B Ä S T A P R A X I S Bästa praxis 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B Ä S T A P R A X I S 2 0 1 0. Bästa praxis 2010"

Transkript

1 B Ä S T A P R A X I S Bästa praxis 2010

2

3 Landsbygdsnätverket hyllar bästa praxis på landsbygden Målet med landsbygdsnätverkets verksamhet är att presentera resultaten av arbetet med att utveckla den finländska landsbygden och att förmedla god praxis för vidareutnyttjande. Såväl det stora antalet idéer och innovationer som deltagare i tävlingen Bästa praxis 2010 visar att det finns kunniga och uppfinningsrika aktörer på landsbygden som förmår samarbeta. Information om den goda praxis som dessa har åstadkommit ges förutom i denna broschyr i databasen Bästa praxis på webbplatsen I den här broschyren presenteras finalisterna i tävlingen Bästa praxis De representerar pärlorna inom arbetet med att utveckla den finländska landsbygden. I databasen Bästa praxis finns också många andra goda exempel, som inte platsade bland de 20 finalisterna denna gång. Det är utmanande att välja ut de bästa bland många bidrag till god praxis, eftersom det inte finns någon entydig segrare. Därför vill jag uppmuntra alla att bekanta sig med det breda utbudet av resultat av arbetet med att utveckla den finländska landsbygden och att tillämpa god praxis så som ni finner det bäst även i er egen verksamhet. Som deltagare i tävlingen 2010 godkändes kandidater som hade fått finansieringsbeslut inom ramen för programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland respektive på Åland före utgången av januari Närings-, trafik- och miljöcentralerna, Ålands landskapsregering samt LEADER-aktionsgrupperna bedömde tävlingsbidragen inom sina egna verksamhetsområden. De bästa bidragen inom respektive område deltog i en riksomfattande bedömning, där arbetsgruppen för Bästa praxis 2010 utsåg finalisterna till sex tävlingsserier. Serierna var årets LEADER-projekt, årets utvecklingsprojekt, årets landsbygdsinvestering, årets landsbygdsinnovation, årets miljösatsning och årets landsbygdsfinansiär, som denna gång valdes bland närings-, trafik- och miljöcentralerna. De slutliga vinnarna i serierna utsågs av en jury och offentliggjordes på Landsbygdsgalan den 7 oktober. Att utveckla landsbygden utgör ett långsiktigt arbete, som fortgår också efter att festligheterna är över. I egenskap av ordförande för arbetsgruppen Bästa praxis 2010 vill jag framföra mitt tack till alla ni landsbygdsaktörer som har förmedlat er egen goda praxis vidare. Jag vill också framföra ett välförtjänt tack till medlemmarna i arbetsgruppen för Bästa praxis och till Bästa praxis 2010-juryn, som utifrån sin sakkunskap har utsett de bästa bland alla bidrag till god praxis. Detta uppmuntrar oss till fortsatt arbete till förmån för en livskraftig landsbygd. Nya resultat av arbetet med att utveckla landsbygden aktualiseras återigen i tävlingarna Bästa praxis 2012 och Ordförande för arbetsgruppen Bästa praxis 2010 Teemu Hauhia nätverksledare, JSM/Landsbygdsnätverksenheten Bästa praxis 2010 b ä s t a p r a x i s

4 Årets Leader-projekt Lutunen I Målet med projektet Lutunen I är att göra nätverket av naturleder i Mellersta Finlands norra del mer kända och utveckla färdigheterna hos företagen i området att utnyttja nätverket av leder för naturturism. Lutunen I är en del av en större helhet av projekt som inleddes Projektets mål är att utnyttja det nyligen iståndsatta nätverket av naturleder och säkerställa att investeringarna inte går till spillo. För att göra nätverket av naturleder mer känt och öka användningen av det inrättades en berättelse- och objektbank som bygger på geografisk information. Till banken producerades material i samarbete med lokala kulturproducenter. I syfte att stöda marknadsföringen av naturledsnätverket inrättades även en bildbank och producerades en dvd som handlade om naturupplevelser vid den finländska identitetens rötter. I samarbete med turistföretagen och utvalda objekt utarbetades en modell för bästa förfaranden, som kan användas då man utformar produkter av turisttjänster. Projekthelheten fortsätter med projekten Lutunen II A och B, som utvecklar företagens verktyg för nätverksbygge och konkreta säljklara turistprodukter. Projektet genomförs av: Saarijärven Seudun Yrityspalvelu Oy Finansiär: Maaseudun Kehittämisyhdistys Viisari ry 4 B ä s t a p r a x i s

5 Årets Leader-projekt Motion och miljökunskap i terrängen Målet med projektet Motion och miljökunskap i terrängen är att öka naturkunskaperna hos barn och unga och få dem att motionera mer. I projektet utnyttjas närområdet som motionsplats fungerar skolan och dess närmaste omgivning. I projektet får unga utbildning i att göra kartor över närområdet, och de uppmuntras också till företagande. De färdiga kartorna används för att arrangera orienteringsäventyr. Äventyrsevenemangen är avsedda för skolelever mellan 7 och 15 år. De ordnas utanför skoltid, men i terrängen nära skolan. I projektet har medverkat 16 skolor. Sammanlagt 36 kartor har ritats, och under projektets gång har det ordnats 18 evenemang som aktiverat barn och unga att använda kartorna. Under projektet grundades också ett företag som är specialiserat på kartritning. Projektet fick mycket publicitet och i evenemangen deltog cirka personer. Projektets andra fas har inletts i Lovisaområdet och ett nytt projekt förbereds i Mäntsälä. Projektet genomförs av: OK orient Finansiär: Maaseudun kehittämisyhdistys SILMU ry b ä s t a p r a x i s

