POLISFORDONETS NYA UTSEENDE synbart bättre på vägen?

Transkript

1 Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 250 POLISFORDONETS NYA UTSEENDE synbart bättre på vägen?

2 Polisfordonets nya utseende Sammanfattning Sveriges polisfordon ska genomgå en yttre förändring. De färdiga fordonen ska utrustas med nya dekorer i högreflekterande och fluorecerande material och ljussättningen ska förbättras med hjälp av bland annat ljusdioder. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka synpunkter och åsikter som finns bland poliser och allmänhet gällande säkerhet och synbarhet på polisfordonet. Vi vill även ta reda på allmänhetens synpunkter på säkerheten runt de polisfordon som finns idag och om de anser att en förändring är viktig för att öka säkerheten. För att få ett så bra resultat som möjligt har vi utfört en muntlig undersökning bland allmänheten samt några intervjuer med poliser som testat de nya fordonen. Vi har dessutom intervjuat de ansvariga fordonsteknikerna på Rikspolisstyrelsen. Det rapporten kommer visa är att de flesta av poliserna tycker att säkerhet och synbarhet på det nya polisfordonet är bättre än det gamla polisfordonet och att de upplevt allmänhetens reaktioner som mycket positiva. I vår muntliga undersökning framkom det även att allmänheten anser att det nuvarande polisfordonet syns tillräckligt bra och att det inte finns något större behov av en förändring.

3 Innehållsförteckning Sid. SAMMANFATTNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Frågeställningar Tillvägagångssätt 4 2 RESULTAT Allmänhetens synpunkter på de gamla respektive de nya polisfordonen Polisernas syn på de nya polisfordonen Ljussättningens förbättring Resultatsammanfattning 10 3 DISKUSSION Slutsatser och förslag 14 REFERENSER 15 BILDER 16

4 1 Inledning Att skriva en rapport om ett relativt outforskat ämne är spännande men det bidrar även till viss problematik. Idag finns det ingen studie eller rapport skriven om huruvida polisfordonens nya utseende har ökat säkerheten ute på vägarna. Därför grundas denna rapport till stor del på allmänhetens samt olika polisers erfarenheter och åsikter. 1.1 Bakgrund Sveriges polisbilar ska genomgå en yttre förändring. Kunskap och medvetenhet runt säkerheten för fordon har i allmänhet ökat avsevärt de senaste åren, speciellt runt utryckningsfordonen. Rikspolisstyrelsen fick in önskemål från polismyndigheter runt om i landet om en förbättring av säkerheten kring polisfordonet. Poliserna kände sig inte trygga ute i trafiken och efterfrågade en förändring. Rikspolisstyrelsen tillsatte därför 2002 Sten Byström, operativt ansvarig, för att starta ett projekt kring detta. Byström undersökte därför olika standardtyper av färg och ljussättningar som finns på andra utryckningsfordon. Han granskade bland annat Räddningstjänstens och Ambulansens fordon samt hur det ser ut på marknaden i Europa 1. Tester på utryckningsfordon har utförts runt om i Europa som visat på att en ökad synbarhet på bilen ökar säkerheten runt denna 2. Projektet som Byström startade involverade även andra utryckningsfordon och sker i samarbete med Vägverket, Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket 3. Det har tagits fram tre olika dekormaterial med olika egenskaper och förutsättningar för polisfordon. Anders Wiman, Gästrike Hammarby AB, fick av Rikspolisstyrelsen i uppdrag att testa de olika dekormaterialen för att ta reda på vilket material som är det mest tillfredställande. Egenskaper som eftersträvades vid utformning av dekoren var att uppnå så hög synbarhet som möjligt i både ljus 1 Intervju med Sten Byström, f.d. operativt ansvarig vid Rikspolisstyrelsen ( ) 2 Rikspolisstyrelsen, Ny märkning av polisfordon, (2003) 3 Vägverket. Utmärkning och färgsättning av ambulans enligt utkast till europastandard. (2002) 1

