Branschstandard för kostnadsavräkning. i samband med fördelning av kostnader för värme, el, vatten och liknande nyttigheter. Förslag under framtagning

Transkript

1 LIMD SVENSKA LEVERANTÖRSFÖRENINGEN FÖR INDIVIDUELL MÄTNING O DEBITERING LIMD Sida 1 (16) Branschstandard för kostnadsavräkning i samband med fördelning av kostnader för värme, el, vatten och liknande nyttigheter Förslag under framtagning Detta utkast är framtaget av en arbetsgrupp inom LIMD med Bo Frank som sekreterare. Utkastet har sedan varit på intern remiss till hela LIMD och varit publicerat på vår hemsida i mer än ett år och där lästs av över 200 besökare. Detta dokument standardiserar hur mätvärden omräknas till kronor och baserar sig på de förfaranden som nu är vanliga i Sverige. Det ligger alltså ganska nära det föreslagna uppdraget till Boverket att utreda vilka mätprinciper som passar olika byggnadstyper. Boverket måste därför betraktas som en viktig prioriterad remissinstans för detta förslag till standard och kan komma att påtala punkter som måste justeras för att anpassas till det svenska genomförandet av EED. Förord Denna branschstandard har utarbetats i samarbete mellan LIMD och som en enkel och säker väg att uppfylla relevanta svenska lagar och författningar SVENSKA LEVERANTÖRSFÖRENINGEN FÖR INDIVIDUELL MÄTNING O DEBITERING e-brev via hemsidan Org.nr: Bankgiro:

2 Innehållsförteckning LIMD Sida 2 (16) Förord...1 1) Omfattning...3 2) Syfte...3 3) Nomenklatur och begrepp inom IMD ) Avräkning ) Avräkningsperiod ) Brukare ) Brukarenhet ) Certifiering ) Distributör ) Dygnsvärde ) Förbrukning ) Mätare ) Mätvärde ) Nyttighet ) Objekt ) Registrera ) Timvärde ) Verifiera...5 4) Presentation av mätvärden ) Presentation för brukarna ) Presentation för fastighetsägaren...6 5) Certifierade mätare...6 6) Egenkontroll - utesittningstid...6 7) Skattning ) Förutsättning ) Beräkning av skattningsvärden Byte av brukare / flyttning...7 9) Individuell mätning via undermätare ) Individuell mätning via fördelningsmätare ) Kollektiv mätning ) Kostnadsavräkning ) Månadsavräkning ) Längre avräkningsperioder Information i samband med kostnadsavräkningen Uppgifter i hyreskontraktet ) Regler för de olika nyttigheterna ) El ) Kallvatten ) Kyla ) Varmvatten ) Värme (uppvärmning) ) Övergångsregler vid införande av IMD i en redan bebodd fastighet ) Systemspecifikation...12 BILAGA A: Texter för hyreskontrakt...13 A1 ) Några exempel från dagens verklighet:...13 A2) Förslag på fler exempel...13 BILAGA B: Kompensering för utsatt belägenhet...15 Temporär BILAGA C: Förklaringar & andra kommentarer...16

3 Sida 3 (16) 1) Omfattning Dessa branschregler är primärt avsedda för objekt (fastigheter), där brukarenheterna huvudsakligen är bostäder. De kan också vara ett stöd vid avtalsskrivning för kommersiella lokaler. De avser inte individuella mätare där mätaren är en del av ett individuellt abonnemang med distributören. Mindre kommersiella lokaler i objektet (kontor, affärer m.m.) kan behandlas som lägenheter. Andra kommersiella lokaler avräknas separat antingen med ett direktabonnemang med distributören eller via en undermätare, där då dess registrerade förbrukning subtraheras från huvudmätarens registrering innan kostnadsavräkningen sker. Denna princip måste framgå i hyreskontrakten. I övrigt specificerar Boverket var och hur individuell mätning måste ske. Se xxxxxxxx Denna standard omfattar enbart mätvärdeshantering och avräkning. För övriga mätaregenskaper hänvisas till produktstandarderna för de enskilda mätartyperna. (Se 14.) 2) Syfte Målet med dessa regler är att bidra till en energihushållning genom att använda en modell för kostnadsavräkningen, som ger ett incitament såväl till ett energisnålt beteende hos brukarna som till energibesparande åtgärder för fastighetsägare. Reglerna skall också uppfattas som lättförståeliga och som mer rättvisande, än enbart fördelning efter m 2 boyta. 3) Nomenklatur och begrepp inom IMD Individuell Mätning och Debitering 3.1) Avräkning Uppgörelse som innebär att verklig totalkostnad för en slutförd period fördelas på brukarna. 3.2) Avräkningsperiod Tidsperiod för vilken avräkning görs. 3.3) Brukare Person som nyttjar brukarenhet; hyresgäst eller bostadsrättsföreningsmedlem. 3.4) Brukarenhet Lägenhet eller lokal i ett objekt. 3.5) Certifiering Innebär att ett certifieringsorgan intygar att en produkt eller tjänst uppfyller specificerade krav.

