Värme, el och drivmedel från bioenergi El från vinden och vattnets rörelse Värme från luften, marken och vattnet Värme och el direkt från solen

Transkript

1 Energi som förnyas Värme, el och drivmedel från bioenergi El från vinden och vattnets rörelse Värme från luften, marken och vattnet Värme och el direkt från solen

2 Energianvändningen i Finland Finlands nordliga läge gör att vi behöver el för många ändamål. Under de mörka och kalla vintermånaderna behöver vi mycket artificiellt ljus och värmekällor. Störningsfri el- och värmeproduktion är ett grundvillkor för vårt liv. Långa avstånd och gles bebyggelse ökar energianvändningen inom trafiken. Den finska industrins processer, särskilt inom trä- och metallförädling och kemisk industri, förbrukar stora mängder el och värme. Av de växthusgasutsläpp som orsakar klimatuppvärmningen härstammar cirka 80 procent från energiproduktion och energiförbrukning, trafiken medräknad. På grund av klimatmålen vill man öka andelen förnybar energi ytterligare, trots att vi tillsammans med Sverige, Lettland och Österrike hör till de ledande EU-länderna i fråga om användning av förnybar energi. Finland är känt som ett land med stark kompetens särskilt inom bioenergi. Andelen förnybar energi i vissa EU-länder samt kommissionens förslag till bindande mål, % av slutförbrukningen Sverige 40 % (49 %) Lettland 35 % (42 %) Finland 28 % (38 %) Österrike 23 % (34 %) EU % (21,5 %) 2005 (mål 2020) Användningen av förnybar energi varierar mycket i EU-medlemsländerna. Finland placerar sig högt upp i jämförelsen med en 28-procentig andel förnybar energi av slutförbrukningen. I enlighet med gemenskapens mål försöker vi höja andelen förnybar energi till 38 procent fram till Enligt direktivet om främjande av förnybar energi utarbetar även Finland en nationell handlingsplan som ska lämnas till kommissionen senast den 30 juni

3 Ökad andel förnybar energi På grund av klimatförändringen står vår energiförsörjning inför en stor omvälvning i vår strävan mot ett kolneutralt energisystem. Den energipolitiska visionen är att Finland kan övergå till en utsläppssnål energiförsörjning där andelen förnybar energi fram till 2050 är cirka 60 procent, om vi lyckas stoppa ökningen av den totala energianvändningen och i stället få förbrukningen att gå ner. Användningen av förnybar energi och målen för den per energikälla och i slutförbrukning, terawattimmar TWh (1 TWh = 3,6 PJ) mål Bränslen som är beroende av industrins produktion Avlut (svartlut) 36,7 43,3 38 Virkesrester från industrin 23,1 26,7 22 Sammanlagt 59,8 70,0 60 Föremål för politiska åtgärder A. Inget stödbehov Vattenkraft 13,6 11,3 14 Returbränslen och de billigaste biogaserna 1,7 1,9 3 B. Litet stödbehov Skogsflis 1 5,8 7,2 21 Småskalig användning av ved 13,4 13,4 13 Träpellets och åkerbiomassa 0,1 0,1 3 Värmepumpar 1,8 2,4 5 C. Stort stödbehov Övrig biogas 0 0 0,5 Flytande biobränslen 2 0,0 0,0 6 Vindkraft och solenergi 0,2 0,1 6 Sammanlagt 94,9 102,7 128 varav trädbränslen sammanlagt 3 19,4 19,3 37 Slutförbrukning av förnybar energi Utöver detta räknar man med att skogsflis används som bränsle i bioraffinaderier 2 Innefattar biodrivmedel för fordon och arbetsmaskiner samt bioeldningsolja för uppvärmning 3 Innefattar inte avlut eller virkesrester från industrin Finlands energiförsörjning baserar sig på ovanligt mångsidiga energikällor såsom olja, trädbränslen, kol, kärnenergi, naturgas, torv och vattenkraft. Energiproduktionens verkningsgrad förbättras av den utbredda kraftvärmeproduktionen. Enligt Finlands långsiktiga klimat- och energistrategi (2008) kommer andelen inhemsk energi, och i synnerhet andelen förnybar energi, att öka betydligt från den nuvarande nivån. Enligt den förpliktelse som Europeiska kommissionen fastställt är målet att höja andelen förnybar energi i Finland till 38 procent av slutförbrukningen fram till Man har beräknat att Finlands naturtillgångar möjliggör en ökad användning av förnybar energi. För att nå målet effektiveras stöd- och styrsystemen. Därmed underlättas en ökad övergång till förnybar energi. Detta lyckas genom en kraftigt ökad användning av träbaserad energi, avfallsbränslen, värmepumpar, biogas och vindenergi. Samtidigt försöker man effektivera energianvändningen så att den totala förbrukningen minskarr. Den totala energiförbrukningens fördelning per energikälla i Finland 2007 trädbränslen 20 % vatten- och vindkraft 3 % övriga 2 % nettoimport av el 3 % torv 5 % naturgas 10 % olja 24 % kärnenergi 17 % kol 13 % År 2007 var den totala energiförbrukningen i Finland petajoule PJ eller cirka 411 terawattimmar. Källa: Energistatistik, Statistikcentralen 2008 I framtiden producerar hushållen kanske el själva med vind eller solpaneler och antingen matar in överskottet i nätet eller får den tillskottsenergi de behöver från nätet. Tekniskt är en decentraliserad elproduktion redan möjlig. 3