6 Årets Leader-projekt UPV Icehearts Det viktigaste målet med projektet UPV Icehearts är att vara ett barnskyddsmässigt stöd för barn som behöver särskilt stöd i sin uppväxt och deras familjer i skolan och på fritiden. Syftet med projektet är att etablera Icehearts-verksamheten, som fungerat i storstaden Vanda, i Ulfsby. Projektet sammanför aktörer inom den offentliga, privata och tredje sektorn. Verksamhetsmodellen är särskilt inriktad på barn som hotas av utslagning och för vilka det är svårt att klara av skolgången och sociala situationer i vardagen. Icehearts erbjuder barnet möjlighet att utveckla sina sociala färdigheter genom motion och gemensamma aktiviteter och med stöd av en professionell fostrare. Genom projektet har man kunnat stöda barn som hotas av utslagning och deras föräldrar, och detta har förbättrat arbetsron i skolklasserna avsevärt. Verksamheten håller på att spridas till andra kommuner i Västra Finland. Projektet genomförs av: UPV Icehearts ry Finansiär: Karhuseutu ry 6 B ä s t a p r a x i s

7 Årets Leader-projekt Attraktiva Vesanto Målet med projektet Attraktiva Vesanto är att öka interaktionen och nätverkandet mellan fritidsboende och lokalbefolkning i Vesantoområdet samt att förbättra förutsättningarna för flexibelt boende. Samarbete spelar en framträdande roll i projektet. Företagarna i området har på eget initiativ börjar utveckla områdets attraktionskraft och image i syfte att göra de fritidsboende till en del av livet i Vesanto och få dem att tillbringa mer tid på orten. Centrala åtgärder som vidtogs i anslutning till projektet var att ordna evenemang för fritidsboende i Vesanto, sprida information, grunda ett parlament för semesterboende, inleda företagsfadder- och lokal fadderverksamhet, genomföra en utredning om distansarbete och distansföretagande samt att förbättra förutsättningarna för distansarbete, bl.a. genom ett försök med ett kontor för distansarbete och bredbandsrådgivning. Möjligheterna att bedriva näringsverksamhet i Vesanto och marknadsföringen av orten utvecklas med öppet hus-evenemang samt genom att göra upp en utvecklingsplan för fotbollsevenemanget Reiska VM, som ordnas på orten. Reiska VM är en fotbollsturnering som spelas i Reiskatofflor. Man försöker förbättra förutsättningarna för boende genom ett tomtbörsförsök och en utredning av flexibiliteten i tjänsterna. Som en indirekt effekt av projektet håller ny företags- och utvecklingsverksamhet på att etableras i Vesanto. Effekten är ytterst betydande för kommunen, som har invånare. Sedan tidigare finns det 15 industriella arbetsplatser i området, och nu skapas 30 nya arbetsplatser. Projektet genomförs av: Vesannon Yrittäjät ry Finansiär: Maaseudun Kehittämisyhdistys Mansikka ry b ä s t a p r a x i s

8 Årets utvecklingsprojekt Tjuren vid hornen Målet med projektet Häävi (Härkää sarvista, Tjuren vid hornen) är att bevara och förbättra lantbruksnaturens och kulturlandskapets mångfald och att bredda kreatursgårdarnas verksamhet i samband med förändringen av lantbruket. Projektet strävar efter att effektivera användningen av betande djur inom landsbygdens landskapsvård. Projektet genomförs i Mellersta Finlands, Södra Savolax, Birkalands och Österbottens landskap. Projektets planeringsobjekt finns på gårdar, i traditionella biotoper, på naturskyddsområden, på Natura 2000-områden, i byarnas närmiljöer samt på värdefulla landskapsområden. Ett välskött landskap är vackert! Betesdrift är ett bra sätt att sköta landskapet, eftersom den främjar bevarandet av lantbruksnaturens och kulturlandskapets mångfald. Traditionella biotoper och många utrotningshotade organismer klarar sig inte utan kontinuerlig skötsel. Landskapsvård med bete är också en potentiell inkomstkälla för kreatursgårdarna. Målet med projektet är att engagera lokalbefolkningen i arbetet med att främja naturens mångfald samt att öka utnyttjandet av specialstöden för jordbruket för landskaps- och naturvård. Som ett resultat av projektet bildas företag inom natur- och landskapsvård på landsbygden. Projektet bidrar till att bevara kreatursgårdarna och erbjuder dem fler inkomstkällor. Projektet är särskilt till nytta för kreatursgårdarna, föreningarna och bygemenskaperna i projektområdet, men också för alla som är bosatta eller på besök i området. Projektet genomförs av: NTM-centralerna i Mellersta Finland, Birkaland, Södra Savolax och Södra Österbotten, ProAgria Birkaland och Södra Savolax samt Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Finansiärer: NTM-centralerna i Mellersta Finland, Birkaland, Södra Savolax och Österbotten. 8 B ä s t a p r a x i s

