Maj Slutrapport lärande utvärdering av projekt. Framtidscentrum. Eva Sennemark Contextio Ethnographic AB

Transkript

1 Maj 2014 Slutrapport lärande utvärdering av projekt Framtidscentrum Eva Sennemark Contextio Ethnographic AB

2 Sammanfattning Projektet Framtidscentrum är ett projekt som drivits med stöd av Europeiska socialfonden (ESF), programområde 2 (ökat arbetskraftsutbud) under perioden till Projektet ägs av Gislaveds Näringslivs Aktiebolag (GNAB) i samverkan med Arbetsförmedlingen Värnamo, AB Gislavedshus, IF Metall, Arbetsmarknadsorganisationen (AMO), Individ och familjeomsorgen (IFO), Vuxenutbildningen i Gislaveds kommun, Högskolan i Borås respektive Högskolan på Hemmaplan. Projektets målgrupp är enligt projektansökan personer med utomnordisk bakgrund som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Syftet för projektets genomförandefas har varit att hitta metoder för att förkorta individernas väg till egen försörjning genom ökad samverkan, samt att skapa en neutral plattform. En lärande utvärdering har genomförts av Contextio Ethnographic AB sedan våren 2013 och levererat ett PM i maj 2013, samt en delutvärdering i oktober Inför slututvärderingen i samband med projektets avslut har utvärderaren samlat in data från samtliga berörda parter; deltagare, projektpersonal, arbets- och styrgruppsmedlemmar samt tagit del av projektdokumentation och statistik. Data har främst samlats in via intervjuer och fokusgrupper. Projektet kom att få en annan målgrupp än den avsedda på grund av regelverk hos berörda myndigheter och kom att omfatta personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden, varav många kortutbildade. Detta kom att påverka inriktningen då behoven var annorlunda än de förväntade. Utvärderingens resultat visar att: Brist på samsyn hos samverkansparterna och utebliven medfinansiering försvårade uppstarten. Med tiden har samverkan kommit att fungera bättre och aktiviteter utifrån målgruppens behov kunnat genomföras. 125 personer har varit inskriva i projektet, varav 91 deltagit aktivt i godkända aktiviteter. Tretton personer har fått arbete och minst en person har startat eget företag. Tio personer får en yrkesförberedande utbildning. Två har tagit körkort där projektet bidragit med körkortsteori. Projektets aktiviteter är uppskattade och efterfrågade hos deltagarna. Fler kvinnor än män har deltagit i aktiviteterna vilket varit ett fokusområde för projektet. Effekter på deltagarna i form av snabbare språkutveckling, bättre kunskap om samhället och bättre självförtroende kan iakttas. Projektet har pekat på behov av samhällsservice och anpassade åtgärder för målgruppen. Förutsättningarna för implementering av Framtidcentrum är i dagsläget oklara men vissa delar av verksamheten kommer att implementeras i ordinarie strukturer. Måluppfyllelsen är svårbedömd då målgruppen varit en annan än den avsedda. De kvantitativa målsättningarna om arbete, studier eller starta eget är därför inte riktigt relevanta. Dock visar utvärderingen att språkutvecklingen blivit snabbare, att ett antal personer har fått arbete och att deltagarna har stärkts genom projektet vilket på sikt kan påverka möjligheterna till delaktighet och egen försörjning. Hur mycket anställningsbarheten har ökat är tveksamt, även om vissa steg förmodligen har tagits i rätt riktning. Erfarenheter från projekt Framtidscentrum och andra projekt som arbetar med samma målgrupp visar att det tar tid att rusta personer med kort utbildning för den svenska arbetsmarknaden. Frågan bör lyftas politiskt för att undanröja strukturella hinder. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning BAKGRUND Utvärderingsuppdraget Teoretisk utgångspunkt Rapportens disposition PROJEKT FRAMTIDSCENTRUM Beskrivning av projektprocessen Horisontella kriterier RESULTAT Kvantitativa resultat Kvalitativa resultat -deltagarnas perspektiv Projektpersonalens perspektiv Samverkansparternas perspektiv SAMMANFATTNING, SLUTSATSER OCH DISKUSSION Sammanfattning av resultat Slutsatser kring måluppfyllelse Förutsättningar för implementering Några reflektioner inför framtiden REFERENSER Bilaga 1. Verksamhetslogik Bilaga 2. Slutmål för Framtidscentrum Bilaga 3. Processkarta Bilaga 4. Projektstatistik Bilaga 5. Intern uppföljning med enkäter

4 1. BAKGRUND Gislaveds kommun har sedan 1950-talet varit beroende av utländsk arbetskraft till områdets industrier, ett behov som beräknas kvarstå i framtiden. Trots en fortsatt invandring till kommunen har det visat sig att vissa individer och grupper haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I slutrapporten för projektets mobiliseringsfas pekas på flera orsaker som påverkar möjligheten till etablering i samhället; orsak till migration, utbildningsbakgrund, otillräckliga kunskaper i svenska språket samt fördomar från det omgivande samhället (PK ). Även bristande informationsflöde från samhälle till nyanlända och kulturella faktorer tas upp som faktorer som kan påverka individernas, speciellt kvinnornas, möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Nya metoder för stöd kan därför behövas för att ge dessa individer verktyg att bli delaktiga i samhället (Ansökan ESF 2011). Projektet Framtidscentrum är ett projekt som drivs med stöd av Europeiska socialfonden (ESF), programområde 2 (ökat arbetskraftsutbud) under perioden till Projektet ägs av Gislaveds Näringslivs Aktiebolag (GNAB) i samverkan med Arbetsförmedlingen Värnamo, AB Gislavedshus, IF Metall, Arbetsmarknadsorganisationen (AMO), Individ och familjeomsorgen (IFO), Vuxenutbildningen i Gislaveds kommun samt Högskolan i Borås respektive Högskolan på Hemmaplan (Ansökan ESF 2011). Projektets målgrupp är enligt projektansökan personer med utomnordisk bakgrund som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Speciellt fokus ska läggas på somaliska kvinnor. Syftet för projektets genomförandefas har varit att hitta metoder för att förkorta individernas väg till egen försörjning genom ökad samverkan, samt att skapa en neutral plattform. Contextio Ethnographic AB utför på uppdrag av GNAB en lärande utvärdering av projekt Framtidscentrum. Föreliggande rapport är den andra och sista och fokuserar på måluppfyllelse och implementeringsmöjligheter. 1.1 Utvärderingsuppdraget En lärande utvärdering kan sägas ha två syften; att följa projektet under hela processen för att därigenom bidra till lärande och ökad måluppfyllelse, dels att kontinuerligt granska projektet. Lärandet sker genom att utvärderarna så långt möjligt medverkar vid möten, samlar in och sammanställer data samt återkopplar erfarenheter, lärdomar och synpunkter från personer som är involverade i projektet. Den granskande insatsen kulminerar inför slututvärderingen där projektets måluppfyllelse bedöms och diskuteras. Contextio har följt projekt Framtidscentrum sedan våren Projektet hade då varit igång i över ett år. Orsaken till den försenade upphandlingen av utvärderare var initiala problem med uppstarten vilket gjorde att projektets aktiviteter kom igång senare än planerat. Enligt överenskommelse med projektägaren beslutades att delutvärderingen skulle fokusera på styrning och samverkan. Syftet var att ta tillvara på erfarenheter och kompetenser med målsättningen att få till stånd en permanent verksamhet. Då datainsamlingen visade på behov av förändringar i strukturen utformade Contextio ett extra PM inför sommaren 2013 med förslag på åtgärder. Delutvärderingen slutfördes i oktober 2013 enlig offert och visade att deltagarna var mycket nöjda med Framtidscentrum, kände att de gjorde framsteg och fick hjälp med både svenska och samhällsservice. 4

