltningsberättelse men inte lika omfattande. Informationen ska omfatta förhållanden och händelser som bedöms viktiga för att som intressent kunna analysera kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning. Delårsrapporten ska även innehålla en redovisning över ev. ackumulerat underskott och en plan för hur underskottet ska åtgärdas. Kommunstyrelsekontoret bereder och upprättar förslag till delårsrapport. Förslaget tas fram med erforderligt stöd av kommunens förvaltningar samt från bolag och övriga organisationer som ska ingå i den sammanställda redovisningen. Kommunstyrelsekontoret upprättar tekniska anvisningar för delårsrapporten. Särskilda tilläggsanslag för innevarande kalenderår fastställs vid behov i kommunfullmäktige i samband med behandling av delårsrapporterna. Delårsrapporter i Stadsbacken AB Efter första och andra tertialet ska Stadsbacken AB överlämna till kommunstyrelsens finansutskott en ekonomisk rapport för Stadsbacken AB. Rapporten ska innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys med prognos över det ekonomiska utfallet till slutet av räkenskapsåret samt kommentarer. Stadsbacken AB beslutar om omfattningen av rapporter från dotterbolagen ingående i koncernen och utarbetar tekniska anvisningar för upprättande av bolagens rapporter. Sid 12 (15)

14 7. Uppföljning Syftet med kommunens redovisning sammanfattas i följande punkter: Ge en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens ekonomi och verksamhet Tillgodose externa och interna intressenters information om kommunens, och olika enheters, ställning och resultat Spegla kommunens resultat och ställning och på så sätt ge underlag för väl grundade beslut Uppföljningen till kommunledningen sker genom årsredovisning och intern kontroll. Årsredovisning Kommunstyrelsen ska senast i mars månad överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktige. Årsredovisningen ska bestå av: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en översikt över kommunens och bolagens utveckling för det enskilda året men även över tiden. I förvaltningsberättelsen kopplas utfallet för verksamhetsåret ihop med den av kommunfullmäktige fastställda mål- och resursplanen. Den sammanställda redovisningen ska bestå av en resultaträkning, en balansräkning och en finansieringsanalys. Kommunstyrelsekontoret bereder och upprättar förslag till årsredovisning. Förslaget tas fram med erforderligt stöd av kommunens förvaltningar samt från bolag och övriga organisationer som ska ingå i den sammanställda redovisningen. Kommunstyrelsekontoret upprättar tekniska anvisningar för årsredovisningen. Överföring av resultat Nämndernas resultat gäller över tiden. Huvudprincipen är därför att nämnderna (exkl. KS gemensamt) ska ta med sig resultat (samtliga avvikelser mot budget för verksamhet och investeringar) i bokslutet till nästkommande år. Kommunfullmäktige beslutar om överföring av resultat i samband med årsredovisning. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella undantag. Undantag från ovanstående huvudprincip ska normalt sett inte förekomma om det inte finns synnerliga skäl. Det som kan föranleda ett beslut om undantag från överföring av resultat (både kostnader och intäkter) är: händelser av force majeure karaktär eller svårpåverkbara poster (t.ex. socialbidragsutfall). Reglerna för överföring av nämndernas resultat och förbrukning av dessa gäller oavsett balanskravet och ses inte som ett avsteg från balanskravet. Nämnd beslutar om fördelning av överfört resultat på sina verksamheter. Dock ska dispositionen ske med försiktighet så tillvida att nämnden ej binder upp sig för åtaganden eller kostnader på längre sikt. Fördelningen får inte leda till att av kommunfullmäktige beslutade mål eller verksamhetsinriktning förändras eller äventyras. Disponering av tidigare överskott bör vara planerad och dispositionen redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. Sid 13 (15)

15 Intern kontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem och är en naturlig del i de fyra olika stegen analys-planering-styrning-uppföljning. För kommunen finns ett reglemente med tillämpningsanvisningar som reglerar ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelse, nämnd och förvaltning. Reglerna finns att tillgå på kommunens intranät ( gemensamt/info/kommunal författningssamling. Den del av intern kontroll som avses beträffande uppföljning är den årliga uppföljningen av intern kontroll. Detta görs i form av en särskild rapport till kommunfullmäktige vid årets slut i samband med upprättande av årsredovisningen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att en uppföljning sker inom respektive verksamhetsområde. Nämnden ska upprätta en årlig eller flerårig plan för uppföljning av den interna kontrollen och genomföra relevanta kontrollåtgärder. Därefter ska rapportering ske till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen upprättar efter årets slut en rapport till kommunfullmäktige med en sammanfattning av nämndernas rapportering av uppföljning av intern kontroll samt en bedömning av hur den interna kontrollen har fungerat i kommunen. Sid 14 (15)

16 8. Övrigt Utöver ovanstående regler för ekonomistyrning finns i Sundsvalls kommun ett antal riktlinjer, policy- och regeldokument som har koppling till ekonomiområdet. Dessa redovisas kortfattat nedan. Kontroll av ekonomiska transaktioner Kommunfullmäktige fastställer i särskilt beslut regler om kontroll av ekonomiska transaktioner (attestreglemente) och kommunstyrelsen anvisningar om tillämpningen av dessa regler. Regler för fakturering och krav Kommunfullmäktige fastställer i särskilt beslut regler om fakturering och krav. Medelsförvaltning, borgen Kommunfullmäktige fastställer i särskilt beslut regler för medelsförvaltningen (finanspolicy) i kommunen och dess helägda bolag samt regler för kommunala borgensåtaganden. Kommunstyrelsen fastställer i särskilt beslut anvisningar om tillämpningen av dessa regler. Kommunstyrelsekontoret ska upprätta, med årsbudgeten som utgångspunkt, en månatlig likviditetsplan för budgetåret för kommunen och kommunens internbank. Likviditetsplanen ska revideras löpande månad för månad. Bolagen ingående i Stadsbacken AB-koncernen ska upprätta årliga likviditetsplaner. Ägardirektiv för bolag i kommunkoncernen Utöver reglerna som fastställs i detta dokument fastställer kommunfullmäktige eller kommunstyrelse i särskilt beslut ägardirektiv för bolag i kommunkoncernen. Utöver dessa riktlinjer, policy- och regeldokument som har koppling till ekonomiområdet finns det i Sundsvalls kommun ett antal övriga styrdokument. Dessa dokument berör olika områden och ligger till grund för hur kommunens olika verksamheter ska agera. För vidare information kring kommunens olika styrdokument hänvisas till kommunens intranät ( under rubrikerna gemensamt/info/kommunal författningssamling. Sid 15 (15)