9 Årets utvecklingsprojekt LAPPI LUO, Arbetsprogram för naturprodukt- och livsmedelsbranscherna i Lappland Målet med projektet LAPPI LUO är att engagera organisationerna inom naturprodukt- och livsmedelsbranscherna i Lappland inom den branschgemensamma utvecklingsverksamheten. Målet med utvecklingsverksamheten är att främja verksamhetsförutsättningarna för naturprodukt- och livsmedelsbranscherna i Lappland, öka kunskaperna inom dessa branscher, stärka styrningen av utvecklingsarbetet samt öka företagandet och sysselsättningsmöjligheterna i de aktuella branscherna. Naturproduktbranschen är en av de prioriterade branscherna i Lappland och därför är det viktigt att samordna projekten i detta område. I branschen pågår flera projekt som har ett bra samarbete tack vare det samordningsarbete som görs inom ramen för projektet LAPPI LUO. Projektet bygger på en ny verksamhetsmodell som siktar på att etablera ett brett samarbete mellan intressenter kring kontaktytor. För utvecklingsarbetet svarar en ledningsgrupp som består av beslutsfattare från de olika samarbetsorganisationerna tillsammans med separata expertarbetsgrupper, som behandlar ämnesspecifika frågor. En forskningssamordnare som arbetar i projektet främjar forskningsprojekten inom branscherna. Syftet med det omfattande intressentsamarbetet är att göra utvecklingsarbetet i de aktuella branscherna till en del av organisationernas ordinarie verksamhet. Projektet genomförs av: MTT Rovaniemi, ProAgria Lappland och Lapplands 4H-distrikt Finansiär: NTM-centralen i Lappland b ä s t a p r a x i s

10 Årets utvecklingsprojekt METKA, Lönsam skogsenergi Projektet METKA är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att höja lönsamheten och kvaliteten inom inköpskedjan för skogsenergi. Den forskning som görs inom ramen för projektet gynnar direkt utvecklandet av inköpskedjan för skogsenergi exempelvis genom korrekta materialval och logistikstyrning. Projektet är mycket viktigt i Tavastland, eftersom flisbränsle måste kunna levereras till driftställena till ett konkurrenskraftigt pris. Det ska också vara lönsamt för alla parter att medverka i inköpskedjan för skogsenergi. Utifrån forskningsresultaten i projektet utformas en verksamhetsmodell för skogsenergi som bildar logistiskt lönsamma helheter av små energivirkespartier. I samarbetsprojektet medverkar de stora skogsvårdsföreningarna i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Som forskningsanstalter medverkar TTS och Skogsforskningsinstitutet. Projektets resultat tas omedelbart i bruk i inköpskedjan för skogsenergi. I syfte att ge projektets resultat en bred spridning har det planerats ett särskilt METKA-utbildningsprojekt. Projektet genomförs av: Skogsvårdsföreningen i Egentliga Tavastland Finansiär: NTM-centralen i Tavastland 1 0 B ä s t a p r a x i s

11 Årets utvecklingsprojekt Lönsamt miljöföretagande i Birkaland Avsikten med projektet Lönsamt miljöföretagande i Finland är att utveckla och öka natur- och landskapsvården. Inom ramen för projektet försöker man hitta företagare som är villiga att sköta sammanlagt femton landskapsvårdsobjekt inom fem kommuners och två elnätsbolags områden. Företagarna ska iståndsätta åkrar och ängar som har varit oskötta. Målet är att bidra till öppna landskap och biologisk mångfald genom bete, slåtter och röjning. Det är första gången som elnätsbolag i landskapsvården går in för skötselmetoder som främjar den biologiska mångfalden. Bland reviren finns ett objekt där det förekommer sotnätfjärilar. Sotnätfjärilen är sällsynt och utrotningshotad i hela Nordeuropa. Då de igenvuxna ängarna röjs förbättras fjärilartens möjligheter att överleva. När områden som är av stor betydelse för landskapsbilden iståndsätts ökar trivseln i områdena avsevärt. De samarbetsnätverk som har bildats inom ramen för projektet förbättrar både företagarnas och beställarnas förutsättningar för att bedriva verksamheten på ett lönsamt sätt. Projektet genomförs av: ProAgria Birkaland Finansiär: NTM-centralen i Birkaland b ä s t a p r a x i s

12 Årets landsbygdsinvestering Byggnad av hall för skolning av djur Företaget Lemmikkikeskus Viiksi i Kuopio köpte lokaler som tidigare fungerat som produktionsanstalt för laboratoriedjur för universitetet i Kuopio och byggde om dem till ett pensionat för sällskaps- och smådjur. Med hjälp av investeringsstöd byggde företaget en hall för skolning av sällskapsdjur i anslutning till sina lokaler. Företaget erbjuder tjänster för förvaring och skötsel av djur samt olika fritidsaktiviteter. Kursverksamhet, exempelvis kurser i lydnad, agility samt skydds- och ordningsverksamhet samt tävlingar och utställningar är ytterst populära bland hundintresserade. Även yrkesgrupper som använder hundar i sitt arbete, t.ex. poliser och väktare, behöver en plats för att skola sina hundar. Sällskapsdjurscentrets lokaler för samman företag och intressegrupper av olika slag. Hundtränare, väktare, poliser, privata hundintresserade, leverantörer av trimnings- och fysioterapitjänster och veterinärer möts i samma utrymme. Hundar som hobby och skolning av hundar är växande områden. Med ett mångsidigt utbud kan man trygga att företagsverksamheten är lönsam. Investeringen genomförs av: Suomen Lemmikkikoti Oy Finansiär: Maaseudun Kehittämisyhdistys Mansikka ry 1 2 B ä s t a p r a x i s