5 och mörker. Dekoren ska bestå i en kombination av blå fält av högreflekterande dekormaterial och gula fält av högreflekterande/fluorescerande dekormaterial. Det skall även finnas möjlighet till att använda orange fält i högreflekterande/fluorescerande på vissa mindre detaljer på fordonet. Dekormaterialet skall kunna appliceras på olika typer av fordon, exempelvis personbilar i kombiutförande och minibussar. Materialet ska ha både tekniska och optiska egenskaper samt en bra tålighet mot smutsinträngning och avfettningsmedel. Efter att alla tester hade utförts drogs slutsatsen att materialet 3M och Reflexite var de mest tillfredsställande av de olika dekormaterialen. 3M Detta material har den högsta reflektionsförmågan och luminansfaktorn. Materialet har även det bästa och mest verifierade optiska egenskaperna men tåligheten mot avfettning och inträngning av smuts var något sämre än Reflexite. Reflexite Detta material har den högsta tåligheten mot inträngning av smuts och en god tålighet mot avfettning. Materialet har något sämre vidhäftningsförmåga än de andra materialen vid påverkan av avfettning 4. Rikspolisstyrelsen har tagit dessa provningar i beaktande och tillsammans med den ekonomiska faktorn dragit slutsatsen att 3M är det mest tillfredsställande materialet. Dekoren har den blå färgen i högreflekterande och den gula färgen i högreflekterande samt fluorescerande material. Materialet har 10 ggr högre reflektionsförmåga än det nuvarande som används 5. Att fordonet syns bra är viktigt för säkerheten för såväl poliser som allmänhet under utryckning men även vid uppställning av fordonen vid till exempel trafikolyckor. Rikspolisstyrelsen tog den nionde maj 2005 beslutet om att den nya märkningen skulle införas på Sveriges polisfordon 6. Polisfordon med den nya märkningen 4 Anders Wiman, Provning av dekormaterial (2003) 5 Rikspolisstyrelsen, Märkning för ökad säkerhet, ( ) 6 Rikspolisstyrelsen, Synligare polisbilar ökar säkerheten, Pressmeddelande ( ) 2

6 finns redan ute på olika myndigheter i dagsläget och inom sex år beräknas alla landets polisbilar vara utbytta 7. En annan stor och viktig del av polisfordonens utseende är larmbågen (de ljus som sitter på fordonets tak). Det är inte bara dekoren som kommer förändras utan nu utvärderas och testas även ljussättningen (fordonets fullständiga belysning). Rikspolisstyrelsen har tagit fram två olika sorter av larmbågen som nu finns ute på olika myndigheter för att testas. Detta är väldigt nytt och någon officiell utvärdering är ännu inte genomförd. De tester Rikspolisstyrelsen utförde på larmbågarna innan de sändes ut till myndigheterna gav positiva resultat på båda bågarna. Det upptäcktes dock vissa brister som till exempel vibrationer under färd men dessa har åtgärdats. Skillnaden mellan de nya och de gamla larmbågarna är bland annat att de nya bågarna har blå ljusdioder. Det som kommer att införas när de nya larmbågarna lanseras är att blå ljusdioder även kommer att finnas på larmbågens kortsida. Detta för att ljuset ska bli synligt från alla håll och spridas bättre. Fler dioder placeras som standard fram i grillen och infällda i sidorna i anknytning till lyktorna 8. När en myndighet ska beställa ett nytt fordon kommer även blå ljusdioder på sidobackspeglarna att finnas som tillval 9. Rikspolisstyrelsen har testat två olika diodbågar som jämförts med den gamla polisbågen och tullbågen (de ljus som sitter på tullfordonets tak). Resultat har visat att diodbågarna syns betydligt bättre i både ljus och mörker. De testade diodbågarna är i blå färg och några tester med andra färger kommer inte att utföras. Detta grundar sig på direktiv från Vägverket där blått står som standard. De nya diodbågarna har även fått en lite annorlunda design. De är betydligt rundare och ser mer moderna ut än den nuvarande (se bilder, s 18). Någon 7 ( ) 8 Intervju med Tomas Jonsson, teknisk ansvarig vid Rikspolisstyrelsen ( ). 9 Blankett -Underlag för fordonsbeställning (2005) 3