4 3.6) Distributör Den som distribuerar el, gas vatten eller värme. LIMD Sida 4 (16) 3.7) Dygnsvärde Kan vara ett medelvärde av t.ex. en temperatur över ett dygn. Vid förbrukningsvärden avses som regel förbrukningen under ett dygn. 3.8) Förbrukning Med förbrukning under en viss tidsperiod menas avläsningsvärdet (mätvärdet) vid periodens slut minus det vid periodens början. 3.9) Mätare Är ett kortare ord för mätinstrument ) Huvudmätare Distributörens mätare vid leveranspunkten ) Komfortmätare Mäter och registrerar lägenhetens genomsnittliga lufttemperatur och visar den i ºC ) Förbrukningsmätare En mätare som registrerar en förbrukning. Dess avläsningsvärde ökar alltså allt eftersom förbrukningen sker och nollställes normalt aldrig ) Fördelningsmätare En fördelningsmätare används för att mellan lägenheterna fördela kostnaden ) Radiatormätare Mäter och registrerar värmeförbrukningen och visar den i värmeenheter ) Undermätning Vid undermätning ligger de faktiska mätvärdena som underlag för vidaredebitering enligt en fastlagd taxa ) Värmemätare Mäter och registrerar värmeförbrukningen och visar den i kwh (MWh).

5 Sida 5 (16) 3.10) Mätvärde Mängden av det som mäts t.ex. antalet kwh (elförbrukning) När det gäller förbrukningsmätare nollställs normalt aldrig mätvärdet. Ett mätvärde på en förbrukningsmätare kallas oftast avläsningsvärde. 3.11) Nyttighet Samlingsbegrepp för el, gas, värme och (varm)vatten. 3.12) Objekt Avräkningsobjekt; byggnad eller grupp av byggnader med gemensam värmecentral. 3.13) Registrera Spara ett mätvärde för senare användning. 3.14) Timvärde Kan vara ett medelvärde av t.ex. en temperatur över en timme. Vid förbrukningsvärden avses som regel förbrukningen under en timme. 3.15) Verifiera Kontrollera att en mätare motsvarar en certifierad typ och att dess mättekniska prestanda ligger inom största tillåtna felvisning 4) Presentation av mätvärden Mätvärden för enskild brukarenhet skall behandlas med restriktioner med hänsyn till den personliga integriteten (Krav enligt PUL). Alla förbrukningsvärden för enskild brukarenhet skall skyddas mot obehörig insyn Timvärden för enskild brukarenhet skall raderas efter max två dygn Dygnsvärden för enskild brukarenhet skall raderas efter max två månader. Alla mätvärden skall presenteras tillsammans med information om till vilken mätare de hör (id-nummer på mätaren och eventuella del-enheter). Vid byte av mätare under avräkningsperioden skall såväl den utbytta som den nya mätarens uppgifter presenteras vid avräkningen. 4.1) Presentation för brukarna Information i samband med den ekonomiska avräkningen behandlas separat i avsnitt 12. I systemspecifikationen skall framgå vilka alternativ för informationspresentation som ingår i aktuellt system och hur ofta informationen uppdateras. Om presentationen till brukarna sker via display i allmänt utrymme, internet eller annat publikt medium skall informationen vara skyddad med lösenord.