13 Årets landsbygdsinvestering Bredband till byarna Målet med projektet Bredband till byarna var att möjliggöra bredbandsförbindelser i sådana byar som saknade bredband och i vilka telefonoperatörerna beslutat att avveckla det fasta telefonnätet. I projektet medverkade Jyrynkylä i Kurikka, Salonkylä och Järvikylä i Bötom samt Puskankylä och Uuronkylä i Kauhajoki. Med hjälp av projektet blev det möjligt att till dessa byar bygga en stamlinje av optisk fiber som alla invånare hade möjlighet att ansluta sig till. I samband med projektet fick hela 60 fastigheter ett abonnemang med optisk fiber. Tack vare nätverket med optisk fiber fick företagen i dessa byar avsevärt bättre grundförutsättningar för verksamheten. En snabb och fungerande datakommunikation är en nyckelfaktor när man vill uppnå konkurrensfördelar. Projektet genomfördes av bolaget Suupohjan Seutuverkko Oy, som ägs av kommunerna. Eftersom Seutuverkko är ett öppet nätverk, kan en stor riksomfattande operatör bli serviceleverantör på samma villkor som en liten lokal firma. Bägge leverantörerna har en likvärdig ställning i förhållande till kunden. Byborna kan till exempel utveckla en omsorgstjänst för seniorer som de erbjuder abonnenterna i nätet, eller en ny, innovativ tv-tjänst. Investeringen genomförs av: Suupohjan Seutuverkko Oy Finansiär: Suupohjan kehittämisyhdistys ry b ä s t a p r a x i s

14 Årets landsbygdsinvestering Byggande av verksamhetsfaciliteter I projektet Byggande av verksamhetsfaciliteter byggdes nya lokaler för köttförädlings- och slakteriföretaget Lihamaisteri Oy. Genom projektet får företagaren möjlighet att effektivisera slakteritjänsten för nyttodjur. Slakteritjänst för nyttodjur bedrivs i allmänhet endast av stora slakterier, som inte betjänar enskilda ägare till nyttodjur. Med hjälp av de nya lokalerna kan Lihamaisteri Oy också tillhandahålla tjänster för dem. Företaget bedriver inte endast slakteritjänst utan förädlar också köttet till högklassiga livsmedel, t.ex. korv, konserver eller basturökt kött. Syftet med företagsverksamheten är att bidra till att naturens kretslopp fungerar på rätt sätt och att användbart material inte grävs ned i jorden. Det är klokt och ekonomiskt att utnyttja köttet som livsmedel. Investeringen genomförs av: Lihamaisteri Oy Finansiär: Piällysmies ry 1 4 B ä s t a p r a x i s

15 Årets landsbygdsinvestering Ingå båthotell Ingå båthotell är en ny miljövänlig tjänst för förvaring av båtar året runt. Tjänsten ersätter de traditionella kaj- och vinterförvaringsplatserna. Båtarna förvaras inomhus på våningshyllor, varifrån de snabbt kan lyftas ned och sjösättas efter behov. På vintern förvaras båtarna på sina egna platser på hyllorna. I båthotellet är båtarna skyddade för väder och vandalism, och därför hålls de i bättre skick. Den nya tjänsten beaktar även miljöfaktorer: eftersom båtarna inte ligger i vattnet hela sommaren, behöver deras botten inte målas med giftig båtbottenfärg. När en båt lyfts upp för förvaring spolas dess botten, och spolvattnet filtreras genom flera avskiljningsbrunnar. Båthotellet är ett helt nytt koncept som ersätter de oestetiska områdena för vinterförvaring av båtar med en modern byggnad. Ingå båthotell erbjuder sina kunder en mer lättanvänd och miljövänlig tjänst. Båthotellet skapar nya arbetsplatser och sysselsätter också andra företag i området. Investeringen genomförs av: Rotav Oy Finansiär: NTM-centralen i Nyland b ä s t a p r a x i s

16 Årets landsbygdsinnovation Skorstenen IKI Air I projektet Skorstenen IKI Air utvecklas kundanpassade stålskorstenar med modulkonstruktion. IKI Air-skorstenarna har ett luftavkylningssystem och en innovativ struktur som gör att de tryggt kan användas i bastur. Den nya typen av aktiva skorstenar ligger i framkant av utvecklingen i branschen. De utnyttjar värmen från rökgaserna för att värma upp rummet och effektiviserar även rummets ventilation. R. Hautala Ky, som verkar i Köykkäri by i Kauhava, utvecklade den nya luftventilerade stålskorstenen åt IKI-Kiuas Oy. I utvecklingsarbetet utnyttjades företagarens mångåriga erfarenhet och Härmä Air Oy:s tillverkningsteknik för att skapa en ny produkt som uppfyller dagens krav på energieffektivitet och ren förbränning av ved. Tack vare den nya produkten och en ny försäljningskanal räknar man med att företagets omsättning kommer att tredubblas. Företagets sysselsättande effekt är ytterst viktig i den lilla byn. Familjeföretaget R. Hautala Ky har gjort stora satsningar särskilt på produktutveckling och Härmä Air Oy har specialiserat sig uttryckligen på tillverkningsmetoder. Företagen har fått flera patent på sina produkter och de har också belönats med Innosuomi-priset två gånger. Projektet genomförs av: R. Hautala Ky Finansiär: Aisapari ry 1 6 B ä s t a p r a x i s

17 Årets landsbygdsinnovation NeuroCattle NeuroCattle är ett system för trådlös insamling av data om produktionsdjur direkt från fältet. Systemet är avsett att användas på lantgårdar. I projektet testas en programvara och teknisk utrustning i anslutning till den på ett antal försöksgårdar. Systemet, som bygger på elektroniska öronmärken, är en innovation i Finland. Med den elektroniska öronmärkningen blir det avsevärt lättare att identifiera djuren och att lagra och överföra data om dem. Detta spar både tid och pengar. När man använder den elektroniska märkningen behöver man inte kunna röra vid djuret för att identifiera det. Eftersom systemet fungerar i realtid blir det också möjligt att avlägsna överlappande arbetsmoment. Systemet stöder dessutom ett mikrochip som mäter djurets temperatur. Detta gör det enkelt att följa djurens temperatur i realtid och snabbt vidta åtgärder exempelvis vid febersymptom. NeuroCattle-systemet förbättrar arbetssäkerheten, och med hjälp av den kan man också snabbt upptäcka ett eventuellt sjukdomsfall bland djuren. Uppfinningen är betydande även i ett globalt perspektiv. Öronmärkningen kan utnyttjas hos alla produktionsdjur och genom hela produktionskedjan. Projektet genomförs av: ID-Import Oy Finansiär: Rieska-Leader ry b ä s t a p r a x i s