4 Varför förnybar energi? Den tidiga industriproduktionen stödde sig på förnybar energi, vatten- och vindkraft samt värme från trä. Senare fick produktionens utveckling sin kraft från fossila bränslen, som man i dag söker alternativ till av flera skäl. En viktigare faktor än den begränsade tillgången till fossila bränslen är i dag bekämpningen av klimatförändringen, det vill säga behovet av att begränsa höjningen av jordens medeltemperatur genom att minska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt främjas användningen av inhemska energikällor. Effektivare energianvändning och energiproduktionssätten är nyckelfaktorer vid bekämpningen av klimatförändringen. Energisnål teknik, förnybara energikällor och därtill hörande teknik är därför en del av utvecklingen nu och i framtiden. Höjda världsmarknadspriser på olja, stenkol och naturgas samt EU:s pris på utsläppsrätter förbättrar den förnybara energins konkurrenskraft i framtiden. I Finland har man kommit långt med utvecklingen av maskiner och metoder för uttag och transport av energived. Grot tillvaratas effektivt i samband med slutavverkning. Förnybar energi är lönsam Användning av förnybar energi minskar koldioxidutsläppen märkbart. Användning av förnybar energi är ett led i en hållbar utveckling. När energin är inhemsk minskar importberoendet samtidigt som arbetstillfällena och försörjningsberedskapen ökar. Att energin är förnybar är en bra sak, det är till klar fördel för producentens och användarens image. Användning av förnybar energi stödjer finsk forskning och utveckling. Rätt planerat och genomfört ökar uttaget av energived tillväxten i gallrade skogar och underlättar skogens förnyelse efter avverkningen. Den allmänna opinionen och de politiska målen stödjer förnybara alternativ. Nackdelarna då? Inga energiproduktionssätt är helt utan nackdelar. En sakkunnigt genomförd användning av förnybar energi medför mindre olägenheter än de övriga kända energiformerna. Grotuttaget kan fördröja uppväxten av ungskog, men t.ex. på torvmarker kan näringsförlusterna motverkas genom gödsling med aska. Dåliga anläggningar och ofullständig förbränning kan ge upphov till skadliga utsläpp av kolväten, koloxid och partiklar vid förbränning av trä. Vattenmiljön påverkas när sjöar och vattendrag byggs ut och regleras för energiproduktion. Utan omsorgsfull planering kan vindkraftverken störa bosättningen, landskapet och naturen. 4