6 Sida 6 (16) 4.1.1) Varje brukare skall månatligen kunna få tillgång till sin aktuella förbrukningsstatus (genom lokal display, internet, telefon eller brevledes). Det är önskvärt att det i anslutning till brukarenheten finns en display eller motsvarande med direkt tillgång till åtminstone brukarenhetens ackumulerad förbrukning (eller [dygnsvärdet av] rumstemperaturen vid komfortmätning) samt mätarnas id-nummer ) Brukarna skall även som jämförelsevärden få tillgång till information enligt ett eller fler av nedanstående alternativ: medelvärdet per månad och år för hela objektets förbrukning referensvärden för motsvarande lägenhetstyp och storlek egna förbrukningen föregående månad egna förbrukningen motsvarande månad föregående år 4.2) Presentation för fastighetsägaren Endast den personal, som har behov av uppgifterna för kostnadsavräkningen, skall ha tillgång till de enskilda mätarnas mätvärden och dessa skall vara skyddade med lösenord. Övrig personal, som har behov av mätresultaten, skall endast ha tillgång till avpersonifierade mätvärden. 5) Certifierade mätare De mätare som installeras skall vara certifierade mot SIS standarder, där sådana finns (Se 14). I övriga fall skall mätarna vara certifierade mot en branschgemensam standard. 6) Egenkontroll - utesittningstid Två olika metoder kan användas för att skydda brukarna mot utslitna mätare. 6.1) Om inte kontrollerna enligt punkt 6.2 är genomförda med positivt resultat skall mätarna efter en utesittningstid på max 10 år bytas ut mot nya (eller omverifierade) mätare. 6.2) Med regelbundna intervall dock minst en gång per månad skall för varje mätpunkt kontrolleras att dess uppvärmningskostnad relaterat till objektets totala uppvärmningskostnad inte markant avviker från tidigare relation. att dess varmvattenförbrukning relaterat till dess kallvattenförbrukning och elförbrukning inte markant avviker från tidigare relation att dess kallvattenförbrukning relaterat till dess varmvattenförbrukning och elförbrukning inte markant avviker från tidigare relation att dess elförbrukning relaterat till dess kallvattenförbrukning och varmvattenförbrukning inte markant avviker från tidigare relation NOT: Med förbrukning avses här månadsvärden och enbart de förbrukningar som är föremål för individuell mätning En avvikelse, som är större än fyra gånger produktstandardens gränsvärde för maximalt tillåten felvisning i mitten av mätområdet, skall betraktas som markant.

7 Sida 7 (16) Om inte konstaterade avvikelser kan förklaras med byte av brukare eller liknande skall kontrolleras att mätarens felvisning i mitten av dess mätområde inte överskrider dubbla gränsvärdet för maximalt tillåten felvisning. Om felvisningen överskrider detta värde måste mätaren (del-enheten) bytas mot ny (eller omverifierad) mätare. NOT: Specificerat gränsvärde för maximalt tillåten felvisning gäller normalt endast för mätare som ännu inte tagits i bruk. Därefter gäller det dubbla värdet. 7) Skattning Om en mätare p.g.a. interna problem eller extern påverkan inte ger korrekta mätresultat kan det erfordras en uppskattning av korrekt förbrukning innan avräkningen sker. 7.1) Förutsättning Såvida komforttemperatur eller förbrukning av energi- eller vattenmängd för enskild enhet ej kan mätas eller registreras skall den skattas. Skattning görs särskilt i följande fall: när mätare är defekt eller ej tillgänglig, när brukarenhet efter minst två avläsningsförsök ej är tillgänglig, när förbrukning för föregående period blivit skattad och förutsättningar enligt ovan på nytt föreligger. Skattning skall ske enligt dessa regler och beräkningen redovisas. Förbrukningsmätare som ej kan registrera förbrukning mer än två avräkningsperioder skall åter göras funktionsduglig. 7.2) Beräkning av skattningsvärden Som bas för skattningsberäkning används följande: 7.2.1) Förbrukning föregående period (såvida flyttning ej har skett). Förbrukning i rum eller brukarenhet relateras till total förbrukning i objekt eller brukargrupp. Enskild mätares förbrukning relateras till total förbrukning i brukarenheten ). Förbrukning aktuell period. Om historik saknas, skattas förbrukningen som genomsnittet av övriga mätare i fastigheten Skattning kan ske på enskild mätare, på rum eller på del av objektet. Skattning får endast göras när övriga mätare, rum eller delar av objektet har fungerande förbrukningsmätning. 8) Byte av brukare / flyttning 8.1) Sker inom en avräkningsperiod byte av brukare skall en flyttningsavräkning ske för den brukare som flyttar ut. Vid ordinarie avräkning skall den nya brukaren få ett avdrag motsvarande beloppet från flyttningsavräkningen.