18 Årets landsbygdsinnovation Turostin förädling av gas från träbaserad biomassa Turostin är en patenterad uppfinning av företagaren Timo Heimonen i Karttula. Tillsammans med HT Engineering och HT Enerco har Heimonen utvecklat en s.k. nyttogasgenerator som omvandlar träflis, vatten och luft till värme och elektricitet. HT Engineering har byggt en kommersiell testanläggning i Haapamäki. I anläggningen används träbaserad biomassa för att producera energi som kan användas för utvinning av väte ur vatten. Väte kan användas som ersättning för olja vid produktion av värme, och det är också möjligt att producera elektricitet med väte exempelvis i gasturbiner. Testanläggningens effekt är cirka en megawatt. När Turostin utvecklas vidare är det möjligt att den energi som utvinns ur biomassa blir en ny, revolutionerande energikälla. Verkningsgraden i energibalansen för förbränningen är 137 procent, och utsläppen ligger i linje med kraven i EU:s klimat- och energipaket. Företagaren fortsätter att utveckla Turostin med målet att producera biodiesel med en katalysator. Projektet genomförs av: Turos Team Ay Finansiär: Maaseudun Kehittämisyhdistys Mansikka ry 1 8 B ä s t a p r a x i s

19 Årets landsbygdsinnovation Anskaffning av produktionslinjesystem för produktion av torvkomposit Konto Oy tillverkar filt-, skiv- och formpressade produkter huvudsakligen av naturfiber. Med hjälp av detta projekt gör Konto de maskininvesteringar som krävs för att företaget ska kunna inleda sin affärsverksamhet. Den viktigaste råvaran för Konto-produkterna är yttorv. Produkterna ska vara återvinningsbara och trygga. Kravet på miljövänlighet har beaktats även i produktionsprocessen. Allt material som blir över i processen återanvänds i fabriken. De preliminära testresultaten visar att torvfiber är ett konkurrenskraftigt alternativ till de produkter som nu finns på marknaden. Den stora skillnaden mellan torv och motsvarande produkter är miljövänligheten yttorv är en förnybar, återvinningsbar och trygg naturfiber. Konto tillverkar produkter för oljebekämpning, isolering och akustisk inredning samt formpressade komponenter. Konto Oy, som ligger i Karvia, förädlar högklassiga slutprodukter av torv. Det finns stora tillgångar av denna råvara i företagets närområde. Produktionslinjen för produktion av torvkomposit skapar nya arbetsplatser och innovationer och nytt kunnande i området. Projektet genomförs av: Konto Oy Finansiär: NTM-centralen i Satakunta b ä s t a p r a x i s

20 Årets miljösatsning Kolprojektet Kolprojektet undersökte hur det är möjligt att åskådliggöra kolets kretslopp och kompenseringen av koldioxidutsläpp i myr- och skogsmiljön i Siikalatva kommun. Projektets målområde var Siikalatva kommun, särskilt Ulkua, fågelvattnet i Kuruneva samt Veneneva-Pelso område. I projektet togs fram en internetbaserad koldioxidutsläppsräknare som visar hur utsläpp uppkommer och kompenseras. Till räknaren kopplas även en applikation som anger skogarnas och myrarnas potential att binda koldioxid. I anslutning till kolprojektet planterades även en modellskog för bindning av koldioxid. Projektet följer upp potentialen att binda koldioxid hos enskilda plantor i modellskogen. I projektet skapade man dessutom en modell över kolcirkulationen i en myr genom att producera en presentation som beskriver hur torv och torvlager uppkommer i en gammal myr. Projektet skapade nätverk för samarbete och utveckling av idéer. Med hjälp av dessa nätverk kunde man utveckla den lokala naturturismen och naturföretagandet och producera material för miljöfostran för ungdomarna i området. Projektet genomförs av: Samkommunen för Haapavesi-Siikalatvaområdet Finansiär: Keskipiste- Leader ry 2 0 B ä s t a p r a x i s

21 Årets miljösatsning Mångfald som källa till landsbygdens livskraft Projektet har som mål att inspirera privata markägare att medverka i frivilligt miljöskydds- och naturvårdsarbete. Projektet genomförs i Sydvästra Finlands skogscentrals verksamhetsområde och för dess verksamhet svarar Västra Finlands naturvärdesförening Koppelo ry. Projektet informerar om de olika alternativen för att skydda och sköta mångfalden i skogarnas och landsbygdens livsmiljöer. I anslutning till projektet görs besök på gårdar, och markägare ges råd om hur de kan ta hänsyn till natur-, landskaps- och rekreationsvärden i samband med skogsbruket. Projektet kommer att utveckla olika sätt att utnyttja landsbygdens förnybara miljöenergi. Syftet är att uppmuntra markägare att använda den befintliga maskinparken för landskapsvård, vilket samtidigt förbättrar lönsamheten för landsbygdsnäringarna. Projektet bygger upp samarbetsnätverk mellan människor som skyddar och sköter sina mark- och skogsområden och andra aktörer i branschen. Som ett resultat av projektet kan markägare bättre beakta och utnyttja natur-, landskaps- och rekreationsvärden. De får också tillgång till beprövade metoder för att beakta natur- och landskapsvärden och öka dem i anslutning till näringsverksamheten. I projektet samarbetar medlemmarna i Koppelo ry, privata markägare, skogscentralen och företagare. Projektet inför en ny medborgarorienterad verksamhetsmodell i det frivilliga miljöskydds- och miljövårdsarbetet. Projektet genomförs av: Länsi- Suomen Luontoarvoyhdistys Koppelo ry Finansiär: NTM-centralen i Satakunta b ä s t a p r a x i s