5 Förnybar energi främjas målmedvetet En luftvärme - pump är en bra tillskottsvärmekälla särskilt som komplement till elvärme. Finlands energibeskattning och energistöd utvecklas så att de stödjer en minskning av växthusgaserna, energieffektivitet och användning av förnybar energi. Staten stödjer företagens energilösningar och energiinvesteringar för att energiförsörjningen ska bli mera miljöanpassad och ny teknik tas i bruk i stor skala. Forskning och produktutveckling i branschen stöds på bred basis. För att främja elproduktion som baserar sig på förnybar energi införs i vårt land ett marknadsbaserat garantipris, en inmatningstariff som delvis ersätter skattestöd för elproduktion och en del av investeringsstöden. I garantiprissystemet som träder i kraft 2010 betalar elanvändarna skillnaden mellan marknadspriset och garantipriset, om marknadspriset är lägre än det överenskomna garantipriset. Garantiprissystemet ska åtminstone gälla vindkraft och biogas och senare eventuellt även annan förnybart producerad el. Inom värmeproduktionens alla delområden finns det möjligheter att öka användningen av förnybar energi. För nybyggen skärps byggbestämmelserna som rör energiprestanda med ungefär en tredjedel Vid ombyggnad beviljas bostadshus, närmast flervånings- och radhus, energiunderstöd för förbättring av energieffektiviteten och för byte av uppvärmningssätt. De som energisanerar småhus kan få förbättrat hushållsavdrag. Därtill används energiunderstöd för småhus som kompletterande stöd till hushåll med små inkomster. Även inom trafiken ökas användningen av alternativa drivmedel och energikällor. I inledningsskedet har man ökat användningen av flytande biodrivmedel genom en distributionsskyldighet. Användningen av biodrivmedel kan styras till andra generationens biodrivmedel t.ex. genom beskattning. Energi som producerats med skogsflis, vindkraft och värmepumpar i Finland sedan 1990 och mål för ökningen fram till 2020, terawattimmar TWh 21 TWh Skogsflis Vindkraft Värmepumpar mål Det finns goda förutsättningar för en ökad användning av skogsflis från grotuttag och gallring av bestånd som biobränsle. Mängden kan mer än fördubblas från 2006 års nivå fram till Bränslekedjans funktion från skog till energiproduktion måste emellertid säkras, och vid utvecklingen av den har modern informationsteknik en nyckelställning. Hittills har byggandet av vindkraft varit blygsamt i Finland, men de nya byggnadsplanerna är så omfattande att det är möjligt att nå målet på sex terawattimmar. Den så kallade Vindatlasen som kartlägger vindförhållandena och det planerade garantipriset för vindkraften kommer att sätta fart på utvecklingen i branschen. Mängden värmeenergi som produceras med värmepumpar kan fördubblas fram till

6 Förnybara energikällor och målen för användningen i Finland De många möjligheternas bioenergi från skogarna Biprodukterna från skogsindustrins processer utnyttjas i Finland till fullo antingen i industrins egna pannor eller i externa kraftverk och värmecentraler. Exempel på biprodukter är bark, sågspån och andra virkesrester från mekanisk träförädling samt svartlut som uppstår vid produktion av cellulosa. Biobränslen används också för kraftvärmeproduktion med god verkningsgrad. Vid skogsskötsel och avverkning uppstår stora mängder gallrings- och annat trämaterial som inte duger till råvara för träförädling. Biomassa som består av grot, klenträd, stubbar och rötter kallas skogsflis. Det finns potential för en ökad användning av skogsflis. Finlands mål är att från 2008 till 2020 öka användningen av skogsflis från cirka 4,7 till drygt 12 miljoner kubikmeter fast mått. Avsikten är att använda skogsflis direkt inom energiproduktionen och som råvara för flytande biodrivmedel. Bioenergi från jordbruken Svartlut som är en biprodukt vid kemisk träförädling är den viktigaste förnybara energikällan i Finland. Eftersom skogsindustrins produktion väntas avta minskar svartlutens betydelse. Jordbruket erbjuder flera råvaror för produktion av förnybar energi. Växt- och djurbaserad biomassa förbränns direkt inom energiproduktionen, förädlas till flytande bränslen och processas till biogas. Rörflen är den viktigaste åkerväxten som används som bränsle i stora energianläggningar. I Finland är gödsel, diverse biprodukter från djur samt annat organiskt material de vanligaste råvarorna för biogas som produceras på jordbruk och i landsbygdsföretag. Användningen av växtmassa ökar inom produktionen av biogas. Finland har som mål att främja produktionen av energigrödor och användningen av bioenergi från jordbrukets sidoflöden och gödsel bland annat i biogasform så att den förnybara energin som erhålls från dessa uppgår till cirka 4 5 terawattimmar. Andra viktiga biogasproducenter förutom jordbruken är avloppsreningsverk och soptippar. Värmeföretagande, det vill säga produktion och försäljning av värme till kunden, förekommer vid väldigt många regionvärmecentraler och fastighetsvärmecentraler. I vårt land sköter värmeföretagare nästan 400 värmeanläggningar med en sammanlagd panneffekt på cirka 200 megawatt. 6