5 PM och delrapport visade också på behovet av en formaliserad kommunikation mellan styr-och arbetsgrupp, samsyn kring projektets målgrupp samt en mer långsiktig planering/struktur för Framtidscentrums aktiviteter. Slututvärderingen Den slutliga utvärderingen har framförallt fokus på måluppfyllelse och möjligheter till implementering. Utvärderingen har velat besvara följande frågeställningar: 1. Hur har projektprocessen fungerat? 2. Hur har projektet uppnått sina målsättningar? 3. Vilka lärdomar kan dras inför framtiden? 4. Hur ser förutsättningarna för implementering ut? Utvärderaren har utgått från de målsättningar som finns beskrivna i projektansökan och den verksamhetslogik som utvärderarna tillsammans med styrgruppen utvecklade för att förtydliga målsättningarna och bidra till en samsyn i styrgruppen (se bilaga 1). Där har målsättningarna brutits ned för respektive målgrupp (deltagare, samverkansparter) och förväntade resultat på kort och lång sikt har preciserats. I samband med detta gjorde en näringslivsstrateg också en målworkshop med arbetsgrupp och styrgrupp (se bilaga 2). Datainsamling inför slututvärderingen Inför den slutliga utvärderingen av projekt Framtidscentrum genomfördes intervjuer med projektledare och projektpersonal, totalt fem personer. Två fokusgrupper genomfördes med deltagare; dels den grupp på tio personer som genomgår en förberedande träutbildning, dels med en somalisk kvinnogrupp på Framtidscentrum. Den sistnämnda fokusgruppen genomfördes med tolk. Totalt nåddes 21 deltagare, varav tretton kvinnor och åtta män via fokusgrupperna. Alla utom fyra av dessa var från Somalia vilket speglar projektets deltagarsammansättning ganska väl. De intervjuade hade varit i Sverige mellan ett par månader och åtta år efter beviljat uppehållstillstånd. Deltagarsynpunkterna har kompletterats med en analys av projektets egen uppföljning i form av nio enkäter och tolv korta intervjuer på somaliska med fem män och sju kvinnor. En fokusgrupp genomfördes med projektets arbetsgrupp och telefonintervjuer med projektägare och styrgruppens medlemmar. Totalt nåddes fyra av sex i arbetsgruppen 1 liksom samtliga åtta personer i styrgruppen inklusive projektägare och den näringslivsstrateg som deltagit under vissa perioder under det senaste året. Utvärderaren har också tagit del av projektstatistik, lägesrapporter till ESF, dokumentation och annan uppföljning som projektet själv har använt sig av. Analys av data Fokusgrupper och intervjuer spelades in på band och skrevs ut i sammanfattad form. Telefonintervjuerna skrevs in direkt i datorn. En tematisk analys utifrån frågeställningarna har genomförts där också citat har plockats ut för att illustrera de teman som framkommit av analysen. Mindre justeringar från talspråk till skriftspråk har gjorts utan att förändra innebörden i det sagda. 1 Representanten för Högskolan i Borås har inte gått att nå för intervju. 5

6 Projektdokumentation, resultat från en målworkshop med styr- och arbetsgrupp, statistik och lägesrapporter har studerats och vägts in i resultatet och bedömningen av måluppfyllelsen. 1.2 Teoretisk utgångspunkt Svensson, Brulin et al. (2013) har forskat kring hållbarhet i projekt- och programresultat inom EU:s fonder. Forskarna ser framförallt tre mekanismer som viktiga för att skapa hållbarhet på sikt, se bilden nedan. SAMSPELANDE MEKANISMER FÖR HÅLLBARHET AKTIVT PROJEKT- ÄGARSKAP HÅLLBART UTVECKLINGSARBETE SAMVERKAN UTVECKLINGSINRIKTAT LÄRANDE Med ett aktivt ägarskap menar forskarna att de ansvariga ser till att förutsättningar för ett projekt skapas i form av resurser, styrning och uppmärksamhet. I ägarskapet ingår att skapa en effektiv och transparent projektorganisation där projektägare-styrgrupp och projektledare utgör en balanserad kedja för att därigenom skapa förutsättningar för strategisk påverkan, spridning av resultat och hållbarhet på sikt (Brulin & Svensson 2011). Avsaknaden av ett aktivt ägarskap är enligt Svensson et al. (2013) den vanligaste förklaringen till brist på hållbarhet i ett utvecklingsarbete. Den andra mekanismen, samverkan, innebär att de berörda parterna samverkar strategiskt för att lösa komplexa problem i styrgrupp och på annat sätt för utveckling och en gemensam kunskapsbildning. Den tredje mekanismen, ett utvecklingsinriktat lärande, innebär att ett lärande som fokuserar på utveckling, förändring och innovation kommer till stånd. Hållbarheten i ett utvecklingsarbete kan studeras som ett samspel mellan de tre ovan beskrivna mekanismerna där samspelet kan variera beroende på målsättningar, typ av projekt och förutsättningar. Det är också viktigt att projekt bygger vidare på tidigare gjorda erfarenheter och därmed blir pärlbandsprojekt som hakar i varandra och driver utvecklingen vidare (Svensson et al 2013). 1.3 Rapportens disposition I kapitel 2 ges en kort beskrivning av projekt Framtidscentrum, syfte, målgrupp och projektstatistik. I kapitel 3 redovisas resultatet från den aktuella datainsamlingen, framgångsfaktorer och hinder. Kapitel 4 innehåller en sammanfattning med slutsatser kring måluppfyllelse och en diskussion kring resultat och framtida implementering. 6