22 Årets miljösatsning Kontroll av utsköljning av näringsämnen Målet med projektet Kontroll av utsköljning av näringsämnen är att skapa en trivsam landsbygdsmiljö, där vattendragen är i ett gott skick och vattenskyddet inom lantbruket bedrivs i enlighet med de bästa tillgängliga metoderna. I projektet testas och följs upp olika odlingsmetoders effekt på jordens tillväxtförhållanden och på utsköljningen av näringsämnen. Testerna utförs i observationsområden som odlarna anlagt. Ett observationsområde utgörs av en åker som har delats in i två eller flera delar, på vilka de olika odlingsmetodernas effekter observeras. Målet är att minska mängden näringsämnen och suspenderat material som läcker från åkrarna med hjälp av stora buffertzoner och information om ekologiska metoder för grundläggande dränering samt genom att effektivera våtmarkernas funktioner. Projektet följer upp vilka effekter de åtgärder som vidtas på åkrarna har på vattendragen med hjälp av kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten och utvecklar nya metoder som med ännu högre precision beskriver förändringarna i miljöns tillstånd. Projektet sprider dessutom information som främjar vattenskyddet inom lantbruket och trivseln i landsbygden genom att nätverka med jordbrukare, andra landsbygdsinvånare och experter. Som ett resultat av projektet effektiviseras vattenskyddet inom lantbruket. Samtidigt ökar jordbrukarnas och de övriga invånarnas miljömedvetenhet. Projektet genomförs av: Nylands miljöcentral Finansiär: NTM-centralen i Nyland 2 2 B ä s t a p r a x i s

23 Årets miljösatsning Strandstigarna på Vihiluoto Målet med projektet Vihiluoto strandstigar var att omvandla Kempeles enda havsstrand från ett oframkomligt område till ett funktionellt strövområde i naturen. Kempeleviken är ett mycket krävande område med tanke på byggande: området har en kraftig landhöjning, viken är långgrund, vattenståndet stiger kraftigt vid storm och vassväxtligheten är riklig. Allt detta har bidragit till att göra området oframkomligt. Utan människans hjälp kommer viken att växa igen redan under detta århundrade. Projektet genomfördes i samarbete av Vihiluoto byalag, tiotals talkoarbetare och företagen i området. Inom ramen för projektet byggdes en naturstig, ett fågeltorn, ett kanalsystem med broar, en småbåtshamn, en grillkåta, en badplats för barn och en fotbollsplan. Konstruktionerna är baserade på lokal kreativitet och idéutveckling. Med hjälp av innovativa lösningar har man med återvunnet material byggt konstruktioner som även tål svåra förhållanden. Till exempel fågeltornets och den stora brons pyramidstrukturer är stormtåliga. Tack vare projektet är strandområdet nu i användning. Utöver fågelskådare och andra som rör sig i naturen använder även skolorna och daghemmet i närområdet Vihiluoto strandstigar som utflyktsmål. På kanalerna kan man ro och paddla tryggt även vid storm. Vattenfåglarna trivs också på de öppna lederna. Projektet genomförs av: Vihiluodon kyläyhdistys ry Finansiär: Jokivarren Moderni Maaseutuyhdistys JoMMa ry b ä s t a p r a x i s

24 Konsten blickar in i framtiden Skulpturen Visionärens kula, som delas ut som pris i tävlingen Bästa praxis 2010, har skapats av konstnären Tuula Ylivinkka. Hon har gjort skulpturer i trä, men också av ståltråd, stål, återvunnet material och naturmaterial. Konstnären använder så mycket naturmaterial som möjligt, särskilt i installationer som görs utomhus. Ylivinkkas konstverk är inte direkta naturbilder, men det finns element av naturen i dem. Exempelvis i Visionärens kula är jordens grundläggande element jord, luft, vatten och eld närvarande. Impulsen till Visionärens kula fick Ylivinkka när hon medverkade i konstkommissionen som representant för bildkonsten. Det som i dag är Österbottens Konstkommission har sedan 1969 årligen delat ut en utmärkelse för betydande konstnärligt arbete inom tidigare Vasa läns område. Vårt mål var att utveckla ett föremål som kan delas ut som både konst- och kulturpris. Utgångspunkten för konstverket är pristagarna. Enligt konstnären kan människor som blir prisbelönta konsten att utnyttja historien, leva i nutiden och förutse och utforma framtiden. Detta utgjorde en naturlig utgångspunkt för designarbetet. Resultatet var en miniatyrskulptur i trä, som i dag har tillverkats i 70 exemplar. Skulpturen blir personlig för mottagaren i en målning. När jag minns den som får gåvan medan jag arbetar får jag oftast uppslag till målningar som också beskriver den som får skulpturen. Men Visionärens kula skulle inte förtjäna sitt namn om skulpturen inte också berättade om framtiden. Ylivinkkas skulpturer har utvecklats och förändrats under årens lopp. I de priser som delas ut till vinnarna i tävlingen Bästa Praxis 2010 finns landsbygden med. Enligt Ylivinkka hittar man vad som helst i kulan, när man ser efter tillräckligt noga. Landsbygden ger plats för kreativitet Tuula Ylivinkka är en konstnär för vilken landsbygden fungerar som en motvikt som försätter det konstnärliga arbetet i balans. Där människans mat växer, växer även livskraften. På landsbygden går man med fötterna på jorden och lever i verkligheten, konstaterar Ylivinkka. Ylivinkka tog examen som konstgrafiker vid konstskolan i Kankaanpää år 1983 och har arbetat som bildkonstnär på heltid sedan dess. Jag har slagit mig ner på landsbygden eftersom jag vill vandra i naturen varje dag. Här får jag fiska, plocka bär, sköta trädgården och titta på landskapet. Jag vill ha ett lagom lugnt liv så att jag har tid att se och begrunda, uppfatta helheter, fortsätter konstnären. Hon har till och med bedrivit jordbruk i liten skala. En tid var vi helt självförsörjande med maten, men i dagens läge flexar vi lite från detta mål. Men arbetet i min ekologiska trädgård ger mig fortfarande glädje varje dag. 2 4 B ä s t a p r a x i s

