SKOLRÅDET Mötesprotokoll ( )

Transkript

1 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande, sekreterare & justeringsman Sverker & Annette (ordf), Patrik (sekreterare), Ingela (justerare) 3. Föregående protokoll Besök av Michael Asp (IKT-frågor) flera anmälde sig till arbetsgruppen och Michael kommer att kalla till möte. Mycket att rapportera laget runt Inlägg: lägg gärna in ny punkt om kvarstående frågor och ansvarig att ta tag i detta (bl.a. hur jobbar skolan med resurssvaga elever ). Sekretariatet kan åta sig att sålla fram de frågor som kvarstår genom att läsa tidigare protokoll. Sverker/sekretariatet beskriver hur vi ska avrunda denna termin med ett sammanfattande och utvärderande sista möte. 4. Arbetsgrupperna rapportering Läxor o Kristina, Lina, Sverker, Li ingår i gruppen o Målsättning: Det bör finnas en gemensam syn på läxor inom hela skolan (mellan årskurserna och inom arbetslagen. Det ska också tydligt framgå varför läxan ges och vilket syftet den ska o Målet är inte att driva frågan för eller eller emot läxor (det är lärarnas uppgift) o Det står ingenting i läroplanen om läxor (utan det är upp till upp varje skola hur detta sköts) o Det är stora skillnader mellan och även inom varje årskurs när det gäller läxor. Vissa lärare ger mycket läxor och andra knappt några alls. o Forskningen: värdet av läxor är omdiskuterat: Mats Strandberg har bl.a. kommit fram till att mycket små barn inte alltid förstår syftet med läxor Barbro Vesterlund menar att elever ska kunna lösa läxan på egen hand (läxorna ska vara tillräckligt konkreta och inte för svåra). Läxorna ska också kunna följas upp och vara tidsbestämda. Sida 1 av 7

2 Hattie har kommit fram till att läxor ofta gynnar högpresterade elever (som har lätt för skolarbetet och är ambitiösa), samt elever i yngre årskurser(?). F: Vad innebär högpresterande elever? S: Detta är ju beroende av flera faktorer, t.ex. elevens möjlighet att klara läxor själva, var eleverna bor, om föräldrar har högskoleexamen mm mm. o Läxpolicies. Exempel tas från andra skolor. Per Ols skola i Fagersta förklarar varför man har en läxpolicy om läxor ska ges ska de vara begränsade, vuxna kan hjälpa sina barn om det är möjligt (men det ska inte vara ett krav). Ältaskola i Nacka anser att det är viktigt att ha en gemensam policy för läxor. Ältaskolan har som grundprincip att man ska begränsa antalet läxor. Det bästa för en förälder är att lästräna med barnen gäller fortfarande. o En viktig del är hur mycket (eller om) föräldrarna ska hjälpa sina barn med läxorna. Att elever själva måste kunna klara av läxan innebär också att föräldrar inte ska behöva hjälpa till med läxorna. Detta känns dock inte rimligt för alla elever (vissa behöver mycket hjälp för att komma igång och för att fortsätta). Det finns dock en social faktor med att föräldrar hjälper elever med läxan. Ibland är detta den enda kontakt som föräldern har med elevens skolarbete... och kan bli ett sätt att veta hur eleven klarar läxorna. Att hjälpa till med läxan är dock inte samma sak som att uppmuntra eleven till att göra läxan. o Flera lärare tycker att de kan och bör diskutera mer om läxor och hur dessa ges. De tycker vidare att det är viktigt att arbetsbördan inte ska bli för stor för eleverna. Magnus: Alla arbetslag försöker göra en läxdagsplanering så att inte allt hamnar på samma dag. Föräldrarnas uppgift bör då vara att uppmuntra eleven och inte hela tiden sitta med och studera med barnen. F: diskuterar lärarlagen om vad som är en rimlig läxmängd? S: Ja, det gör det troligen (engelska och matteläxa brukar vara de läxor som även ges i lite lägre årskurser). Årskurs 2 har dock betydligt mer läxor i förhållande till andra årskurser. Detta diskuteras nu inom laget för årskurs 2. Sida 2 av 7