7 2. PROJEKT FRAMTIDSCENTRUM I detta kapitel ges en beskrivning av projekt Framtidscentrum, syfte och målsättningar, målgrupp, projektorganisation och aktiviteter. 1.1 Beskrivning av projektet Syfte, målsättningar och målgrupp Projekt Framtidscentrum har enligt projektansökan ett tredelat syfte: Hitta arbetsmetoder som leder till minskad arbetslöshet bland människor med invandrarbakgrund. Stärka samarbetet mellan organisationer som jobbar med invandrare så att alla berörda aktörer kan hitta en gemensam arbetsmodell som sparar resurser och bidrar till minskad arbetslöshet bland invandrare. Skapa en neutral plats, som inte har en negativ association, där fler personer söker hjälp i god tid vilket gör att deras väg till egen försörjning förkortas. Enligt ansökan bör fokus ligga på att erbjuda deltagarna individuell vägledning, träning i det svenska språket och kunskap om den svenska arbetsmarknaden. Projektet har även en särskild ambition att nå den somaliska gruppen i Gislaved och då i synnerhet somaliska kvinnor. De målsättningar som anges i projektansökan är följande: 1. Minska målgruppernas arbetslöshet i kommunen (mäts via statistik) procent av deltagarna (80 personer deltar i projektet) kommer in på arbetsmarknaden antingen genom anställning eller egen anställning Ett närmare och effektivare samarbete mellan berörda parter som har fokus på att hjälpa människor med invandrarbakgrund att förkorta sin väg till egen försörjning. 4. En snabbare etablering på arbetsmarknaden för målgruppen (mäts via statistik). 5. Att fler invandrare startar egna företag (mäts via statistik). 6. Att fler invandrarkvinnor är anställningsbara (mäts via deltagarens in- och utgående status) 7. Ökning av integreringen i det svenska samhället (mäts via deltagarens in- och utgående status) 8. En snabbare språkutveckling hos invandrare (mäts via deltagarens in- och utgående status) 9. Ökad kompetens hos människor med invandrarbakgrund (mäts via deltagarens in- och utgående status) Projektets målgrupp kom att bli annorlunda än den avsedda. I den ursprungliga projektansökan beskrivs ett nära samarbete med högskolor och den tyska organisationen Kompas som arbetar med validering av kunskap (Ansökan 2011). Arbetsförmedlingens regelverk visade sig förhindra remittering av målgruppen då GNAB inte är en upphandlad part i sammanhanget. Istället valdes en målgrupp som regelverket tillät och kom att omfatta individer som står långt från arbetsmarknaden, varav många är kortutbildade. 3 Av budgetdokument och information från projektägaren framkommer att budgeten och inriktningen på projektet därför fick revideras under Termen egen anställning tolkas som eget företagande. 3 Kortutbildad används idag som ett begrepp för personer som har kortare skolutbildning än grundskola eller motsvarande. 7

8 Projektorganisation Projektorganisationen består av en styrgrupp, en arbetsgrupp och projektpersonal. I styrgruppen sitter representanter för projektägare och samverkansparterna - arbetsförmedlingen, IFO, AMO, vuxenutbildningen (som även representerar Högskolan på Hemmaplan), IF Metall samt Gislavedshus. 4 Samtliga representanter har en chefsposition inom respektive organisation. Projektledaren är föredragande i styrgruppen. Under det senaste året har även en näringslivsstrateg från kommunen och projektsamordnaren deltagit på styrgruppsmötena. I arbetsgruppen sitter en medarbetare från arbetsförmedlingen, AMO, IFO och vuxenutbildningen. Representanterna för IF Metall och Högskolan i Borås medverkar för närvarande inte vid arbetsgruppens möten då deltagarna inte bedömts ha behov av insatser från dessa aktörer. Arbetsgruppen träffas tillsammans med projektledare och projektsamordnare en gång i månaden för att diskutera projektaktiviteter och insatser för enskilda deltagare. 5 Remittering till projektet sker främst genom arbetsförmedlingen och IFO. En detaljerad beskrivning av parternas ansvarsområden finns i delutvärdering 2 (Sennemark & Kulin 2013). Ekonomisk rapporteringen sker via projektledaren som regelbundet träffar ekonomen och representanten för projektägaren för avstämning. Projektpersonalens sammansättning har utökats successivt under projektets gång i takt med att ekonomin i projektet har blivit bättre. Bemanningen i april 2014 bestod av projektledare och projektassistent på 100 procent, språklärare på 30 procent (medfinansiering från Vuxenutbildningen), projektsamordnare på 75 procent (anlitas som en extern tjänst), praktiksamordnare på 50 procent (medfinansiering från AMO) samt en ekonom på 20 procent (anställd av projektet). I januari anställdes också en person som assistent till ansvarig lärare på den förberedande träutbildningen för deltagare som bekostas av projektet. Arbetsmodell och projektaktiviteter Styrgruppen och arbetsgruppen har tillsammans tagit fram en processkarta som beskriver tre steg som den enskilda deltagaren bör ta i Framtidscentrum (se bilaga 3). Steg 1. Kartläggning av individens utbildning, yrkesbakgrund och önskemål vid inskrivning. Steg 2. Individuellt anpassat program utifrån kartläggningen Steg 3. Deltagaren går vidare till arbete, utbildning eller praktik. Enligt en enkätundersökning under mobiliseringsfasen kunde knappt 30 procent av de tillfrågade 87 företagen tänka sig att bistå med praktikplatser till Framtidscentrum (PK ). Därför anställdes en praktiksamordnare på 50 procent i projektet. Då ett fåtal deltagare ansågs vara mogna för praktik kom praktiksamordnaren efter beslut från ansvarig chef på AMO att huvudsakligen arbeta med uppgifter utanför projektet. 4 Representanten för IF Metall och Högskolan i Borås har deltagit i begränsad omfattning på grund av den ändrade målgruppen. 5 Många av representanterna i både styr- och arbetsgruppen samverkarpå olika nivåer inom ramen för den kommunala överenskommelsen (LÖK:en) mellan kommun och arbetsförmedling. Projektdeltagare kan även i dessa sammanhang komma upp till diskussion. 8

9 Individfokus med hjälp utifrån individuella behov har varit utmärkande för projektets arbetsmodell betonar projektledaren. Vid inskrivningen görs en kartläggning där projektledaren också gör en subjektiv bedömning av personens språkkunskaper i svenska. I övrigt har ingen formell handlingsplan eller systematisk uppföljning av deltagarnas utveckling gjorts. Efter ett styrgruppsbeslut i januari 2014 utvecklades istället en kort enkät som delades ut till tolv av deltagarna. Dessa fick även i en intervju av projektsamordnaren besvara frågor om sin personliga utveckling och betydelsen av Framtidscentrum. Projektets aktiviteter kan beskrivas som fyra områden med flera aktiviteter inom varje område. Dessa är integrationshöjande aktiviteter, kompetenshöjande aktiviteter, arbetsmarknadsförberedande samt starta-eget-förberedande aktiviteter. Fokus har legat på att stärka kvinnor i de enskilda aktiviteterna men också på att lyssna in deras behov. Exempelvis har projektledaren tagit initiativ till att en kvinnoförening bildats på bostadsområdet Trasten med 34 betalande medlemmar. Ett tiotal personer, varav fyra före detta deltagare på Framtidscentrum, har utbildats i styrelsemetodik via ABF vid två tillfällen. Föreningen har träffats vid tre tillfällen och håller på att planera för gemensamma aktiviteter. Projektledaren berättar: Männen var rätt oroliga i början och sa att min fru hinner inte för hon har barnen. Men kvinnorna har fått vara med på utbildningar, de har fått lämna barn och hem och komma hit på aktiviteter. Det är ju inte lite det för det är rätt mycket barn annars och det är svårt. Då har vi skrivit papper till förskolan och fritidshem att mamman är på aktiviteter så att de får ha barnen där. Bara det att de kommer hit och får svar på sina frågor och ställa sina frågor tycker jag är att stärka kvinnor. Ytterligare aktiviteter som kommit att ta stor del av arbetstiden har varit samhällsservice till de boende på Trasten som spontant har sökt hjälp på Framtidscentrum. Denna har bestått av hjälp att fylla i blanketter, myndighetskontakter via telefon och hjälp med att reda ut missförstånd. Dessa aktiviteter har inte genererat någon medfinansiering men har varit ett tydligt behov hos målgruppen menar projektledare och projektpersonal. 2.2 Horisontella kriterier Jämställdhet Under mobiliseringsfasen utarbetades en jämställdhetsplan vilket inte har använts under projekttiden. Av lägesrapporter och uppgifter från projektledaren framkommer att projektpersonalen har arbetat med jämställdhet genom att vara beredda på att agera om de ser tendenser till särbehandling. Projektledaren har också påtalat vikten av jämställdhet vid möten med projektpersonalen och vid samtal med deltagare. Under samtalen med deltagare har man bland annat diskuterat kvinnorollen i Sverige. Detta har enligt projektledaren påverkat flera av de kvinnliga deltagarna som tidigare aldrig lönearbetat men som nu ser lönearbete som ett mål. Ytterligare ett sätt att stärka de kvinnliga deltagarna har varit att initiera och förbereda bildandet av en kvinnoförening, liksom att utbilda medlemmarna i föreningskunskap genom ABF. I styrgruppen framför de intervjuade att de inte sett något direkt behov av att diskutera jämställdhet systematiskt även om det ibland har funnits med på dagordningen. Man har dock försäkrat sig om att kvinnor har nåtts av projektet. Majoriteten av medlemmarna deltog också i den ESF-anordnade utbildningen i jämställdhet i början av projektet. 9