25 Landsbygdsnätverket samlar landsbygdens aktörer Samarbete passar finländarna bra. Finlands landsbygdsnätverk består av olika aktörer inom landsbygdsutvecklingsprogrammen för Fastlandsfinland och Åland. Landsbygdsnätverket samlar myndigheter, organisationer och medborgaraktörer som medverkar i arbetet för att utveckla landsbygden. Landsbygden behöver både samhällelig utveckling och enskilda företagare och interaktion mellan dessa. Landsbygdsnätverket främjar nätverksbygget mellan aktörer och experter på landsbygden och utvecklandet av nätverken exempelvis målgrupps- eller branschvis. Landsbygdsnätverkets uppgift är att informera och utbilda om möjligheterna och resultaten för programmen samt att främja spridningen av bästa praxis. Landsbygdsnätverket samlar in och förmedlar information om utbildningar och evenemang i samband med utvecklingen av landsbygden och genomförandet av programmet. Nätverket främjar även samarbetet och informationsutbytet mellan projekt som överskrider nationella eller regionala gränser. Dessutom håller nätverket kontakt med EU:s landsbygdsnätverk och med landsbygdsnätverken i de övriga EU-länderna. Landsbygdsnätverksenheten samordnar verksamheten Landsbygdsnätverkets verksamhet samordnas av landsbygdsnätverksenheten, som tillhör jord- och skogsbruksministeriet och är förlagd till Seinäjoki. Landsbygdsnätverksenheten främjar landsbygdens intressen genom att lyssna på önskemålen och röra sig i tiden. Webbplatsen Landsbygd.fi (samt Maaseutu.fi och Rural.fi) är en elektronisk led till landsbygden. På webbplatsen finns information om landsbygdsutvecklingsprogrammen, samt bl.a. en gemensam evenemangskalender och ett sakkunnigregister. Om du vill ha aktuell information om framstegen och resultaten inom utvecklingsprogrammen samt om nya initiativ, kan du beställa vårt nyhetsbrev genom att lämna din kontaktinformation på webbplatsen (eller skicka den per e-post till adressen info@maaseutu.fi). b ä s t a p r a x i s

26 Program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland I Finland vill vi hålla landsbygden levande, förbättra miljöns tillstånd och använda förnybara naturtillgångar på ett hållbart sätt. I program för utveckling av landsbygden i Finland beaktas regionala prioriteringar och skillnader. Programmen utgår från regionernas egna styrkor. Det nya programmet är mångsidigt uppbyggt och innehåller bl.a. miljömål. För att vi ska uppnå dem stöds vattenskydd, ekologisk odling, anläggning av våtmarker och bevarande av hotade djurraser. Programmet inkluderar också djurens välbefinnande. Med hjälp av utbildning ser vi till att landsbygdsaktörerna har tillgång till vetenskapliga data och innovationer. Målet är att öka kunskaperna om bl.a. datateknik, affärsledning och marknadsföring. Programmet stödjer också olika utvecklingsinvesteringar och företagsverksamhet på landsbygden. Insatsområdena inom utveckling av landsbygden Insatsområdena för landsbygdsutvecklingen anges i strategin för utveckling av landsbygden i Finland som löper över åren Strategin tillämpas genom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och programmet för utveckling av landsbygden på Åland. Ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart samt etiskt godtagbart jordoch skogsbruk i hela Finland I Europas nordligaste land kan vi även i fortsättningen bedriva ett jordbruk som innebär odlade åkrar, ett öppet landsbygdslandskap och en mångfaldig natur. En hållbar jordbruksproduktion främjar jord- och skogsbrukets miljöskydd, naturens mångfald och produktionsdjurens välbefinnande. Produkterna är rena och av hög kvalitet - sådana som konsumenterna vill köpa. Landsbygden går i spetsen för att stimulera produktion och användning av bioenergi. Verksamhet som gynnar och utvecklar företagens konkurrenskraft, nytt företagande och företagarnätverk med mångsidigare landsbygdsnäringar och bättre sysselsättning På gårdarna bedrivs allt oftare annan företagsverksamhet vid sidan av det traditionella jordbruket. Ny slags företagsamhet genererar mer arbete och inkomst. Särskild uppmärksamhet fästs vid sysselsättning av kvinnor och ungdomar. Turistbranschen och mångsidig serviceproduktion utvecklas så att omsorgen om den äldre befolkningen kan tryggas och att landsbygden lockar människor att trivas och stanna. Produktionsmetoderna och förädlingen av råvaror utvecklas fördomsfritt. Starkare verksamhet som baserar sig på lokala initiativ och förbättrar livskraften och livskvaliteten på landsbygden Invånarna på landsbygden deltar aktivt i utvecklandet av den egna livsmiljön. De lokala aktionsgruppernas arbete och byaverksamhet i olika former blomstrar. Nätverksbildning sätter fart på samarbetet såväl inom den egna regionen som på det nationella och internationella planet. 2 6 B ä s t a p r a x i s