8 Sida 8 (16) 8.2) Totalförbrukningen (vid fördelningsmätning) och prissättningen anses vara lika som förra avräkningsperioden, om inte ändrade nivåer redan är kända. 8.3) Vid flyttningsavräkningen kan förbrukningsvärdet extrapoleras från senaste avläsning. Extrapolering får dock ej ske för mer än tre månader, utan då måste en skattning ske. Extrapoleringen skall ske linjärt utom vid användning av radiatormätare eller värmemätare. Här skall en kompensering ske genom att varje månad inte betraktas som 1/12-dels år, utan att månadernas procentuella andel av årets förbrukning anses vara: Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec % 8.4) Den extra kostnaden för flyttningsavräkningen skall belasta den avflyttade brukaren om inte annat avtalats. 9) Individuell mätning via undermätare Objektet har en gemensam huvudmätare och brukarenheterna (lägenheterna) har individuella undermätare. Fastighetsägaren har ett kollektivt abonnemang för hela objektet och debiterar sedan respektive brukare baserat på förbrukningen enligt undermätaren och en taxa som fastställts vid hyresförhandlingen. Se bilaga A för exempel på taxeuppgifter. 10) Individuell mätning via fördelningsmätare Objektet har en gemensam huvudmätare och brukarenheterna (lägenheterna) har individuella fördelningsmätare. Fastighetsägaren har ett kollektivt abonnemang för hela objektet och debiterar sedan respektive brukare för sin andel av den totala förbrukningen baserat på en fördelningsberäkning. I princip: BF BA = * FF SBF där BA BF SBF FF = debiterad andel för en enskild brukare = antalet förbrukningsenheter för den enskilda brukarenhetens fördelningsmätare = summa förbrukningsenheter för alla objektets brukarenheter = objektets totala förbrukning enligt en huvudmätare BA och FF är då uttryckt i kronor medan BF och SBF är uttryckt i enheter. Är brukarenhetens förbrukning delad på flera mätare skall summan av deras förbrukningsenheter användas i formeln. Fördelningsmätning av t.ex. värme kombineras ofta med kollektiv mätning så att en bestämd andel av kostnaderna fördelas via den individuella mätningen och resten per m² boyta. Denna procentsats kan vara beroende på fastighetens konstruktion (t.ex. isolationsstandard eller klimatskal) och skall anges i systemspecifikationen och / eller tillsammans med hyreskontraktet. Minst 50 % av den förbrukningsberoende kostnaden skall dock fördelas genom IMD. Den andra %-andelen är då bidraget till den gemensamma förbrukningen.

9 Sida 9 (16) Se bilaga A för exempel på taxeuppgifter 11) Kollektiv mätning Motsatsen till individuell mätning är kollektiv mätning. Objektet har då en gemensam huvudmätare och kostnaden för brukarenheternas förbrukning ingår i hyran eller fördelas efter m 2 boyta. 12) Kostnadsavräkning 12.1) Månadsavräkning Varje månads förbrukningskostnad avräknas i efterhand tillsammans med nästkommande hyresfaktura. 12.2) Längre avräkningsperioder Förbrukningskostnaderna betalas tillsammans med hyran baserat på tidigare erfarenheter. När avräkningsperioden är slut sker en avräkning enligt dessa regler, vilket innebär att brukaren får ett tillgodohavande eller en tilläggsdebitering (efterbetalning). 12.3) Information i samband med kostnadsavräkningen I informationen till respektive brukare skall som minimum framgå: ) Avräkningsperiodens början och slut ) För varje nyttighet (el, värme...) * ) : fastighetens totalkostnad %-andel som skall debiteras enligt IMD För varmvattenberedning anges uppmätt eller beräknad energiåtgång ) För varje brukare: fastighetsbeteckning lägenhetsnummer brukarens kostnad för resp. nyttighet ) För varje mätare: fabrikat mätartyp mätaridentitet mätarställning vid periodens början mätarställning vid periodens slut periodens förbrukning *) Gäller ej vid komfortmätning 13) Uppgifter i hyreskontraktet Som bilaga till hyreskontraktet (eller i förhandlingsöverenskommelsen) skall anges vilka andelar av objektets förbrukningskostnader, som skall fördelas enligt förbrukning. Det gäller normalt de förbrukningsberoende delarna av

10 kostnaden för bränsle kostnaden för fjärrvärme kostnaden för el kostnaden för vatten och avlopp kostnaden för gas kostnaden för kyla LIMD Sida 10 (16) Övriga kostnader skall då täckas av den grundhyra, som debiteras brukarna. Se bilaga A med förslag till texter. 14) Regler för de olika nyttigheterna Sv. standard Fördelningsmätning Undermätning El SS-EN OK OK Gas SS-EN OK OK Kallvatten SS-EN OK OK Kyla Värmemätare SS-EN 1434 OK -- Varmvatten SS-EN OK OK Värme Komfortmätare Radiatormätare Värmemätare Branschstandard SS-EN 834 SS-EN OK OK OK ) El ) Undermätning enligt ) Fördelningsmätning enligt 10, där 90 % av förbrukningskostnaderna debiteras enligt IMD. 14.2) Kallvatten ) Undermätning enligt ) Fördelningsmätning enligt 10, där 80 % av förbrukningskostnaderna debiteras enligt IMD. 14.3) Kyla Standard är här enbart fördelningsmätning enligt 10, där minst 50 % av förbrukningskostnaderna debiteras enligt IMD. 14.4) Varmvatten ) Undermätning enligt 9, där prissättningen måste ta hänsyn till den lägre temperaturen direkt som förbrukningen startar ) Fördelningsmätning enligt 10, där 70 % av förbrukningskostnaderna debiteras enligt IMD.

11 Sida 11 (16) ) Den totala energiförbrukningen för beredning av varmvattnet kan schablonmässigt beräknas till 56 kwh per m 3. Därtill kommer värmeläckage från varmvattenberedare och varmvattenledningar, vilket beroende på anläggningens egenskaper höjer värdet till mellan 75 och 110 kwh per m 3. NOT 1: Uppgifterna baserat på ett genomsnitt av 7 C kallvatten och 55 C varmvatten. NOT 2: Kostnader som inte kommer med i avräkningen av varmvattnet kommer då med vid avräkningen av uppvärmningskostnaderna. Kostnaden för vatten och avlopp fördelas endast om även kallvatten har individuell mätning, 14.5) Värme (uppvärmning) Kostnaden, som skall fördelas, är totalkostnaden minus det som dragits ifrån för varmvattenberedningen, såvida inte denna energi är uppmätt med separat värmemätare ) Värme baserat på värmemätare Standard är här enbart fördelningsmätning enligt 10, där minst 50 % av förbrukningskostnaderna debiteras enligt IMD ) Värme baserat på radiatormätare Standard är här enbart fördelningsmätning enligt 10, där minst 50 % av förbrukningskostnaderna debiteras enligt IMD. Som grundstandard skall inte tas någon hänsyn till lägenhetens belägenhet i huset. NOT: Den som väljer en lägenhet med en speciell belägenhet i huset får väga in för- och nackdelar med belägenheten såsom insyn, utsikt, ljudnivå, solinstrålning, skugga och även påverkan på uppvärmningskostnaderna. Om trots allt en kompensering för en utsatt belägenhet i huset är önskvärd hänvisas till bilaga B ) Värme baserat på komfortmätare Standard är här enbart undermätning enligt 9. Lufttemperaturen i varje vistelserum mäts upp och dygnsvärden registreras. Ett årspris sätts på värmekomforten (per C och m 2 ). Oftast ingår en komfort på 21 C i hyran och mätningen resulterar i ett saldo som innebär tillgodohavande eller efterbetalning. Vid flera temperaturgivare i lägenheten skall deras mätvärden vägas in i proportion till den boyta de representerar Exempel med en lägenhet om 2 rum och kök: T 1 * Y 1 T 2 * Y 2 T vägd = + Y 1 + Y 2 Y 1 + Y 2

12 där T vägd = den vägda temperaturen T 1 = registrerad temperatur i rum 1 T 2 = registrerad temperatur i rum 2 Y 1 = boendeyta för rum 1 Y 2 = boendeyta för rum 2 LIMD Sida 12 (16) För att begränsa inflytandet av solinstrålning och annan tvångskonsumtion skall före avräkningen och presentationen för brukarna mätvärdena filtreras så att tillfälliga (under några timmar) avvikelser från normala mätvärden inte tas med mätvärden för de dygn när utetemperaturen är över en specificerad gräns inte tas med mätvärden under sommarmånaderna maj tom september inte tas med mätvärden under 18 C sätts till 18 C mätvärden över 23 C sätts till 23 C eller motsvarande (som då anges i systemspecifikationen). 15) Övergångsregler vid införande av IMD i en redan bebodd fastighet Om inte en viss specificerad grundförbrukning ingår i hyran förutsätts att hyresnivån omförhandlas med riktvärdet: en hyresreduktion motsvarande normalförbrukningen enligt energideklarationen prissatt enligt den på orten normalt förekommande nivån en hyreshöjning som täcker mätkostnaden NOT Med mätkostnad avses här kapitalkostnad för installerad mätutrustning samt kostnaderna för mätaravläsning och kostnadsfördelning. 16) Systemspecifikation Till varje anläggning skall det finnas en specifikation som åtminstone innehåller uppgifter om vilka apparater som ingår i systemet vilken mjukvara som ingår i systemet mätarna har en display och vad som visas i denna och hur ofta den uppdateras brukarenheten har en central display och vad som visas i denna och hur ofta den uppdateras systemet innehåller möjlighet att visa mätvärden via webb-plats och vad som kan avläsas där samt hur ofta informationen uppdateras vilka referensvärden (från den egna brukarenheten eller hela fastigheten) som finns att tillgå hur många % av resp nyttighet som fördelas efter IMD avräkningsperiodens längd uppskattad energiförbrukning för varmvattenberedning per m 3 varmvatten såvida den inte är uppmätt med en extra värmemätare

13 Sida 13 (16) BILAGA A: Texter för hyreskontrakt Förslag till Bilaga till hyreskontrakt och/eller förhandlingsöverenskommelse I hyreskontraktet (kanske som en bilaga) bör nämnas att IMD enligt LIMD tillämpas med uppgift om bl.a. vilka nyttigheter som är föremål för IMD. vilken mängd av respektive nyttighet som ingår i hyran. om fördelnings- eller undermätning avses. avräkningsperiodens längd. Vid fördelningsmätning erfordras uppgift om hur många procent av respektive nyttighet som skall fördelas enligt IMD. Vid undermätning måste (förslagsvis som en förhandlingsöverenskommelse) noteras de aktuella överenskomna priserna per m 3, kwh resp. ºC avvikelse från grundtemperaturen. A.1) Några exempel från dagens verklighet: d.v.s. utan lagenliga krav på IMD A.1.1) Fastighetsbolag 1 I hyresbeloppet ingår avgift för uppvärmning och vatten. Komfortavräkning av varmvattenförbrukning mäts individuellt och justeras separat på hyresavin. Komfortavräkning av värmeförbrukning mäts individuellt och justeras separat på hyresavin. I de fastigheter som komfortavräkningssystem installerats tillhandahåller fastighetsbolaget en lägenhetstemperatur av 21 grader samt förbrukning av mängden varmvatten för gällande lägenhetsstorlek. Över eller underförbrukning debiteras/återbetalas till hyresgästen via hyresavin. A.1.2) Fastighetsbolag 2 I denna lägenhet tillämpas individuell mätning av värme och vatten. Avstämning av komfortvärdet och tappvattenförbrukningen sker varje månad och regleras via hyresavin. A.1.3) Fastighetsbolag 3 I hyran ingår en bestämd mängd el, vatten och 21 grader varmt i lägenheten. Om du förbrukar mer än vad som ingår i hyran får du betala extra och är du sparsam får du pengar tillbaka. Förbrukningen läses av varje månad och avräknas två månader efter förbrukningsmånaden. A.2) Förslag på fler exempel A.2.1) Fördelningsmätning Fastigheten är försedd med individuell fördelningsmätning enligt branschstandarden LIMD av nedan angivna driftskostnader:

14 Sida 14 (16) En grundförbrukning ingår i hyran och en slutavräkning sker vid slutet av varje avräkningsperiod baserat på den individuella fördelningsmätningen. Avräkning ger ett saldo som innebär ett tillgodohavande eller en efterbetalning. Lägenhetens / lokalens andel av nedanstående driftskostnader avräknas genom individuell mätning: 50 % av förbrukningskostnaden för fastighetens uppvärmning. 80 % av förbrukningskostnaden för fastighetens elförbrukning. 70 % av förbrukningskostnaden för fastighetens varmvattenberedning. Övriga driftskostnader ingår i hyran. A.2.2) Undermätning Fastigheten är försedd med individuell undermätning enligt branschstandarden LIMD av nedan angivna driftskostnader: En grundförbrukning ingår i hyran och en slutavräkning sker vid slutet av varje avräkningsperiod baserat på den individuella undermätningen. Avräkning ger ett saldo som innebär ett tillgodohavande eller en efterbetalning. Lägenhetens / lokalens nedanstående driftskostnader avräknas genom individuell mätning: Avvikelser från grundkomforten 21 C (inom området 18 C till 23 C) avräknas enligt överenskommet pris. Detta innebär dock inte att en rumstemperatur av upp till 23 C alltid kan garanteras. förbrukningskostnaden för fastighetens elförbrukning avräknas enligt eldistributörens medelpris för avräkningsperioden. förbrukningskostnaden för varmvattenberedning avräknas enligt fjärrvärmedistributörens medelpris för avräkningsperioden. Övriga driftskostnader ingår i hyran.

15 Sida 15 (16) BILAGA B: Kompensering för utsatt belägenhet Vid fördelningsmätning kan uppmätt värmeförbrukning reduceras efter utsatt belägenhet för berörda rum. Nya objekt eller objekt med bra klimatskal reduceras ej. Beskrivning reduktion Mark under -15% Ej uppvärmd källare under -10% Platt tak ovanför -20% Ej uppvärmd, ej inredd vind ovanför -15% Ej uppvärmd men inredd vind ovanför -10% 6e upp till 8e plan -5% 9e och följande plan -10% 2 ytterväggar (hörnrum) -10% Efter reduktion 1, om yttervägg mot N eller O -5% Arkad eller infart under -15% Ej uppvärmt trapphus intill -5% 3e yttervägg eller motstående yttervägg -5% Ovanstående faktorer är de som ofta används i Tyskland, Schweiz och Danmark

16 Sida 16 (16) Temporär BILAGA C: Förklaringar & andra kommentarer 1) Omfattning SWEDACs regler (och även EED) omfattar idag enbart hushållsförbrukning -- det anses att kommersiella firmor kan sköta sina mellanhavanden utan inblandning. Näringsdepartementet föreslår på sidan 97 i sin promemoria att "Boverket ges i uppdrag att utreda för vilken typ av byggnader det kan anses vara tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mätning av värme, kyla och tappvarmvatten. " 4) Presentation av mätvärden Det har påtalats att registrering av varmvattenförbrukning på timbasis kan betraktas som intrång i den personliga integriteten. I EED sägs att ".... användarnas integritet respekteras, i överensstämmelse med unionens lagstiftning om uppgifts- och integritetsskydd", EED har krav på att omfattande historik skall presenteras, men dessa krav verkar inte gälla fördelningsmätning inom byggnaden 5) Certifierade mätare Skall i en standard är inte lika tvingande som i en lagtext. I en standard är det möjligt att specificera ett undantag, vilket normalt är svårt i en lag. 6) Egenkontroll -- utesittningstid 6.1) innebär förenklade regler jämfört med STAFS för huvudmätare. Där finns bl.a. * Obligatorisk återkommande kontroll ( intagsprov ) * Avkortning av utesittningstid som möjligt resultat av den återkommande kontrollen Se Den här föreslagna rutinen hittar mycket snabbare en defekt mätare än vad en återkommande kontroll av typen intagsprov kan uppnå 6.3) fyra gånger produktstandardens gränsvärde för maximalt tillåten felvisning = dubbla den normalt tillåtna felvisningen för mätare i drift 12.1) Månadsavräkning Månadsavräkning är det enda rekommenderade alternativet från IMD-rekommendationen och i Energimarknadsinspektionens utredning och används redan vid IMD av t.ex. el ) Värme baserat på komfortmätare ) sista raden "eller motsvarande (som då anges i systemspecifikationen)" Dessa två ord möjliggör att använda annan filtreringsprincip, bara den ger motsvarande eller bättre resultat. A2) Förslag på fler exempel Bör innan dokumentet är färdigredigerat ersättas av exempel från verkliga hyreskontrakt.