3 o Idag finns det ganska mycket kunskap hos lärarna om hur man utformar läxor. o Idag finns läxhjälp för att elever ska kunna få hjälp i skolan (årskurs 4-9). Trots detta köper flera föräldrar läxhjälp. Lena: alla elever vet att dessa dagar finns. Det är skillnad på läxhjälp och extraundervisning. Ibland kommer elever till läxhjälpen och gör delar de hamnat efter i. F: Kan alla elever få plats på läxhjälpen? S: Ja, vi tar emot de som vill. o Ett av de vanligaste konflikter i hemmet är just läxläsning (detta finns det forskning på). o Obligatorisk läxa ska kunna göras på kort tid. Det finns lärare på denna skola som är mer individuella (anpassat till elevens behov). Man kan ha en obligatiorisk läxa och sedan ett tillägg för de som är klara snabbt. Svenska lärare säger läs 10min per dag, då är dessa 10min olika länge för olika elever. o Gruppdiskussion (små grupper diskuterar 3 frågor a) om det ges läxor, vilket syfte har läxan (för att repetera eller lära sig nytt...) Det finns lärare som inte håller med om att ge läxor... men elever ska lära sig att ta med sig böcker hem och känna ansvar. Detta måste tränas in ochh betyder mycket för hur eleven organiserar sitt skolarbete. I lägre åldrar finns en mapp, följ också bloggens veckobrev. I högre åldrar finns det appar i mobilen där man kan lägga in läxor etc så eleven har kontroll på vad som ska göras. Viktigt med feedback från föräldrar och även lärare. Det stimulerar eleven att fortsätta. Vad finns det för mönster då lärarna ger läxor? Detta ser mycket olika ut och är ett av läxgruppens teman som de ska svara på. b) Hur ska läxan genomföras (med föräldrar eller själv... ska föräldrar kolla igenom eller inte)? Sida 3 av 7

4 Årsk 9 är i stort nöjda med läxor, men det kan se olika ut beroende på hur lätt eleven har att göra läxan. Lärarna har uppmanat föräldrar att inte hjälpa eleverna, utan det är bättre om eleverna söker upp lärarna och får hjälp (t.ex. läxhjälp). Föräldrar har olika förmågor att hjälpa elever hemma (hur mycket kraft och tid man ska lägga ner på läxan?). Mycket av hemarbetet är för att komma ifatt (läxhjälp finns dock). Vi föräldrar vill ofta ha kontroll att eleverna hänger med i skolarbetet och tar sitt ansvar, därför kan det ibland vara svårt att släppa barnen läxläsning. I 3an ge max 1 läxa/vecka och då tränar barnen en viss rutin för läxor. Det handlar mycket om coaching (från lärare). Vissa föräldrar ser läxor som ett mått på en bra skola och en slags högre ambition, och vill då ha mer läxor. Andra tycker det är bra att skolan har lite läxor. Lena: även barnen har olika uppfattning om vad som är bra med läxa. Viktigt att instruktionen är tydlig och lika mellan årskurser. Varje läxa bör vara mycket tydlig. Viktigt med feedback. Bra att få träning inför livet efter skolan, vilket ses lite som färdighetsträning inför livslärande Detta kan ske med t.ex. att eleven tar med bok hem, planerar/kommer ihåg vad som är viktigt, väljer ut viktig text, förstår hur jobbar man i grupp i skolan etc. Om skolans lärandet ska vila på vetenskaplig grund, så är det viktigt att finna stöd för läxpolicyn i dagens forskning. Lena: tycker eleverna i 6:an/7:an har lärt sig goda strategier för att ta hand om sina läxor. Läxuppgifterna görs efter deras egen förmåga och eleverna har successivt blivit allt duktigare och mer proffsiga när det gäller presentationer etc. Sida 4 av 7