7 annan form på bågarna har Rikspolisstyrelsen inte testat och några planer på att göra det finns heller inte. 10 Synbarheten ökar säkerheten runt ett polisfordon 11. Detta medför att en utveckling och förbättring kring polisfordonens färg och ljussättning är enormt viktig för såväl polisens som allmänhetens säkerhet. Rikspolisstyrelsen kommer att fortsätta utveckla och förbättra ljussättningen på polisfordonen. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka vilka synpunkter och åsikter som finns bland poliser vad det gäller det nya dekormaterialet på polisfordonen. Vi vill även ta reda på allmänhetens synpunkter på säkerheten runt de polisfordon som finns idag och även om de anser att förändring för att öka säkerheten behövs. Eftersom ljussättningen är en viktig del av synbarheten på polisfordonen vill vi även undersöka om Rikspolisstyrelsen tänker fortsätta att förbättra den. 1.3 Frågeställningar Hur ser allmänheten på den nuvarande polisbilen och anser de att en förändring är viktig ur säkerhetssynpunkt? Vilket helhetsintryck har de poliser, som testat de nya fordonen, fått av det nya dekormaterialet? Har dessa poliser uppfattat någon märkbar skillnad på synbarheten och därmed säkerheten? Vilka reaktioner har poliserna fått från allmänheten? Vilka förslag har Rikspolisstyrelsen på att förbättra ljussättningen ytterligare? 1.4 Tillvägagångssätt För att ta reda på allmänhetens åsikter har vi utfört en muntlig undersökning till ett slumpmässigt urval av människor. Vi ställde tre frågor till ett hundratal personer (se bilaga 1). Dessa frågor handlade om allmänhetens syn på den nuvarande polisbilen och deras uppfattning om behovet av att öka synligheten 10 Intervju med Tomas Jonsson, teknisk ansvarig vid Rikspolisstyrelsen ( ). 11 Rikspolisstyrelsen, Märkning för ökad säkerhet, ( ) 4

8 genom ny dekor på polisfordonen. På frågeformuläret använde vi oss av en femgradig svarsskala för att kunna täcka in alla relevanta svar 12. För att få bakgrundsinformation om projektets start utförde vi telefonintervjuer med personal från Rikspolisstyrelsen. Dessa var Sten Byström, operativt ansvarig och Tomas Jonsson, tekniskt ansvarig och som nu håller i projektet. Intervjuerna rörde frågor om bland annat vad som låg till grund för beslutet av de nya dekormaterialen samt frågor rörande polisfordonets ljussättning. Innan samtalet fick de ta del av och förbereda sig på vad som skulle beröras under intervjun (se bilaga 2). Eftersom vi även var intresserade av att få polisers åsikter och synpunkter kring fordonets nya dekormaterial utförde vi fem intervjuer med poliser som testat polisfordonen med den nya dekoren. Detta för att ta reda på hur de uppfattade allmänhetens reaktion samt vilka åsikter poliserna själva hade angående det nya utseendet. Även dessa poliser fick ta del av vad intervjun skulle beröra innan utförandet så de hade tillfälle att förbereda sig 13. Frågorna som ställdes till dessa berörde dels det materiella kring fordonen, dels deras åsikter rörande synbarhet och säkerhet samt deras helhetsintryck av dekoren (se bilaga 3). De har alla olika åsikter men är överlag väldigt positiva till förändringen. I denna rapport är alla poliser anonyma och omnämns därför enligt bokstavsbenämningar, ex. Polisman A (se bilaga 4). Vi har även tagit del av en redan utförd enkätundersökning som Rikspolisstyrelsen skickat ut till poliser i Skåne, Västra Götaland och Västernorrland där fordon med den nya dekoren har testats. Utvärderingen besvarades av totalt 48 poliser och det var utifrån denna enkät vi fick namnen på de fem poliser vi intervjuade. Utvärderingen bestod av sex frågor (se bilaga 5). 12 SCB, Blankett- och frågekonstruktion (2001) 13 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) 5

