Reis et al., Stereokemi och läkemedelseffekter ett försummat kunskapsområde,

Transkript

1 Case 1 Stereokemi och läkemedel Talidomid utvecklades av det tyska läkemedelsföretaget Chemie Grünenthal och lanserades under slutet av talet som ett lugnande medel speciellt lämpligt för gravida kvinnor med graviditetsillamående. I Sverige lanserades medlet av Astra AB under beteckningen Neurosedyn på licens från Chemie Grünenthal. Läkemedelsverket i Sverige baserade sitt godkännande av Neurosedyn på de förstudier och djurförsök som Chemie Grünenthal försett Astra AB med. Senare visade det sig att Talidomid hade ytterst fosterskadande effekter som var som mest potenta under en tidig fas under graviditeten. Fosterskadorna orsakade främst missbilade extremiteter men även inre organskador. Globalt är antalet talidomidskadade varav ca 100 i Sverige men det finns inga uppgifter om antalet dödsfall preparatet egentligen har orsakat. 1. Hur spelar stereokemin en viktig roll i förståelsen av talidomids verkan? 2. Hade katastrofen kunnat undvikas med hjälp av tagen hänsyn till stereokemin för talidomid? 3. Hur ser användandet av talidomid ut idag? Reis et al., Stereokemi och läkemedelseffekter ett försummat kunskapsområde, Ellervik et. al, Molekyler i människans tjänst, Studentlitteratur, 2005 Talidomide i FASS, sertypeid=0

2 Case 2 Polymerer och Biokompatibilitet Dentala kompositmaterial består oftast av oorganiska partiklar i kombination med en polymer bas (resin). De oorganiska partiklar utgör en sk. Filler som kan bestå av tex. glas, kvarts eller kiseldioxid. Basen i sin tur utgörs av en monomerblandning, ofta baserat på dimetakrylat, BIS- GMA (bisfenol- a- glycidyldimetylakrylat) eller UEDMA (uretandimetakrylat). Vid polymeriseringen kan mellan 25% och 50% av monomererna förbli opolymeriserade och i slutlig komposit kommer ett visst antal oreagerade metakrylatgrupper förekomma samt ett visst antal fria monomerer. Dessa monomerer har visats sig vara cytotoxiska i cellkultur. 1. Vad innebär begreppet biokompatibilitet i samband med dentala kompositmaterial? 2. Löper tandvårdspersonal större risk än patienter att drabbas av allergiska reaktioner beroende på kontakt med kompositer och i så fall varför? 3. Frisättningen av bisfenol A diskuteras flitigt i media. Hur kan man som tandläkare svara en patient som är orolig för urlakning av bisfenol A från kompositmaterial? Referenser Anne Peutzfeldt, Dentala kompositmaterial, Socialstyrelsen, 2006, 17_ pdf Fleisch et. al, Bisphenol A and Related Compounds in Dental Materials, Pediatrics, 2010,

3 Case 3 Tandblekning Missfärgning av tänder kan drabba många individer speciellt vid olika sjukdomstillstånd eller konsumtion av tobak, kaffe, te eller vin. Många väljer idag att bleka sina tänder själva med kommersiellt tillgängliga produkter för en relativt billig peng. Granska några av de försäljare av tandblekningsmaterial som kan hittas på Internet och se om deras påståenden håller. 1. Vilka är de aktiva substanserna i tandblekningsmaterial man kan köpa via nätet? Finns det innehållsförteckningar att tillgå på hemsidorna? 2. Hur kan missfärgning av tänder förklaras organkemiskt och hur fungerar tandblekning kemiskt? 3. Finns det några risker med tandblekning? Förslag på hemsidor Referenser Wallman, Material för tandblekning, _ pdf

4 Case 4 Syra/bas- balansen i munhålan Tänder skyddas som bekant av emalj. Emaljen är ca 2 mm tjock och består till ca 98% av hydroxyapatit, (Ca5(PO4)3OH)n. Likt många mineralföreningar omgivna av vatten pendlar den ständigt mellan löslig form och utfälld form.. Ca5(PO4)3OH(s) -> 5Ca 2+ (aq) + 3PO4 3- (aq) + OH- (aq) Ju surare miljön blir i munhålan desto mer går reaktionen mot att lösa upp hydroxyapatit, vilket leder till kaviteter i tänderna. 1. I reklamen sägs ju: Varje gång du äter eller dricker något, startar ett syraangrepp på dina tänder. Tandemaljen blir mjuk och syraangreppen kan leda till hål i tänderna. Genom att tugga en bit Extra stoppar du syraattacken, skyddar tänderna mot karies och stärker tändernas emalj. Hur betraktar du detta påstående? Stämmer det och i så fall hur fungerar tuggummin? 2. De flesta tandhygeniska tuggummin idag är sötande med något annat än vanligt socker. Vilka substanser känner du till? Att vanligt socker inte används är lätt att förklara men vad är egentligen fördelen med de andra sockerarterna (vilka mekanismer bygger dessa fördelar på)? 3. Tillsats av fluor i munhålan är idag det enda kända sättet att motverka karies. Som bekant integreras fluor i tänderna vid remineralisation men fluor har även andra karieshämmande egenskaper. Vilka sätt att behandla med fluor känner du till? Fundera kring för och nackdelar med de olika metoderna. 4. Om en patient frågar dig om hur han eller hon lämpligen skall bete sig med avseende på fluorintag, hur skulle då din rekommendation se ut? Tex. Med avseende på tandborstning, när var hur, fluortabletter osv. Referenser: Oliveby, Fluorprofylax, 2008,

5 ceid/ /content/c %20fluorprofylax.pdf Loveren, Sugar Alcohols: What Is the Evidence for Caries-Preventive and Caries-Therapeutic Effects?, Caries Res 2004;38: ,