10 Tillgänglighet I Socialfondens riktlinjer (ESF 2009) för tillgänglighet står att fyra olika tillgänglighetsaspekter bör beaktas: Fysisk tillgänglighet exempelvis lokaler. Tillgänglig verksamhet bemötande, medvetenhet om diskriminering mm. Kommunikativ tillgänglighet möjliggöra denna genom teckentolkning, hörselslinga etc. Informativ tillgänglighet informationsmaterial och webbsidor skall vara lättförståeliga. Av lägesrapporterna (januari-juni 2012) framgår att Framtidscentrums lokaler är tillgänglighetsanpassade och att fastighetsskötaren bistår med ytterligare åtgärder om behov uppstår. Projektet har också beredskap för att möta olika behov av tillgänglighet, såsom behov av hjälpmedel i samband med undervisning. Projektledaren menar dock att inga sådana behov har uppkommit under projekttiden. Enligt projektledaren finns en medvetenhet om risken för diskriminering både hos henne själv och övrig personal. Verksamheten är således tillgänglig enligt detta kriterium och det finns en beredskap att ingripa vid missförhållanden även om detta inte har behövts. Vid intervju med en projektpersonal framkommer att lokalerna är trånga i relation till antalet deltagare, vilket i viss mån kan sägas påverka den kommunikativa tillgängligheten. I övrigt anpassas undervisning och övriga aktiviteter efter deltagarnas möjligheter både vad gäller informationsmaterial och undervisning. Transnationellt arbete Under förstudien gjordes två studieresor, dels till en somalisk organisation i England dels till en tysk organisation, Kompass, som arbetar med validering av kompetens, styrkor och svagheter. Tanken var att använda de verktyg som Kompass utarbetat och fortsätta samarbetet med Kompass (källa). I samband med att den nya projektledaren introducerades fick man också besked om att ESF inte betalar för andra parters resor till Sverige. Efter diskussion mellan projektägare och arbetsgrupp beslutades att avstå från vidare samarbete då arbetsförmedling och kommun bedömdes ha egna metoder för uppföljning av kompetens. 10

11 3. RESULTAT I detta kapitel redovisas resultat utifrån deltagarnas, projektpersonalens och samverkansparternas perspektiv. Projektets uppföljning av deltagare i form av enkät och intervjuer med ett begränsat antal deltagare redovisas också nedan, liksom projektstatistik över avslutade deltagare. Ytterligare projektstatistik och projektaktiviteter redovisas i bilaga Kvantitativa resultat Totalt har 125 deltagare varit inskrivna på Framtidscentrum, där 79 personer kommer från ett land i Afrika. Av de inskrivna har 91 personer, 55 kvinnor och 36 män, varit aktiva i en eller flera godkända aktiviteter inom ramen för projektet och 78 har fått sin bakgrund kartlagd vid inskrivning. Resterande inskrivna kan ha deltagit i aktiviteter som inte genererat medfinansiering eller fått samhällsservice på Framtidscentrum. Andelen aktiva kvinnliga deltagare uppgår därmed till 60 procent och de manliga till 40 procent medan fördelningen på de kartlagda 108 personerna är 56 respektive 44 procent. Antalet aktiva deltagare har varierat över tid. 6 Majoriteten av de aktiva deltagarna har remitterats av arbetsförmedlingen, 53 personer, följt av IFO med 19 personer. Deltagarnas ålder har varierat mellan 20 och 65 år där drygt två tredjedelar varit under 46 år. Majoriteten av de inskrivna på Framtidscentrum såväl som de aktiva deltagarna har varit kortutbildade, det vill säga haft en utbildning motsvarande grundskola eller mindre, se tabell 1 nedan. Tabell 2 redovisar deltagarnas (kartlagda och aktiva) SFI-nivåer i oktober Tabell 1: Inskrivna och aktiva deltagare fördelade på skolgång från hemlandet Skolgång Ej skolgång 1-5 år 5-9 år Gymnasium Högskola Okänt Vux Totalt Inskrivna Aktiva Tabell 2: Inskrivna och aktiva deltagare fördelade på SFI-nivåer oktober SFI-nivå A B C D Okänt Totalt Inskrivna Aktiva Tabell 3 nedan visar de aktiva deltagarnas fördelning på aktiviteter inom de fyra områden som aktiviteterna har rört sig. Utöver detta har ABF också utbildat tolv personer i styrelsemetodik. 6 Under 2012 fördes inte statistik över vilka deltagare som var aktiva eller passiva. 7 Statistiken är inte uppdaterad sedan oktober SFI-nivå betyder att personen kan ha tagit betyg i nivån eller befinna sig i studier på den specificerade SFI-nivån. 11