9 Svarsalternativen till frågorna utgjordes av en skalgradering 1-5 (1=dåligt, 5=bra). Innan utvärderingen skickades ut hade alla poliser som var med och besvarade den, använt dessa nya fordon i minst ett halvt år. Detta för att kunna ge en så rättvis bedömning som möjligt av dekoren 14. Vi har sammanfattat svaren från utvärderingen och detta presenteras som en del av resultatet. 14 Intervju med manlig polis, YB, 45 år. Polisman B, ( ) 6

10 2 Resultat Det resultat som presenteras nedan bygger på de undersökningar vi genomfört. Undersökningarna består av fem intervjuer med poliser, två intervjuer med personal från Rikspolisstyrelsen, ett frågeformulär till allmänheten samt en utvärdering från Rikspolisstyrelsen. 2.1 Allmänhetens synpunkter på de gamla respektive de nya polisfordonen Första frågan på frågeformuläret rörde vad allmänheten tyckte om synbarheten på de nuvarande polisfordonen när de är stillastående. Av de tillfrågade ansåg 53 procent att polisfordonen syns ganska bra samtidigt som 32 procent tyckte den syns mycket bra. Resterande 15 procent ansåg att polisfordonen syns någorlunda samt ganska dåligt (se bilaga 6, figur 1). Resultatet blev relativt likvärdigt i nästa fråga som rörde synbarheten på polisfordonen i rörelse. 40 procent svarade där att den syns ganska bra och 37 procent att den syns mycket bra. De övriga 23 procenten fördelade sig över svarsalternativen syns någorlunda och syns ganska dåligt (se bilaga 6, figur 2). När de medverkande tillfrågades huruvida de ansåg att det fanns ett behov att öka synbarheten genom dekorer som syns bättre, svarade 39 procent att det finns endast ett mycket litet behov. 11 procent svarade att de tyckte behovet var mycket stort. 6 procent svarade spelar ingen roll om det blir nya dekorer eller inte. Fördelningen på alternativen ganska stort behov och ganska litet behov var 30 procent respektive 16 procent (se bilaga 6, figur 3). Det som framkom av Rikspolisstyrelsens utvärdering, angående hur poliserna upplevde allmänhetens reaktion på den nya dekoren, valde 49 procent svarsalternativ fyra och 28 procent svarsalternativ fem 15. Det var ingen som 15 1=dåligt, 5=bra, se bilaga 5. 7

11 valde svarsalternativ ett och två (se bilaga 7, fråga 1). Polisernas uppfattning om allmänhetens reaktioner var positiva. Polisman A berättar att människor kom fram och var överraskade över hur självlysande den nya dekoren var. Andra kommentarer polismannen fick höra var att den syns bättre på vägarna och särskilt då vid uppställning på bland annat olycksplatser. Detta påstående sa även polisman B. Han hade även hört påståenden så som att den ser konstig och annorlunda ut. Polisman C hade hört några kommentera den som väldigt lik en akutbil och han ansåg att det kan beror på att det var för mycket gult och för lite blått på dekoren. Det som var genomgående i alla intervjuer var att majoriteten av allmänheten är väldigt positiv till förändringen och att de nya fordonen syns mycket bra, både i dagsljus och i mörker. Även polisman D hade positiva reaktioner från allmänheten. Han berättar att människor blev väldigt nyfikna och frågade vad det var för nytt. Detta har dock avtagit avsevärt och polisman D tror att det kan bero på att det var lite av nyhetens behag. Polisman E berättar att allmänheten tycker att det är bra att bilen syns, de vänder på huvudet och upptäcker den snabbare. En annan sida av allmänhetens åsikter gav Tomas Jonsson när han berättade om några av de han fått. Dessa åsikter från allmänheten var väldigt varierande. Vissa människor ifrågasatte projektet och tyckte att polisen inte hade någon koll alls på vad säkerhet handlade om. Andra ville till och med stämma Rikspolisstyrelsen av rasistiska skäl, de tyckte det var för mycket av den svenska flaggans färger på fordonen. Detta kommenterade Tomas Jonsson som relativt onödiga kommentarer eftersom han anser det är säkerheten som ska prioriteras. Åsikter om att bilen inte var tillräckligt snygg ansåg Tomas också som irrelevanta i frågan. 2.2 Polisernas synpunkter på de nya polisfordonen Den andra frågan på utvärderingen från Rikspolisstyrelsen handlade om polisernas upplevelse av hur den nya dekoren påverkat synbarheten av polisfordonen. 65 procent valde svarsalternativ fem följt av 29 procent som 8

12 valde alternativ fyra. Svarsalternativ ett valdes av 2 procent (se bilaga 7, fråga 2). När det gäller fråga tre angående vad poliserna ansåg om säkerheten runt fordonet, valde 46 procent svarsalternativ fyra och 35 procent alternativ fem. Ingen av poliserna ansåg att säkerheten var dålig (se bilaga 7, fråga 3). Resultatet gällande helhetsintrycket av den nya dekoren visade att 33 procent valde svarsalternativ fem och 46 procent valde svarsalternativ fyra. Ingen tyckte att helhetsintrycket av den nya dekoren var dåligt (se bilaga 7, fråga 4). Vad poliserna själva ansåg om den nya dekoren framgick även i intervjuerna. Polisman D sa att synligheten blivit avsevärt mycket bättre och att man känner sig mycket tryggare på vägen, särskilt vid uppställning på olycksplatser. När polisman D själv åker i ett fordon med den gamla dekoren och ser ett fordon med den nya dekoren uppställt vid en olycksplats märker han verkligen hur stor skillnad det är mellan de olika dekorerna. Den nya dekoren syns avsevärt mycket bättre än den gamla påpekar han. Även polisman E var av samma åsikt. Han tyckte att det var väldigt positivt att synbarheten ökat men han ansåg även att det blivit svårare att smyga med bilen. Detta kommenterade även polisman A och polisman B, men menar att det vägs upp på grund av det faktum att tillfällena är färre då man inte vill synas än de tillfällen då synbarhet bör prioriteras. Poliserna var alla eniga om att synbarheten och därmed säkerheten ökat avsevärt med hjälp av den nya dekoren. Att synas bättre i trafiken är både preventivt och praktiskt enligt polisman D. Det som kom fram som negativt i intervjuerna är förutom svårigheten att smyga även kvaliteten på dekoren. Enligt polisman E: s egna erfarenheter lossnar dekoren lätt vid tvättning och avfettning av polisfordonet. I intervjun tillfrågades även poliserna om vilket av fordonen de skulle föredra att patrullera i ofta, ett med den nya eller den gamla dekoren. Svaren blev relativt likvärdiga då fyra av de fem poliserna utan tvekan skulle välja ett fordon med den nya dekoren. Endast polisman E ansåg att det inte hade så stor betydelse vilket av fordonen han använder, båda har sina för- och nackdelar påpekade han. 9

13 Poliserna ansåg att behovet av att förändra alla polisfordons utseende är stort. Polisman A tycker att det behövs på grund av de flertal olyckor poliser och andra är inblandade i, särskilt vid uppställning vid olycksplatser. Den kvinnliga polisen har egna erfarenheter och minnen av olyckor som är obehagliga och hon menar då att om bättre färger kan hjälpa till att förbättra säkerheten är det enbart positivt. Polisman C och polisman E tror att det kan vara en bra idé med en enhetlig färg i hela EU. De tycker att man ska kunna känna igen att det är en polisbil även om man kommer från ett annat land. Polisman D tycker att utvecklingen går framåt för polisfordonets utseende och att det är mycket positivt. 2.3 Ljussättningens förbättring Förutom att förändra dekoren på polisfordonen väntas nu även en förändring av larmbågen. Detta berättar Tomas Jonsson om i sin intervju. De larmbågar som nu finns på fordonen är relativt bra men kan dock förbättras. Tomas berättar att hans syn på det perfekta utseendet för ett polisfordon skulle vara ett med den nya dekoren och en ljusbåge med nya ljusdioder. Han menar dock att ytterligare tillägg diskuteras. Förutom ljusdioder fram i grillen vill han ha samma sorts blå dioder bak på fordonen. Han tycker även att bakljusen borde förbättras. Detta är något som han kommer att jobba för och han hoppas på att det kommer att genomföras. Tomas strävar också efter att sprida kunskapen vidare till Sveriges poliser om förändringarna som håller på att ske. Han reser runt i Sverige för att lyfta fram syftet med ny dekor och ny ljussättning. Tomas säger att det läggs för lite tyngd på detta i media, särskilt i polistidningen och Intrapolis. Han anser att eftersom förändringarna kommer bli aktuella över hela landet och på alla myndigheter kommer även alla poliser bli påverkade av de beslut som tas. Enligt honom borde därför detta uppmärksammas mer. 2.4 Resultatsammanfattning Sammanfattat visar de undersökningar som gjorts att poliserna i allmänhet är mycket nöjda med de nya förändringar som polisfordonen genomgår. Poliserna 10

14 upplever en ökad känsla av säkerhet tack vare den nya dekoren och trygghetskänslan stärks i takt med denna. Alla är de överrens om att behovet av att förändra polisfordonens utseende är av stor vikt och att utvecklingen känns positiv. Det som framkommit vara gemensamt av allmänhetens åsikter är att de är positiva till det nya utseendet men att behovet av en förändring inte är speciellt stort. Majoriteten ansåg att den nuvarande dekoren på polisfordonen syns tillräckligt bra. Ljussättningen på polisfordonen är under utveckling. Just nu testas två typer av larmbågar på olika myndigheter. Dessa kommer senare att utvärderas och målet är att så småningom förändra polisfordonets utseende ytterligare genom ny ljussättning. Vilken typ av larmbåge det blir är i nuläget inte fastställt men det som står klart är att den ska bestå av blå ljusdioder och att liknande dioder ska monteras runt om på fordonets kaross. 11

15 3 Diskussion När vi började skriva denna rapport hade vi egna åsikter angående förändringen polisfordonen skulle genomgå. Trots att vi inom kort ska räknas som poliser delade vi i inledningsskedet till viss del det som framkommit från de undersökningar vi gjort med allmänheten. Förståelsen för varför projektet startade fattades för oss och syftet blev därför intressant att undersöka. I dagsläget är vi mer medvetna om vad som låg till grund för polisfordonens nya utseende och det har i sin tur ökat vår förståelse för projektet. Många av Sveriges poliser känner sig inte tillräckligt trygga i ett polisfordon med den gamla dekoren och efterfrågan av en förändring uppdagades. Poliserna ville förbättra säkerheten på vägarna för både såväl dem själva som allmänheten. Detta förslag på förbättring ligger till grund för att projektet startade. Vi som har möjlighet kan läsa på polisens interna nätverk om bland annat syfte, mål och genomförande av det nya utseendet på polisfordonen och där finns även bilder publicerade. Allmänheten däremot har fortfarande inte fått någon grundläggande information om ämnet. Polisfordonen började helt plötsligt synas på vissa ställen runt om i landet och detta väckte frågor och funderingar hos allmänheten. En slutsats vi kan dra från de undersökningar vi utfört är att allmänheten är mer positiva till förändringen om de sett fordonet i fråga. I till exempel Umeå har de ännu inte fått ett polisfordon med den nya dekoren till myndigheten. Vi tror att det kan bidra till varför majoriteten av allmänheten ansåg att det endast fanns ett mycket litet behov av att förändra polisfordonens utseende. De har helt enkelt inget att jämföra med. Detta tror vi kommer att förändras när myndigheten väl blir utrustade med de nya fordonen och allmänheten får se dem i verkligheten. Samtidigt tycker vi att när en sådan här stor förändring sker i vårt samhälle, skall information om detta nå ut till alla som berörs av den. Vi anser att det är till stor del okunskap som är den bidragande faktorn till varför vissa kan ha en negativ inställning till projektet. 12

16 Slutsatser vi kan dra av de intervjuer vi utfört och den enkätundersökningen vi fick ta del av från Rikspolisstyrelsen, är att majoriteten av de tillfrågade poliserna är mycket positiva. Här fanns dock vissa poliser som anser att det nya utseendet på polisfordonen har sina brister. Några kommenterade att det nya utseende har liknande färger som de akutfordonen har. Poliserna berättar att några av de reaktioner de mött från allmänheten är att polisfordon med den nya dekoren ibland förväxlas med akutfordon. Detta tror både vi och de poliser vi pratat med är en vanesak och allt eftersom bilarna blir fler ute på vägarna kommer förväxlingsrisken förmodligen att avta. En annan synpunkt vi uppmärksammat från vissa av poliserna som intervjuades är att det är svårt att smyga med ett polisfordon som har den nya dekoren. Den är enligt poliserna inte nog diskret vid de tillfällen man inte vill synas på. De anser att det är nog svårt att smyga med ett polisfordon som de ser ut i dagsläget och det försvåras ytterligare när fordonet blivit självlysande. Andra poliser och vi delar däremot inte den åsikten utan vi anser att synbarhet bör prioriteras. Tillfällen då detta är viktigt för säkerheten förekommer oftare än då man inte vill synas i sitt polisfordon. Vi tycker att om man nu vill smyga under patrullering kan man om möjlighet finns, använda sig av ett civilt fordon. Vi anser att bra synbarhet utgör en viktig del i syftet att jobba preventivt. Detta påpekar även en av de poliser vi intervjuade. Han menar att många av hans yngre kollegor anser att det nya fordonet syns för bra och han säger skämtsamt att De tror att de ska smyga på allt! 16 Vi tycker att det är väldigt positivt att polisfordonens utseende har förbättrats genom den nya dekoren. Åsikter från allmänheten som framkom i samband med undersökningen vi genomförde var att många förknippar synbarheten av ett polisfordon med de blå ljusen. I situationer där poliser använder sig av ljusen 16 Intervju med polisman B, YB 13

17 som hjälpmedel får dekoren inte samma fokus hos allmänheten. Detta har fått oss att undra över varför det inte har lagts lika stort fokus på att lansera ljussättningen samtidigt som den nya dekoren. Det betyder att det redan nu och framöver i en övergångsperiod kommer att finnas ett antal olika färg- och ljuskombinationer på polisfordon runt om i landet. 3.1 Slutsatser och förslag Att genomföra en förändring som denna är ett stort projekt som kommer att ta lång tid. Ett förslag till att öka allmänhetens förståelse för förändringen är att använda sig av media som hjälpmedel för att nå ut med information. 14

18 Referenser Internet Intervjuer Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) Rikspolisstyrelsen, Ny märkning av polisfordon, (2003) Rikspolisstyrelsen, Synligare polisbilar ökar säkerheten, Pressmeddelande ( ) SCB, Blankett- och frågekonstruktion (2001) Vägverket. Utmärkning och färgsättning av ambulans enligt utkast till europastandard. (2002) Wiman Anders, Provning av dekormaterial (2003) 99 ( ) Tomas Jonsson, Rikspolisstyrelsen Sten Byström, Rikspolisstyrelsen Polisman A, B, C, D, E Övriga dokument Blankett - Underlag för fordonsbeställning (2005) 15

19 Bilder på den gamla respektive den nya dekoren (Bilderna är hämtade från Rikspolisstyrelsen, Beslutsunderlag för nya polisfordon, 2005) Saab med den gamla dekoren i dagsljus Saab med den nya dekoren i dagsljus 16

20 Saab med den gamla dekoren i mörker 17

21 Saab med den nya dekoren i mörker Bilder på polisfordonens larmbågar Den gamla larmbågen Standbybåge (provbåge 1) 18

22 Vistabåge (provbåge 2) Blå ljusdioder fram i grillen 19

23 Ny dekormärkning på MC 20

24 Bilaga 1 Frågeformulär 1. Hur uppfattar du synbarheten av ett stillastående polisfordon? M+ M- K+ K- Syns mkt. bra Syns ganska bra Syns någorlunda Syns ganska dåligt Syns mkt. dåligt 2. Hur uppfattar du synbarheten av ett polisfordon i rörelse? M+ Syns mkt. bra Syns ganska bra Syns någorlunda Syns ganska dåligt Syns mkt. dåligt M- K+ K- 3. Vilken är din uppfattning om behovet av att öka synligheten på polisfordon genom dekorer som syns bättre? Finns ett mkt stort behov Finns ett ganska stort behov Spelar ingen roll Finns ett ganska litet behov Finns ett mkt. Litet behov M+ M- K+ K-