7 Bioalternativ för uppvärmning Inom produktionen av fjärrvärme och regionvärme har biobränslena fått ett bra fotfäste i många små och medelstora värmeverk. I hushållen har den traditionella vedeldningen bevarat sin ställning särskilt som en säker och ekonomisk tillskottsvärmekälla och den kommer att ha en fortsatt viktig roll i framtiden. För att förbättra förbränningens verkningsgrad och minska partikelutsläppen vid vedeldning bedrivs utvecklingsarbete om riktiga eldningsmetoder, högklassig ved och eldstäder. Inom uppvärmningen utreds och utvecklas även möjligheterna att ersätta mineralolja med biobaserade bränslen. I Finland finns det goda förutsättningar för att värma hus med träpellets. Pellets pressas närmast av rester från mekanisk träförädling och kan användas i kraftverk, värmecentraler och uppvärmning av småhus. Pelletseldning är ett modernt och relativt bekvämt uppvärmningssätt. Trä, avfall och åkerbiomassa blir drivmedel När det gäller biodrivmedel i trafiken vill Finland främja andra generationens flytande biodrivmedel, där råvaran inte är en produkt som används som föda. De viktigaste inhemska råvarorna är trä-, avfalls- och åkerbiomassa. Enligt Europeiska kommissionens förslag ska andelen förnybar energi i trafiken, inbegripet förnybar el, vara minst 10 procent år Finland har förbundit sig till detta mål, vilket innebär att användningen av förnybar energi skulle kunna uppgå till cirka 6 terawattimmar år Energi ur avfall på ett klokt sätt Det primära inom avfallshanteringen är att förebygga uppkomsten av avfall. Bara den del av avfallet som inte kan återanvändas eller återvinnas på ett rationellt sätt lönar sig att bränna. Drygt hälften av hushållsavfallet är bioenergi. Finland utvecklar energianvändningen av avfall i den riktning som är effektivast i miljöhänseende. Målet är att användningen av returbränslen som energikälla ska vara minst en och en halv gång större år Rötning av avfall till biogas och parallell förbränning av utsorterad energifraktion kommer i första hand. Biogas kan användas inom el- och värme produktionen och efter rening även som gasformigt drivmedel i trafiken. Rörflen är den intressantaste åkerenergigrödan i finska förhållanden. Arten är vildväxande i Finland och ger god skörd förädlad till energigröda. Rörflen kan odlas på åkrar och avslutade torvtäkter. 7