12 Tabell 3: Antal inrapporterade aktiva deltagare i olika aktiviteter 8 Typ av insats Aktivitet Kvinnor Män INTEGRATIONSFRÄMJANDE Läxhjälp i grupp 19 8 Språkcafé på 2 dgr per vecka) 33 5 Temasessioner med dialog Föreläsningar och dialog kring teman Korta kurser (sömnad, bakning) 24 0 Individuell läxhjälp Individuell hjälp m. dokument, samhällskontakter och myndighetskontakter KOMPETENSHÖJANDE Skräddarsydd utbildningsinsats grupp 3 7 Kurs läsa och skriva 16 1 Arbetsmarknadsmässa JOBBFÖRBEREDANDE Jobbsökarkurs (1-3 ggr per vecka) 12 9 Jobbsökarkurs (längre period) 8 9 Studiebesök 8 5 Jobbförberedande akt. individuellt stöd Praktik 8 2 STARTA EGET FÖRBEREDANDE Kurs i Starta eget: Go business 6 9 Starta eget aktivitet teman 12 3 Tabell 4: Totala antalet aktiviteter per aktiv deltagare inom respektive aktivitetsområde. Värde Alla integrationsfrämjande aktiviteter Alla kompetenshöjande aktiviteter Alla jobbförberedande aktiviteter Alla startaeget förberedande aktiviteter Någon form av aktivitet Antal deltagare Antal insatser Akt/deltagare 3,50 1,00 2,40 1,30 4,40 Tretton personer (tio kvinnor och tre män) har avslutats på grund av att de har fått arbete. Tio deltagare har gjort praktik, varav åtta kvinnor och två män. En kvinnlig deltagare har startat ett företag med inriktning på skrädderi och kläder/design och en manlig eventuellt inom reklambranschen. Två personer har tagit körkort och två anmält sig till uppkörning som en följd av att projektet betalat för körkortsteori. Statistik visar att nio av de tolv deltagarna som har fått arbete har haft en utbildningsnivå över grundskolenivå och att hälften kommer från länder i Europa. 9 Deras nivå på svenskan har av projektledaren bedömts som OK, bra eller mycket bra. Deltagarna har fått arbete inom restaurang, förskola, vård eller skola och alla har lönearbetat i sitt hemland. Av de tio deltagare som gjort praktik har tre fått arbete och en gått vidare till en utbildning. 8 Observera att samma deltagare kan ha deltagit i flera aktiviteter. Utöver de inrapporterade deltagarna har ytterligare 17 personer kartlagts och en del av dessa har också deltagit i projektaktiviteter. Detta är förmodligen en effekt av att statistik inte fördes på samma sätt under det första projektåret. 9 En deltagare som precis fått arbete finns inte med i denna statistik. 12

13 3.2 Kvalitativa resultat -deltagarnas perspektiv Det Industritekniska gymnasieprogrammets träinriktning, hädanefter kallat träutbildningen är på heltid, men där några av deltagarna har körkortsteori eller svenska en dag i veckan på Framtidscentrum De intervjuade kvinnorna deltog alla i svenskundervisningen, delvis i läxhjälpen samt i bakningskursen. Samtliga var också medlemmar i den nybildade kvinnoföreningen. I redovisningen ingår även svar från projektets interna uppföljning av tolv deltagare (enkäter, intervjuer). 10 Enkätsvaren redovisas i sin helhet i bilaga 5. Uppfattning om Framtidscentrum Precis som vid delutvärderingen är deltagarna mycket positiva till Framtidscentrum (FC) och räknar upp en rad aktiviteter som de har deltagit i. Både projektledare och projektpersonal beskrivs i positiva ordalag såsom hjälpsamma och duktiga. Två deltagare beskriver sina erfarenheter såhär: Här hjälper de oss med svenska och vi har mycket läxa och de hjälper oss med läxorna. Vi får hjälp med allt, inte bara svenska och vi hoppas att det här får fortsätta. Nu har vi börjat en kurs om hur vi ska laga mat, vi bakar. Deltagare De jobbar med många olika saker. Svenska språket och blanketter som vi inte kan hämta ur datorn. De hjälper oss att söka jobb, skriva CV och personligt brev. Och Sofia hjälpte oss mycket när vi läste SFI. Hon är en jättebra lärare, en jättebra människa. Deltagare I båda fokusgrupperna tar deltagarna spontant upp samhällsservice som en viktig och nödvändig del där de får hjälp att fylla i blanketter och med myndighetskontakter. Detta är också något som tas upp i de intervjuer som projektsamordnaren gjort med deltagarna på somaliska. I enkätsvaren nämns förutom svenskan även datakunskaper, CV-skrivning, Go business-kursen samt föreläsningarna från myndigheter och olika samhällsaktörer såsom viktiga. Precis som vid den föregående datainsamlingen i maj 2013 betonar deltagarna vikten av att lokalen ligger på Trasten så att de kan komma hem och laga mat och sedan gå till Framtidscentrum för kurser och hjälp med olika saker. I kvinnogruppen tar flera kvinnor upp att barnen kan komma och knacka på eller hämta nyckel vilket också upplevs som väldigt värdefullt. Framtidscentrum är jättebra för det är så nära hemma. Alla mammor har barn och jag behöver hämta mina barn och vi har mycket med hemmet. Jag har tre barn och alla barnen knackar på dörren [till Framtidscentrum]när de slutar skolan. Även männen i träteknikutbildningen uppskattar närheten till Framtidscentrum men säger att de skulle gå till Framtidscentrumäven om det låg mer centralt i Gislaved. Samtidigt påpekar de att det skulle vara svårare för deras fruar med en mer central placering eftersom de ansvarar för barnen. Tre av deltagarna, alla kvinnor, bor utanför Gislaved och säger sig inte ha varit på Framtidscentrum någon gång. Ingen av de intervjuade har gjort praktik inom ramen för Framtidscentrum men ett par har tidigare praktiserat via SFI eller arbetsförmedlingen. Några av de unga kvinnorna hoppas på att få en praktikplats via SFI när de har blivit bättre på svenska. Ingen av de somaliska kvinnorna har 10 Genomfördes av projektsamordnaren. 13

14 lönearbetat i Somalia men säger alla att de gärna vill arbeta i Sverige och att deras män är positiva till detta. Samtliga tio deltagare på träutbildningen har lönearbetat i sitt hemland. Deltagarna från den första gruppen på träutbildningen berättar att de hoppades på praktik under utbildningstiden men att det förmodligen inte blir så. Ansvarig lärare betonar vikten av att inte skicka någon på praktik för tidigt eftersom man riskerar att förstöra relationen med företaget inför framtiden. Deltagarna har få förslag på frågan om de saknat något som de velat få på Framtidscentrum. I trägruppen framförs dock att hjälp med körlektioner och busskort hade varit en stor hjälp eftersom deras ekonomi är dålig. Ett par av männen hade tagit körkort nyligen vid intervjutillfället medan övriga betonar att körkort är förutsättningen för att få ett arbete men att kostnaden är stor. I kvinnogruppen framför deltagarna att de gärna skulle vilja få en fortsättningskurs i sömnad. Påverkan på livet Både i fokusgrupperna och den interna uppföljningen uttrycker deltagare att intensivsvenskan och läxhjälpen har haft betydelse för deras utveckling i svenska språket. Utvecklingen har gått snabbare och i ett par fall också lett till att deltagarna nu klarar sig utan tolk. Kommentarerna i enkäterna rör nästan uteslutande det svenska språket. Jag har gått från SFI B-nivå till SFI C-nivå i mycket snabbare takt än från SFI A till B. Det svenska talet har blivit bättre och jag vågar mer. Deltagare Jag kom hit innan jag kunde svenska och fick hjälp med utvecklas som individ. Nu ligger jag etta i min klass. Jag utvecklas snabbt för jag får mycket enskild hjälp. Deltagare Flera deltagare talar om ett stärkt självförtroende, främst genom ett förbättrat språk men också genom att de fått samhällsorientering och annat stöd på Framtidscentrum. Min svenska har blivit bättre, jag vågar prata med svenska folket, vi lagar mat och umgås med folket i staden. Vi har viktiga kurser som kvinnomakt och politiker kommer och umgås. Go-business är en viktig sak med. Allt detta har gjort att jag våga mig mer ut bland folk. Deltagare Samtliga kvinnor i den ena fokusgruppen är betalande medlemmar i den nybildade kvinnoföreningen TIKUK. Föreningen har samlats tre gånger och kvinnorna uppger att de håller på att planera för aktiviteter så att de kan komma bort från bostadsområdet, exempelvis utflykter, bad, simning med mera. Idag har föreningen ingen annan lokal än Framtidscentrum men ska försöka hitta en annan om Framtidscentrum stängs. Svaren från enkäterna tyder på att de flesta upplever att de fått en ökad kunskap om arbetsmarknaden och att söka arbete, vilket också är påtagligt i fokusgruppen med deltagare i träutbildningen. De sistnämnda menar också att utbildningen ökar deras möjligheter att få arbete men att de måste få gå färdigt och kan behöva mer teori. I enkätsvaren uppger de flesta att de känner sig mer delaktiga i samhället än tidigare medan detta inte är lika tydligt i fokusgrupperna. 14