27

28 Landsbygdsnätverket utgörs av aktörerna inom landsbygdsutvecklingsprogrammen. programmet för Fastlandsfinland och programmet för landskapet Åland. Aktörerna kan vara enskilda personer, företagare, föreningar, lokala aktionsgrupper, rådgivnings- och intresseorganisationer. landsbygdsnätverket PB 167, Seinäjoki Vammalan Kirjapaino Oy 60 SV Oktober 2010

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket?! Landsbygdsutvecklingsprogrammet?! Sivu 2 3.10.2008 Landsbygdsnätverket är en verksamhetsform

Läs mer

Aktuellt om projektstöden

Aktuellt om projektstöden Aktuellt om projektstöden Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Petri Svanbäck och Sirkku Wacklin 3.11.2016 Positiva beslut om projektstöd 11.10.2016 NTM-centralen Leader

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Borgås samarbetsbok för turism

Borgås samarbetsbok för turism Borgås samarbetsbok för turism Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig har egentligen ingen betydelse. Här lever jag min dröm, för jag känner igen mig i stadens gamla gränder. Jag förälskar

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden!

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Studiefrämjandet i Österbotten r.f. Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Vill du? 1 Finns det pengar? Vad behövs? Det kommer under

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

FINLANDS SKOGSCENTRAL

FINLANDS SKOGSCENTRAL FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors Petri Puroaho Min talets teman Övergångsarbetsmarkanden i arbetslivet -projektet Projekts viktigaste målen och samarbete Övergångsarbetsmarknadens

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019 9.5.2018 Ålands Landsbygdscentrum Verksamhetsplan 2019 Verksamhetsidé Utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden. Mission Att utveckla en livskraftig landsbygd på Åland. Affärsidé Att koordinera

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland

Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland Har du en utvecklingsidé som berör människor eller företag i Västra Finland, över landskapsgränserna? Vår målsättning är att

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

H andlingsplan för landsbygdsutveckling BESLUTAD I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-08-27 H andlingsplan för landsbygdsutveckling Trelleborgs kommun TJÄNSTEPERSONER Jenny Österlind Christoffer Pettersson Hernestig FOTO Innehållsförteckning Fotograf Lars

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Christian Bauer Journalnummer:

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Vilket landsbygdsprogram? Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden - Har förverkligats

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

vårt tack till naturen

vårt tack till naturen vårt tack till naturen MILJÖANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER Företaget Kvänum ligger placerat i orten med samma namn, ett litet samhälle i västra Sverige präglat av jordbruk och skogsmarker sedan generationer.

Läs mer

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020 Goda vattentjänster VISION 2020 Invånarna och näringsidkarna är nöjda med vattentjänsterna i Sydvästra Finland Inom utvecklingsprogrammet

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T 1 6. 5. 2 0 1 8 Bäst även i vardagen #stadsliv Den populäraste hemstaden Föregångare i klimatarbetet Drömmarnas Borgå Ömsesidig respekt

Läs mer

KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland

KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland KUSTENS MAT 2016-2019 Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland (2016-2017), Åland och Nyland HANTVERKSMÄSSIG LIVSMEDELSFÖRÄDLING FINSKA MÄSTERSKAPEN I MATHANTVERK Ann-Louise

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång?

Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång? I broschyren tar man upp de mest väsentliga stegmärkena för att börja med tillverkning och försäljning av livsmedel. Du får hjälp med alla frågor från Äkta smak-medlemmen i ditt område samt livsmedelstillsynsmyndigheten

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Regionförvaltningen omorganiserades 1.1.2010 De statliga regionförvaltningsmyndigheternas roller, uppgifter, styrning och regionindelning

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Rättsväsende, september Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari september totalt 2 278 konkurser,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Bilaga till Landsbygdsstrategi

Bilaga till Landsbygdsstrategi HANDLINGSPLAN VERSION 2017 Bilaga till Landsbygdsstrategi 2016-2020 Det goda livet, idag i morgon. På landet, i staden mittemellan. Handlingsplan till Landsbygdstrategi 2016-2020 Skara kommun har tagit

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Ortsutveckling Bettna

Ortsutveckling Bettna Ortsutveckling Bettna Välkommen! Stormöte den 28 november 2013 Kvällens program 19.00 Välkommen 19.10 Bettna 2019 hur kom vi hit? diskussion och fika feedback 20.30 Nästa steg 20.50 Rapport från arbetsgrupperna

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

20 Bilagor kort om programmen

20 Bilagor kort om programmen BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd NTM-centralen i Österbotten Matias Smeds 14.4.2015 Sida 1 Allmänt om företagsstödet För små företag (mindre än 50 pers.)

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Sörmlands Matkluster Journalnummer: 2008-1302 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET...TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar

MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET...TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET....TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar EN FRAMTIDSGRANSKNING FÖR DET STORA METROPOLOMRÅDET TEXT: Lauri Kuukasjärvi, Ilona Mansikka, Maija

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen Vi ger varje gäst ett personligt bemötande Turistföretagen i Hemavan Tärnaby har sedan

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

VÄX MED VEG TECH. Så växer vi tillsammans i det dagliga arbetet

VÄX MED VEG TECH. Så växer vi tillsammans i det dagliga arbetet VÄX MED VEG TECH Så växer vi tillsammans i det dagliga arbetet ETT FRÖ BÖRJADE GRO Under 30 års tid har vi på Veg Tech odlat, utvecklat och levererat olika system för att skapa gröna miljöer. När bolaget

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Hand i hand över havet, del II

Hand i hand över havet, del II Hand i hand över havet, del II LAG och kansli från Nedre Dalälven på besök i Pomoväst. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Dnr: 51 Jnr: 2010-150 Projekttid:

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer