Kallelse och föredragningslista

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 Kallelse och föredragningslista Sammanträdestid Plats tisdag 27 oktober :30 Draken, Agnesfridsvägen 2, Malmö Ledamöter Andreas Konstantinides (S), Ordförande Lutfi Zuta (MP), Första vice ordförande John Roslund (M), Andre vice ordförande Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Paul Andersson (S) Valentina Stojanovska (S) Sadiye Altundal (V) Lena Hamilton (M) Vakant (M) Ulla Herbert (FP) Anders Olsson (SD) Nima Gholam Ali Pour (SD) Ersättare Eyüp Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S) El-Bachir El-Idrissi (S) Mariam Ismail Daoud (S) Åsa Durgut (S) Ted Shirazi (V) Havva Karanlik-Aydin (MP) Ingrid Gunnarson (M) Roland Hellborg (M) Ahmad Jaro (M) Tobias Pålsson (M) Peter Jangbro (SD) Mariola Hansson (SD) Övriga deltagare Britt-Marie Pettersson, stadsområdesdirektör Annika Rausin, ekonomichef Susanne Persson, nämndsekreterare Jesper Lindkvist, utredningssekreterare Eventuellt förhinder anmäls snarast till Susanne Persson, susanne.persson11@malmo.se eller tel:

2 2 1. Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning 2. Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att utse Ulla-Britt Mattisson (S) och Ulla Herbert (FP) att jämte ordföranden justera dagens protokoll, samt att protokollet justeras senast tisdagen den 10 november 2015 kl i stadsdelshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö. 3. Information och eventuell ajournering för medborgardialog 4. Stadsområdesdirektören informerar 5. Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober 2015 SOFÖ Sammanfattning I delårsrapport januari - augusti 2015 prognostiserades ett underskott på 11 Mkr efter det att justering gjorts för hemlösheten. Det är framförallt inom vård och omsorg, som arbetet med en verksamhet i balans med budget inte fått full effekt. En ny och tydlig rapporteringsordning in-förs nu där veckorapporter lämnas till stadsområdesdirektören och månadsrapporter till stads-områdesnämnden. Detta för att följa arbetet och för att följa upp att alla biståndsbeslut omprövas i enlighet med riktlinjer och med beslutade åtgärdsplaner. För att häva kostnadsutvecklingen ska vidare strikt återhållsamhet tillämpas inom hela stadsområdesförvaltningen både när det gäller inköp och personalkostnader. En organisationsförändring planeras för att kunna möta kommande utmaningar inom vård och omsorg. Förändringen innebär att nuvarande två avdelningar slås samman och blir en. Budget 2016 bedöms ge ökade förutsättningar för en verksamhet i balans med budget Det

3 3 kommer dock även fortsättningsvis att krävas ett tydligt fokus på uppföljning och effektivisering inom vård- och omsorgsverksamheten. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget 2015, samt att för kännedom översända Stadsområdesnämnd Östers åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget Förslag till åtgärder för verksamhet i balans oktober Rapport angående beviljade prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med att förhindra psykisk ohälsa hos barn och unga samt vuxna och äldre SOFÖ Sammanfattning Under perioden beviljades prestationsbaserade stimulansmedel för att utveckla stödet till personer som har eller riskerar att få psykisk ohälsa. Medlen har används under perioden Kvarvarande medel förs över till Angående gruppen vuxna Inom Stadsområdesförvaltning Öster har sedan hösten 2014 tre medarbetare arbetat med att utveckla insatser samt öka samverkan och samarbetet kring gruppen vuxna och äldre personer med psykisk ohälsa. Angående gruppen barn och unga Samtliga Stadsområdesförvaltningar i Malmö Stad har genom avdelningschefer för Individ och familjeomsorg enats om att prestationsmedlen ska användas i syfte att det inom ramen för bar-navårdsutredningar och insatser för barn och ungdomar ska finnas tillgång till psykologkompe-tens med fokus på kompetens om barns utveckling och psykisk hälsa. Psykologkompetensen tillhandahålls av privata psykologkonsulter som upphandlats gemensamt av stadsområdeförvaltningarna. Upphandling och avtal med psykologkonsulter blev klart och medlen har använts till att bl. a genomföra psykologiska och kognitiva utredningar samt att en socionom med ansvar att uppmärksamma vilka barn som är i behov av psykologinsatserna.

4 4 Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporterna till handlingarna att godkänna den föreslagna viljeinriktningen för det fortsatta arbetet inom området socialpsykiatri Beslutsunderlag Utfall o prognos Tjänsteskrivelse från Stadskontoret G-Tjänsteskrivelse PRIO AU 19 oktober Administrativ rutin för projektet Prestationsbaserade medel 2014 Lokal överenskommelse Psykiatrin-Malmö stad Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Ramöverenskommelse Skåne 10 juni Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen SOFÖ Sammanfattning I föreliggande utredning avseende utveckling av kommunala anställningsformer redovisas förslag till genomförande utifrån utredningsuppdrag från kommunstyrelsen i anslutning till det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling, samt uppdrag i av kommunfullmäktige beslutade budget för såväl 2015 som Kommunstyrelsen har översänt föreliggande utredning på remiss för yttrande till fem stadsområdesnämnder, förskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt berörda fackliga organisationer inför fortsatt beredning av ärendet. Stadsområdesförvaltning Öster ställer sig positiv till att ge stöd och möjlighet för de Malmöbor som har behov av extrainsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Det är av stor vikt att verksamheter är delaktiga i urval av individer och att dessa ges tydlig information om vad arbetet innebär. Ett nära och gott samarbete mellan mottagande arbetsplats och Jobb Malmös kontaktperson är av yttersta vikt. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förvaltningens yttrande och översända det till Kommunstyrelsen.

5 5 Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen SOFÖ Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällseko-nomisk analys av insatsen Missivskrivelse Protokollsutdrag 17 Näringslivsutskottet Merservice inom förskolan Tillägg till utredning; beräkningsregler enligt jobbstimulans samt räkneexempel Merservice inom LSS och särskilda boenden Utveckling av kommunala anställningsformer Tjänsteskrivelse Utveckla kommunala anställningsformer 8. Sammanträdestider Stadsområdesnämnd Öster 2016 SOFÖ Sammanfattning Föreligger förslag till sammanträdestider för Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott, myndighetsutskott samt nämndsammanträden för år Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa sammanträdestider för Stadsområdesnämnd Öster Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Sammanträdestider Stadsområdesnämnd Öster 2016 Förslag till sammanträdestider för Stadsområdesnämnd Öster Intern kontroll - Att återrapportering av delegerade beslut enligt delegationsordningen sker till nämnden enligt gällande bestämmelser och rutiner SOFÖ Sammanfattning Föreliggande ärende är en uppföljning av samma kontrollmoment som beslutades av Stadsområdesnämnd Öster i maj tidigare i år. Riskanalysen för kontrollmomentet visar en väsentlig risk att återrapporteringen av delegationsbeslut inte sker på ett tillfredsställande sätt. Risken innebär att nämnden inte får kännedom om beslut som är tagna enligt

6 6 delegationsordningen och därmed inte kan styra och leda verksamheten på ett effektivt sätt. Har besluten inte återrapporterats kan de inte heller överklagas (kommunalbesvär). Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag Bilaga 1 - Matris Återrapporterade delegationsbeslut Bilaga 2 - Rutin för anmälan av delegationsbeslut Bilaga 3 - Mall återrapportering delegationsbeslut G-Tjänsteskrivelse AU Intern kontroll - Att återrapportering av delegerade beslut enligt delegationsordningen sker till nämnden enligt gällande bestämmelser och rutiner 10. Intern kontroll - Att förhandsbedömning av barn/ungdomsutredning inom individoch familjeomsorgen sker inom två veckor SOFÖ Sammanfattning I enlighet med Intern kontrollplan 2015 har kontroll av att förhandsbedömning av barn/ungdomsutredning inom individ- och familjeomsorgen sker inom 14 dagar genomförts. Kontrollen har genomförts av enhetschef för Barn och familj myndighet och består av granskning och analys av sammanställningar från styrkort. Under perioden januari - augusti har i genomsnitt 96 % av förhandsbedömningarna handlagts inom 14 dagar. Det finns anledning att förstärka Mottaget ytterligare för att kunna möta det ökade inflödet och att bevara och utveckla det goda resultat som gruppen har uppnått. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Att förhandsbedömningar av barn/ungdomsutredning inom individ- och familjeomsorgen sker inom två veckor 11. Intern kontroll Att genomförande-/vårdplaner finns och att det finns mätbara

7 7 mål i planerna SOFÖ Sammanfattning I de individuella klientärendena inom individ- och familjeomsorgen (IoF) ska det finnas genomförande-/vårdplaner. Verksamheten arbetar med att få SMARTA (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidssatta och ansvarsfördelade) mål i planerna. Resultatet för IoF totalt visar att det finns ett fortsatt utvecklingsbehov för att nå målet att alla ärenden ska ha upprättade och aktuella genomförandeplaner. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Intern kontroll Att genomförande-/vårdplaner finns och att det finns mätbara mål i planerna 12. Medborgarförslag - Uppstart av fritidsgård SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit ett medborgarförslag gällande att det bör startas en fritidsgård i området. De som har lämnat in förslaget skriver att en fritidsgård skulle ge möjlighet att skaffa fler vänner och hitta på roliga saker tillsammans. Förslagsvis skulle fritidsgården ligga vid Netto på Videdalsvägen. Medborgarförslaget inkom som resultat av en demokratiworkshop som genomfördes på Videdalsskolan under våren. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att svara förslagsställarna i enlighet med nedanstående text. Beslutsunderlag G-AU Medborgarförslag- öppna fritidsgård Medborgarförslag - Uppstart av fritidsgård

8 8 13. Medborgarförslag - Uppstart av ungdomshus SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit ett medborgarförslag gällande att det bör startas ett ungdomshus i området. De som har lämnat in förslaget är barn på Videdalsskolan. Barnen skriver att de önskar sig ett ungdomshus där de kan hänga på kvällar och eftermiddagar, i huset skulle bland annat finnas en tv. Medborgarförslaget inkom som resultat av en demokratiworkshop som genomfördes på Videdalsskolan under våren. Samtliga elever som har lämnat förslag kommer att kontaktas muntligt. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att svara förslagsställarna i enlighet med nedanstående text. Beslutsunderlag G-AU Medborgarförslag- Uppstart av ungdomshus Medborgardialog - Uppstart av ungdomshus 14. Medborgarförslag Håltimma för skolor i stadsområde Öster SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog ett medborgarförslag angående införande av håltimme en gång i veckan på alla skolor i stadsområde Öster. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Grundskolenämnden i enlighet med föreliggande förslag att hemställa att Grundskolenämnden återrapporterar sitt beslut i frågan till Stadsområdesnämnd Öster Beslutsunderlag G-AU Medborgarförslag - Håltimma för skolor i Stadsområde Öster

9 9 Medborgarförslag - Håltimma för skolor i Stadsområde Öster 15. Medborgarförslag Roligare och fler parker SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog ett medborgarförslag om roligare och fler parker i Malmö. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Tekniska nämnden i enlighet med föreliggande förslag att Tekniska nämnden, efter behandling och beslut, återrapporterar beslutet till Stadsområdesnämnd Öster Beslutsunderlag G-AU Medborgarförslag - Roligare och fler parker Medborgarförslag - Roligare och fler parker 16. Medborgarförslag Säkrare cykelparkering på skolgården SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog två medborgarförslag angående införande av en säkrare cykelparkering på skolgården på Videdalsskolan. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Grundskolenämnden i enlighet med föreliggande förslag att hemställa att Grundskolenämnden återrapporterar sitt beslut i frågan till Stadsområdesnämnd Öster Beslutsunderlag Medborgarförslag - Säkrare cykelparkering på skolgården G-AU Medborgarförslag - Säkrare cykelparkering på skolgården

10 Medborgarförslag Konstgräs på fotbollsplanen utanför Videdalsskolan SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog 82 stycken medborgarförslag den angående förslag på införande av konstgräs på grusfotbollsplanen utanför Videdalsskolan. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Fritidsnämnden i enlighet med föreliggande förslag att hemställa att Fritidsnämnden återrapporterar sitt beslut till Stadsområdesnämnd Öster Beslutsunderlag G-AU Medborgarförslag - Konstgräs på fotbollsplanen utanför Videdalsskolan Medborgarförslag - Konstgräs på fotbollsplanen utanför Videdalsskolan 18. Medborgarförslag Fler rastvakter på skolgårdarna SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog ett medborgarförslag angående förslag på fler rastvakter på skolgårdarna. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Grundskolenämnden i enlighet med föreliggande förslag samt att hemställa att Grundskolenämnden återrapporterar sitt beslut i frågan till Stadsområdesnämnd Öster Beslutsunderlag Medborgarförslag - Fler rastvakter på skolgårdarna G-AU Medborgarförslag - Fler rastvakter på skolgårdarna

11 Medborgarförslag - Förbättra miljön för barn i området SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit ett medborgarförslag gällande att miljön för barn i om-rådet bör förbättras. Förslagsställaren som bor i Herrgården skriver att det finns få platser för barn att vara på. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge svar till förslagsställaren i enlighet med nedanstående skrivelse Beslutsunderlag Medborgarförslag - Förbättra miljön för barn i området G-Tjänsteskrivelse AU Medborgarförslag förbättra miljön för barn i området 20. Medborgarförslag - Aktiviteter för barn och ungdomar i Riseberga SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har, , mottagit ett medborgarförslag avseende att det saknas basketplan och fotbollsplan för barn och unga på Riseberga. Förslagsställaren föreslår att inrätta en inhägnad fotbollsplan på en specifik plats bakom Olof Jönssons gata. Stadsområdesnämnd Öster föreslås översända ärendet till tekniska nämnden för vidare handläggning och beslut. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande i enlighet med nedanstående skrivelse till Tekniska nämnden för vidare beslut att Tekniska nämnden återrapporterar sitt beslut till stadsområdesnämnd Öster när ärendet är behandlat

12 12 Beslutsunderlag Medborgarförslag - Inhägnad fotbollsplan Riseberga G-Tjänsteskrivelse AU Medborgarförslag Inhägnad fotbollsplan Riseberga 21. Ersättning för deltagande vid Eurocities konferens 2015 SOFÖ Sammanfattning Ärende rörande ersättning för deltagande vid Eurocities konferens 2015 har lyfts. Förslaget innebär att Stadsområdesnämnden bekostar deltagaravgift, samt eventuell ersättning för förlorad arbetsförtjänst för två ledamöter från majoriteten samt en ledamot från oppositionen för deltagande vid konferensen. Programmet till konferensen bifogas tjänsteskrivelsen. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att bekosta deltagaravgift, samt eventuell ersättning för förlorad arbetsförtjänst för två ledamöter från majoriteten samt en ledamot från oppositionen för deltagande vid Eurocities konferens Beslutsunderlag Program Eurocities Tjänsteskrivelse SoN Delegationsbeslut Sammanfattning Stadsområdesförvaltning Öster, delegationsbeslut ekonomiavdelningen, Stadsområdesförvaltning Öster, delegationsbeslut barn och familj, Stadsområdesförvaltning Öster, delegationsbeslut vuxna, Stadsområdesförvaltning Öster, delegationsbeslut boende, Stadsområdesförvaltning Öster, delegationsbeslut vård och omsorg, Stadsområdesförvaltning Öster, Rapport ekonomiskt bistånd, januari-september 2015 Stadsområdesförvaltning Öster, protokoll myndighetsutskott

13 13 Stadsområdesförvaltning Öster, protokoll myndighetsutskott Stadsområdesförvaltning Öster, protokoll myndighetsutskott Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. 23. Inkomna och avgivna skrivelser Sammanfattning Stadsområdesförvaltning Öster, Protokoll från Samverkansgrupp Förvaltningsråd/skyddskommitté Stadsområdesförvaltning Öster, Protokoll från Samverkansgrupp Förvaltningsråd/skyddskommitté Stadsområdesförvaltning Öster, Minnesateckningar från Ungdomsrådet Stadsområdesförvaltning Öster, Minnesateckningar från Verksamhetsdialoggrupp Protokollsutdrag från Kommunstyrelsens sammanträde , Ansökan om medel för införandet av digitala lås- och tidsoch insatsplanering inom hemtjänst i Malmö stad Protokollsutdrag från Kommunstyrelsens sammanträde , Delrapporter från Sociala investeringsfonden för barn och unga Trafiknämnden, Malmö Stad, Yttrande , 41 Medborgarförslag Hastighetsbegränsning på Dammstorpsvägen, dnr SOFÖ Trafiknämnden, Malmö Stad, Yttrande , 45 Medborgarförslag Förslag att hindra bilkörning på Bulltofta motionsområde, dnr SOFÖ Dom från Malmö tingsrätt, mål nr T , Beslut om särskild förordnad vårdnadshavare Skrivelse från Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, , Information om processen kring framtagande av förslag gällande nytt hälso- och sjukvårdsavtal Stadsområdesförvaltning Öster, Tjänsteskrivelse , Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder SOFÖ Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna.

14 24. Sekretess - Nedläggning av faderskapsutredning 14

15 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens A Pettersson Gustafsson Controller anna.pettersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober 2015 SOFÖ Sammanfattning I delårsrapport januari augusti 2015 prognostiserades ett underskott på 11 Mkr efter det att justering gjorts för hemlösheten. Det är framförallt inom vård och omsorg, som arbetet med en verksamhet i balans med budget inte fått full effekt. En ny och tydlig rapporteringsordning införs nu där veckorapporter lämnas till stadsområdesdirektören och månadsrapporter till stadsområdesnämnden. Detta för att följa arbetet och för att följa upp att alla biståndsbeslut omprövas i enlighet med riktlinjer och med beslutade åtgärdsplaner. För att häva kostnadsutvecklingen ska vidare strikt återhållsamhet tillämpas inom hela stadsområdesförvaltningen både när det gäller inköp och personalkostnader. En organisationsförändring planeras för att kunna möta kommande utmaningar inom vård och omsorg. Förändringen innebär att nuvarande två avdelningar slås samman och blir en. Budget 2016 bedöms ge ökade förutsättningar för en verksamhet i balans med budget Det kommer dock även fortsättningsvis att krävas ett tydligt fokus på uppföljning och effektivisering inom vård- och omsorgsverksamheten. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget 2015, samt att för kännedom översända Stadsområdesnämnd Östers åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget Förslag till åtgärder för verksamhet i balans oktober 2015 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget 2015 framgår av särskild bilaga. SIGNERAD

16 Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör 2 (2)

17 Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober 2015 Stadsområdesnämnd Öster

18 Innehållsförteckning 1 Inledning Nuläge Ordinärt boende Särskilt boende Korttidsboende Hemsjukvård och rehabilitering Hemlöshet Förslag till kompletterande åtgärder Förändrad organisation Rapportering av uppföljning och omprövning av biståndsbeslut Effekt av föreslagna åtgärder Risk- och konsekvensanalys Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

19 1 Inledning Nämnden ska rapportera till kommunstyrelsen om hur den arbetar med måluppfyllelse, utveckling av verksamhet och ekonomi under året i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Nämnden ska också för egen del regelbundet följa utvecklingen för nämndens verksamheter och vidta korrigerande åtgärder vid behov. I delårsrapport januari augusti 2015 prognostiseras, för stadsområdesnämnd Öster, ett underskott på 26 Mkr. I prognosen ingår ett underskott för hemlösheten på 20 Mkr. Stadsområdesnämnderna belastas med 25 procent av hemlöshetskostnaderna, vilket motsvarar 5 Mkr för stadsområdesnämnd Östers del. Efter justering för hemlösheten prognostiseras ett sammanlagt underskott om 11 Mkr. Detta är utgångsläget för föreliggande förslag till åtgärder. Största delen av nämndens obalans återfinns inom vård- och omsorgsverksamheten. Denna del har varit den av nämndens verksamheter som haft störst ekonomiska utmaningar och där arbetet med att uppnå en verksamhet i balans med budget pågått sedan nämnden bildades den 1 juli Bakgrund Redan då stadsområdesnämnderna inrättades och ekonomisk obalans konstaterades för stadsområdesnämnd Öster påbörjades ett arbete för att säkerställa en verksamhet som är i balans med budget. Detta samtidigt som verksamheten stod inför flera utmaningar, såsom ökade behov av insatser hos befolkningen och i stort sett oförändrad tilldelning av resurser. I stadsområdesnämndernas bokslut 2013 redovisades ett sammantaget underskott inom vård och omsorg med 64 Mkr. I oktober 2014 beslutade stadsområdesnämnden om en åtgärdsplan med åtgärder som skulle ge ekonomisk effekt även under Åtgärderna avsåg insatser inom vård- och omsorgsverksamheten och innehöll aktiva åtgärder såväl på myndighetssidan som i den egna verksamheten. En viktig del av arbetet var att samarbeta kring utvecklingen inom ordinärt boende, samt att se över och ompröva biståndsbeslut för att säkerställa att rätt service och omvårdnad ges ur ett brukarperspektiv. Den beviljade tiden ska motsvara brukarens faktiska behov av stöd. I budgetskrivelsen för 2015 konstaterades att stadsområdesnämnderna arbetar aktivt med att finna kostnadseffektiva lösningar, men att en ökad vårdtyngd inom vård och omsorg samt ökning av LSS-insatser inneburit kostnadsökningar som behövde kompenseras i budget Stadområdesnämndernas samlade bedömning inför 2015 var att det samlade kommunbidraget i resursfördelningsmodellen behövde utökas med 35 Mkr. Tilldelningen blev oförändrad för år Resultat och prognos efter utfallsprognos 1 Efter utfallsprognos 1, 2015, då prognosen för helåret pekade på ett underskott om 5,5 Mkr, beslutade stadsområdesnämnden om ytterligare åtgärder för att skapa en verksamhet i balans med budget. Åtgärder som avsåg både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg. För vård och omsorg innefattade beslutet om åtgärder efter utfallsprognos 1, fortsatt uppföljning och omprövning av biståndsbeslut, samt särskild uppföljning av biståndsbeslut i ärenden där behoven är omfattande. Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

20 Resultat och prognos efter delårsrapport 1 I delårsrapport januari april 2015 gjordes bedömningen att nämnden skulle uppvisa ett nollresultat vid årets slut under förutsättning att tidigare beslutade åtgärder genomfördes. Resultat och prognos efter delårsrapport 2 Efter delårsrapport januari-augusti redovisar individ- och familjeomsorg en prognos för helåret, där verksamheten bedöms vara i balans med budget. Inom vård och omsorg har arbetet med beslutade åtgärder gett vissa resultat. Generell återhållsamhet har tillämpats i syfte att minska kostnader som inte är nödvändiga för att utföra kärnuppdraget. Antal platser i särskilt boende ligger under budget. Samtidigt har arbetet med andra, beslutade, åtgärder inte fått full effekt. Detta bedöms bero på flera faktorer. Arbetsbelastningen inom myndighetsavdelningen inom vård och omsorg har varit hög, på grund av att ett nytt verksamhetssystem (Procapita) och ett nytt behovsbedömningsinstrument (BIC) implementerats. Parallellt med detta har ett nytt avgiftssystem införts. Verksamhetssystemet har haft viss inkörningsproblematik och verksamheten har inte kunnat plocka ut tillförlitliga uppgifter ur systemet under årets åtta första månader. Detta, tillsammans med att biståndshandläggarna fått lägga om alla beslut manuellt, har lett till att de årliga uppföljningarna av insatser i ordinärt boende inte gjorts i föreskriven omfattning. Nuläge och kompletterande åtgärder Arbetet med omläggning av beslut till nya verksamhetssystemet är nu färdigt. Myndighetsavdelningen har förstärkt verksamheten med ytterligare biståndshandläggare samt gjort om strukturen för arbetet. Avdelningen kommer nu att kunna intensifiera och prioritera arbetet med årliga uppföljningar samt uppföljningar av bistånd till korttidsvistelse. En ny och tydlig rapporteringsordning införs från och med vecka 40, där veckorapporter lämnas till stadsområdesdirektören och månadsrapporter till stadsområdesnämnden för att följa arbetet och för att följa upp att alla biståndsbeslut omprövas i enlighet med riktlinjer och med beslutade åtgärdsplaner. Vidare planeras en organisatorisk förändring för att på så sätt säkerställa stadsområdesnämndens förutsättningar att möta kommande utmaningarna för den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Förändringen innebär att nuvarande två avdelningar för vård och omsorg läggs samman till en. Budget 2016 förväntas ge ökade förutsättningar för en verksamhet i balans med budget. Detta bland annat då ansvaret för hemlöshetsbudgeten lyfts till kommunstyrelsen. Det kommer dock även fortsättningsvis att krävas ett tydligt fokus på uppföljning och effektivisering inom vård- och omsorgsverksamheten. Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

21 2 Nuläge 2.1 Ordinärt boende År 2013 var det genomsnittliga antalet beviljade biståndstimmar per månad ca Verksamheten signalerade att behoven tenderade att öka, varför nämnden valde att budgetera för ca timmar per månad för 2014, vilket motsvarade en höjning med 5,3 %. För år 2015 budgeterades för timmar per månad. Prognosen, efter augusti månad, är att antalet timmar för 2015 kommer att uppgå till cirka timmar per månad. Utvecklingen bedöms bero på att stadsområdet har något fler äldre och fler med ökat vårdbehov. En ytterligare förklaring bedöms vara att utskrivningar från sjukhus har blivit fler och sker snabbbare. Byte av verksamhetssystem och nya avgifter under 2015 har medfört hög arbetsbelastning, vilket har medfört längre handläggningstider och eftersläpning av uppföljningar. Systembytet har vidare medfört problem med att få fram rätt uppgifter om timmar ur det nya verksamhetssystemet, Procapita. Implementering av ny behovsbedömningsmetod, BIC (behov i centrum) har också införts och ska säkerställa att den enskilde får rätt beslut utifrån hans/hennes behov. För att minska arbetsbelastningen och hinna med handläggning och uppföljning har personalförstärkning skett med biståndshandläggare och utökning görs av SVPL-team (samordnad vårdplanering). Intensivt arbete pågår för att få verksamheten i balans med budget. Regelbunden, månatlig, genomgång mellan sektionschef och biståndshandläggare av beslut kontra verkställighet har införts, vilket syftar till att säkerställa att beslut och insats stämmer överens och är rätt. En ny och tydlig rapporteringsordning införs från och med vecka 40, där veckorapporter lämnas till stadsområdesdirektören och månadsrapporter till stadsområdesnämnden för att följa arbetet och för att följa upp att alla biståndsbeslut omprövas i enlighet med riktlinjer och med beslutade åtgärdsplaner. Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

22 2.2 Särskilt boende Myndighetsavdelningen Utvecklingen av befolkningens behov av plats i särskilt boende uppvisar sedan hösten år 2013 på en nedåtgående trend. Behovet av platser prognostiserades år 2014 till 230. På helår blev utfallet 229. Inför år 2015 sänktes den budgeterade nivån till 227 platser. Behovet har hittills legat under budgeterad nivå. I arbetet med en verksamhet i balans med budget sker fortsatt noggrann prövning av behovet. Från och med september månad 2015 sker förstärkning med en boendehandläggare. Alla beslut om bistånd till särskilt boende fattas av enhetschef, där hänsyn tas till den enskildes önskemål om vilket vård/gruppboende han eller hon önskar bo på. Egen produktion Inom stadsområdesförvaltningen finns sex särskilda boenden, som drivs i egen regi: Blombuketten, Husiegård, Bellisgården, Kryddgården, Apelrosen och Riddargården. Det totala antalet platser uppgår till 169 platser i särskilt boende samt 3 platser i växelvård. Enligt Malmö stads riktlinjer om önskad tjänstgöringsgrad ska alla tillsvidareanställda medarbetare ges möjlighet att arbeta önskad tjänstgöringsgrad utifrån individens önskemål och verksamhetens behov. Den politiska inriktningen är att minska andelen timavlönade och delade turer. Inom stadsområdesnämnd Östers ansvarsområde finns vissa särskilda boenden där personalen har låg tjänstgöringsgrad och där personalen därför arbetar enligt en tidbanksmodell, som gör att man kan höja sin tjänstgöringsgrad. För att på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodose brukarnas omvårdnadsbehov behöver bemanningen vid vissa tidpunkter vara högre medan man vid andra tidpunkter klarar sig med en lägre bemanning. Möjligheten till önskad tjänstgöringsgrad med fler heltidsanställda gör att flexibiliteten i schemaläggningen minskar. Under hösten kommer därför samtliga chefer inom vård och omsorg att genomgå utbildning i Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

23 bemanningsplanering för att kunna utveckla och effektivisera verksamheten. Under våren har enhetschefen för särskilt boende tillsammans med HR-avdelningen gjort en kartläggning av personalbemanningen inom tre av boendena. Detta för att kunna finna eventuella effektivitetsvinster. Likaså har det skett en översyn av scheman. Arbetet har nu gått vidare genom en fördjupad analys för ett av boendena. Analysen görs i samarbete mellan verksamheten, HR-avdelningen och ekonomiavdelningen. Detta för att undersöka möjligheter till effektivisering som kan vara till gagn för samtliga boenden. Administrativa arbetsuppgifter som inte är relaterade till omvårdnad har ökat för personalen och arbetsuppgifterna har varit utlagda på många olika medarbetare. För att kunna fokusera på det brukarnära arbetet samtidigt som effektiviteten i arbetet förbättras, har ett ärende om verksamhetsnära administrativt stöd varit föremål för samverkan. Denna förändring bedöms kunna innebära att färre vikarier tas in i verksamheten. Beläggningsgraden har under året varit låg inom framför allt ett av vårdboendena. När det varit möjligt har personalbemanningen där anpassats genom att inte ta in vikarier. Bidragande orsaker till att bemanningen inte alltid kan anpassas efter beläggningen beror bland annat på lokalernas utformning. Brukarna har individuella hyreskontrakt för sina lägenheter, vilket påverkar möjligheten för verksamheten att flytta om/byta lägenhet inom vårdboendet. För att nå en verksamhet i balans med budget har planerade utbildningar och planeringsdagar för personalen skjutits på framtiden. På sikt är det dock viktigt att vissa av utbildningarna genomförs. Utbildningen i BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) har visat sig ge effekt när det gäller bemanning. Arbetsmetoden har visat sig kunna leda till lägre personaltäthet vid oförändrat antal brukare. På samtliga gruppboenden, utom ett, har nya lås installerats. Detta i syfte att öka tryggheten för brukarna och bidra till en lugnare miljö. De nya låsen innebär att obehöriga inte kan gå in i lägenheten. Denna åtgärd har lett till att behovet av att ta in extra bemanning inte behövt tas i anspråk i samma omfattning som tidigare. Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

24 2.3 Korttidsboende Myndighetsavdelningen Utvecklingen av antal beviljade bistånd till vistelse på korttidsboende fluktuerar över tid. I december år 2014 uppgick antalet beviljade bistånd till vistelse på korttidsboende till 45,7. Utfallet på helårsbasis blev 40,9 i genomsnitt. För 2015 budgeterades för utnyttjande av i genomsnitt 30 platser per månad, vilken under året har överskridits. Från sommaren uppvisas dock en minskning och prognosen för hela 2015 uppgår till 36,5 platser. Bakomliggande faktorer kring utvecklingen av antal platser innefattar bland annat snabbare utskrivningar från sjukhuset och fler kvinnor och män med höga omvårdnadsbehov. Vidare har vårens ansträngda läge inom biståndshandläggning gett eftersläpningar i uppföljningarna, samt kö i utredning till platser inom särskilt boende. Detta bedöms ha påverkat in- och utflödet på korttidsenheterna. Från och med september förstärks uppföljningarna gällande beviljat bistånd till vistelse på korttidsboende med veckovis avstämning/uppföljning. Även SVPL-teamet (samordnad vårdplanering) förstärks. Egen produktion I Malmö finns i egen drift fyra kommungemensamma korttidsenheter som sedan organiseras under stadsområdesnämnd Öster. I samband med att nämnden tog över ansvaret uppmärksammades brister i rutiner mellan vård- och boendeförmedlingen och korttidsenheterna, vilket resulterade i att platserna inte alltid blev belagda. Rutinerna och samarbetet säkerställdes, vilket förde med sig ett ökat flöde av brukare och en högre beläggningsgrad. Verksamheten har sett en ökning av lediga platser sedan i somras, samtidigt som Skånes Universitetssjukhus (SUS) har signalerat om sina svårigheter att få utskrivningsklara patienter till kommunen. Ett tätare samarbete mellan Malmö stad och SUS har därför inletts för att säkerställa vårdplaneringsprocessen. Historiskt sett har behovet av korttidsplatser varierat över tid. Enheten för korttidsverksamheten Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

25 följer regelbundet beläggningsgraden och säkerställer följsamheten till rutiner för ledig plats. Dialog med vård- och boendeförmedlingen sker kontinuerligt för att stämma av antal lediga platser mot antal brukare i slutenvården med beviljat bistånd till korttid. Syftet är att säkerställa att alla lediga platser är kända för vård- och boendeförmedlingen. Malmö stads fortsatta behov av korttidsplatser måste analyseras utifrån beläggningsstatistik över tid och vilka trender som identifieras. Inriktningen inom korttidsvård är idag rehabilitering, demenssjukdom eller återhämtning. Det kan, framöver, finnas behov av annan inriktning på verksamheten, framförallt med hänsyn tagen till kommande hälso- och sjukvårdsavtal mellan kommunerna och Region Skåne. Framöver behöver Malmö stad även ta hänsyn till föreslagna förändringar i lagen för betalningsansvar, vilket bedöms kommer att skapa ett större behov av korttidsplatser. Om behovet av korttidsplatser däremot fortsätter att minska behöver antal platser justeras för en verksamhet i balans med budget. En handlingsplan för avveckling av platser kommer då att tas fram. 2.4 Hemsjukvård och rehabilitering Möjligheten att få hemsjukvård av sjuksköterskor, rehabilitering av sjukgymnaster och arbetsterapeuter regleras i överenskommelser mellan Malmö stad och Region Skåne. Verksamheten har kunnat hålla sig till huvudregeln att den patient som kan ta sig till en vårdcentral ska få insatserna utförda där, den så kallade tröskelprincipen. I vissa ärenden har tjänsteköp upprättats, vilket har lett till mindre intäkter. Inom nämndens verksamhet för hemsjukvård och rehabilitering ligger ansvaret för sjukvård och rehabilitering för de patienter i ordinärt boende och särskilt boende som inte kan ta sig till vårdcentralen, samt för patienter/brukare som finns inom korttidsenheterna. Inom denna enhet ligger också ansvar för boendestöd för personer med psykiskt funktionsnedsättning samt fixartjänsten. Att säkerställa sjuksköterskebemanningen är en central fråga för vård- och omsorgsverksamheterna inom Malmö stad. Såväl vikarierekrytering inför sommaren som långsiktig rekrytering har varit viktiga frågor under Det har varit svårt att rekrytera sjuksköterskor som uppfyller kraven utifrån verksamhetens behov. Trots det svåra rekryteringsläget redovisas en verksamhet i balans med budget. Detta genom noggrann vikarietillsättning, schemaförändringar samt noggranna bedömningar av enhetens kostnadsutveckling. Trots farhågor kring patientsäkerheten på grund av brist på sjuksköterskor inför sommaren, kan det konstateras att patientsäkerheten har kunnat säkerställas. I nuläget är alla vakanta tjänster tillsatta. I september har två pooltjänster inrättats inom korttidsenheterna, som ska täcka upp vid både kort- och långtidsfrånvaro. Med början under 2015 har en sjuksköterska frigjorts för att tillsammans med två Silviasystrar i demensteamet ta hand om patienter/vårdtagare med kognitiv svikt eller med demenssjukdom. Teamet har varit involverat i cirka 60 ärenden under året. Genom att arbeta med nationella kvalitetsregister skapas rutiner som i sig är kvalitetshöjande och bidrar till att arbetssätt kring brukare/patient kvalitetssäkras. Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

26 2.5 Hemlöshet Den bostadsbrist som ligger till grund för den stigande hemlösheten har utvecklats över tid. Malmö stad växer och beräknas ha dubblerat sitt invånarantal mellan 1985 och 2035, vilket gör att konkurrensen om befintliga bostäder ökar. Nybyggnation sker inte i en utsträckning som möter behoven av lägenheter för alla som önskar bo i Malmö. Den resursfördelningsmodell som ligger till grund för fördelning av hemlöshetsbudget gör ingen skillnad på boende i övergångs- eller genomgångslägenheter och boende på hotell eller vandrarhem, trots att kostnaderna för genomgångs- och övergångslägenheter är betydligt lägre. En förhållandevis stor andel av de bostadslösa i stadsområde Öster består av stora barnfamiljer som placerats på hotell och vandrarhem, då de lägenheter som tillhandahålls av stadens hyresvärdar och som fördelas av lägenhetsenheten sällan är anpassade för dessa stora familjer. Bristen på större lägenheter medför, förutom kraftigt ökade kostnader för stadsområdesnämnden, även en svårighet att flytta dessa familjer till lägenheter med kontrakt de på sikt kan överta. Dessa familjer riskerar därför att bo i tillfälligt boende under lång tid. Under våren 2015 har ytterligare tre tjänster avseende boendetillsyn inrättats, för att kunna möta bostadsbolagens krav på månatlig teknisk tillsyn och därmed i förlängningen få tillgång till fler övergångslägenheter. Med tätare tillsyn kan boendestöd snabbare sättas in där så behövs, för att öka möjligheten att hyresgästen på sikt kan överta kontraktet på lägenheten. Detta ger dock inte resultat på kort sikt, då hyresgästen måste ha ett fungerande boende under en längre tid för att bli aktuell för ett kontraktsövertagande. Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

27 3 Förslag till kompletterande åtgärder För att häva kostnadsutvecklingen ska strikt återhållsamhet tillämpas inom hela stadsområdesförvaltningen. Detta innefattar åtgärder såsom omedelbart stopp för alla inköp och utbildningar/konferenser som inte är nödvändiga för att kunna utföra kärnuppdraget. Utöver strikt återhållsamhet bedöms personalkostnaderna inom individ- och familj, områdesutveckling och staben kunna minskas till följd av senareläggning av tjänstetillsättningar och förkortad arbetstid på grund av föräldraledighet samt vid sjukdom. 3.1 Förändrad organisation Vård och omsorg är en komplex verksamhet. Det kommunala vård- och omsorgsuppdraget hänger nära samman med Region Skånes uppdrag kring hälso- och sjukvårdsfrågor och där gränssnittsfrågor kring samarbete, ansvar, befogenheter, arbetsuppgifter och kostnadsfördelning mellan huvudmännen är en ständig fråga. Under senare delen av år 2016 planeras för införande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal, vilket ska ha formen av ett utvecklingsavtal. Detta utvecklingsavtal kommer att kräva högre kompetens för medarbetarna samt större intern samordning, samarbete och samverkan än tidigare för att kunna säkerställa och utveckla kvaliteten och patientsäkerhetsfrågorna inom den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. För att säkerställa att stadsområdesnämnden har en organisation som kan möta dessa behov bedöms att det krävs en mer effektiv organisering och uppföljning av uppdragen inom vård och omsorg. Det bedöms även finnas behov av att effektivisera de interna flödena i nuvarande organisering av den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Bedömningen är att det finns möjligheter till effektivisering av arbetet som rör samarbete, kommunikation, verkställande av beslut och uppföljningen av desamma. Därför kommer en organisationsförändring att genomföras. Förändringen innebär att nuvarande två avdelningar slås samman och blir en. Förväntad effekt av organisationsförändringen är att bättre kunna möta framtidens behov av utveckling inom vård och omsorg. Samt att samarbetet inom organisationen blir bättre genom tydligare ledning och styrning - från analys av resultat till utveckling av verksamheten och genomförande av relevanta effektiviseringsåtgärder. 3.2 Rapportering av uppföljning och omprövning av biståndsbeslut Biståndsbeslut ska omprövas regelbundet. Detta för att säkerställa att nivån på service och omvårdnad är rätt och att den beviljade tiden motsvarar brukarens bedömda behov av stöd och insatser. En tydlig struktur för återrapportering av uppföljning och omprövning av biståndsbeslut ska tilllämpas där stadsområdesdirektören får veckovisa rapporter om utvecklingen av antalet biståndstimmar och nämnden får månadsvisa rapporter. Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

28 Rapporterna avser följande biståndsbeslut: omprövning av bistånd gällande korttidsvistelse enligt socialtjänstlagen, SoL, omprövning av bistånd gällande ordinärt boende för brukare med fler än 120 timmar per månad, SoL, årlig omprövning av bistånd gällande ordinärt boende, SoL, redovisning av biståndsbeslut som hanteras av teamet för samordnad vårdplanering, SVPL, SoL redovisning av ansökningar om bistånd avseende särskilt boende, SoL Syftet med den tätare uppföljningen är att följa och följa upp utvecklingen av beslut inom myndighetsavdelningen, för att säkerställa att utvecklingen av antal beviljade biståndstimmar och antalet beviljade bistånd till särskilt boende och korttidsvistelse håller sig inom ramen för de resurser nämnden tilldelat verksamheten. Om avvikelser sker ska nämnden och förvaltningen i ett tidigt skede kunna vidta adekvata åtgärder för att få verksamheten i balans med budget. 3.3 Effekt av föreslagna åtgärder Med de tidigare beslutade åtgärderna och tillsammans med de nya föreslagna åtgärderna bedömer nämnden att verksamheterna kommer att bromsa upp och häva den negativa kostnadsutvecklingen. Budget 2016 förväntas ge ökade förutsättningar för en verksamhet i balans med budget. Detta bland annat då ansvaret för hemlöshetsbudgeten lyfts till kommunstyrelsen. Det kommer dock även fortsättningsvis att krävas ett tydligt fokus på uppföljning och effektivisering inom vård- och omsorgsverksamheten. Målet är att ha en verksamhet i balans med budget. Åtgärd Ompröving av bistånd Strikt återhållsamhet inom vård och omsorg Strikt återhållsamhet områdesutveckling Strikt återhållsamhet individ och familjeomsorg Strikt återhållsamhet staben Ansvarig Avdelningschef bistånd inom vård och omsorg Effekt från månad Beräknad effekt 2015, Mkr Konsekvens September 3,0 Försumbar Avdelningschef VOO September 3,5 Försumbar Avdelningschef områdesutveckling September 1,5 Försumbar Avdelningschef IOF September 1,5 Försumbar Ekonomichef/HRchef/ September 1,5 Försumbar Kommunikationschef Totalt 11,0 Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

29 4 Risk- och konsekvensanalys Tidigare beslutade åtgärder har genomgått övergripande risk- och konsekvensbedömningar inom respektive verksamhet. Konsekvensen för nämndens verksamheter när det gäller förslagen till åtgärder i detta ärende bedöms som lindrig enligt nedanstående skala. Inför verkställighet av åtgärder som medför konsekvenser för medarbetare kommer riskanalyser ur ett arbetsmiljöperspektiv att genomföras på verksamhetsnivå. Benämning Försumbar Lindrig Allvarlig Mycket allvarlig Betydelse Åtgärden påverkar i mycket liten grad nämndens förtroende och förmågan att bedriva en rättsäker och effektiv verksamhet utifrån satta mål och uppdrag Åtgärden påverkar i viss grad nämndens förtroende och förmågan att bedriva en rättsäker och effektiv verksamhet utifrån satta mål och uppdrag Åtgärden påverkar i hög grad nämndens förtroende och förmågan att bedriva en rättsäker och effektiv verksamhet utifrån satta mål och uppdrag Åtgärden påverkar i mycket hög grad nämndens förtroende och förmåga att bedriva en rättsäker och effektiv verksamhet utifrån satta mål och uppdrag Stadsområdesnämnd Öster, Förslag till åtgärder för verksamhet i balans med budget, oktober (13)

30 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (8) Datum Vår referens Ulrika Bergh Ridefjord Socialt ansvarig samordn ulrika.bergh-ridefjord@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport angående beviljade prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med att förhindra psykisk ohälsa hos barn och unga samt vuxna och äldre SOFÖ Sammanfattning Under perioden beviljades prestationsbaserade stimulansmedel för att utveckla stödet till personer som har eller riskerar att få psykisk ohälsa. Medlen har används under perioden Kvarvarande medel förs över till Angående gruppen vuxna Inom Stadsområdesförvaltning Öster har sedan hösten 2014 tre medarbetare arbetat med att utveckla insatser samt öka samverkan och samarbetet kring gruppen vuxna och äldre personer med psykisk ohälsa. Angående gruppen barn och unga Samtliga Stadsområdesförvaltningar i Malmö Stad har genom avdelningschefer för Individ och familjeomsorg enats om att prestationsmedlen ska användas i syfte att det inom ramen för barnavårdsutredningar och insatser för barn och ungdomar ska finnas tillgång till psykologkompetens med fokus på kompetens om barns utveckling och psykisk hälsa. Psykologkompetensen tillhandahålls av privata psykologkonsulter som upphandlats gemensamt av stadsområdeförvaltningarna. Upphandling och avtal med psykologkonsulter blev klart och medlen har använts till att bl. a genomföra psykologiska och kognitiva utredningar samt att en socionom med ansvar att uppmärksamma vilka barn som är i behov av psykologinsatserna. Förslag till beslut [Stadsområdesnämnd Öster] föreslås besluta: att lägga rapporterna till handlingarna att godkänna den föreslagna viljeinriktningen för det fortsatta arbetet inom området socialpsykiatri SIGNERAD

31 Beslutsunderlag Administrativ rutin för projektet Prestationsbaserade medel 2014 Tjänsteskrivelse från Stadskontoret Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott G-Tjänsteskrivelse PRIO AU 19 oktober Utfall o prognos Lokal överenskommelse Psykiatrin-Malmö stad Ramöverenskommelse Skåne 10 juni (8) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Vuxna och äldre. Under år 2012 beviljades Malmö stad stimulansmedel för att utveckla stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa inom ramen för den PRIO-satsning som regeringen valt att göra för målgruppen personer med psykisk ohälsa. Inom stadsområdesförvaltning Öster anställdes under hösten 2013 en socialsekreterare som genomförde en inventering av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa inom stadsområdet. Kartläggningen visade på att behov fanns av att förbättra stödet till målgruppen. Utifrån detta behov beslutades att Individ och familjeomsorgen ska fortsätta arbetet med förstärkta vräkningsförebyggande åtgärder samt att Vård och omsorg ska inleda ett arbete för att utveckla och förstärka stödet till personer med psykisk ohälsa i stadsområdet. PRIO-projektet startade oktober 2014 och stadsområden Öster rekryterade då tre medarbetare för att arbeta i projektet. Arbetsgruppen består av en biståndshandläggare från Vård och omsorg myndighetsavdelning som även har rollen som projektsamordnare, en sjukgymnast från Vård och omsorg verksamhet samt en socialsekreterare från Individ- och familjeomsorgen enhet vuxna. Utifrån handlingsplanen till ansökan om prestationsbaserade medel för det strategiska arbetet med socialpsykiatri inom Stadsområdesförvaltning Öster för perioden ska arbetsgruppen arbeta för att utveckla de stödinsatser som kommunen erbjuder målgruppen samt öka samarbetet inom kommunens verksamheter och med Regions Skånes psykiatri. Arbetsgruppen ska även arbeta för att öka brukarens inflytande och medbestämmande över de insatser de är beviljade från kommunen. Förväntade effekter av projektet är att finna former för att medborgarna som tillhör målgruppen ska kunna få stöd och hjälp med att behålla sina boenden, att de motiveras till att ta emot stöd, att de får stöd i att kunna hitta, välja och behålla lämplig sysselsättning samt att de ska erbjudas en möjlighet till inflytande över sina stödinsatser. Regeringen tog beslut 2011/2012 om att göra en satsning på personer med psykisk ohälsa utifrån en kartläggning som gjorts på tidigare arbetet inom området ( ). Prestationsbaserade stimulansmedel skulle under perioden delas ut till kommuner som följde den handlingsplan som upprättats för satsningen. Medlen riktar sig till samtliga av stadsområdenas avdelningar inom Vård och omsorg, Individ och familjeomsorgen samt Avdelningen för områdesutveckling och samtliga avdelningar inom Sociala resursförvaltningen. Samarbete ska ske

32 både inom och mellan förvaltningarna. 3 (8) Regeringen har under våren 2015 tagit beslut att avsluta PRIO-satsningen i förtid, satsningen avslutas i dec 2015 istället för dec Stimulansmedel för 2015 kommer dock troligen betalas ut i februari 2016 för att användas för arbete inom området under Inriktning, syfte och mål med PRIO projektets arbete oktober oktober 2015 Regeringens satsning PRIO psykisk ohälsa-plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa har haft som övergripande målsättning att möjliggöra för personer med psykisk ohälsa att få en meningsfull sysselsättning, att göra det möjligt att bo kvar i ordinärt boende samt få anpassat stöd i sitt boende och i sin livsföring i övrigt. En lokal överenskommelse upprättades under 2014 mellan Malmö stad och Region Skåne utifrån Ramöverenskommelsen om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Mål och syfte med den lokala överenskommelsen är att slå fast parternas gemensamma avsikt att bedriva och utveckla samverkan och samarbete mellan Malmö stad och Region Skånes verksamheter som vänder sig till målgruppen. Överenskommelsen och övriga dokument som reglerar samverkan ska vara känd av personal inom alla verksamheter hos parterna. Detta ska skapa en tydlig ansvarsfördelning och samverkansformer så att den enskildes behov bäst tillgodoses. Lokalt forum, som är ett storstadsnätverk inom NSPH (Nationell samerkan för psykisk hälsa), har under 2014 tillsammans med Malmö stad utfört en brukarundersökning bland personer med psykisk ohälsa i Malmö. Undersökningen genomfördes under tre månader och enkäten lades då ut på alla mottagningar och avdelningar inom regionpsykiatrin i Malmö, på samtliga LSS boenden i Malmö, i alla stadsområdes receptioner på Individ och familjeomsorgen, till alla brukare som är beviljade boendestöd, Fontänhuset, RSMHs (Riksförbundet för mental och social hälsa) lokal i Malmö och på Handkraft (Malmö stads dagliga sysselsättning för personer med psykisk ohälsa). Resultatet av undersökningen visar bland annat att fysisk hälsa och socialt umgänge är enligt brukarna viktiga faktorer för att må bra. Sysselsättning kommer också högt upp som en viktig faktor för ett gott liv. Cirka 30 procent av de som svarat på enkäten är missnöjda med det stöd de får i sitt återhämtningsarbete samt att brukarna upplever att de inte har så stort inflytande över de insatser de får. PRIO-projektets arbetsgrupp har okt 2014 till okt 2015 arbetat utifrån målen i Regeringens plan PRIO psykisk ohälsa- plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa , samverkansavtalet som tecknats utifrån ramöverenskommelsen Lokal överenskommelse mellan Malmö stad och Region Skåne om samarbete gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa samt från det resultat som framkom av Lokalt forums brukarundersökning, Sammanfattningsvis har syftet med PRIO projektet i Stadsområde Öster under okt 2014-okt 2015 varit som följer: Minska de negativa konsekvenserna för individen Stödja och ge förutsättningar för individen att leva ett så bra liv som möjligt Meningsfull sysselsättning (ej lönearbete)

33 Stöd i hemmet Behålla sitt boende Delaktighet i samhällslivet samt ökad social samvaro Öka kunskapen hos medarbetare i stadsområdet Öka samarbetet inom stadsdelen samt mellan stadsdelen och andra aktörer 4 (8) Arbete under perioden oktober oktober2015 PRIO-projektets styrgrupp består av avdelningschef för Vård och omsorg myndighetsavdelning, avdelningschef för Vård och omsorg verksamhet, avdelningschef för Individ och familjeomsorgen och avdelningschef för avdelningen för Områdesutveckling. PRIO-projektets arbetsgrupp har under 2015 bestått av tre medarbetare. En biståndshandläggare från Vård och omsorgs myndighetsavdelning (projektsamordnare), en sjukgymnast från Vård och omsorg verksamhet samt en socialsekreterare från Individ och familjeomsorgen enhet vuxna. Arbetsgruppen har kompletterats med en medarbetare från avdelningen för Områdesutveckling under perioder. Arbetsgruppen har i enighet med Lokal överenskommelse mellan Malmö stad och Region Skåne om samarbete gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa arbetat med att öka samverkan och samarbetet mellan Stadsområdesområde Östers verksamheter och Region Skåne. Detta har arbetsgruppen gjort genom att anordna workshop i ämnet Vad är en Samordnad individuell plan?. Denna workshop hölls vid två tillfällen med totalt 62 deltagare. Vid dessa tillfällen bjöds det in personal från kommunens verksamheter samt från Region Skåne psykiatri, primärvården och INM (Integrerad närsjukvård i Malmö). Representanter från Lokalt forum deltog som föreläsare i workshopen. En skriftlig utvärdering visar på att deltagarna mycket tydligt ansåg att workshopen gav ny information, medförde stor nytta i det dagliga arbetet samt kunde rekommenderas till övriga kollegor. Arbetsgruppen har vidare fortsatt att sprida information i olika verksamheter genom att föreläsa och informera om vad en SIP (Samordnad Individuell Plan) är och när den kan användas. Arbetet med att sprida kunskap kring upprättandet av SIP är viktigt för att uppnå målet med ett ökat inflytande för brukaren kring de insatser brukaren är beviljad. Arbetsgruppen har gjort studiebesök på olika verksamheter både inom kommunen och på externa verksamheter. Målet med studiebesöken har varit att kartlägga målgruppens behov av stöd samt hur befintligt stöd ser ut. Arbetsgruppen har även vid studiebesöken kunnat ta del av brukarnas syn på både det stöd kommunen erbjuder och det stöd som Region Skåne, primärvården och privata aktörer erbjuder. Arbetsgruppen har även medverkat i det kommunövergripande nätverket för socialpsykiatri samt medverkat och anordnat nätverk för de som arbetar med PRIO projekten i de andra stadsområdena. Projektsamordnarens roll är att vara en länk mellan styrgruppen och arbetsgruppen samt att skriva rapporter och handlingsplaner för projektet. Projektsamordnaren har även arbetat med individärenden genom att delta i upprättande av SIP, vid riskanalyser samt träffat brukare och informerat om kommunens insatser. Tillsammans med medarbetaren från Individ och familjeomsorgen har projektsamordnaren även fungerat som biståndshandläggare i ärenden där det funnits svårigheter att tillgodose den enskil-

34 des behov. Projektsamordnaren har deltagit i strukturellt arbete kring målgruppen tillsammans med andra aktörer i kommunen samt tillsammans med Region Skånes psykiatri. Samordnaren har arbetat med att sprida information kring målgruppen och de insatser kommunen erbjuder till olika personalkategorier inom stadsområde Öster. Handledning av boendestödspersonal, hemtjänstgrupper samt rådgivning till myndighetsavdelningen har även ingått i samordnarens arbetsuppgifter. Projektsamordnaren har även haft kontakt med företrädare för Lokalt forum. 5 (8) Projektsamordnaren har deltagit som åhörare och som informatör vid olika föreläsningar och utbildningar inom området personer med psykisk ohälsa. Projektsamordnaren har tillsammans med medarbetaren från Vård och omsorg verksamhet kartlagt hur många personer det finns i stadsområdet som är beviljade insatser från hemtjänst och som har en psykisk ohälsa. Detta har gjort via samtal med sektionschef och samordnare för alla hemtjänstgrupperna. Vid samtalen har sektionschef och samordnare framfört de utmaningar som hemtjänst har med att arbete med personer med psykisk ohälsa och i de ärenden då vårdtagaren bor med en anhörig med psykisk ohälsa. Vidare har samtal förts med sektionschefer kring hur stödet till dessa personer kan utvecklas. Bland annat erbjuder boendestödjarna i dagsläget handledning i enskilda ärenden hos hemtjänst. Projektsamordnaren och medarbetaren för Vård och omsorg verksamhet har vid ett tillfälle haft en träff där brukare som är beviljade boendestöd bjudits in och getts möjlighet att framföra sina åsikter om boendestöd, hemtjänst och det utbud av sysselsättning som erbjuds i Malmö. Vid träffen framkom det att brukarna generellt är nöjda med insatsen boendestöd. Flera har tidigare provat att få insatser från hemtjänst men detta har inte fungerat för dem. Vidare ansåg brukarna att det fattas en mötesplats som är riktad till deras målgrupp i Stadsområde Öster. Medarbetaren från Vård och omsorg verksamhet har, förutom gemensamma arbetsområden i PRIO-projektet, arbetat med att på individnivå informera om, främja och motivera till meningsfull aktivitet i form av fysisk aktivitet och social sysselsättning för personer inom målgruppen i Stadsområde Öster. Under våren 2015 erbjöds personer med insatsen boendestöd kursen Ett sundare Liv, som är speciellt framtagen för personer med psykisk ohälsa och syftar till att motivera till en sundare livsstil på temat motion/fysisk aktivitet och kost. Kursen hölls på Träffpunkten i Husie och totalt deltog 6 personer. Varje deltagare erbjöds även stöd och råd på individnivå under och efter avslutad kurs. Majoriteten av kursdeltagarna skattade inför kursen sin egen fysiska aktivitet som för låg, och ingen deltog i någon form av organiserad fysisk aktivitet. Däremot uttrycktes en tydlig vilja att vara mer fysiskt aktiv i sin vardag. Avsaknad av organiserad daglig sysselsättning framkom och även här en önskan om någon form av organiserad daglig sysselsättning. Vid uppföljning ca 1 månad efter kursen uttryckte hälften av deltagarna intresse av att delta i någon fysisk aktivitet via Friskvårdsklubben och två av deltagarna hade provat på någon social aktivitet på Seniorrum och Träffpunkten i Öster. I ett fall förmedlades kontakt med IPS-coach (Individual Placement Support) inom arbetsrehabilitering, för att ha en dialog gällande eventuella möjligheter till sysselsättning i form av lönearbete. Medarbetaren från Vård och omsorg verksamhet har även samverkat med boendestöd i Öster, Friskvårdsprojektet/Friskvårdsklubben, Creativa Gemenskapen med flera aktörer i Malmö stad. Samarbetet med boendestöd Öster har omfattat motivationsarbete, spridning av information, kommunikation i individärenden och gemensam strävan efter att försöka främja meningsfull

35 sysselsättning för målgruppen, med fokus på fysiska- och sociala aktiviteter. Samarbetet med Friskvårdsprojektet i Malmö Stad har inneburit samverkan med Friskvårdscoacher, samt medverkan i Friskvårdsklubbens arbetsgrupp. Undertecknad har fungerat som en länk ut till målgruppen och medarbetare i stadsområde Öster genom informationsspridning, kommunikation kring potentiella deltagare samt motivationsarbete. Samarbetet med Creativa Gemenskapen har skett i form av medverkan i workshops och arbetsgrupp med syftet att medverka till att utveckla och öka tillgängligheten för aktiviteter riktade mot målgruppen och sprida denna information vidare. 6 (8) Medarbetaren från Individ och familjeomsorgen har under okt 2014 till okt 2015 aktivt verkat för att utveckla ett samarbete med fastighetsägare, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar som verkar inom Stadsområde Öster. Samarbete med och/eller goda kontakter finns idag med flera av de största fastighetsägarna. Fortsatt utveckling av samarbete pågår. En tydlig effekt av samarbetet är fastighetsägarnas ökade intresse av att i ett tidigare skede kontakta och informera socialtjänsten avseende hyresgäster, vilka de uppfattar vara i behov av olika samhällsinsatser. Medarbetaren från Individ och familjeomsorgen har tillsammans med mottaget inom Enhet ekonomiskt bistånd utvecklat ett samarbete med MKB. Det vräkningsförebyggande arbetet består av ett uppsökande arbete i form av hembesök, brevutskick, dels för att informera men även för att vägleda så att rätt insats sätts in. Ett samarbete med biståndshandläggarna inom Vård och omsorg myndighetsavdelning finns i de ärenden där insatser från Vård och omsorg är aktuella. Medarbetaren från Individ och familjeomsorgen har under året även arbetat med att bygga upp kontaktvägar till och samarbetet med Region Skånes psykiatri. En föreläsning om bemötande av personer med psykisk ohälsa samt olika psykiatriska diagnoser har hållits tillsammans med Regions Skånes psykosmottagning och en föreläsning har hållits av Hyresgästföreningen angående hyreslagstiftningen. Dessa föreläsningar har erbjudits medarbetare inom Individ och familjeomsorgen enhet vuxna och enhet för ekonomiskt bistånd. Implementeringsplan av arbetet inom området socialpsykiatri i Stadsområde Öster Som en del av den rapport som ska lämnas från Stadsområde Öster till Välfärdsavdelningen Stadskontoret ska det enligt överenskommelsen ingå en långsiktig och hållbar implementeringsplan för det socialpsykiatriska arbetet. I uppdraget från Regeringen avseende stimulansmedel (PRIO) ingår det att arbeta med en framtida implementering för arbetet med målgruppen personer med psykisk ohälsa. Arbetsgruppen tillsamman med medarbetare från avdelningen för Områdesutveckling i Stadsområde Öster har arbetat med att ta fram en sådan plan. Nedan presenteras den viljeinriktning PRIO-projektets styrgrupp har beslutat föreslå gälla kring det framtida arbetet med socialpsykiatri i Stadsområde Öster. Förvaltningsledningsgruppen i Malmö stad har gett Samverkansforum för psykisk hälsa i uppdrag att arbeta med frågor kring samverkan och samarbete mellan kommunen och Region Skåne psykiatri samt primärvård i frågor gällande personer med psykisk ohälsa. Detta arbete sker enligt Lokal överenskommelse mellan Malmö stad och Region Skåne om samarbete gällande personer med psykisk funktionsnedsättning som har sitt ursprung i ramöverenskommelsen mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Utifrån den lokala överenskommelsen ska det finnas ett samverkansforum för detta arbete även på stadsområdesnivå. Avdelningen Områdesutveckling i stadsområde Öster har fått i uppdrag att bygga en organisation för socialpsykiatriskt stöd och samverkan med Region Skåne för barn och ungdomar i

36 Stadsområde Öster. PRIO-projektet och avdelningen för Områdesutveckling har samarbetat i detta arbete. Detta har skett då en liknande organisation för Vuxna och äldre och Barn och ungdomar kommer att underlätta arbetet för personal i Stadsområde Öster samt göra arbetet och organisationen tydligare för brukare, närstående och personal i de olika verksamheterna. 7 (8) Implementeringsplanen är uppbyggd på en organisationsmodell som ser likadan ut för det socialpsykiatriska arbetet med Vuxna och äldre och med Barn och ungdomar. Modellen går ut på att det bildas en samverkangrupp samt ett konsultativt kompetensteam för varje spår. Syfte och mål med implementeringsplanen är att förebygga akuta insatser genom en tidig samverkan på såväl individ som strukturnivå. Att genom tidiga gemensamma insatser och stödfunktioner minska konsekvenserna av psykisk ohälsa för individen och samhället. Samverkansgruppen ska byggas av lokala företrädare för de olika verksamhetsgrenarna. I samverkansgruppen bör även företrädare för Region Skåne psykiatri samt Primärvård delta. I samverkansgrupperna ska man arbeta med strukturella frågor inom området psykiatri. Samverkansgruppen bör bestå av chefer med beslutsmandat från de olika aktörerna. Möjlighet till samverkan och samarbete med brukarorganisationer kan här vara möjlig. Syftet är att utöka kunskap och kännedom om varandras arbete, ta fram olika former för samverkan och samarbete samt fungera som styrgrupp för de konsultativa kompetensteamen då beslutmandat ska finnas i samverkansgrupperna. De konsultativa kompetensteamen ska bestå av medarbetare från de olika aktörerna. Det viktiga är att de personer som ingår i det konsultativa kompetensteamet har kompetens inom området psykisk ohälsa. Syftet med det konsultativa kompetensteamet är att arbeta på individnivå och att stärka samverkan och samarbete mellan de olika aktörerna. Detta bör ske dels genom att arbeta med individärenden direkt från verksamheterna, dels med att sprida information om arbetet inom området samt samverka med andra funktioner. Andra funktioner som är viktiga att samarbeta med är bland annat anhörigsamordnare, brukarorganisationer, mötesplatser, Alma (verksamhet som stödjer barn till föräldrar med psykisk ohälsa) och områdesvärdar. Kompetensteamet är tänkt att fungera som en stödfunktion för verksamheter som möter personer med psykisk ohälsa i Stadsområde Öster. För att säkerställa att arbetet i de olika grupperna och i de olika spåren, Vuxna och äldre respektive Barn och ungdomar, följer uppgjord struktur och för att arbete med socialpsykiatri i Stadsområde Öster ska blir enhetligt bör en samordnarfunktion inrättas. Samordnaren bör vara den som upprätthåller strukturen och de olika kommunikationskanalerna mellan och inom grupperna och bör även sammankalla och delta i de olika mötena. Samordnaren bör även arbeta med att skapa och upprätthålla relationen med aktörer inom och utom Stadsområde Öster. Sammanfattning Med ett upprättande och en implementering av ovanstående plan uppfylls kraven på ett långsiktigt och hållbart fortsatt arbete inom området socialpsykiatri i Stadsområde Öster. Ett arbete enligt implementeringsplanen uppfyller även de krav på samverkan och samarbete som finns angivet i den lokala överenskommelsen som upprättats mellan Stadsområde Öster och Region Skåne. Utrymme för delaktighet och samverkan med brukarorganisationer/brukarrepresentanter möjliggörs på olika nivåer i ovanstående plan, vilket är ett av grundkraven i PRIO-satsningen. Genom att använda sig av konsultativa kompetensteam inom arbetet

37 stärker man medarbetare inom Stadsområde Öster vilket leder till att brukaren får ett stöd som är anpassat för dennes behov och som kan ge brukaren större inflytande över sitt liv. 8 (8) Utöver implementering av ovan beskrivna plan för arbete inom socialpsykiatri ser vi i arbetsgruppen behov av ett fortsatt arbete med målgruppen inom bland annat områdena sysselsättning, boende och stödinsatser, kompetensutveckling för medarbetare samt fortsatt arbete för ökat brukarinflytande. Barn och unga. Stadsområdesförvaltningarna i Malmö Stad enades om att stimulansmedlen ska användas i syfte att det inom ramen för barnavårdsutredningar och insatser för barn och ungdomar ska finnas tillgång till psykologkompetens med fokus på kompetens om barns utveckling och psykisk hälsa. Målet är att barn och ungdomars förutsättningar som är aktuella för åtgärder via socialtjänsten ska få goda möjligheter att utveckla en god hälsa och ha en positiv skolgång. Uppdragen till psykologerna är bl. a. psykologiska och kognitiva utredningar, bedömningar av samspel mellan barn och förälder, konsultativt stöd i barnavårdsutredningar, kris- och behandlingssamtal samt handledning till familjehemmen. Den prioriterade målgruppen är barn som är placerade utanför hemmet och barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa eller visar tecken på psykisk ohälsa. Psykologkompetensen tillhandahålls av två privata konsultföretag med särskild och dokumenterad barnkompetens som upphandlats gemensamt av stadsområdeförvaltningarna i Malmö Stad. Avtalet med psykologkonsulter tillförsäkrar tillgång till psykologkompetens inom barnavården. Enhet Barn och Familj har anställt en socionom som ansvarar för att handleda och vägleda socialsekreterarna att identifiera barn med riskfaktorer som kan leda till psykisk ohälsa. Sedan oktober 2014 har 645 tkr använts för att finansiera psykologinsatser samt socionomtjänsten. Psykologinsatser som har utförts är framförallt kognitiva och psykologiska utredningar avseende barn och därutöver har psykologerna varit behjälpliga i samspelsbedömningar, konsultationer i barnavårdsutredningar, stödsamtal till placerade barn samt stöd till familjehem. Dessa nödvändiga insatser hade inte kunnat genomföras eller det hade tagit för lång tid att genomföras utan tillgång till psykologkonsulter. Ansvariga Susanna Ramberg Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

38 PRIO medel Utfall och prognos Utfall Prognos - Budget Kostnader: januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Personalkostnader Löner Sociala avgifter Utbildning Resor Övrigt Lokalkostnader Hyra Övriga lokalkostnader Övriga kostnader Förbrukningsinventarie Förbrukningsmaterial Tele- och It-kommunikation Övrigt Summa kostnader Totalt Avvikelse mot budget Intäkt Kvar per Resultat helår

39 PRIO medel Utfall och prognos Utfall Prognos - Budget Kostnader: januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Personalkostnader Löner Sociala avgifter Utbildning Resor Övrigt Lokalkostnader Hyra Övriga lokalkostnader Övriga kostnader Förbrukningsinventarie Förbrukningsmaterial Tele- och It-kommunikation Övrigt Summa kostnader Totalt Avvikelse mot budget Intäkter i kr Prestationsmedel avrop Prestationsmedel avrop Summa intäkter Resultat Budgeterat resultat

40 PRIO medel Budget/avrop beviljade medel 2014 och 2015 Kostnader: januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Totalt Personalkostnader Löner Sociala avgifter Utbildning Resor Övrigt Lokalkostnader Hyra Övriga lokalkostnader Övriga kostnader Förbrukningsinventarie Förbrukningsmaterial Tele- och It-kommunikation Övrigt Summa kostnader Intäkter i kr Prestationsmedel avrop Prestationsmedel avrop Summa intäkter Resultat

41 MALMÖ STAD Stadskontoret Administrativ rutin för projektet PRESTATIONSBASERADE MEDEL 2014 Projektnummer stadskontoret: 3744 Projekttid: fr.o.m. hösten 2013 t.o.m. år 2017 Projektledare (år 2015): Jan Lanzow Nilsson Malmö stad har i december 2014 erhållit tkr som följd av att grundkrav och prestationskrav under 2014 uppfyllts för att få riktat statsbidrag för insatser inom området psykisk ohälsa. Medlen ska användas till insatser för vuxna med funktionsnedsättningar samt barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Dessa medel har enligt följande fördelats till fem stadsområden, sociala resursförvaltningen och stadskontoret efter beslut i kommunstyrelsen den 26 januari 2015: Fördelning av 2014 års prestationsmedel enligt KS beslut Förvaltning Barn och unga som riskerar utveckla psykisk ohälsa Vuxna med psykiska funktionsnedsättn ingar SOF Norr SOF Öster SOF Söder SOF Väster SOF Innerstaden Sociala resursförvaltningen (SRF) Stadskontoret Totalt, tkr

42 - Medlen riktar sig till samtliga av stadsområdenas avdelningar inom vård och omsorg, individ- och familjeomsorg samt områdesutveckling och samtliga avdelningar inom sociala resursförvaltningen. - De fördelade medlen ska användas enligt angiven inriktning i Planering för det strategiska arbetet med socialpsykiatri i Malmö stad perioden samt lokala förutsättningar inom respektive stadsområde/förvaltning. - Alla berörda stadsområden/ förvaltningar ska senast den 31 oktober inkomma med rapporter kring användandet av medlen, den fortsatta planeringen av insatser samt en långsiktig plan för implementering av insatserna i verksamheten till stadskontoret så att återkoppling till kommunstyrelsen kan ske senast i januari Avrop och redovisning av medel - Stadsområden/förvaltningar ska avropa medel genom en intern vidarefaktura till förvaltning 102, stadkontoret, med extern motpart 701, Socialstyrelsen. - Medlen samt all kostnad som rör de utförda insatserna bör särredovisas från ordinarie verksamhet. Det rekommenderas att redovisningen ang. insatser för Barn och unga som riskerar utveckla psykisk ohälsa särredovisas från insatser för Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Särredovisningen kan uppnås genom två olika objektnummer i kodplanen som bör kopplas till en projektkod. Det är viktigt att tänka på att lägga upp redovisningen av medlen så att kvarvarande summa i slutet av året ska kunna föras över till nästkommande år under hela projekttiden. Fakturor till Stadskontoret En intern vidarefaktura ska ställas till stadskontoret med extern motpart 701. Vår referens: Jan Lanzow Nilsson Fakturatext: Projekt 3744, Avrop prestationsmedel 2014 Kontaktpersoner på stadskontoret

43 - Jan Lanzow Nilsson, utvecklingssekreterare IoF och BoU-enhet, samt Åsa Lindberg, utvecklingssekreterare VoO-enhet, på Välfärdsavdelningen för frågor om planering och utveckling av insatser. - Vesna Avdic, ekonom Förvaltningsavdelningens administrativa enhet, för fakturering och ekonomi.

44 Lokal överenskommelse mellan Malmö stad och Region Skåne om samarbete gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa.

45 Innehåll 1. Mål och syfte 2 2. Överenskommelsens utgångspunkter 2 3. Parter 2 4. Målgrupper 3 5. Grupper med särskilda behov av samverkan 3 6. Ansvar 6 7. Struktur för samverkan i Malmö 6 8. Samordnad individuell plan 7 9. Samordnad vårdplanering i slutenvården Rehabilitering och hjälpmedel Samverkan med brukarorganisationer, 9 anhöriga/närstående 12. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och 9 sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende 13. Ekonomisk ersättning för samverkan Tvister Avvikelser och kvalitetsuppföljning Om överenskommelsens giltighetstid, 10 omförhandling och uppföljning

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59 Förord Ramöverenskommelsen gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa har arbetats fram gemensamt av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Ramöverenskommelsen ska ligga till grund för lokala överenskommelser. Ramöverenskommelsen har tagits fram av Regional Samverkansgrupp Psykiatri, en grupp som utsetts av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. I framtagande av överenskommelsen har brukar-och anhörigorganisationerna deltagit genom forumet Fördjupad dialog avseende den psykiatriska vården i Skåne. Regional Samverkansgrupp Psykiatri har för framtagandet av ramöverenskommelsen haft följande sammansättning; Anders Götesson, Hässleholms kommun Anna Eklund, Helsingborgs Stad Ann-Christine Cederquist, Helsingborgs Stad Bodil Ivarsson, Region Skåne Carina Lindkvist, Malmö Stad Christel Norrud, Kristianstad kommun Emelie Sundén, Region Skåne Hans Brauer, Psykiatri Skåne Inger Wallin Fröman, Lunds kommun Johan Larsson, Region Skåne Katarina Rasmusson, Kommunförbundet Skåne Kenneth Gravin, Kommunförbundet Skåne Lena Eidevall, Psykiatri Skåne Louise Roberts, Region Skåne Micael von Wowern, kommunerna i Sydöstra Skåne Petra West Stenkvist, Sjöbo kommun Per Olof Sjöblom, Psykiatri Skåne Ricardo Espinoza, Lunds kommun 2

60 Inledning Syftet med överenskommelsen är att slå fast parternas gemensamma avsikt att bedriva och utveckla samverkan/samarbete mellan kommuner och regionala verksamheter, som vänder sig till målgruppen. Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldig att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. En person har en psykisk funktionsnedsättning om hon/han, har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och att dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk sjukdom. Överenskommelserna ska omfatta även de personer som vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting, i enlighet med 3 HSL och 2 kap. 5 SoL har slutit avtal med (prop. 2008/09:193 s. 16). Ramöverenskommelsens utgångspunkter Barnperspektivet Barnperspektivet tillgodoses genom en integration av den vuxnes kunskap om barns behov och dennes behov av att lyssna på barn, samt barnets egna erfarenheter, önskemål och värderingar (SOU 2007:82). Överenskommelser om samarbete Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 8 a HSL, (ändrad genom SFS 2009:979). Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som 3

61 företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 5 kap. 8 a SoL, (ändrad genom SFS 2009:981). Brukarorganisationernas inflytande Av 8 a HSL och 5 kap. 8 a SoL, framgår att organisationer som företräder brukare eller deras närstående bör ges möjligheter att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna om det är möjligt. Samordnad Individuell plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Den enskilde ska vidare kunna påkalla medverkan av närstående eller annan person. 1. Syfte Syftet med ramöverenskommelsen är att slå fast parternas gemensamma avsikt att bedriva och utveckla samverkan/samarbete mellan kommuner och regionala verksamheter, som vänder sig till målgruppen. Denna samverkan ska leda till att personer som tillhör målgruppen: får stöd till återhämtning från psykiatrisk sjukdom får möjlighet till rehabilitering/ habilitering utifrån individuella förutsättningar får möjlighet att leva som andra och att vara delaktiga i samhället får tillgång till tidiga insatser på rätt nivå 2. Mål Gemensamt ansvar för samverkan/samarbete utifrån den enskildes behov. Att det ska finnas en tydlig och överlappande ansvarsfördelning mellan Region Skåne och respektive kommun. Samarbete och samordning mellan berörda verksamheter ska utgå från mötet med den enskilde och dess närstående. 3. Målgrupper Ramöverenskommelsens målgrupper är: Barn och ungdom under 18 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning som är i behov av stöd/insatser från båda huvudmännen. Personer med psykisk funktionsnedsättning och som är i behov av stöd/insatser från båda huvudmännen. 4

62 3.1 Definitioner Ohälsa Brister i hälsa. Med ohälsa avses brister i en eller flera av hälsans komponenter. Psykisk funktionsnedsättning Den målgrupp som Nationell psykiatrisamordning definierat består av personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Den enskilde Med begreppet den enskilde avses patient (Person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård) och klient (Person som delvis med egen medverkan får stöd eller insats vid regelbundet återkommande möten med anställda inom socialtjänsten) 4. Ansvar Region Skånes ansvar Region Skåne har enligt HSL ansvar för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Region Skånes ansvar utförs genom första linjens hälso- och sjukvård samt av specialistpsykiatri för barn, ungdomar och vuxna för målgruppen samt av Region Skånes habilitering för barn, ungdomar och vuxna. Inom första linjens hälso- och sjukvård ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård. Första linjens hälso- och sjukvård regleras genom uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnden genom dels Ackreditering och Avtal inom Hälsoval Skåne för BVC, Vårdcentral och Rehabiliteringsgarantin samt i särskilt uppdrag för Barn och ungdomars psykiska ohälsa - första linjens insatser. Inom psykiatrisk specialistsjukvård ingår slutenvård och öppenvård. Den specialiserade psykiatrin har fyra huvuduppgifter: Bedöma, utreda, diagnostisera, behandla och rehabilitera personer med psykiska störningar som kräver specialistpsykiatrins kompetens och resurser i öppna och slutna vårdformer. Myndighetsutövning i form av tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1 128) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1 129). Vara konsult till vårdgrannar såsom primärvård, övrig sjukvård, kommun och andra myndigheter i enskilda ärenden. Ha ett kunskapsansvar för området psykiska störningar/psykisk ohälsa och vara resurscentrum för psykiatrisk specialistkunskap gentemot samverkande myndigheter/vårdgivare och ansvara för utveckling av vårdprogram inom specialiteten. Region Skåne ansvarar för att initiera, planera och samordna insatser för psykiskt funktionsnedsatta personer enligt gällande lagstiftning. 5

63 Den specialiserade psykiatrin ansvarar för att koordinera vårdinsatser för personer med psykisk funktionsnedsättning som samtidigt har behov av kommunens insatser. Region Skånes ansvar för habilitering Enligt HSL 3b ansvarar Region Skåne för 1. habilitering och rehabilitering, 2. hjälpmedel för funktionshindrade, och 3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Region Skånes ansvar omfattar dock inte rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt HSL 18 b. Region Skånes ansvar för habilitering enligt HSL 18 b, se Överenskommelse om habilitering i Skåne Region Skånes ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå. Region Skåne ansvarar för tvärprofessionella habiliteringsinsatser till enskilda personer barn, ungdomar och vuxna oberoende av boendeform och sysselsättning, som har behov av sådana insatser. Region Skåne svarar också för kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habilitering i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. Se vidare; Överenskommelse om habilitering i Skåne Region Skånes ansvar för tandvård För personer med psykisk funktionsnedsättning finns tre typer av tandvårdsstöd. Särskilt tandvårdsbidrag (STB) riktar sig till personer som på grund av sin medicinering riskerar att få en försämrad tandhälsa och tandvårdsbidraget avser förebyggande tandvård eller abonnemangstandvård. F-tandvård (F-kort) riktar sig till personer med stort behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och innebär att man kan få viss tandvård till samma avgifter som i den öppna hälso- och sjukvården. Tandvårdsintyg (Grönt kort) kan utfärdas för personer med psykossjukdom eller annan psykisk störning, som varat längre än ett år och som medfört omfattande funktionshinder, vilket påverkar den dagliga livsföringen på ett sådant sätt att socialt stöd och omsorg behövs. Detta tandvårdsintyg möjliggör för en person att få nödvändig tandvård till den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem samt en kostnadsfri munhälsobedömning per år. Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för stöd och insatser för barn och unga samt vuxna enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagarna lagen om vård av unga, LVU, och lag om vård till missbrukare, LVM. Kommunernas organisation av socialtjänsten varierar vilket gör att ansvaret kan ligga på olika verksamhetsområden i kommunen. Kommunen ansvarar för att initiera, planera och samordna sociala insatser för psykiskt funktionsnedsatta personer enligt gällande lagstiftning. I kommunens ansvar ingår att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. 6

64 Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter vederbörandes behov. Erbjuda en god hälso- och sjukvård upp t o m sjuksköterskenivå till personer som bor på särskilda boenden samt bostäder med särskild service, till personer under vistelse i daglig verksamhet, samt till personer med sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård) Socialtjänsten Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Enligt SoL 3 kap. 1 hör till socialnämndens uppgifter att: - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplanering och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationen och enskilda främja goda miljöer i kommunen, - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden - svara för att omsorg och service; upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det - främja den enskildes rätt till arbete, meningsfull sysselsättning, bostad och utbildning (SoL 3 kap. 2 ) - ansvara för att personen får tillgång till den rehabilitering som regleras enligt HSL 18 b och SoL. Enligt SoL har socialtjänsten ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det stöd och det skydd de behöver samt, om hänsyn till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. Det innebär att utreda om socialtjänsten behöver vidta åtgärder. Den grundläggande principen i SoL är frivillighet. Tvångsbefogenheter gällande barn och unga regleras i lagstiftningen LVU och gällande vuxna i LVM. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Målet är att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att leva som andra. Beviljade insatser enligt LSS innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. Personer som beviljats någon LSS-insats har också rätt att begära en individuell plan. Planens syfte är att samordna alla beslutade och planerade insatser från en eller flera huvudmän. Denna plan ersätter inte eventuella andra handlingsplaner hos de olika huvudmännen. Kommunernas ansvar för habilitering Kommunerna ansvarar för habilitering i vardagen. Habilitering i vardagen innebär stöd och träning som utförs av personal i kommunal verksamhet, exempelvis förskola, skola, dagligverksamhet, särskilt boende. Insatserna ges i enlighet med den plan som görs upp tillsammans med Region Skånes habiliteringsteam och den enskilde eller dennes företrädare. 7

65 Kommunerna svarar också för de utbildnings- och fortbildningsinsatser som normalt ligger inom ramen för arbetsgivaransvaret för att garantera en verksamhet utifrån behov hos personer med funktionsnedsättningar. Se vidare; Överenskommelse om habilitering i Skåne Skolan När det gäller barn och unga som omfattas av denna ramöverenskommelse är samverkan med skolan i dess olika former viktig. Kommunen ansvarar som skolhuvudman för att elevhälsa finns för varje elev och som ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (Skollagen 2 kap 25 ) I skolan ansvarar rektor för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och att eleven ges det stöd den behöver. Inom förskolan ansvarar förskolechef för att barnet ges det stöd som deras speciella behov kräver. Syftet med en allsidig elevutredning är främst att ge en fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov i skolan. Utredningen ska tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan, men också ligga till grund för vidare insatser av andra verksamheter. Den får dock inte vara en förutsättning för andra verksamheters insatser för barnet/ungdomen. Rektor är ansvarig för att utredningsarbetet kommer till stånd, men kan delegera samordningsansvaret till en annan aktör i elevhälsoteamet. 5. Samverkan/samarbete Samverkan/samarbete ska prioriteras inom de båda parternas verksamheter. En konkret handlingsplan ska upprättas av parterna som beskriver hur samverkan/samarbete ska utvecklas lokalt i förhållande till ramöverenskommelsen. Ansvar för ett gott samverkansklimat I samverkanssituationer är bemötandet av samverkanspartnern av stor vikt. Samverkan ska präglas av ömsesidig respekt för varandras profession, kompetens och erfarenhet. Varje huvudman ska respektera andra huvudmäns interna angelägenheter. Den enskildes behov ska alltid stå i centrum. För att få en väl fungerande samverkan/samarbete är samtliga parter skyldiga att informera varandra i skälig tid om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning eller få andra konsekvenser för den andras verksamhet. Information ska även lämnas till brukar- och anhörigorganisationer. Ansvar för samverkan med andra aktörer Vid behov ska Region Skåne och kommunerna samverka med exempelvis Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse, Försäkringskassan, arbetsgivaren om sådan finns, Arbetsförmedlingen och frivilliga organisationer. Både kommunerna och Region Skåne ska informera den enskilde och anhöriga om att det finns brukar- och anhörigorganisationer. 8

66 5.1 Definition av planer i Skåne I Skåne finns tre typer av planer. Verksamhetens plan Verksamhetens egen plan för den enskilde, t ex BBICs genomförandeplan, vårdplan, behandlingsplan enligt överenskommelse eller åtgärdsprogram enligt skollagen. Samordnad Individuell Plan, SIP En Samordnad Individuell Plan ska upprättas när individen har behov av insatser från båda huvudmännen och att denne samtycker till detta. En samordnad individuell plan ska upprättas utöver verksamheternas egna planer och är den enskildes/vårdnadshavarens samlade dokument över vad han/hon kan förvänta sig från respektive verksamhet. En samordnare från någon av verksamheterna ska utses och samordnaren har ett samordningsansvar gentemot den enskilde. Samordnad vårdplanering, SVPL En samordnad vårdplan ska upprättas för den enskilde som inför utskrivning från slutenvård bedöms behöva insatser av kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller av landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Se vidare; Betalningsansvarslagen, 1990:1 404, ändrad 2003:193, Socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård, SOSFS 2005: Samordnad individuell plan, SIP Planen ska upprättas om Region Skåne eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå; 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Rutin för SIP När någon part identifierat behovet och den enskilde/vårdnadshavaren samtycker till planen ska målet vara att en samordnad individuell plan upprättas utan dröjsmål senast 15 dagar efter att berörda verksamheter blivit kontaktade. Den enskilde, vårdnadshavare samt närstående ska närvara vid planens upprättande om det inte bedöms vara uppenbart olämpligt. Ansvarig för initiering av samordnad individuell plan är den verksamhet där behovet identifierats. Samordnare ska utses. Samtycke (SOFS 2008:14) och samordnad individuell plan ska dokumenteras i journal Samordnaren ansvarar för brukare eller vårdnadshavare får ett exemplar av den samordnade individuella planen. 9

67 Rutiner för mötets genomförande ska tas fram i de lokala överenskommelserna. Ändamålsenlig blankett för SIP ska användas. 5.3 Samordnad vårdplanering, SVPL Vårdplanering i samband med att personen är utskrivningsklar från psykiatrisk slutenvård regleras i dokument Samordnad vårdplanering Rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne gällande från 1 mars, Samrådsgrupper Regional nivå På regional nivå finns ett gemensamt tjänstemannaforum med representanter från Region Skåne och Kommunförbundet Skåne/Skånes kommuner, Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Regional Samverkansgrupp Psykiatri är en del av den regionala stödstrukturen i Skåne. Regional Samverkansgrupp Psykiatri ansvarar för; Samordning och utveckling på regional nivå avseende personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och unga som har eller riskerar psykisk ohälsa. Revidering av ramöverenskommelsen Rådgivning till parterna vid tvister Lokal nivå I kommun/kommuner ska en samrådsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och Region Skåne gemensamt ansvara för strategisk planering och samordning av verksamheter och insatser. Samrådsgruppen ansvarar för att samverkan enligt denna ramöverenskommelse och lokalt tecknade överenskommelser följs och har även till uppgift att fatta beslut i frågor som inte går att lösa i det dagliga arbetet. Befintliga strukturer och samverkansgrupper kan användas som samrådsgrupp. I de lokala överenskommelserna regleras vilka representanter som ska ingå i samrådsgruppen. 5.5 Lokala gemensamma verksamheter När huvudmännen ingår avtal om lokala gemensamma verksamheter ska den ansvarsfördelning som gjorts i denna ramöverenskommelse tillämpas. Exempel på lokala verksamheter kan vara Maria mottagningar, mottagningar för unga vuxna, mottagningar för personer med dubbeldiagnos. 6. Kontakter med brukarföreningarna/anhörigorganisationerna I Region Skåne finns ett forum för dialog mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och brukarföreningarna inom psykiatri och missbruk. Detta forum heter Fördjupad dialog avseende den psykiatriska vården i Skåne. Denna grupp utgör referensgrupp i framtagande av ramöverenskommelsen och ska erbjudas möjlighet att delta i revidering av överenskommelsen. 10

68 Vid framtagande av de lokala överenskommelserna ska brukar- och anhörigföreningarna om möjligt bjudas in att delta. Förslagsvis skapas gemensamma lokala brukarråd för psykiatri och socialtjänst. 7. Informationsskyldighet Det finns en skyldighet för verksamhetsansvariga att tidigt informera berörda parter, vilket innefattar brukar- och anhörigföreningar, om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för de samverkansparter som berörs. 8. Sekretess Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av annan lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt LVM. En förutsättning för samverkan är att den enskilde efterger sekretessen för de uppgifter som behövs för de nätverksmöten som framgår av 10 kap 1 i Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) eller för de som behövs i rehabiliterings/ habiliteringsarbetet. Den enskilde avgör i vilken utsträckning dennes samtycke till att uppgifter utlämnas mellan exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, koordinator eller annan deltagande vid nätverksmöten utan att den enskilde är närvarande. Den enskilde ska få full delaktighet, inflytande och insyn i vad som avhandlas i samverkan mellan parterna. 9. Ekonomisk ersättning Ingen av parterna ska debitera någon av parterna för deltagande i samverkan/samarbete. Allt deltagande i arbetet ska ske kostnadsfritt. 10. Uppföljning och utvärdering På regionövergripande nivå ansvarar Region Skåne och Kommunförbundet Skåne för att denna ramöverenskommelse årligen följs upp genom Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Brukarorganisationerna ska bjudas in att delta i uppföljningen. Samrådsgruppen på lokal nivå ska årligen fastställa områden för uppföljning och utvärdering. År 2013 ska uppföljning ske med de kommuner som tecknat ramöverenskommelse. Uppföljning skall även ske med de kommuner som inte tecknat ramöverenskommelse. 11. Implementering och kunskapsspridning om ramöverenskommelsen Respektive part ansvarar för att ramöverenskommelsen implementeras inom den egna organisationen. 11

69 12. Lokal överenskommelse Denna ramöverenskommelse ska följas av lokala överenskommelser. Den lokala överenskommelsen ska reglera samverkan utifrån de förutsättningar som angivits i denna överenskommelse. Den lokala överenskommelsen bör revideras årligen och undertecknas av behöriga tjänstemän. I Region Skåne ska den undertecknas av ansvariga verksamhetschefer inom primärvård och psykiatri. I kommunen ska den undertecknas av förvaltningschefer eller motsvarande inom socialtjänst, förskola och skola. Brukar- och anhörigorganisationerna ska bjudas in att delta i revideringen. 13. Särskilda frågor Grupper med särskilda behov av samverkan 1. Barn i behov av tidig upptäckt på grund av riskproblematik. 2. Barn placerade i boende utanför föräldrahemmet. 3. Unga vuxna. 4. Personer med psykisk störning och samtidigt missbruk; Ansvarsfördelning finns i Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne 5. Äldre med psykiska funktionsnedsättningar. 6. Personer med psykiska funktionsnedsättningar som riskerar förkortad livslängd. Rutiner för samverkan kring dessa grupper ska ingå i de lokala överenskommelserna. Gemensamma inventeringar av målgruppens behov Målsättningen är att kommunerna ska genomföra inventeringar i samråd med psykiatri och primärvård. 14. Ansvarsförbindelse vid placering i andra boendeformer än ordinärt boende Vid placering i andra boendeformer än ordinärt boende ska kostnaderna delas utifrån de olika huvudmännens ansvarsområde. När fördelning ska göras utifrån en gemensam bedömning om vad och hur stor del som utgör Region Skånes respektive kommunens. Utifrån bedömningen görs en överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan Region Skåne och kommunen där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet. En placering i andra boendeformer än ordinärt boende föregås av att en SIP eller en SVPL upprättats. Om placeringen sker akut ska en SIP eller en SVPL upprättas så snart det finns möjlighet för detta. Kostnadsfördelningen sker mellan huvudmännen och ska vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår av SIP eller av SVPL. Undantaget då placeringar sker akut. Då bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast fem dagar efter placeringen. Innan utskrivning ska SIP eller SVPL följas upp. 12

70 Om inte huvudmännen kommer överens så regleras ansvaret i Lag (1990:1 404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård om placeringen föregås av inskrivning i heldygnsvård, dvs. utskrivningsklar från slutenvården. 15. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna (ordinärt boende) för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Vilket ansvar som kommunen respektive Region Skåne har är beroende av i vilken form av boende som insatsen sker. Ansvarsfördelningen gäller oavsett om boendet finns på hemorten eller i annan kommun inom eller utom länet. Grundregeln är att kommunen ansvarar för att den enskilde erbjuds en god vård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav upp till sjuksköterskenivå enligt c HSL. Undantag från detta; Hem för vård eller boende (HVB) som drivs av kommunen enligt 6 kap SoL eller privat vårdgivare enligt 7 kap 1 1 st 1. SoL Hem för vård eller boende (6 kap resp. 7 kap1 1st 1. SoL) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 1 st. HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där utan detta vilar på Region Skåne. Hem för viss annan heldygnsvård som drivs av privat vårdgivare enligt 7 kap 1 1 st 3. SoL Kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kap 1 1st 3. SoL. Hem för viss annan heldygnsvård som drivs av privat vårdgivare (7 kap 1 1 st 3. SoL ) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 1 st. HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där utan detta vilar på Region Skåne. Kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kap 1 1st 3. SoL Kommunen köper platser från en enskild verksamhet som har tillstånd (7 kap 1 1st 3. SoL ) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 1 st. HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där utan detta vilar på Region Skåne. Korttidsvistelser för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 6. LSS Korttidsvistelser för LSS personkrets där insatserna ges med stöd av 9 6. LSS är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 1 st. HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där utan detta vilar på Region. 13

71 16. Ansvar för rehabilitering och arbete/sysselsättning Rehabilitering ska bidra till att den enskilde, utifrån sina behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinsk rehabilitering reglerat enligt HSL. Kommunen ansvarar för social rehabilitering reglerat enligt SoL och för den medicinska rehabiliteringen enligt HSL. Kommunen ska utveckla metoder för att stödja personernas återhämtning och möjlighet till återgång i arbete/meningsfull sysselsättning. I den individuella utvecklingsplanen/individuella planen ska den enskildes målsättning, vilka färdigheter och/eller resurser framgå som behöver utvecklas samt vem som ansvarar för olika delar av rehabiliteringen. Avseende arbete och sysselsättning är andra aktörer som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan centrala samarbetspartners. 17. Ansvar för öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård samt under permission från sluten psykiatrisk tvångsvård och sluten rättspsykiatrisk vård Chefsöverläkaren kan, för person som tvångsvårdas i sluten vård, ansöka om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Till ansökan ska en samordnad vårdplan, SVPL, bifogas. Denna ska utformas i enlighet med punkt 5.3 Samordnad vårdplanering. Chefsöverläkaren har det yttersta ansvaret för att en SVPL upprättas. Så långt som möjligt ska planen upprättas i samråd med den enskilde och närstående. Den enskildes uppfattning ska finnas med i vårdplanen och beaktas så långt som möjligt. Vid ansökan om fortsatt vård ska en uppföljning av vårdplanen bifogas. Beslut om övergång från tvångsvård i slutenvård till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård fattas av allmän förvaltningsdomstol. Domstolen beslutar som huvudregel också om de särskilda villkor som ska föreskrivas för den enskildes vård i den nya vårdformen. I vissa fall finns det möjlighet att delegera detta till chefsöverläkaren. Under öppen tvångsvård ska landsting och kommuner bedriva ett aktivt rehabiliteringsarbete i samråd med den enskildeden enskilde och utifrån dennas behov. För patient i öppen tvångsvård där beslut om placering i någon form av boende har fattats gäller samma ansvarsfördelning som beskrivs under punkten 15, Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende. Uppgifter om en enskild som vårdas enligt LPT eller LRV kan lämnas mellan myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Dock ska samtycke från den enskilde alltid eftersträvas. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid öppen tvångsvård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar vid öppen tvångsvård inträder enligt betalningsansvarslagen när en person är utskrivningsklar och beslut fattats i 14

72 förvaltningsdomstol. Om kommunen inte medverkar vid upprättande av SVPL inträder ändå kommunens betalningsansvar. När en patient skrivits ut från tvångsvård i slutenvård till frivillig öppenvård ska en SIP genomföras om personen har behov av insatser både från landstinget och från kommunen. Permission från psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård är i regel korta: om särskilda skäl finns kan tillstånd dock ges för en längre tid, högst fyra veckor. I dessa fall kan kommunala insatser enligt SoL och LSS i form av exempelvis boende, sysselsättning och social rehabilitering ges för att förbereda ett upphörande av tvångsvården eller övergång till öppen tvångsvård. 18. Ansvar för hjälpmedel Kognitiv rehabilitering är en viktig del i arbetet med målgruppen. Legitimerad arbetsterapeut ska kopplas in sa snart kognitiva svårigheter uppmärksammas för att tillse att eventuella behov av hjälpmedel tillgodoses. Kostnadsfördelning gällande kognitiva hjälpmedel finns reglerad i särskild överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna, Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheter i Skånes kommuner och Region Skåne (2012) 19. Ansvar för stöd till barn till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Av 2 g HSL samt i 6 kap 5 i Patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att hälso- och sjukvården och dess personal särskilt ska beakta att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Det angeläget att de lokala överenskommelserna innehåller rutiner för hur barn i dessa utsatta situationer kan ges information, råd och stöd på bästa sätt när båda huvudmännen är involverade. I sammanhanget är det viktigt att påminna om samverkansskyldigheten som följer av 2 f HSL, 5 kap. 1 a SoL m.fl. lagar samt anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL. (Statens offentliga utredningar 2006:100, Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder ). 20. Stöd till anhöriga och närstående Sedan den 1 juli 2009 ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning (5 kap. 10 SoL). 15

73 Hälso- och sjukvården ska i förebyggande syfte uppmärksamma anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av att de vårdar eller stödjer en närstående. Det är ofta personalen inom landstingets hälso- och sjukvård som först kommer i kontakt med anhöriga. Hälso- och sjukvårdens personal kan därför tidigt både identifiera och informera anhöriga om möjligheten att få stöd. Det är därför viktigt att Region Skåne och kommunen samarbetar med varandra. Barn som anhöriga och närstående ska särskilt beaktas. Samverkan kring stöd till anhöriga och närstående ska regleras i de lokala överenskommelserna. Se vidare; Socialstyrelsens Meddelandeblad november Personliga ombudsverksamheter Personliga ombudsverksamheter är ett frivilligt kommunalt åtagande. För att verksamheterna med personligt ombud ska vara framgångsrika behövs en fungerande samverkan mellan de huvudmän som lokalt ansvarar för insatser och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt med patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Eftersom kommunen/socialtjänsten är huvudman för verksamheterna är det också kommunen/socialtjänsten som bjuder in och sätter samman ledningsgruppen. Se vidare; Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 5/ Kroppslig hälsa Personal i de verksamheter som omfattas av ramöverenskommelsen har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma och medverka till att hälsoundersökningar erbjuds personer med psykiska funktionsnedsättningar. Detta är särskilt angeläget för personer med psykossjukdom. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på den kroppsliga hälsan hos personer med psykisk funktionsnedsättning då de inte alltid söker eller får rätt tillgång till hälso- och sjukvård och samtidigt utgör en riskgrupp för att utveckla allvarliga sjukdomstillstånd. 23. Case Management Region Skåne och Skånes kommuner stödjer ett fortsatt arbete med Case Management och andra metoder som är till hjälp för att uppfylla verksamheternas mål och uppdrag när det gäller samverkan med den enskilde i fokus på ett effektivt samordnat sätt. Region Skåne och kommunerna ska verka för att utveckla modeller för att samordna insatser för personer med samtidig omfattande social och psykiatrisk problematik. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med psykossjukdom som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter, intensiv Case Management enligt ACT-modellen. Se vidare; Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, Socialstyrelsen

74 24. Hur tvister mellan parterna ska lösas Tvister mellan verksamheter i landsting och kommun ska i första hand lösas av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att komma fram till en gemensam lösning med den enskildes behov i centrum. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till alla berörda parter. Ansvar för lösning av tvist har: 1. närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga 2. verksamhetschef med mandat att fatta beslut om frågan inom hälso- och sjukvården och förvaltningschef, eller annan tjänsteman med delegation inom kommun. 3. parterna kan, vid oenighet i enskilde ärenden vända sig till den Regionala Samverkansgruppen Psykiatri för förslag på lösning. Den Regionala Samverkansgruppen Psykiatri gör bedömning utifrån fall till fall och denna bedömning är inte prejudicerande för ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna Avvikelserapporter och kvalitetsutveckling I Patientsäkerhetslagen (2010:659) samt i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) tydliggörs vårdgivarens ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Regional Samverkansgrupp Psykiatri har ett ansvar för att följa upp avvikelser på systemnivå vilka inrapporteras från lokala samrådsgrupper. 17

75 25. Omförhandling och tidsperiod för överenskommelsen Part äger när som helst under överenskommelsestiden påkalla förhandlingar om villkoren förändras eller om oförutsedd händelse inträffar som enligt partens uppfattning ändrar förutsättningarna för överenskommelsen. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina överenskommelsesenliga förpliktelser. Överenskommelsen gäller fr.o.m. nedanstående datum och tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp överenskommelsen med tolv månaders varsel. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit vars ett. Datum För Region Skåne För kommunen. Carl Johan Sonesson Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Ordförande Socialnämnd Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Förvaltningschef/motsvarande Ordförande utbildningsnämnd Förvaltningschef/motsvarande 18

76 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Vår referens Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om användande av prestationsbaserade statliga medel 2014 samt fördelning av nya medel inom arbetet med socialpsykiatri i Malmö stad STK Sammanfattning Rapportering från stadsområdesförvaltningar, sociala resursförvaltningen samt stadskontoret om användande av prestationsbaserade statliga medel för utveckling av socialpsykiatri i Malmö stad under Förslag till fördelning av nya prestationsbaserade statliga medel till stadsområdesförvaltningar, sociala resursförvaltningen samt stadskontoret. Kopplat till fördelningen ställs krav på att berörda nämnder före oktober månads utgång 2015 inkommer med en kortare rapport hur medlen använts fram till dess, den vidare planeringen av insatser samt en implementeringsplan för en långsiktig och hållbar struktur inom den socialpsykiatriska verksamheten. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att att att fördela 2014 års prestationsbaserade medel enligt förslag som redovisas i ärendet ge berörda nämnder i uppdrag att till stadskontoret inrapportera användandet av medlen och den vidare planeringen av insatser senast oktober 2015 så att återkoppling till kommunstyrelsen kan ske senast januari 2016 samt inkomma med en implementeringsplan för en långsiktig och hållbar struktur kring det socialpsykiatriska arbetet inom verksamheten senast oktober 2015 så att återkoppling till kommunstyrelsen kan ske senast januari Beslutsunderlag Rapport från stadsområdesnämnd Innerstaden Rapport från stadsområdesnämnd Väster Rapport från stadsområdesnämnd Norr Rapport från sociala resursnämnden Rapport från stadsområdesnämnd Söder Rapport från stadsområdesnämnd Öster Tjänsteskrivelse-KSAu II 26/1-Rapport om användande av prestationsbaserade statliga medel 2014 samt fördelning av nya medel inom arbetet med socialpsykiatri i Malmö stad Beslutsplanering KS Fördelningsmöte SIGNERAD

77 KS Arbetsutskott II (6) Ärendet Bakgrund Socialstyrelsen har under en lång rad av år via bland annat riktade statsbidrag arbetat för att stödja kommunernas och landstingens utveckling av insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Målgrupperna omfattar vuxna personer med komplicerad psykiatrisk problematik, med påföljande funktionshinder, samt barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Från och med år 2012 har Socialstyrelsen av regeringen fått i uppdrag att fördela statsbidragen med utgångspunkt från en ny modell. Uppdraget bygger på att regeringen genom ett beslut den 25 maj 2012 fastställde en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, den så kallade PRIO-planen, för perioden De övergripande målen för PRIO-planen är: En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Tillgång till arbete och anpassad sysselsättning. Möjlighet till delaktighet och inflytande. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har likaledes under våren 2012 tagit fram en långsiktig handlingsplan för psykisk hälsa, vars övergripande mål är att stödja kommuner och landsting i utvecklingen av vård och omsorg till personer med psykisk ohälsa. Socialdepartementet och SKL har för att markera ett gemensamt ansvarstagande inrättat var sin nationell samordningsfunktion för området psykisk ohälsa. Samordningsfunktionernas arbete ska ske i samverkan med organisationer som företräder patienter, brukare och närstående. Socialdepartementet och SKL tecknar dessutom varje år vägledande överenskommelser under perioden Av dessa överenskommelser framgår att kommuner och landsting har möjlighet att få del av statliga medel såsom ett årligt bidrag i efterskott. Bidragen utbetalas förutsatt att man gentemot målgrupperna uppfyller vissa för varje år specificerade krav, uppdelade i grundkrav och prestationskrav. Malmö stad har 2012 till 2014 förtjänstfullt uppfyllt kraven för att erhålla statsbidrag och har erhållit 8 041tkr för 2012, 9 096tkr för 2013 och nu senast 8 529tkr för Medlen har använts för arbete med målgrupperna vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i Planering för det strategiska arbetet med socialpsykiatri i Malmö stad perioden , STK , som kommunstyrelsen beslutade om i september De primärt prioriterade områdena/åtgärderna under tidsperioden är: Förbättrade utredningsmöjligheter genom ökad tillgång till psykologkompetens i stadsområdena för barn och unga. Utveckling av boendeformer och boendestöd i ordinärt boende både inom stadsområdena och inom sociala resursförvaltningen med särskilt fokus på samverkan och helhetssyn mellan kommunens olika verksamheter/ansvarsområden. Utveckling av stöd till meningsfull sysselsättning och arbetslivsinriktad rehabilitering, där socialt företagande kan bli ett ytterligare komplement till den ordinarie arbetsmarknaden. Brukarmedverkan i utvecklingsarbetet av stödinsatser med fokus på delaktighet och inflytande. Fortsatt kompetensutveckling av personal i samarbete med brukarorganisationerna.

78 Att upprätta handlingsplaner för att nå uppsatta mål. Företrädare för brukar- och anhörigorganisationer ska ha getts möjlighet att lämna synpunkter på handlingsplanerna. Att planera för och säkra en långsiktig hållbarhet med insatserna. 3 (6) Rapporter På anmodan av kommunstyrelsen har stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden inkommit med avrapporteringar kring hur användningen av de statliga medlen fortskridit hittills. En sammanfattning av dessa rapporter tillsammans med en kort rapport från stadskontoret om användande av centrala medel redovisas nedan. Barn och unga Generellt har enheterna för barn- och unga inom individ- och familjeomsorgen (IoF) i samtliga stadsområden önskat utökade psykologresurser med kompetens om barns utveckling och psykiska hälsa i syfte att stärka det förbyggande hälsofrämjande arbetet med tidiga insatser för barn och unga. Uppdraget för psykologresurserna är bland annat att utreda barns emotionella och kognitiva utveckling, samspelsbedömningar mellan barn och förälder, konsultativt stöd i barnavårdsutredningar, kris- och behandlingssamtal samt i vissa fall handledning till familjehem. Psykologkompetensen tillhandahålles av privata aktörer via upphandling gemensamt av stadsområdesförvaltningarna. Då upphandlingen har dragit ut på tiden har samtliga tjänster ej kunnat tas i anspråk förrän under hösten Utöver psykologkompetens har de olika förvaltningarna valt att tillskapa ytterligare resurser inom IoF som redovisas nedan. Stadsområdesnämnd Norr har anställt en socialrådgivare med uppdrag att konkret och operativt arbeta med barn och ungdomar och deras familjer där det förekommer socialpsykiatrisk problematik. Syftet är att identifiera barn och ungdomar som riskerar att utveckla eller har utvecklat psykisk ohälsa samt att stärka och stödja dem i deras situation. Stadsområdesnämnd Öster planerar att anställa en socionom med uppdrag att koordinera och samordna psykologinsatserna och se till att insatserna används för barn som har riskfaktorer i sin omgivning och/eller i sin utveckling. Stadsområdesnämnd Söder planerar att inrätta en förstärkt barnsekreterartjänst som en kvalitetssäkring för de barn som är långvarigt placerade i jourhem samt för ensamkommande flyktingbarn, men också för att användas som en avlastning för utredande socialsekreterare. Stadsområdesnämnd Väster, se ovan under generellt. Stadsområdesnämnd Innerstaden har sedan tidigare upphandlat psykologkompetens men har nu också inrättat en särskild barnsekreterartjänst. Denna har som uppdrag att arbeta med uppföljning av barn och unga som är långvarigt placerade i jourhem eller HVB-hem. I uppdraget sätts särskilt fokus på dessa barn och ungdomars skolgång samt psykiska och fysiska hälsa. Syftet är att stärka det förebyggande och hälsobefrämjande arbetet för målgruppen. Sociala resursnämnden har anställt en specialpedagog vid Kriscentrum Boende, i första hand till De har vidare för avsikt att använda sig av psykologresurser från upphandlade leverantörer. Specialpedagog och psykolog kommer att användas för att arbeta med barnen som finns på boendet, såväl individuellt som i mindre eller större grupper. Fokus ska vara att upptäcka varje barns specifika behov av stöd samt erbjuda ett pedagogiskt innehåll och en struktur för barnen. De ska även i viss mån fungera som stöd till mödrarna i föräldraskapet samt bistå

79 med handledning och vägledning till personalen. När arbetet med barnen är påbörjat ska teamet parallellt arbeta med att utveckla metoder och att implementera dessa. 4 (6) Vuxna Stadsområdesnämnd Norr har vid IoF har anställt en socialrådgivare som arbetar med operativt boendestöd samt med hjälp till självhjälp för målgruppen. Uppdraget omfattar även att stötta unga vuxna, som efter avklarad behandling erbjuds en andrahandslägenhet av nämnden, med att klara av boendet samt att få sysselsättning. Vidare planerar Vård och omsorg (VoO) och IoF för ett gemensamt boendestöd riktat till målgruppen. En arbetsgrupp har utsetts i syfte att göra en inventering av personer som kan bli aktuella för ett kommande gemensamt boendestöd. Arbetsgruppen ska även ta fram och utveckla metoder och arbetsprocesser för arbetet med målgruppen. Stadsområdesnämnd Öster har under hösten projektanställt tre personer i en gemensam satsning från VoO och IoF. Teamet består av en socialsekreterare, en biståndshandläggare och en sjukgymnast. Dessa personer kommer att arbeta med att utveckla och förstärka stadsområdets boendestöd, att identifiera personer inom målgruppen som är i behov av sysselsättning samt att motivera dessa personer till att ta emot stöd för att kunna skaffa och behålla en lämplig sysselsättning. Vid stadsområdesnämnd Söder har avdelningarna för VoO samt IoF gemensamt valt att skapa ett socialpsykiatriteam, kallat PRIO-teamet Vuxna, bestående av en biståndshandläggare, en socialsekreterare och en psykiatrisjuksköterska. Teamet har tagit fram informationsmaterial och flyers samt arbetat upp rutiner och mallar för ärendehantering. Målsättningen är att teamet ska stärka och utveckla gränsöverskidande arbetssätt, såväl internt som externt, så att det kommer den enskilde brukaren till godo. De ska också arbeta samordnande i enskilda ärenden samt konsultativt och rådgivande till kollegor som arbetar med målgruppen. Stadsområdesnämnd Väster anställde i januari 2014 två socialrådgivare, en vid VoO samt en vid IoF, med ett gemensamt uppdrag som samordnare, rådgivare och konsulter i ärenden gällande målgruppen. Vidare har de i uppdrag att utveckla och stärka samverkansformer mellan IoF, VoO, psykiatrin i Region Skåne samt psykiatrin vid Integrerad närsjukvård i Malmö för att den samlade kompetensen ska komma den enskilde brukaren till del. Inom ramen för projektet har en gemensam workshop med föreläsningar genomförts för VoO och IoF tillsammans med psykiatrin och habiliteringen inom Region Skåne avseende samordnad individuell plan (SIP). Vidare har projektet arbetat konsultativt gentemot kollegor enligt plan. Stadsområdesnämnd Innerstaden har inom IoF inrättat en tjänst för vräkningsförebyggande arbete samt en socialsekreterartjänst som arbetar med bostadslösa med psykiatrisk diagnos eller uttalad psykisk ohälsa. VoO har anställt en biståndshandläggare på 75 % i redan befintligt socialpsykiatriteam. Vidare har en arbetsterapeut anställts i syfte att stötta biståndshandläggarna i deras bedömningar av målgruppens behov av stöd enligt LSS och SoL. Sociala resursnämnden har under året för målgruppen vuxna personer med funktionsnedsättning dels arbetat övergripande med kartläggning, utvecklings-/utbildningsarbete med personal och informationsseminarier till personal, dels arbetat direkt med personer i målgruppen via satsningar på fritidsaktiviteter, friskvård, brukarinflytande, sysselsättning samt arbetsrehabilitering. I den senare har de arbetat enligt metoden Individual Placement and Support (IPS), i vilken också arbetsspecialister från ett antal enheter inom sociala resursförvaltningens vuxenavdelning utbil-

80 dats. Metoden innebär att utifrån den enskildes önskemål och förutsättningar metodiskt arbetar för att stötta personer ur målgruppen att så snabbt som möjligt erhålla ett lönearbete. 5 (6) Stadskontoret har använt de PRIO-medel som stått till förfogande för metodutveckling/utbildning/information, brukarinflytande samt logistikkostnader för samordning av PRIOarbetet. Nämnas kan regelbundna samverkansmöten med brukarorganisationer, psykiatri, Arbetsförmedling och Försäkringskassa samt sedan juni 2014 möteskostnader för ett stadsövergripande internt nätverk för utveckling av socialpsykiatri. För att stödja vidareutvecklingen av brukarinflytandet inom Malmö stad har medel använts för främjande av brukarmedverkan i PRIOarbetet samt samarrangerandet av Världsdagen för psykisk hälsa. Centrala medel har också använts för finansiering av en brukarenkät hösten 2014 genomförd av Lokalt Forum, Malmös lokala NSPH-nätverk (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Fördelning av 2014 års prestationsbaserade medel Malmö stad erhöll december 2014 i efterskott för årets PRIO-arbete 8 529tkr i prestationsbaserade stimulansmedel från Socialstyrelsen, 3 415tkr till barn och unga samt 5 114tkr till vuxna. Stadskontoret förordar att 2014 års prestationsbaserade medel fördelas jämt mellan stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen, med en smärre summa reserverad till stadskontoret för metodutveckling, brukarinflytande och kompetensutveckling. Fördelningen mellan barn och unga respektive vuxna är baserad på den proportionalitet som Socialstyrelsen använt vid utbetalningen till Malmö stad. Stadskontorets bedömning att förorda denna fördelning baseras på svårigheterna att hitta fördelningsnycklar som ger en heltäckande och rättvisande bild av behoven hos målgruppen i de olika stadsområdena och sociala resursförvaltningen. Dessutom är en stor del av utvecklingen av ett gemensamt arbete mellan berörda förvaltningars avdelningar kring socialpsykiatrin fortfarande i ett initialskede, varför det är rimligt att ge alla lika förutsättningar. Medlen riktar sig till samtliga av stadsområdenas avdelningar inom vård och omsorg, individoch familjeomsorg samt områdesutveckling och samtliga avdelningar inom sociala resursförvaltningen. Samarbete ska ske både inom och mellan förvaltningarna. Förvaltning Barn och unga (tkr) Vuxna (tkr) Totalt (tkr) Stadsområdesförvaltning Norr Stadsområdesförvaltning Öster Stadsområdesförvaltning Söder Stadsområdesförvaltning Väster Stadsområdesförvaltning Innerstaden Sociala resursförvaltningen Stadskontoret Totalt Sammanfattning Den statliga PRIO-satsningen med möjlighet för kommuner och landsting att erhålla prestationsbaserade stimulansmedel är planerad att pågå fram till och med Vid uppfyllande av ställda grund- respektive prestationskrav kommer Malmö kommun årligen att kunna erhålla medel i december för PRIO-arbetet under det gångna året. Detta innebär i praktiken att statliga medel kommer att finnas för insatser till målgrupperna och utveckling av socialpsykiatrin in på För att då ha utvecklat både insatser och verksamhetsstruktur för målgrupperna samt kunnat implementera detta i ordinarie verksamhet både organisatoriskt och ekonomiskt måste en plan för detta utarbetas så snart möjligt. Statskontoret föreslår därför att berörda förvaltningar

81 under året både internt och gemensamt påbörjar en sådan planerings-/implementeringsprocess. För att på kommunstyrelsens uppdrag kunna följa planering för och användande av fördelade medel är det viktigt att stadskontoret får regelbunden inrapportering från berörda förvaltningar. För uppföljning och återkoppling till kommunstyrelsen behöver stadskontoret från berörda nämnder en långsiktig plan för implementering samt en kortfattad rapportering kring användandet av PRIO-medlen och den vidare planeringen senast oktober månad (6) Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.]

82 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (3) Datum Vår referens Sofie Thelander Utvecklingssekreterare sofie.thelander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen SOFÖ Sammanfattning I föreliggande utredning avseende utveckling av kommunala anställningsformer redovisas förslag till genomförande utifrån utredningsuppdrag från kommunstyrelsen i anslutning till det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling, samt uppdrag i av kommunfullmäktige beslutade budget för såväl 2015 som Kommunstyrelsen har översänt föreliggande utredning på remiss för yttrande till fem stadsområdesnämnder, förskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt berörda fackliga organisationer inför fortsatt beredning av ärendet. Stadsområdesförvaltning Öster ställer sig positiv till att ge stöd och möjlighet för de Malmöbor som har behov av extrainsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Det är av stor vikt att verksamheter är delaktiga i urval av individer och att dessa ges tydlig information om vad arbetet innebär. Ett nära och gott samarbete mellan mottagande arbetsplats och Jobb Malmös kontaktperson är av yttersta vikt. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förvaltningens yttrande och översända det till Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Missivskrivelse Tillägg till utredning; beräkningsregler enligt jobbstimulans samt räkneexempel Utveckling av kommunala anställningsformer Tjänsteskrivelse Utveckla kommunala anställningsformer Protokollsutdrag 17 Näringslivsutskottet Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom förskolan G-Tjänsteskrivelse Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen SOFÖ Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällseko-nomisk analys av insatsen SIGNERAD

83 2 (3) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Bakgrund I mars 2014 beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav ett benämns Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Syftet är att minska kostnaderna för försörjningsstöd och minska arbetslösheten i Malmö genom kommunala anställningar för personer som trots arbetsförmåga uppbär försörjningsstöd. Målgrupper för anställningarna är de tidigare identifierade målgrupperna för kommunala arbetsmarknadsinsatser: - föräldrar i barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader, - ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, - personer med språkhinder, - nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen. Utifrån tidigare erfarenheter i Malmö och från andra kommuners erfarenheter har ett förslag till modell för kommunala anställningsformer tagits fram. Anställningsenheten vid JobbMalmö har utarbetet ett koncept som benämns Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden. Avsikten är att utöka konceptet till att även omfatta administrativa tjänster inom stadens förvaltningar. Konceptet innebär konkret att verksamheterna tar emot en försörjningsstödstagare som Jobb- Malmö anställer i upp till 24 månader. Individen får kompetensutveckling och arbetslivserfarenhet samtidigt som ordinarie personal får mer tid till de kvalificerade yrkesuppgifterna inom arbetsfältet samt i förekommande fall vidareutbildning. Synpunkter Stadsområdesförvaltning Öster ser positivt på att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv med Malmöbon i centrum. Verksamheterna ställer därför sig positiv till att ge stöd till de Malmöbor som har behov av extrainsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Det är viktigt att verksamheterna får delta i urval och intervjuer före anställning. Att personen har ett intresse för att arbeta inom verksamheten är en förutsättning för att insatsen ska ge ett gott resultat för både individen och verksamheten. Arbete inom vård och omsorg kräver en bred kompetens och det är därför viktigt att arbetsuppgifterna anpassas till personens förmåga. Ett gott samarbete mellan mottagande arbetsplats och Jobb Malmös kontaktperson är därför av yttersta vikt. Verksamheten inom vård och omsorg bedrivs såväl dagtid som på kvällar, nätter och helger. Tydlighet måste finnas avseende arbetstagarens arbetstid. Förslagsvis arbetar arbetstagaren inledningsvis dagtid, då det emellanåt innebär en svårighet att tillhandahålla handledare på kvällar

84 och helger. 3 (3) Det krävs ett tydliggörande av vilka specifika arbetsuppgifter som arbetstagaren skall utföra. De arbetsuppgifter som anges i förslaget kan utgöra en grund för en fortsatt dialog. Det behöver också framgå vilka arbetsuppgifter som arbetstagare för kommunala anställningsformer inte kommer att få utföra, så som exempelvis delegerade HSL-arbetsuppgifter eller att hantera privata medel. Det är av stor vikt att potentiella arbetstagare får information om de specifika förutsättningarna för arbete inom verksamheten, t.ex. avseende lagstiftning och riktlinjer. Det bör även förtydligas om arbetet ska omfatta obekväm arbetstid samt vilka utbildningskrav som gäller för att få en anställning i verksamheten efter att den kommunala anställningsformen avslutas. Det är positivt att åtgärden kan sträckas ut över en längre period upp till 24 månader, där individen får möjlighet till både praktik och annan kompetensutveckling. Regelbunden och tät uppföljning av de individer som innehar en kommunal anställningsform bedöms vara mycket viktig för att säkerställa att det fungerar både i verksamheten och för den enskilde individen. Det är av största betydelse att verksamheterna upplever att det finns ett närvarande stöd från Jobb Malmö. Uppgiftsfördelningen som presenteras i förslaget är bra. Finansieringen av kommunala anställningsformer bör ske via en gemensam kommunövergripande budget och inte delas upp på stadsområdena. Det är positivt att konceptet samverkas i sin helhet istället för på varje enskild arbetsplats. Det är osäkert huruvida införandet av kommunala anställningsformer kommer att minska kostnaderna för försörjningsstöd i Malmö. Oavsett detta kan det ge ett mervärde för den enskilde individen och även merservice för brukarna i verksamheterna. Genom att utveckla kommunala anställningsformer kan arbetsträningsplatser skapas, som kan medverka till att ge möjligheter att utvecklas mot ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden samtidigt som verksamheterna får möjlighet att ge ökad kvalité för brukarna. Ansvariga Sara Kleijsen Åhlander Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

85 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (3) Datum Adress Diarienummer SOFÖ Yttrande Till Kommunstyrelsen Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen STK Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiv till att ge stöd till de Malmöbor som har behov av extrainsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Det är av stor vikt att berörda verksamheter är delaktiga i urval av individer och att dessa ges tydlig information om vad arbetet innebär. Ett nära och gott samarbete mellan mottagande arbetsplats och Jobb Malmös kontaktperson är av yttersta vikt. Bakgrund I mars 2014 beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav ett benämns Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Syftet är att minska kostnaderna för försörjningsstöd och minska arbetslösheten i Malmö genom kommunala anställningar för personer som trots arbetsförmåga uppbär försörjningsstöd. Målgrupper för anställningarna är de tidigare identifierade målgrupperna för kommunala arbetsmarknadsinsatser: - föräldrar i barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader, - ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, - personer med språkhinder, - nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen. Utifrån tidigare erfarenheter i Malmö och från andra kommuners erfarenheter har ett förslag till modell för kommunala anställningsformer tagits fram. Anställningsenheten vid Jobb- Malmö har utarbetet ett koncept som benämns Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden. Avsikten är att utöka konceptet till att även omfatta administrativa tjänster inom stadens förvaltningar.

86 Konceptet innebär konkret att verksamheterna tar emot en försörjningsstödstagare som JobbMalmö anställer i upp till 24 månader. Individen får kompetensutveckling och arbetslivserfarenhet samtidigt som ordinarie personal får mer tid till de kvalificerade yrkesuppgifterna inom arbetsfältet samt i förekommande fall vidareutbildning. 2 (3) Yttrande Stadsområdesnämnd Öster ser positivt på att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv med Malmöbon i centrum. Det är viktigt att verksamheterna får delta i urval och intervjuer före anställning. Att personen har ett intresse för att arbeta inom verksamheten är en förutsättning för ett gott resultat. Arbetsuppgifterna måste anpassas efter individens förmåga. De arbetsuppgifter som anges i förslaget är bra och kan utgöra en grund för en fortsatt dialog. Det måste tydliggöras vilka arbetsuppgifter arbetstagare för kommunala anställningsformer inte kommer att få utföra, så som exempelvis delegerade HSL-arbetsuppgifter. Det är positivt att åtgärden kan sträckas ut över en längre period upp till 24 månader, där individen får möjlighet till både praktik och annan kompetensutveckling. Regelbunden och tät uppföljning av de individer som innehar en kommunal anställningsform och ett gott samarbete mellan mottagande arbetsplats och Jobb Malmös kontaktperson är av yttersta vikt för ett gott resultat. Finansieringen av kommunala anställningsformer bör ske via en gemensam kommunövergripande budget och inte delas upp på stadsområdena. Det är positivt att konceptet samverkas i sin helhet istället för på varje enskild arbetsplats. Det är osäkert huruvida införandet av kommunala anställningsformer kommer att minska kostnaderna för försörjningsstöd i Malmö. Dock kan det ge ett mervärde för den enskilde individen och en merservice för brukarna i verksamheterna. Genom att utveckla kommunala anställningsformer kan arbetsträningsplatser skapas, som kan medverka till att ge möjligheter att utvecklas mot ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden samtidigt som verksamheterna får möjlighet att ge ökad kvalitet för brukarna. Ordförande Andreas Konstantinidis [Stadsområdesdirektör] Britt-Marie Pettersson

87 [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] 3 (3)

88 1

89 Merservice inom förskolan Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknad-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Anställningsenheten

90 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 Inledning... 3 JobbMalmö... 3 Förskoleförvaltningen Konceptformulering... 4 Grundidé... 4 Syfte... 4 Önskade effekter och mervärden Erbjudande... 5 Arbetsuppgifter... 5 Ansvarsfördelning Facklig samverkan Anställningsenheten, JobbMalmö

91 1. Bakgrund Inledning Malmö stad arbetar utifrån ett helhetsperspektiv med Malmöbon i centrum. Det finns ett uttalat engagemang att bedriva utveckling för att skapa social hållbarhet inom stadens offentliga verksamheter och ett angeläget intresse att verka för ökad sysselsättning. Genom att bedriva aktiviteter och projekt för att skapa sysselsättning för unga och långtidsarbetslösa, samtidigt som uträttat arbete gagnar stadens invånare, kan kommunen säkerställa en hög kvalitet på sin service. Nya metoder kring samverkan mellan olika verksamhetsområden måste skapas för att minska arbetslösheten och öka välfärden för likväl de som är behov av stöd för att erhålla ett arbete som de personer som har behov av andra insatser inom Malmö stad. JobbMalmö JobbMalmö är en del av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och är Malmö stads samlade arbetsmarknadspolitiska insatser. Verksamheten har uppdraget att säkerställa att kommunen ger stöd och möjligheter till de Malmöbor som har behov av extrainsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Verksamheten innefattar många olika verksamhetsområden, såsom traditionella kartläggnings- och vägledningsinsatser, CV-skrivning, rekryteringar m.m. Anställnings- och praktikenheten Anställningsenheten är den del av JobbMalmö som har i uppdrag att genom åtgärdsanställningar och praktik ge personer möjlighet att utvecklas mot ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Enheten består av fem sektioner, där två av dessa skall erbjuda platser inom Malmö stads alla förvaltningar och verksamheter, två består av egna arbetslag samt en sektion som endast riktar sig mot personalfrågor och stöd. För att kunna möta de behov som finns inom Malmö Stad krävs det att Jobb- Malmö kontinuerligt arbetar med utvecklingsområden, och prövar nya verksamheter och åtgärdsanställningsplatser, vilka kan leda till att Malmöbon ges bra möjligheter till arbetsträning och utveckling. Det är viktigt att de platser som erbjuds innehåller nära arbets- och handledning och att deltagaren efter anställningstiden skall uppleva att de kommit ett eller flera steg närmare arbetsmarknaden. Arbetets karaktär skall vara anpassat efter deltagarens givna förutsättingar och individen skall ges möjlighet att växa med uppgiften, samtidigt som att verksamheten skall kunna få ett extra par händer för att hjälpa till i den ordinarie verksamheten där åtgärdsanställningsplatsen finns. Genom att fokusera blicken ut mot den offentliga arbetsmarknaden och skapa samarbete med interna Malmö stad-aktörer kan Anställningsenheten hitta nya vägar till arbete och utbildning för målgruppen. Förskoleförvaltningen Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Detta innebär att förskoleverksamheten skall ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn 3 Anställningsenheten, JobbMalmö

92 som deltager. Förskolan skall arbeta för att stimulera lärande och utveckling samt erbjuda en trygg omsorg. Malmö stads förskolor finns organisatoriskt inom en egen förvaltning och lyder under en egen nämnd. Utöver förskoleverksamhet arbetar förvaltningen även med familjedaghemsverksamhet samt tillsyn över och beslut om bidrag till fristående förskolor och annan pedagogisk verksamhet. Inom staden finns cirka 250 kommunala förskolor som rymmer totalt sett ungefär barn och anställda. 2. Konceptformulering Grundidé Konceptets grundidé är att ge ökad service till Malmöbon från flera olika håll. Sysselsättningsgraden ökar, försörjningsstödet minskar och servicen till Malmöbor med stödbehov förbättras kvalitetsmässigt. JobbMalmö har uppdraget att åtgärdsanställa personer som skall ha sin placering inom stadens förvaltningar och verksamheter. I detta ingår att ge stöd till handledare, arbetsgivare och deltagare under anställningstiden för att säkerställa kvaliteten för alla inblandade parter. Inom ramen för Anställningsenhetens uppdrag finns en politisk vilja att göra en samlad utökning av antalet platser riktade mot verksamheter inom Malmö stad. För att kunna göra detta på bästa sätt är det viktigt att samordna arbetet mot olika arbetsområden inom staden för att kunna erbjuda bättre förberedande insatser, bättre samordning och ett gott stöd. Konceptet Uppdrag Guldkant skall ge anställda inom arbetsområdet förskola bättre utrymme att utföra ordinarie arbetsuppgifter, vilket betyder en högre service till barnen. Detta innebär inte att anställa fler inom ordinarie personal, utan handlar om att ge försörjningsstödstagare möjligheten att bli åtgärdsanställda och bryta ett utanförskap från arbetsmarknaden och samtidigt få en uppstart och inblick i hur det är att vara anställd inom arbetsområdet för att sedan kunna motivera att ta steget till en utbildning eller ett arbete. Syfte Syftet med konceptet är att införliva de politiska målen kring social hållbaret genom att arbeta tvärsektoriellt med flera av stadens uppdrag. Malmöbon är central i stadens alla verksamheter och gemensamma ansträngningar visar sig ofta vara bästa sättet att skapa lyckade arbetssätt. Genom att skapa förutsättningar kring åtgärdsanställningsplatser skapas bättre utrymme för ordinarie personal att utföra kompetenskrävande sysslor, samtidigt som personer vilka står utanför arbetsmarknaden får en inblick i arbetsområdet. Att befinna sig i ett sammanhang är viktigt för motivationen att utbilda sig. Detta koncept vänder sig till förskolan eftersom detta är ett område där det i många fall finns stora behov av att säkra personalförsörjningen i ett framtida perspektiv. Önskade effekter och mervärden Ordinarie personal skall få mer tid till ordinarie arbetsuppgifter Ökad möjlighet för utbildning för ordinariepersonal Barnen skall ges ökad kvalitet och merservice 4 Anställningsenheten, JobbMalmö

93 Ökad välfärd för Malmöbon och bättre social hållbarhet för staden. De individer som blir åtgärdsanställda inom ramen för konceptet skall känna att de kommit minst ett steg närmare arbetsmarknaden. Åtgärdsanställd personal skall känna att arbetsuppgifterna har varit meningsfulla och gett en inblick i verksamhetsområdet. Samtliga åtgärdsanställda skall efter avslut erhålla intyg, vilket reflekterar de moment de genomgått under anställningstiden. Koncept kommer att ge positiva signaler både innanför och utanför verksamheten, och generera goodwill för alla inblandade parter. Stärkt samverkan mellan Malmö stads olika verksamhetsområden. Samarbete mellan två parter ger dubbelt nätverksarbete. I deltagarsynpunkt betyder detta fler möjligheter till kontakt med potentiella arbetsgivare. 5. Erbjudande Grunderbjudandet som JobbMalmö ger enligt detta koncept är en möjlighet att få ett par extra händer, hjärta och huvud inom Malmö stads förskoleverksamhet. Detta innebär konkret att verksamheten tar emot en försörjningsstödstagare som JobbMalmö anställer i upp till 24 månader. Individen får kompetensutveckling och arbetslivserfarenhet samtidigt som ordinarie personal får mer tid till de kvalificerade yrkesuppgifter inom arbetsfältet samt i förekommande fall vidareutbildning. JobbMalmö har redan idag ett inarbetat arbetssätt kring att placera åtgärdsanställda på kommunala platser, där varje enskild plats förhandlas separat. Utöver detta finns även egna arbetslag, samt ett helt merservice -område inom serviceförvaltningen som tar emot åtgärdsanställda utifrån samma principer som detta koncept. För närvarande finns det cirka 200 platser inom kommunala verksamheter. Arbetsuppgifter Som tidigare nämnts så är inte tanken med en åtgärdsanställning att detta skall ersätta ordinarie personal och dess arbetsuppgifter. Däremot kan en åtgärdsanställd inom arbetsplatsen hantera de arbetsuppgifter som finns utöver platsens grundproffession. Möjligheterna kring vilka arbetsuppgifter som skall ingå diskuteras i varje individuellt fall, vilket gör att arbetsgivaren och handledaren får möjlighet att påverka innehållet. Exempel på arbetsuppgifter inom förskoleverksamhet: - Allmän vuxenhjälp till barnen - Hålla ordning i allmänna utrymmen - Vara synlig vid raster och på lunchen - Hjälpa till i samband med transporter och utflykter - Uteaktiviteter - Lättare städning 5 Anställningsenheten, JobbMalmö

94 Ansvarsfördelning Den generella uppdelningen är att JobbMalmö anställer, kompetensutvecklar och betalar ut lön till åtgärdsanställda och platsen tillhandahåller bra och utvecklande arbetsuppgifter och ser till så att personen kommer in i arbetsgruppen och får en god arbetsmiljö. Följande lista är en ansvarsfördelning mellan plats och JobbMalmö. Vidare kommer JobbMalmö att tillhandahålla kompetensutvecklingsmöjligheter för den personal inom förskoleförvaltningen som kommer att agera som handledare åt de åtgärdsanställda på arbetsplatsen. Dessa kommer även att bjudas in till speciella dagar som idag hålls för externa handledare som tar emot åtgärdsanställda från JobbMalmö. JobbMalmö 1. erbjuder anställning upp till 24 månader 2. anställer och är arbetsgivare till de åtgärdsanställda 3. står för en förberedande utbildning inom arbetsfältet 4. följer regelbundet upp platsen och personen 5. ger stöd åt handledaren på plats 6. hanterar förflyttningar och omplaceringar 7. säkerställer att anställda som placeras ordnar registerutdrag 8. erbjuder kompetensutveckling för handledare Arbetsplatsen 1. erbjuder meningsfulla arbetsuppgifter utöver ordinarie yrkesroller 2. handleder de åtgärdsanställda i det dagliga arbetet 3. ansvarar för arbetsmiljön 6. Facklig samverkan Alla JobbMalmös externa platser förhandlas med facken. Fördelen med att införa gemensamt koncept inom arbetsområdet är att man kan förhandla konceptet i sin helhet i stället för varje enskild plats för sig, vilket förenklar samarbetet och samverkan för alla parter. JobbMalmös åtgärdsanställda är generellt sett knutna till Kommunalarbetarförbundet och är anställda under beredskapsavtalet. Avslutningsvis bör understrykas föreliggande underlag är ett generellt utkast som kommer att konketiseras i en arbetsgrupp bestående av utsedda representanter från berörda verksamheter och facken. 6 Anställningsenheten, JobbMalmö

95 Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Anställningsenheten

96 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 Inledning... 3 JobbMalmö... 3 Särskilda boenden... 3 LSS-boende Konceptformulering... 4 Grundidé... 4 Syfte... 5 Önskade effekter och mervärden Erbjudande... 5 Arbetsuppgifter Facklig samverkan Anställningsenheten, JobbMalmö

97 1. Bakgrund Inledning Malmö stad arbetar utifrån ett helhetsperspektiv med Malmöbon i centrum. Det finns ett uttalat engagemang att bedriva utveckling för att skapa social hållbarhet inom stadens offentliga verksamheter och ett angeläget intresse att verka för ökad sysselsättning. Genom att bedriva aktiviteter och projekt för att skapa sysselsättning för unga och långtidsarbetslösa, samtidigt som uträttat arbete gagnar stadens invånare, kan kommunen säkerställa en hög kvalitet på sin service. Nya metoder kring samverkan mellan olika verksamhetsområden måste skapas för att minska arbetslösheten och öka välfärden för likväl de som är behov av stöd för att erhålla ett arbete som de personer som har behov av andra insatser inom Malmö stad. JobbMalmö JobbMalmö är en del av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och är Malmö stads samlade arbetsmarknadspolitiska insatser. Verksamheten har uppdraget att säkerställa att kommunen ger stöd och möjligheter till de Malmöbor som har behov av extrainsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Verksamheten innefattar många olika verksamhetsområden, såsom traditionella kartläggnings- och vägledningsinsatser, CV-skrivning, rekryteringar m.m. Anställnings- och praktikenheten Anställningsenheten är den del av JobbMalmö som har i uppdrag att genom åtgärdsanställningar och praktik ge personer möjlighet att utvecklas mot ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Enheten består av fem sektioner, där två av dessa skall erbjuda platser inom Malmö stads alla förvaltningar och verksamheter, två består av egna arbetslag samt en sektion som endast riktar sig mot personalfrågor och stöd. För att kunna möta de behov som finns inom Malmö Stad krävs det att Jobb- Malmö kontinuerligt arbetar med utvecklingsområden, och prövar nya verksamheter och åtgärdsanställningsplatser, vilka kan leda till att Malmöbon ges bra möjligheter till arbetsträning och utveckling. Det är viktigt att de platser som erbjuds innehåller nära arbets- och handledning och att deltagaren efter anställningstiden skall uppleva att de kommit ett eller flera steg närmare arbetsmarknaden. Arbetets karaktär skall vara anpassat efter deltagarens givna förutsättningar och individen skall ges möjlighet att växa med uppgiften, samtidigt som att verksamheten skall kunna få ett extra par händer för att hjälpa till i den ordinarie verksamheten där åtgärdsanställningsplatsen finns. Genom att fokusera blicken ut mot den offentliga arbetsmarknaden och skapa samarbete med interna Malmö stad-aktörer kan Anställningsenheten hitta nya vägar till arbete och utbildning för målgruppen. Särskilda boenden Särskilt boende innebär en bostad med service och omvårdnad dygnet runt. Denna boendeform är till för personer med omfattande behov av omsorg och 3 Anställningsenheten, JobbMalmö

98 service och som av den anledningen inte kan bo kvar i sitt hem. Personer som har ett omfattande och varaktigt behov av hjälp, som inte kan tillgodoses av hemtjänst, kan beviljas särskilt boende. Med omfattande hjälpbehov menas behov av hjälp dag, kväll, helg och normalt också natt. Behoven kan vara av både fysisk och psykisk art. Inom Malmö stad finns dessa verksamheter inom arbetsfältet vård och omsorg och finns organisatoriskt förlagda inom Malmö stads fem stadsområdesförvaltningar. Totalt sett finns det 47 särskilda boenden, vilka inhyser 2130 vårdtagare. LSS-boende Ett LSS-boende innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Målet med LSS-boenden är att funktionsnedsatta människor ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt. Brukarna erhåller hjälp och stöd med dagliga behov som exempelvis sköta hygienen, klä på eller av sig, förflytta sig, handla och att kommunicera och umgås med andra människor. Brukare på LSS-boenden har rätt till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. LSS-boendet ska fungera som personens privata hem och boendet är frivilligt. Inom Malmö stad finns dessa verksamheter, precis som särskilda boenden, inom arbetsfältet vård och omsorg och finns organisatoriskt förlagda inom Malmö stads fem stadsområdesförvaltningar. Det finns 118 LSS boende med totalt sett 890 brukare. Inom dessa boende är 1306 personer anställda. 2. Konceptformulering Grundidé Konceptets grundidé är att ge ökad service till Malmöbon från flera olika håll. Sysselsättningsgraden ökar, försörjningsstödet minskar och servicen till Malmöbor med stödbehov förbättras kvalitetsmässigt. JobbMalmö har uppdraget att åtgärdsanställa personer som skall ha sin placering inom stadens förvaltningar och verksamheter. I detta ingår att ge stöd till handledare, arbetsgivare och deltagare under anställningstiden för att säkerställa kvaliteten för alla inblandade parter. Inom ramen för Anställningsenhetens uppdrag finns en politisk vilja att göra en samlad utökning av antalet platser riktade mot verksamheter inom Malmö stad. För att kunna göra detta på bästa sätt är det viktigt att samordna arbetet mot olika arbetsområden inom staden för att kunna erbjuda bättre förberedande insatser, bättre samordning och ett gott stöd. Konceptet Uppdrag Guldkant skall ge anställda inom arbetsområdena särskilt boende och LSS bättre utrymme att utföra ordinarie arbetsuppgifter, vilket betyder en högre service till brukarna. Detta innebär inte att anställa fler inom ordinarie personal, utan handlar om att ge försörjningsstödstagare möjligheten att bli åtgärdsanställda och bryta ett utanförskap från arbetsmarknaden och samtidigt få en uppstart och inblick i hur det är att vara anställd inom arbetsområdet för att sedan kunna motivera att ta steget till en utbildning eller ett arbete. 4 Anställningsenheten, JobbMalmö

99 Syfte Syftet med konceptet är att införliva de politiska målen kring social hållbaret genom att arbeta tvärsektoriellt med flera av stadens uppdrag. Malmöbon är central i stadens alla verksamheter och gemensamma ansträngningar visar sig ofta vara bästa sättet att skapa lyckade arbetssätt. Genom att skapa förutsättningar kring åtgärdsanställningsplatser skapas bättre utrymme för ordinarie personal att utföra kompetenskrävande sysslor, samtidigt som personer vilka står utanför arbetsmarknaden får en inblick i arbetsområdet. Att befinna sig i ett sammanhang är viktigt för motivationen att utbilda sig. Detta koncept vänder sig till Vård och omsorg eftersom detta är områden där det i många fall finns stora behov av att säkra personalförsörjningen i ett framtida perspektiv. Önskade effekter och mervärden Ordinarie personal skall få mer tid till ordinarie arbetsuppgifter Möjlighet till vidareutbilbildning för ordinarie personal Brukare skall ges ökad kvalitet och merservice Ökad välfärd för Malmöbon och bättre social hållbarhet för staden. De individer som blir åtgärdsanställda inom ramen för konceptet skall känna att de kommit minst ett steg närmare arbetsmarknaden. Åtgärdsanställd personal skall känna att arbetsuppgifterna har varit meningsfulla och gett en inblick i verksamhetsområdet. Samtliga åtgärdsanställda skall efter avslut erhålla intyg, vilket reflekterar de moment de genomgått under anställningstiden. Koncept kommer att ge positiva signaler både innanför och utanför verksamheten, och generera goodwill för alla inblandade parter. Stärkt samverkan mellan Malmö stads olika verksamhetsområden. Samarbete mellan två parter ger dubbelt nätverksarbete. I deltagarsynpunkt betyder detta fler möjligheter till kontakt med potentiella arbetsgivare. 5. Erbjudande Grunderbjudandet som JobbMalmö ger enligt detta koncept är en möjlighet att få ett par extra händer, hjärta och huvud inom boenden i Malmö stad. Detta innebär konkret att verksamheten tar emot en försörjningsstödstagare som JobbMalmö anställer i upp till 24 månader. Individen får kompetensutveckling och arbetslivserfarenhet samtidigt som ordinarie personal får mer tid till de kvalificerade yrkesuppgifter inom arbetsfältet. JobbMalmö har redan idag ett inarbetat arbetssätt kring att placera åtgärdsanställda på kommunala platser, där varje enskild plats förhandlas separat. Utöver detta finns även egna arbetslag, samt ett helt merservice -område inom serviceförvaltningen som tar emot åtgärdsanställda utifrån samma principer som detta koncept. För närvarande finns det cirka 200 platser inom kommunala verksamheter. 5 Anställningsenheten, JobbMalmö

100 Arbetsuppgifter Som tidigare nämnts så är inte tanken med en åtgärdsanställning att detta skall ersätta ordinarie personal och dess arbetsuppgifter. Däremot kan en åtgärdsanställd inom arbetsplatsen hantera de arbetsuppgifter som finns utöver platsens grundproffession. Möjligheterna kring vilka arbetsuppgifter som skall ingå diskuteras i varje individuellt fall, vilket gör att arbetsgivaren och handledaren får möjlighet att påverka innehållet. Exempel på arbetsuppgifter inom särskilt boende: - Musik och annan kultur på boendet - Friskvårdsaktiviteter - Parkvandring - Följa med på läkarbesök - Enklare städ - Skapa trivsel i matsal och i samband med måltider Exempel på arbetsuppgifter inom LSS: - Anordna arrangemang på boendet - Enklare städ - Vara ett socialt umgänge för de boende - Skapa trivsel i matsal och i samband med måltider Ansvarsfördelning Den generella uppdelningen är att JobbMalmö anställer, kompetensutvecklar och betalar ut lön till åtgärdsanställda och platsen tillhandahåller bra och utvecklande arbetsuppgifter och ser till så att personen kommer in i arbetsgruppen och får en god arbetsmiljö. Följande lista är en ansvarsfördelning mellan plats och JobbMalmö. Vidare kommer JobbMalmö att tillhandahålla kompetensutvecklingsmöjligheter för den personal inom berörda verksamheter som kommer att agera som handledare åt de åtgärdsanställda på arbetsplatsen. Dessa kommer även att bjudas in till speciella dagar som idag hålls för externa handledare som tar emot åtgärdsanställda från JobbMalmö. JobbMalmö 1. erbjuder anställning upp till 24 månader 2. anställer och är arbetsgivare till de åtgärdsanställda 3. står för en förberedande utbildning inom arbetsfältet 4. följer regelbundet upp platsen och personen 5. ger stöd åt handledaren på plats 6. hanterar förflyttningar och omplaceringar 7. erbjuder kompetensutveckling för handledare Arbetsplatsen 1. erbjuder meningsfulla arbetsuppgifter utöver ordinarie yrkesroller 6 Anställningsenheten, JobbMalmö

101 2. handleder de åtgärdsanställda i det dagliga arbetet 3. ansvarar för arbetsmiljön 6. Facklig samverkan Alla JobbMalmös externa platser förhandlas med facken. Fördelen med att införa gemensamt koncept inom arbetsområden är att man kan förhandla konceptet i sin helhet i stället för varje enskild plats för sig, vilket förenklar samarbetet och samverkan för alla parter. JobbMalmös åtgärdsanställda är generellt sett knutna till Kommunalarbetarförbundet och är anställda under beredskapsavtalet. Avslutningsvis bör understrykas att föreliggande underlag är ett generellt utkast som kommer att konkretiseras i en arbetsgrupp bestående av utsedda representanter från berörda verksamheter och facken. 7 Anställningsenheten, JobbMalmö

102 Malmö stad Näringslivsutskottet 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 16:30 Sluttid: 16:45 Plats Beslutande ledamöter Lugna gatan 84, mötesrum Ovalen Katrin Jammeh (S), Ordförande Andréas Schönström (S) Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Pehr Andersson, Näringslivsdirektör Gunnar Bersgtröm, Enhetschef Erika Pettersson, Näringslivsutvecklare Jan-Inge Ahlfridh, Stadsdirektör Andreas Schönström Justering Protokollet omfattar 17

103 2 17 Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen STK Sammanfattning I föreliggande utredning avseende utveckling av kommunala anställningsformer redovisas förslag till genomförande utifrån utredningsuppdrag från kommunstyrelsen i anslutning till det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling, samt uppdrag i av kommunfullmäktige beslutade budget för såväl 2015 som Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utan eget ställningstagande översända föreliggande utredning på remiss för yttrande till fem stadsområdesnämnder, förskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt berörda fackliga organisationer.

104 Utveckling av kommunala anställningsformer - tillägg till utredning; beräkningsregler enligt jobbstimulans samt räkneexempel Jobbstimulans enligt 4 kap. 1 b SoL En särskild beräkningsregel - jobbstimulans - infördes den 1 juli 2013 genom en ändring i socialtjänstlagen (2001:453). Syftet med beräkningsregeln är att det ska löna sig att ta ett arbete eller att utöka sin arbetstid när man får ekonomiskt bistånd. I regel beaktas all inkomst vid prövningen av ekonomiskt bistånd men jobbstimulansen innebär att socialnämnden ska göra undantag från denna princip och under den period en person är berättigad till jobbstimulans endast beakta 75 % av nettoinkomst av anställning. Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader och tiden ska vara sammanhängande. Tvåårsperioden med möjlighet till jobbstimulans börjar när den enskilde fått försörjningsstöd sex månader i följd. Det har ingen betydelse om personen vid den tidpunkten har inkomst av anställning eller inte. Under tvåårsperioden ska beräkningsregeln användas de månader som den biståndssökande har inkomst av anställning. Om en person inte har inkomster när jobbstimulansen börjar gälla kan det alltså gå ett antal månader av 24-månadersperioden utan att beräkningsregeln tillämpas. Även om den enskilde är självförsörjande under någon del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade tvåårsperioden. 1 Effekter av jobbstimulansen bedöms vara relevant att beakta vid beräkning av förväntade effekter på hushålls förutsättningar till självförsörjning vid anställning i av kommunen anordnade anställningsformer. Beräkningsexempel I samtliga beräkningsexempel nedan har nettoinkomsten efter skatt beräknats uppgå till kr/ mån (brutto kr). Anställning som avses är inom de kommunala anställningsformer som utredningen beskriver. Utgifter som medräknats är hyra i nivå med högsta godtagbara hyresnivå i Malmö stad (om inte annat anges) samt skäliga kostnader för arbetsresor (inom Malmö), hushållsel, hemförsäkring, avgift för fack/a-kassa samt kostnader för läkarvård/ medicin inom högkostnadsskydd. Kostnad för barnomsorg har beräknats enligt avgiftstabell avseende förskola respektive fritidshem i Malmö stad. 2 Inkomst av barnbidrag har medräknats, och för hushåll med ensamstående förälder har även underhållsstöd beaktats. Uppgift om eventuell rätt till bostadsbidrag har hämtats från Försäkringskassans hemsida. Beräkningarna visar eventuellt överskott (+) i förhållande till normen för försörjningsstöd, alternativt fortsatt underskott (-) och behov av/ möjlighet att ansöka om, och beviljas försörjningsstöd. Samtliga 1 Socialstyrelsen Meddelandeblad 7/2013 med komplettering januari 2015, kola%2c+fritidshem+samt+annan+ped.+verksamhet pdf

105 exempel nedan avser hushåll med barn mot bakgrund av att barnfamiljer utgör en prioriterad grupp i arbetet med att stärka förutsättningarna för fler hushåll att bli självförsörjande. Exempel 1 Ensamstående vuxen med ett barn född 2007 Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 2 2 vuxna (gifta/sambo/partners) med ett gemensamt barn (född -07). En vuxen har lön, den andra saknar inkomst Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 3 2 vuxna (gifta/sambo/ partners) med ett gemensamt barn (född -07). Båda har fått anställning. Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar för båda vuxna: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 4 2 vuxna(gifta/sambo/partners) med fyra gemensamma barn(födda ). Båda har fått anställning. Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: +775 kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar för båda vuxna: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 5 2 vuxna (gifta/sambo/ partners)med tre gemensamma barn(födda ). Hyreskostnad 8000 kr (2125 kr lägre än högsta godtagbara hyresnivå). Båda har fått anställning. Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar för båda vuxna: kr/ mån i förhållande till norm.

106 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum Vår referens Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen STK Sammanfattning I föreliggande utredning avseende utveckling av kommunala anställningsformer redovisas förslag till genomförande utifrån utredningsuppdrag från kommunstyrelsen i anslutning till det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling, samt uppdrag i av kommunfullmäktige beslutade budget för såväl 2015 som Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att utan eget ställningstagande översända föreliggande utredning på remiss för yttrande till fem stadsområdesnämnder, förskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt berörda fackliga organisationer inför fortsatt beredning av ärendet. Beslutsunderlag Utredning kommunala anställningsformer Merservice inom förskolan Merservice inom vård och omsorg G-Tjänsteskrivelse Utveckla kommunala anställningsformer Utveckling av kommunala anställningsformer (bilaga 3) Beslutsplanering Näringslivsberedningen Näringslivsutskottet Ärendet Uppdrag I maj 2010 (dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö och i april 2013 (dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav ett benämns Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Syftet är att minska kostnaderna för försörjningsstöd och minska arbetslösheten i Malmö genom kommunala an- SIGNERAD

107 ställningar för personer som trots arbetsförmåga uppbär försörjningsstöd. Till denna anställningsform ska också adekvat forskning knytas i syfte att göra hälso- och samhällsekonomiska analyser samt synliggöra insatsernas kostnader och vinster för både individen och för samhället på kort och lång sikt. Vidare ska det göras en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. 2 (4) I den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2015 anges att det bör undersökas vilka möjligheter som finns att omvandla en del av kostnaderna för försörjningsstöd till ersättning för anställning, delfinansierat med statligt anställningsstöd. I arbetet med att minska försörjningsstödet ska fokus vara på barnfamiljer. I budgeten för 2015 anges också ett uppdrag innebärande att kommunstyrelsen ges att tillsammans med berörda aktörer utreda hur delar av kostnaderna för försörjningsstödet kan omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd. I den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2016 anges bland inriktningsmålen att Malmö förbereder sig på en ny aktivare nationell arbetsmarknadspolitik vilket möjliggör en inbromsning av de egna åtagandena vad gäller åtgärdsanställningar redan under år I budget för 2016 anges också att kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt där delar av kostnaderna för försörjningsstödet omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd, för att öka chanserna till självförsörjning för barnfamiljer. Samtliga tre uppdrag beaktas i föreliggande utredning Utveckling av kommunala anställningsformer från stadskontoret. Utredningen har gjorts i samråd med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Därutöver har dialog förts med bl.a. förvaltningscheferna för de fem stadsområdesförvaltningarna, förvaltningschefen för sociala resursförvaltningen och förvaltningschefen för förskoleförvaltningen. Inom stadskontoret har samråd skett mellan näringslivsavdelningen, välfärdsavdelningen, förvaltningsavdelningen, ekonomiavdelningen samt HR-strategiska avdelningen. Med föreliggande utredning med förslag till genomförande bedöms samtliga tre ovanstående beskrivna uppdrag som avslutade. Genomförande I föreliggande utredning redovisas kort nuvarande subventionerade anställningar inom Malmö stad samt fem pågående eller avslutade verksamheter med subventionerade anställningar inom Malmö stad. Vidare redovisas kort subventionerade anställningar i andra kommuner då allt fler kommuner satsar på arbetssökande försörjningsstödstagare genom olika jobbinitiativ. Det finns många fler effekter än ekonomiska av att försörjningsstödtagare får arbete. Genom att tillskapa åtgärdsanställningar för försörjningsstödstagare finns många samhälliga vinster ur ett socialt hållbarhetsperspektiv då det medför förbättrad hälsa för deltagarna och deras familjer, minskar barnfattigdomen samt ökar delaktigheten i samhället och minskar utanförskapet. Utifrån tidigare erfarenheter i Malmö och från andra kommuners erfarenheter har ett förslag till modell för kommunala anställningsformer tagits fram. Inom ramen för det uppdrag Anställningsenheten vid JobbMalmö har möjlighet att utöka antalet platser riktade mot verksamheter inom Malmö stad. Anställningsenheten har tagit fram ett utkast till ett koncept som benämns

108 Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden. Avsikten är att utöka konceptet till att även omfatta administrativa tjänster inom stadens förvaltningar. 3 (4) Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör ges i uppdrag att inom ramen för JobbMalmös verksamheter och i samråd med berörda nämnder och deras verksamheter samt berörda fackföreningar ta fram ett slutligt förslag till Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden. Nämnden bör också ges i uppdrag att i samråd med berörda nämnder och deras verksamheter samt berörda fackföreningar ta fram förslag till anställningar omfattande administrativa tjänster och andra yrkesområden inom stadens förvaltningar. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har också att inom den egna förvaltningen samordna vuxenutbildningsinsatser utifrån de behov som deltagarna i Merservice har. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör senast i april 2016 till kommunstyrelsen redovisa det slutliga förslaget till Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden. Anställningarna bör påbörjas senast den i maj I sammanhanget måste betonas vikten av att det finns tydliga riktlinjer och rutiner för urval av personer till åtgärdsanställningarna. Det är viktigt att deltagarna för anställningarna väljs med omsorg om det ska ge effekter av kostnadsminskning i försörjningsstödet. Uppföljning av anställningarna bör ske tertialsvis i samband med delårsbokslut. Stadskontoret kan konstatera att både forskning i syfte att göra hälso- och samhällsekonomiska analyser och en analys av själva insatsen kräver att en offentlig upphandling görs. Med beaktande av bl.a. de kostnader som medföljer följeforskning och större utvärderingar bör vidare utredas dels i vilken omfattning som hälso- och samhällsekonomiska analyser bör göras, dels om det inom Malmö stads organisation finns möjligheter och resurser för att genomföra en uppföljning av insatsen som baseras på intern statistik, enkäter och intervjuer. Konsekvenser på den kommunala ekonomin Inkomstutjämningen är utformad så att kommuner med lägre skattekraft än medelskattekraften (t.ex. Malmö) blir kompenserade för detta. Effekten blir att när personer går från en lägre inkomst till en högre så ökar visserligen skatteintäkten, men å andra sidan så minskar inkomstutjämningsbidraget eftersom skattekraften ökar. Detta gör att Malmö stads intäkter (skatter + inkomstutjämning) endast ökar med ca kr när inkomsten ökar från 0 till kr/år, d.v.s. ganska marginellt. Kostnadsutjämningen syftar till att kompensera för opåverkbara strukturella kostnadsskillnader i obligatorisk kommunal verksamhet och består av ett antal verksamhetsanknutna modeller. I modellen för individ- och familjeomsorg i kostnadsutjämningen ingår variablerna "andel arbetslösa utan ersättning i befolkningen" och "andel av kommunens befolkning med ekonomiskt bistånd längre tid än sex månader". En kommuninvånare i den förra kategorin med att kommunens kostnadsutjämningsbidrag ökar med ca kr/år och en invånare i den senare ca kr/år. Innebörden av ovanstående är att kommunens intäkter minskar med ca kr/år om en person går från tkr i lön och inte längre är arbetslös utan ersättning eller är långvarigt försörjningsstöd. Det är detta, och inte enbart ökad skatteintäkt, som ur en snävt kommunfinansiell synvinkel ska ställas mot den minskade kostnaden för försörjningsstöd och att Arbetsför-

109 medlingen tar en del av kostnaden. Ökade skatteintäkter är alltså inte detsamma som ökade intäkter för kommunen. 4 (4) Däremot får det förhoppningsvis långsiktigt positiva effekter för såväl individen och dennes anhöriga som för samhällsekonomin och kommunens kostnader om fler försörjningsstödstagare kommer i arbete. Dessutom är det bra om kommunen får in mer intäkter från skatter och mindre från inkomstutjämning eftersom staden då blir mindre sårbar om det skulle ske förändringar i inkomstutjämningen. I Statskontorets översyn av kostnadsutjämningsmodellen för individ- och familjeomsorg 1 föreslås att "andel av kommunens befolkning med ekonomiskt bistånd längre tid än sex månader" tas bort och ersättas med en barnfattigdomsvariabel ("andelen barn som lever på en ekonomisk standard som understiger 60 procent av medianinkomsten"). Enligt SKL ligger förslaget hos Finansdepartementet men man vet inte när, hur eller om förslaget kommer att hanteras av regeringen. Finansiering Kostnaden för 200 nya åtgärdsanställningar inom ramen för JobbMalmös verksamhet beräknas kosta 27,8 mkr per år under förutsättning att Arbetsför-medlingen bidrar i genomsnitt med 65 procent av lönekostnaden. Av kostnaderna utgör 21,8 mkr nettolönekostnader och 6 mkr kostnader för personal, lokaler, maskinpark och arbetskläder. I det senare beloppet ingår även ordinarie OH-kostnader såsom personal-, löne- och ekonomiadministration. Om 200 hushåll blir självförsörjande beräknas kostnaderna för försörjningsstöd minska med 20 mkr. Denna summa kan bli högre eller lägre beroende på hur stor genomsnittskostnaden är för de personer som går över från försörjningsstöd till avlönat arbete. De 6 mkr avseende kostnader för personal, lokaler, maskinpark, arbetskläder och ordinarie OHkostnader bedöms kunna finansieras inom ramen för JobbMalmös budget Resterande 21,8 mkr avseende lönekostnader behöver överföras från budgeten för ekonomisk hjälp till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för att nämnden ska klara uppdraget för Detta kan göras genom en budgetjustering inför budgetår Ett alternativ är att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden månatligen eller tertialsvis avropar kostnaderna från budget för ekonomisk hjälp. Stadskontoret förordar att finansiering sker genom en budgetjustering innebärande att kommunstyrelsen beslutar att för budgetår 2016 utöka arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kommunbidrag med 21,8 Mkr och samtidigt för budgetår 2016 minska kommunbidraget avseende ekonomiskt bistånd till kommunstyrelsen med 21,8 Mkr. Ansvariga Pehr Andersson Näringslivsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 1 Statskontoret: Kommunal utjämning för individ-och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar, sepember 2014

110 Utveckling av kommunala anställningsformer Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Gunnar Bergström Stadskontoret Näringslivsavdelningen - Arbetsmarknadsenheten