15 Oro inför framtiden I båda fokusgrupperna uttrycker deltagarna oro inför framtiden om Framtidscentrum inte skulle få finnas kvar. Trägruppen betonar att de inte är färdiga för arbetsmarknaden ännu utan skulle behöva gå en eller två terminer till. Dessa utsagor stöds av ansvarig lärare och projektassistenten på utbildningen som menar att framförallt svenskan behöver bli bättre. Konkurrensen om jobben är hård och företagen kräver flytande svenska för att anställa. Detta stämmer väl överens med utsagor från de intervjuade arbetsgivarna. Medan deltagarna efterlyser mer teori för att kunna ta maskinkörkort, uppger läraren att teorin finns inflätad i de praktiska momenten. Vi vet inte vad som ska hända när projektet tar slut, hur vi kan fortsätta att läsa vidare på den här utbildningen. Vi vet inte vem som kan hjälpa oss till jobb. Framtidscentrum är viktigt för oss, att det finns här i Gislaved och att vi kan kontakta dem. De är en jättebra grupp som hjälper oss med en massa grejer så vi vet inte vad som ska hända om de försvinner. Deltagare I den andra fokusgruppen framför deltagarna att de får allt på Framtidscentrum vilket innefattar både svenska, läxhjälp, kurser och samhällsservice. Tydligt är att aktiviteterna på många sätt utgör en helhet för deltagarna som har svårt att uttala sig om någon enskild aktivitet, exempelvis studiebesök eller föreläsningar. Oron är stor bland deltagarna som uppger att de inte har någon annanstans att gå för att få hjälp på motsvarande sätt. Även i de interna uppföljningsintervjuerna poängterar deltagarna att de behöver Framtidscentrum och har svårt att välja någon enskild aktivitet som de tycker är viktigast att bevara. Vi vill ha det liknande som på Framtidscentrum dit vi kan fortsätta att gå och träna och prata svenska. Vi trivs här. Deltagare Det är väldigt dåligt [att Framcentrum läggs ner] och det gör mig ledsen. Jag skulle vilja se att det fortsatte och blev större. För det gör stor skillnad. Deltagare I båda grupperna betonas behovet av att nyanlända får det stöd och den hjälp som de själva fått på Framtidscentrum vilket också stöds av de interna intervjuerna och enkätresultatet. 3.3 Projektpersonalens perspektiv Detta avsnitt beskriver projektpersonalens perspektiv och erfarenheter. Avsnittet bygger på intervjuer med samtlig operativ projektpersonal och projektledare. Synpunkter från arbetsgivare har vävts in i avsnittet när det bedömts vara relevant. Utvecklingen i projektet De intervjuade tar upp att målgruppen blev annorlunda än förväntat och därmed också deras behov. Inte så många har kunnat gå till praktik eftersom de måste utveckla språket först och mycket fokus har därför legat på att rusta deltagarna språkligt och utifrån andra behov som framträtt. Alla är överens om att aktiviteterna fungerar bra för målgruppen och har trappats upp under det sista projektåret. Intervjuad coach menar samtidigt att det inte funnits behov av en praktiksamordnare då deltagarna ännu inte varit redo för arbetslivet. Allt det som vi har gjort här, det behövs faktiskt. Med läxhjälp och matlagning och den somaliska undervisningen, vi har ju analfabeter som inte kunde läsa och skriva. Så de lärde sig på somaliska och 15

16 det hjälpte faktiskt. Vi hade en kille från ABF som hjälpte till. Det är alltid enklast att lära sig på sitt eget språk. Projektpersonal En av de intervjuade betonar vikten av att se de resurser som finns hos deltagarna och bygga vidare utifrån detta. Många av deltagarna har yrkeserfarenheter och körkunskaper med sig från hemlandet även om formell utbildning saknas. Validering av kunskapen behövs därför, inte minst eftersom många ungdomar lämnar Gislaved och det framtida behovet av arbetskraft kan fyllas om nyanlända rustas på rätt sätt. Effekter på deltagare Den intervjuade personalen ser en rad effekter på deltagarna där också hopp och trygghet nämns som viktiga för att aktiviteterna på Framtidscentrum ska fungera bra. Deltagare som varit länge i Sverige, liksom nyanlända har nu fått hopp om att bli delaktiga i samhället genom arbete, studier eller på annat sätt. Trygga relationer har skapats mellan personal och deltagare. Alla är överens om att deltagarna har utvecklat sin svenska och berättar att några nu klarar sig utan tolk. Tre personer har fått SFI-bonus för snabb språkutveckling. 11 De flesta tror också att deltagarnas förtroende för myndigheter har ökat genom att de har fått en ökad kunskap om hur samhället och arbetsmarknaden fungerar. Det medför i sin tur ett ökat självförtroende. De har mognat på något sätt. Innan visste de inte vad det handlade om, de flesta. Men nu har de kommit igång och fått mer självförtroende och blivit starkare. Innan var de jätteblyga för att säga ett ord på svenska men nu är de knappt tysta. Projektpersonal Jag tror att det har stärkt många individer. Många har fått hjälp med utbildningar och papper och det blir en extra kanal förutom SFI. Det blir en annan kanal där man kan få hjälp och få förtroende för. Ibland litar man inte på myndigheter och jag tror att det har öppnat upp för den gruppen som är där att de kan få hjälp och stöttning. Projektpersonal Personalen på träutbildningen menar samtidigt att vissa fortfarande har problem med svenska språket som inte är tillräckligt bra för att fylla de krav som företagen har idag. De har därför avvaktat med praktikplatser men planerar att genomföra studiebesök på lokala företag före sommaren. Några intervjupersoner är tveksamma till om deltagarna ännu är anställningsbara och påpekar att det tar tid att rusta deltagarna som inte alltid har utbildning med sig från hemlandet och där alla inte har lönearbetat tidigare. Ett tecken på ökad kunskap är dock att många deltagare själva frågar efter utbildningar eller ber om hjälp att starta eget företag. Det är en svår fråga om de är anställningsbara om man tittar på de få jobben som finns idag. Det tror jag knappast men de har ju större förutsättningar än i början i alla fall. De är ju på väg åt rätt håll. Projektpersonal Liknande synpunkter framförs från intervjuade arbetsgivare som betonar att bra kunskap i svenska språket är ett viktigt kriterium för anställning men att andra aspekter också är avgörande, exempelvis bemötande, effektivitet och social kompetens. De tre intervjuade arbetsgivarna hade i de flesta fallen anställt de forna deltagarna på grund av deras språkkompetens i annat språk för 11 SFI-bonus prestationsbaserad stimulansersättningen inom svenskundervisning för invandrare som infördes på nationell basis 2010 och upphör 1 juli 2014 ( 16