8 El från vinden I Finland finns det goda förutsättningar och tillväxtmöjligheter för vindkraft. Strävan är att koncentrera byggandet av industriell vindkraft till de områden där den är kostnadseffektivast och helst till stora sammanhängande vindkraftsparker. Hittills har vindkraftverk närmast byggts vid kusterna, men de nya byggnadsplanerna sträcker sig från havsområdena till inlandet. Småskalig vindkraft byggs också i allt större utsträckning. Vindatlasen som utarbetades beskriver vindförhållandena i hela Finland. Med hjälp av informationen i Vindatlasen kan olika områdens lämplighet för vindkraftsproduktion granskas tillförlitligare än förut. Målet är att höja den totala installerade vindkraftseffekten till ca megawatt fram till Då skulle årsproduktionen av vindkraft vara uppe i 6 terawattimmar. För att målet ska nås behövs det sannolikt även havsbaserade vindkraftsparker. För att främja byggandet av vindkraft bereds ett garantiprissystem som enligt planerna ska införas Vindkraftverk planeras längs kusten, i havsområdena och i de lapska fjällen. Effekthöjningar i gamla vattenkraftverk Vattenkraft är en ren och förnybar energiproduktionsform. Finland producerar i medeltal 13 terawattimmar vattenkraft per år, vilket täcker 15 procent av den totala elförbrukningen. Det här utgör cirka 3 4 procent av den totala elanskaffningen, beroende på nederbördsmängderna. Produktionen av vattenkraft ökas huvudsakligen genom att man påskyndar effekthöjningar i befintliga vattenkraftverk och främjar användningen av småskalig vattenkraft. Då skulle årsproduktionen av vattenkraft kunna stiga till över 14 terawattimmar. Finlands stora vattenkraftverk byggdes på och 1960-talet. Förnyande av turbiner, generatorer och styr- och automationsteknik kan förbättra deras kapacitet med över 20 procent. 8

9 Solen en viktig resurs Det är klokt att utnyttja solenergi i Finland. Bara under midvintern står solen så lågt på våra breddgrader att den inte ger någon nämnvärd kraft för värme- eller elproduktion. Omsorgsfull planering och ersättande av byggnaders ytmaterial med solpaneler eller solfångare kan förbättra totalekonomin för solenergi. Man vill främja anslutning av solvärme till vattenburna system och uppvärmning av tappvarmvatten. Solvärmesystem har installerats som tillskottsvärme källa särskilt i oljeeldade fastigheter. Det är rätt dyrt att producera solel med dagens teknik. I framtiden kan solel bli betydligt populärare om man lyckas få ner tillverkningskostnaderna för solpaneler och förbättra deras verkningsgrad. Nya innovationer som tas fram genom forskning och utveckling kan förändra situationen till solelens fördel. Värmepumpar utnyttjar värmen från omgivningen Vid husuppvärmning är värmepumpar ett beaktansvärt alternativ. De utnyttjar värmen från omgivningen, det vill säga marken, vattnet eller luften, och minskar därmed behovet av övrig energi. Mark- och luftvärmepumpar har blivit vanligare särskilt i nya och sanerade småhus. Branschen har vuxit kraftigt sedan år Målet är att mängden nyttoenergi som produceras med värmepumpar och räknas som förnybar energi ska vara uppe i 5 terawattimmar år Även i Finland kan solvärme utnyttjas största delen av året. 9