25 Bilaga 2 Intervjufrågor med Tomas Jonsson och Sten Byström, Rikspolisstyrelsen Utbildning Titel 1. Vad ligger till grund för projektet att förändra polisfordonets utseende? 2. Har det visats i något land att problemen med den gamla färgen minskat när man infört den nya dekoren? 3. Vad har du mötts av för reaktioner från såväl allmänhet som poliser vad det gäller förändringen av dekoren? 4. Hur många polisfordon finns det ute på myndigheterna idag som har den nya dekoren? 5. Kommer larmbågen också att genomgå en förändring? Hur och när? 6. Varför uppdaterades inte larmbågen samtidigt som dekoren på polisfordonen? 7. Vilket anser du vara den ultimata färgsättningen på larmbågen? Har några andra färger uppe för diskussion? 8. Hur skulle du beskriva det ultimata utseendet på ett polisfordon? Övriga kommentarer? Tack för din medverkan!

26 Bilaga 3 Intervjufrågor med poliser som testat de nya polisfordonen! Ålder? Titel? 1. När utfördes testerna? 2. Vilket dekormaterial hade bilen du testade? 3. Har ni några polisfordon med den nya dekoren nu på myndigheten? 4. Hur är allmänhetens reaktion? Upplever du den annorlunda mot för när du patrullerar i ett fordon med den gamla dekoren? 5. Hur upplever du synbarheten av det nya fordonet i jämförelse med det gamla? 6. Hur upplever du säkerheten runt det nya fordonet i jämförelse med det gamla? 7. Ser du några för eller nackdelar på det nya respektive gamla fordonets utseende? 8. Om du fick välja ett polisfordon du skulle patrullera i ofta, skulle du då välja ett med den nya eller ett med den gamla dekoren? Motivera! 9. Vilken är din uppfattning om behovet av att förändra polisfordonens utseende? Tack för din medverkan!

27 Bilaga 4 Poliserna vi intervjuade Polisman A: Kvinna, 27 år. Polisassistent, Västra Götaland Polisman B: Man, 45 år. Yttre befäl, Västra Götaland Polisman C: Man, 58 år. Polisinspektör, Skåne Polisman D: Man, 37 år. Polisassistent, Västernorrland Polisman E: Man, 27 år. Polisassistent, Västra Götaland

28 Bilaga 5

29 Bilaga 6 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Serie1 20,0% 10,0% 0,0% Syns mycket bra Syns ganska bra Syns någorlunda Syns ganska dåligt Syns mycket dåligt Figur 1: Hur uppfattar du synbarheten av ett stillastående polisfordon? 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% Serie1 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Syns mycket bra Syns ganska bra Syns någorlunda Syns ganska dåligt Syns mycket dåligt Figur 2: Hur uppfattar du synbarheten av ett polisfordon i rörelse?

30 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% Serie1 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Finns ett mycket stort behov Finns ett ganska stort behov Spelar ingen roll Finns ett ganska litet behov Finns ett mycket litet behov Figur 3: Vilken är din uppfattning om behovet av att öka synbarheten på polisfordon genom dekor som syns bättre?

31 Bilaga 7 Sammanfattning av utvärdering 1. Hur upplever du allmänhetens rektion på den nya märkningen? Svarsalternativ: Fördelning: 0% 0% 23% 49% 28% 2. Hur upplever du att den nya märkningen påverkar synbarheten av ditt fordon? Svarsalternativ: Fördelning: 2% 0% 4% 29% 65% 3. Hur upplever du att den nya märkningen påverkar säkerheten kring ditt fordon? Svarsalternativ: Fördelning: 0% 2% 17% 46% 35% 4. Hur upplever du helhetsintrycket av den nya märkningen? Svarsalternativ: Fördelning: 0% 4% 17% 46% 33%