17 hemspråksundervisning av elever eller barn på förskolan. Två av de tre arbetsgivarna önskade att deltagarna som anställts hade haft bättre kunskaper i svenska. Ansvarig för projektets starta-eget-aktiviteter uppger att de har kommit en bit på vägen och har haft utbildning starta eget och empowerment för att identifiera personer som är intresserade av att starta eget i framtiden. Ett par personer har slussats vidare till annan instans för vidareutveckling av planerna och det finns också långt gående planer för att en grönsaksmarknad i samarbete med de lokala hyresvärdarna. Vi gör ju jobbet att dra in dem, göra en affärsidéplan och få igång dem. Sedan när det blir lite mer komplicerat, att hjälpa dem med finansieringsdelen så slussar vi vidare till Science Park och Almi. De har sedan varit här och gjort lite presentationer så vi har ett samarbete med dem. Det blir en kedja och den kedjan har ju varit möjlig tack vare Framtidscentrum. Projektpersonal Gällande målsättningen att stärka kvinnor och bryta deras sociala isolering anser personalen att de har lyckats väl. En kvinnoförening med styrelse har bildats och kommer att drivas vidare i samarbete med ABF. Många kvinnor kommer också självmant till Framtidscentrum för läxhjälp och andra aktiviteter vilket är ett stort steg mot att bryta den sociala isoleringen. Tankar om implementering Projektpersonalen är överens om att Framtidscentrum behövs i sin nuvarande form även i framtiden. Speciellt nämns behovet av extra språkträning för målgruppen där många har kort utbildning eller är analfabeter. Men även övriga aktiviteter som körtkortsteori, starta eget aktiviteter och samhällsorientering tas upp såsom viktiga för att rusta målgruppen för det svenska samhället. Ett par personer uttrycker också en oro för vad som ska hända med deltagarna om Framtidscentrum försvinner och de släpps när de är på väg att hitta en väg framåt i samhället. Risken är att de återgår till passivitet och isolering menar denna personal. Det här är inget man kan ta ifrån dem nu. Du har gett dem hopp, du har gett dem möjligheter, du har gett deltagarna tillväxt. Ska du bara sätt stopp i maj. Personerna kommer ju att falla tillbaka, du ska ju vara med hela processen ut. Inte upp till 80 % och när det är kritiskt så släpper man dem. Samtliga intervjupersoner är överens om att ett medborgarkontor är viktigt för alla invandrargrupper. De intervjuade har olika uppfattning om placeringen men de flesta betonar att närheten är viktig för den målgrupp som projektet har arbetat med och som behöver mer stöd än andra invandrargrupper. 3.5 Samverkansparternas perspektiv Detta avsnitt redovisar resultatet från en fokusgrupp med arbetsgruppen och telefonintervjuer med projektägare och styrgruppsmedlemmar. Arbetsgivares synpunkter finns också med under implementeringsavsnittet. Utvecklingen i projektet De intervjuade samverkansparterna är alla positiva till projektets aktiviteter och arbetssätt med målgruppen. Andra positiva aspekter som lyfts är att projektet har börjat samarbeta med 17

18 studieförbunden och kunnat köpa in anpassade utbildningar i och med att kraven på medfinansiering minskade. Samtidigt poängterar de intervjuade att målgruppen blivit en annan än den som beskrivs i projektansökan och att de står betydligt längre från arbetsmarknaden än förväntat. Orsaken till förändringen beskrivs av några intervjupersoner som att den ursprungliga målgruppen inte finns i kommunen, eller att projektet tappat individer som står närmare arbetsmarknaden på grund av placeringen på Trasten. Dessa personer efterfrågar också mer arbetsmarknadsinriktade åtgärder och förefaller inte känna till orsaken till den förändrade målgruppen. Styrgruppen tog inledningsvis ett beslut om att driva projektet trots den ändrade målgruppen. Samverkan har enligt de intervjuade kommit att fungera bättre och bättre där parterna med tiden uppnått en samsyn och har fått respekt och ökad förståelse för varandras arbetssätt, regelverk och uppdrag. Tillsammans har de lyckats hitta flexibla lösningar utifrån deltagarnas behov. I den enkät som sex personer 12 fyllt i angående mål 3 (förbättrad samverkan) framkommer att hälften av respondenterna upplever ett större engagemang och förbättrad samverkan under projekttiden medan hälften inte gör det. Jag tycker att det har fungerat förhållandevis väl. Trenden har varit positiv och formerna och klimatet har blivit bättre och vi kan diskutera utan prestige. Det var utmaningen i början, att det var höga berg och djupa dalar där många gick i försvarsställning. Styrgruppsmedlem Majoriteten av de intervjuade är också överens om, är att projektorganisationen, främst kommunikationen mellan styrgrupp och arbetsgrupp inte har fungerat optimalt. De intervjuade framför olika orsaker till varför kommunikationen inte fungerat, såsom myndigheternas olika regelverk, slutna strukturer, otydliga roller och interna problem i organisationerna. Uppfattning om måluppfyllelsen Både i styr- och arbetsgrupp betonas att måluppfyllelsen inte har blivit den avsedda på grund av att projektet tvingades ändra målgrupp. Behoven hos deltagarna har varit andra än de som beskrivs i projektansökan och som en konsekvens av detta har projektet utvecklats mer mot ett integrationsprojekt än ett arbetsmarknadsprojekt. Tydliga effekter på deltagarna i form av förbättrad vardagssvenska kan iakttas hos deltagarna, där stödet till personer som inte kan läsa och skriva nämns som extra värdefullt. Jag var på möte med SFI-lärarna igår och de upplever också en förbättrad svenska. Framförallt XX som jobbar med alfabetiseringen. Det hen betonar är den motoriska träningen. Hen kan ge dem i läxa att gå hem att träna handrörelser och skriva samma ord om och om igen. Det hinner de ju inte med i skolan men den biten har blivit mycket bättre för det har man suttit och gjort på Framtidscentrum. Tränat att skriva för det är grunden och de kan inte skriva. Arbetsgruppsmedlem De viktigaste resultaten beskrivs som att projektet lyckats nå målgruppen och skapat en trygg mötesplats där deltagarna har kunnat få stöd och hjälp. Både arbetsgrupps- och styrgruppsrepresentanter menar att projektet bidragit till att bryta social isolering, inte minst för kvinnor genom kvinnoföreningen och andra aktiviteter. Genom att kommunens samhällsorientering har genomförts på Framtidscentrum har fler kvinnor kunnat närvara. Arbetsgruppen betonas värdet av att ha en särskild kvinnogrupp vilket skapat större utrymme för diskussioner. 12 Tre från arbetsgruppen och tre från styrgruppen. Skillnaderna i svar var inte entydiga men styrgruppsmedlemmarna var något mer positiva. 18