10 Marknadsföring och möjligheter I Finland tillverkas många produkter inom ren teknik för exportmarknaden. Exporten av energiteknikprodukter har ökat kraftigt under de senaste åren. Finlands skogsresurser inventeras regelbundet och därför är möjligheterna att utnyttja dem för bioenergi välkända. Klimatförändringen är ett hot, men den skapar också en ny efterfrågan på produkter och metoder inom förnybar energi och energieffektivitet. Finland siktar på en betydande ökning av användningen av förnybara energikällor och på aktivt samarbete med andra länder. Arbets- och näringsministeriet har en central roll vid uppnåendet av energimålen för Finland. Det finländska kunnandet särskilt om kostnadseffektivt utnyttjande av biomassa och kraftvärmeproduktion är ett starkt trumfkort som kan vara efterfrågat i många länder. Tack vare sin utmärkta know-how och sina innovativa produktionssystem har Finlands energi- och miljöindustri möjligheter på den globala marknaden. Bekämpningen av klimatförändringen kräver en övergång till en energiförsörjning med minimerade utsläpp. I Finland bedrivs spetsforskning på om rådet vid flera universitet och yrkeshögskolor samt vid statens tekniska forskningscentral VTT. Som grund för framtidens energitekniklösningar har man tagit fram scenarier där man bedömt efterfrågan på finsk ren energiteknik ute i världen. I de scenarier där växthusgasutsläppen begränsades kraftigt ökade investeringarna i vindkraft och bioenergi mångtiofalt fram till Företag, universitet och forskningsinstitut har byggt upp ett nära samarbete och strategiska center för spetskompetens (SHOK). Det strategiska centret för energi och miljö CLEEN Ab sammanför forskningsenheter med företag som utnyttjar forskningsresultaten. Ett nära samarbete bedrivs bland annat för kolneutral energiproduktion, decentraliserade energisystem och förnybara bränslen. Varumärket Cleantech Finland erbjuder också stöd särskilt för exportsatsningar. Varumärket har till syfte att samla företag i miljöbranschen och genom samarbetet hitta produkter och lösningar inom ren teknik för exportmarknaden. Många finländska organisationer medverkar i internationella program som stödjer målen för den nationella klimatstrategin. Vi är med i samprojekt i EU-länderna samt bl.a. i Finlands närområden och Östersjöområdet. T.ex. arbetar Motiva för en spridning av förnybar energi med hjälp av kommunikation, marknadsföring och projektarbete. Ett gott samarbete med olika aktörer ger resultat. 10

11 Information om förnybar energi Arbets- och näringsministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och miljöcentralerna, Kommunikationsministeriet, Motiva, De lokala energibyråerna, Skogscentralernas träenergirådgivare ger information om träenergi, Miljömärkning av energi, och Föreningar för förnybar energi Finbio rf, Träenergi rf, Finska vindkraftföreningen rf, Vindkraftföreningen rf Finska värmepumpsföreningen SULPU rf, Soltekniska föreningen rf, Pienvesivoimayhdistys ry, Finlands Biogasförening rf, Finska Pelletsenergiföreningen, Strategiska centret för energi och miljö CLEEN Ab, Forskning och utbildning Skogsforskningsinstitutet, VTT, Arbetseffektivitetsföreningen rf, Meteorologiska institutet, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Aalto-universitetet, Tekniska högskolan, Vasa universitet, Villmanstrands tekniska universitet, Tammerfors tekniska universitet, Åbo Akademi, Norra Karelens yrkeshögskola, Jyväskylä yrkeshögskola, Kymmenedalens yrkeshögskola, Tavastlands yrkeshögskola, Uleåborgs universitet, Information om klimatförändringen Källor: Klimat- och energistrategi på lång sikt, SRR 11/2008 Statistikcentralen, Energistatistik Skogsstatistikmeddelande 15/2009, Metla Vindkraftstatistik i Finland, VTT Arbets- och näringsministeriet har finansierat utgivningen av denna broschyr. Miljöorganisationer Dodo rf, Greenpeace, Maan ystävät, Finlands Naturskyddsförbund rf, WWF Finland, Utveckling och finansiering av affärsverksamhet Tekes, Teknologicentren, Finpro, Green Net Finland rf, 11

12 Urho Kekkonens gata 4 6 A PB Helsingfors Foto: Helena Inkeri/Gorilla, Metla/Erkki Oksanen, Kimmo Haimi, Kari Rissa/Karissa Oy, Juhani Rahkonen, Kemijoki Oy och Moventas Oy och Ari Andersin, Antje Neumann, Merja Otronen och Olavi Alatalo / Vastavalo Text: Sirpa Mustonen, Iiris Lappalainen och Motiva Ab Layout: Merja Sainio/Designio Tryckt hos: Lönnbeg Print, Helsingfors 09/2009 Papper: Munken Polar 170 g Upplaga: ex. Broschyren finns även på finska och engelska. Telefon Fax Trycksak