5 Erfarenheter: Det ser mycket olika ut mellan lågstadier och högre stadier. Under vissa perioder ges det mycket läxor och under andra perioder ges inget alls. c) Vilka frågor vill du ha svar på när det gäller läxarbete? Det är ett stort steg från 3an till 4an, när det gäller läxor. Hur mycket är lagom i olika åldrar? Hur ska man göra för att träna eleverna på chocken som kommer i gymnasiet. Hur lägger man upp läxor i olika ämnen (t.ex. SO i jämförelse med SV)? Läxgruppen: Vi kan lägga ut länkar för olika bitar när det gäller läxor (forskning, andra skolors polisies etc). Vi ska formulera något till skolan som sedan får ta ställning. Nationella prov: hur hanterar man att de nationella proven tar så mycket av skolans tid? Man bör tänka på att man tränar inför dessa prov i flera veckor, vilket gör att elever inte kan ha normala ämneslektioner. Det finns också risk för att eleverna successivt tröttnar då det hela är så inriktat på att klara proven. Mat o Vi har träffat Carola, Maria och Johan. De är intresserade och positiva till att göra förändringar som ska få elever att äta mer. o Matrådet: från 25 favoriträtter ska det väljas ut några rätter. o Tidigare när maten ibland var slut vid 12, nu fylls maten på och det har blivit mycket bättre. o Viktigt att matsalspersonalen ges i uppgift att kontrollera vilka som äter (ja, de räknar tallrikar och det är ok). Det är fler som äter än vad man tror... Magnus: det är aldrig mer än 35 som äter från 7:orna. o Ovanor är också något som bör ses över. Det handlar inte bara om att maten är dålig, det handlar lika mycket om elevens inställning till den. o Matgruppen återkommer och ser över vilka frågor som är viktigast att lyfta. Återkopplar till skolrådet och skolan. Sida 5 av 7

6 Psykosocial miljö o No Hate Speech Movement ( Viktigt nätverk mot mobbing och trakasserier på sociala medier. Här finns bra material för lärare och föräldrar hur man bör uppträda på nätet. Flera lärare verkar intresserade av detta. o Sajten Ask på nätet är ett problem. Där kan man uttala sig anonymnt, vilket ger upphov till stora problem med hat och nätmobbing. Många barn reflekterar dock inte över dessa frågor, man hänger bara på. o På Knorra-dagen kan man tänka sig att jobba med detta som ett tema (sociala medier). o F: Finns det en årsplan som visar hur långt skolan vill gå i dessa frågor. S: Ja, elevledda utvecklingssamtal, inkludering & aktivt arbete mot mobbing (trygghetsrådet etc). Skolan har en vision som står på hemsidan. o Mentorskapet har sönderfallit lite (speciellt inom de högre årskurserna pga för många elever elever). Hur ska detta hanteras? o Behandlingsplanen ska användas av lärare. o En trygghetsgrupp på skolan håller på att utveckla en enkät som kikar på om elever känner sig trygga. o Arbetsgruppen psykosocial miljö : Hur går vi vidare med detta? Bollar med Lillemor om några lärare är intresserade. Man kan, vid behov, gå vidare via skolsköterskan och skolhälsovården (men lärarna tar först tag i detta). Lärarteam o Vi har pratat med Lillemor, men det finns ingen efterfrågan från skolans sida. Från skolan arbetar man kontinuerligt med att utveckla lärarlaget. Vi inkorporerar dock punkten lärarteam (på dagordningen) vid diskussionen med arbetslagen. o Arbetslagsledningen kan vara en plattform för olika arbetslag. Sida 6 av 7

7 6. Aktuella frågor Infoträff på skolan om sociala medier och betygssystem. o Södergården (Götgatan 47) har en infokväll 9/4 kl ( Föräldravandringar på fredagar (stor uppslutning från Knorra-föräldrar). Se upp för gräddpatroner att sniffa polisen har sett en ökning. Idag är det mycket lätt att få tag på olika sorters droger via nätet. Information kommer att läggas på bloggen. o Bra presentation av betygssystemet och hur det fungerar. Bra presentation finns på skolverket ( 7. Rapport från skolledningen (utgår då Lillemor är i Göteborg) 8. Övriga frågor Ska skolrådet ha en presentation (reklamkampanj) eller en presentation ifrån de olika arbetsgruppernas arbete på Knorra-dagen. Bord vid bistrot kanske? 9. Kommande möten och aktiviteter 29/4 10. Mötets avslutning Vid pennan, Patrik Justering Ingela Sida 7 av 7