19 De intervjuade menar som regel att deltagarna har kommit närmare samhället, möjligen också arbetsmarknaden, men är tveksamma till att deltagarna kommit närmare egen försörjning vilket kräver anpassat stöd under längre tid. Få nämner att fjorton personer har kommit i egen försörjning och de eventuella långsiktiga effekterna hos de tio personer som går träutbildningen. Med de språkinsatser de har gjort [på Framtidscentrum] så är det klart att man är närmare arbetsmarknaden än innan eftersom de har lärt sig språket. Men jag kan inte säga att de är närmare ett yrke nu än tidigare för att de har varit där några timmar i veckan. Styrgruppsmedlem Arbetsgruppen ställer sig frågande till målsättningen om att öka deltagarnas förtroende för myndigheter och menar att ett sådant förtroende redan finns etablerat sedan länge. Detsamma gäller samverkan som har fungerat bra under många år. Representanter för projektägare och styrgrupp betonar å sin sida betydelsen av en neutral plattform utan myndigheter och där deltagarna kan känna sig trygga. Styrgruppen har också upplevt att samverkan förbättrats och stärkts genom projektet. Tankar om implementering Generellt är de intervjuade positiva till projektets resultat och menar att erfarenheterna bör tas tillvara i det framtida arbetet. Läxhjälpen, samhällsservice och samarbetet med studieförbunden lyfts som positiva aspekter av Framtidscentrum vilka bör behållas i framtiden. Bildningsförbunden är något vi har pratat tidigare om men inte riktigt hittat hur vi ska knyta dem till oss. Det är en sak som jag hoppas lever kvar och att vi jobbar vidare på. De har ju oftast andra pengapåsar och kan söka andra typer av pengar som inte vi kan söka. Arbetsgruppsmedlem Det framkommer en rad olika uppfattningar om hur projektresultaten ska implementeras. Både i styr- och arbetsgrupp finns personer som betonar värdet med mötesplatser och verksamheten i dess nuvarande form men samtidigt påpekar att det inte ligger i deras uppdrag att driva verksamheten. Å andra sidan finns det också samverkansrepresentanter som betonar vikten av att inte bygga nya strukturer utan att implementera delar av verksamheten i de strukturer som redan finns. Projektägaren och projektpersonalen framhäver att närheten och tryggheten inte kan ersättas av de ordinarie strukturerna och att boende på Trasten inte kommer att delta i aktiviteter på andra ställen. Samtliga samverkansparter hänvisar till sina respektive uppdrag, ekonomin och att målgruppen utgör en liten del av den totala gruppen invandrare i kommunen. Det som kommer ut av Framtidscentrum kommer att leva vidare men kanske inte på det sätt som vi hoppades på. Det blir i så fall i Anderstorp (AMO) och på SFI. Men vi vet ju redan, eftersom människorna är så trygga och glada på Framtidscentrum, att de inte kommer att gå till skolan och göra det de gör på Framtidscentrum. De vill ha kvar sitt Framtidscentrum. Projektägare Vid styrgruppsmötet i mars 2014, liksom under intervjuerna, uttrycker flera intervjupersoner oro för vad som ska hända med projektdeltagarna då det inte finns någon självklar plats för målgruppen efter projekttiden. Deltagarna kommer då att gå tillbaka till sina respektive handläggare där lösningarna kan se helt olika ut. Oro uttrycks speciellt för kvinnliga analfabeter som fått mycket stöd genom projektet. Ett politiskt ställningstagande i frågan efterlyses därför. Jag är orolig för att de positiva sakerna vi har byggt upp och lärt oss, att det finns en risk att det faller tillbaka i glömska. Det finns en vilja hos alla parter men det finns en risk att vi faller in i gamla 19

20 mönster. Det behövs kanske ett politiskt ställningstagande från kommunen att de här positiva bitarna är något som kommunen vill stå för. Styrgruppsmedlem Förhoppningar knyts till den integrationspolitiska strategi som nu är ute på remiss i kommunen och ska utmynna i handlingsplaner för respektive nämnd. Ansvarig för att ta fram en handlingsplan har tagit upp behovet av mötesplatser i underlaget och hoppas på så sätt kunna bidra till en framtida struktur för detta. Både samverkansparter och intervjuade arbetsgivare kan se behovet av samhällsservice, mötesplatser och språkstöd men har olika syn på placering och hur behoven ska tillgodoses. Flera av de intervjuade påpekar att ett medborgarkontor bör nå alla invandrargrupper och inte bara boende på Trasten. En mer central placering vore därför önskvärd. Andra menar att samhällsservice redan är ett uppdrag för AMO eller kommer att sugas upp av andra ordinarie verksamheter. Projektägaren menar å sin sida att det är helt fel att lägga ner en fungerande verksamhet som visat sig kunna förändra situationen för individer som tidigare varit utanför samhället. Strukturella hinder som motstridiga regelverk, avsaknaden av behovsprövade förberedande utbildningar och adekvat språkstöd gör det svårt att stötta de individer som nu finns på Framtidscentrum inom ordinarie strukturer. I skrivande stund är det fortfarande osäkert vad som kommer att hända med Framtidscentrum även om processer pågår för att få till stånd en fortsättning. Följande beslut har hittills tagits: Gislavedshus ser gärna en fortsättning på verksamheten och är beredda att upplåta lokalen gratis om en offentlig aktör ställer sig bakom verksamheten. Vuxenutbildningen har sökt och beviljats 37-medel för språkstöd och utbildning i digitala medier på SFI, riktat till kortutbildade och personer som inte läsa och skriva. Projektet har pekat på behovet av samhällsservice. Kommunen kommer att öppna ett kontaktcentrum där medborgare kan få viss samhällsservice. I underlaget för handlingsplanen för en ny integrationsstrategi finns behovet av mötesplatser med. Deltagare som deltar i den träutbildningen kommer att erbjudas möjlighet att gå klart sin utbildning tills de bedöms vara anställningsbara. Deltagarna kommer eventuellt att erbjudas en månads anställning till sommaren för att hjälpa till med flytt av utbildningen från Smålandsstenar till Gislaved. Andra lösningar diskuteras för personer som bedöms ha små möjligheter att få ett arbete, exempelvis sociala företag eller kooperativ. Ytterligare strategiska påverkansprocesser pågår för att få till stånd en permanentning av Framtidscentrum. En tankesmedja, UniQraft, har bildats och genomfört en workshop med bland annat politiker, företagare, föreningar och eldsjälar från samhället. Under workshopen presenterade UniQraft en rapport om Framtidscentrum som ett underlag för vidare diskussioner kring framtida integration. Resultatet har uppmärksammats av Sveriges radio och lokala medier. Ytterligare en politikerträff kommer att genomföras i maj (UniQraft 2014). Ett möte med ABF, andra utbildningsanordnare och föreningar genomförs under vecka 21 för att undersöka möjligheterna till annan huvudansvarig för verksamheten. 20