Håller XP vad det lovar?
|
|
- Johannes Håkan Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Håller XP vad det lovar? Johan Holmberg D01, Lunds Tekniska Högskola 24th February 2004 Sammanfattning Extreme programming har under sin korta livstid fått utstå hård kritik mot sitt sätt att se på mjukvaruutvecklng, och har anklagats för att vara en ineffektiv och osäker utvecklingsmodell. Förespråkarna å sin sida, hävdar motsatsen. Hur som helst, har XP rumstrerat om ordentligt i mjukvaruutvecklingsvärlden. Artikeln försöker kasta ljus över situationen. 1 Inledning Extreme programming (XP) utmålas av många som svaret på många av de problem som traditionellt plågar mjukvaruuveckling. Problem med tungstyrda utvecklingsprocesser, brister i kravhantering, överarbetad personal och bristande kodkvalitet kan, enligt XPmodellens förespråkare [embrace], lösas om mjukvaruteam håller sig till modellen. Samtidigt som många forskare, mjukvaruexperter och utvecklare tror på XP som modell, förhåller sig många skeptiska till de nya idéerna. Skeptikernas invändningar är många, i synnerhet när det handlar om större projekt. Att mjukvaruutveckling enligt XP-modellen kan fungera i en undervisningsmiljö vet vi [HBM], men hur ser det ut i industrin? Fungerar verkligen de vackra tankarna om en utvecklardriven utvecklingsprocess? I denna artikel vill författaren se vad som åstadkommits sedan XP introducerades för åtta år sedan. Vi kommer att börja med att se över de löften som givits utvecklarna och kunderna, för att sedan kritiskt granska resultaten. Vi kommer också att titta på den kritik som finns mot XP-metodiken, och jämföra denna kritik mot vad vi kommit fram till i artikeln. 2 Bakgrund Att byta utvecklingsmodell är dyrt och omständigt, och därför tvekar många företag och institutioner inför att införa XP i sina projekt utan att först ha sett bevis på att modellen fungerar. Handfasta bevis kan vara svårt att sila fram, men med hjälp av vittnesmål och undersökningar kan vi skapa oss en uppfattning kring om XP är en utvecklingsmodell värd att prova på eller ej. 1
2 3 Vad XP lovar Genom att anamma XP som utvecklingsmetodik, utlovas utvecklingsteamet en process som är enkel och tillfredställande att arbeta med. Detta förutsätter dock att utvecklingsteamet inte är för stort, någonstans mellan två och tolv utvecklare bör man vara [gentle]. Ur kundens perspektiv, kan det vid första anblicken te sig irrelevant vilken metodik programvaruleverantören använder sig av. Detta är dock inte helt sant, då XP erbjuder kunden en rad möjligheter till att kunna påverka utvecklignen under projektets gång. En aktiv kund är rent av en av förutsättningarna för hela metodiken. Kundens roll i XP består i att vara med och prioritera fram arbetets inriktning. Utvecklarna kan också ge kunden information om hur långt arbetet beräknas ha kommit vid en given tidpunkt. Kunden kan också ändra inriktning under projektets gång, utan att arbetet för den sakens skull blir ogjort. XP är en ur kundens synvinkel väldigt transparent process, vilket uppskattas av en del kunder. I de fall då kunden inte är intresserad av utvecklingsprocessen, kommer utvecklingsteamet att stöta på en del problem, vilket behandlas i slutsatsen nedan. Utöver kundkontakten, vågar XP-förespråkarna utlova att kodkvaliteten i ett XPprojekt är högre än i andra projekt, beroende på metodikens fokus på test-driven utveckling. Så länge utvecklarna är bra på att göra tester, kommer väldigt få småfel att slinka igenom test-nätets fina maskor. Även acceptanstester är viktiga, då det är dessa som avgör om produkten är klar för användning eller ej. XP-förespråkarna lovar också att en kund som köper in ett XP-projekt kan förvissa sig om att snabbt få ett fungerande system, även om funktionaliteten i ett inledande skede är starkt begränsat. På så sätt kan kunden känna att den får något för de pengar som läggs i projektet. Eftersom XP är en dokumentfattig process, där koden själv är sin främsta dokumentationsform, sägs det att ett XP-team enkelt kan ta in nya medarbetare, och att dessa snabbt sätts in i koden fungerar. Detta beror även på XP-metodikens förkärlek för parprogrammering. [Lovaasen] 4 Kritiken mot XP Skeptikernas kritik mot de agila processerna [manifest], inte bara XP, är i många fall hård, men inte omotiverad. Utvecklingsmodeller som Rational Unified Process (RUP) och Capability Maturity Model (CMM) är idag välkända och beprövade inom industrin. Dessa fungerar bra, i synnerhet för större projekt med många medarbetare och lång livscykel. Skeptikerna framför kritik mot XP-modellens kommunikations- och dokumentationsmodell, som radikalt skiljer sig från vattenfallsmodellernas mer formellt inriktade modell med stora mängder dokument. McBreen [McBreen] anmärker avsaknaden av inledande analys och design inom XP, vilket torde bero på en missuppfattning från dennes sida, då detta tas upp av Beck [embrace]. McBreen finner "parallels between undisciplined hacking and XP". McBreen kritiserar också XP-förespråkarnas syn på deadlines, där utvecklarnas långsiktiga uthållighet sätts före leverabler uppsatta av ledningen. Att inte ha en fast deadline för projektet gör det svårt för företag att sälja in projekt hos externa kunder, något som återigen tas upp av Beck, som istället ser XP:s modell med prioriterade stories som en möjlighet för kunden att få vara med och välja ut vad som ska utvecklas till varje given release, vilket alltid har ett fast pris baserat på antalet mantimmar. 2
3 Något som orsakar debatt är XP-modellens idé om att kunden ska vara på plats under systemets utveckling. Skeptikerna hävdar att det i praktiken kommer att vara svårt att finna kunder som är så pass engagerade i sina mjukvaruinköp att de kan avsätta en medarbetare till att hela tiden vara utvecklingsteamet till hands. Det visar sig att skeptikerna har rätt i detta påstående, och vi får anledning att åkerkomma till detta längre fram. Då XP är en relativt lättarbetad process, ser McBreen ett möjligt problem i fallet då utvecklarna tappar gnistan, och inte har något annat än varandra att hänga upp sitt arbete på. Vare sig Manifestet [manifest] eller Beck [embrace] tar upp problemet, men i [embrace] beskriver Beck vad som händer då en utvecklare väljer att lämna utvecklingen och ersätts med en ny. Detta är dock ingen lösning på problemet med omotiverade medarbetare. Att som Beck och Jeffries [Jeffries] hävda att XP per automatik ger motiverade medarbetare håller inte i längden. Det som aldrig verkar kritiseras är XP-modellens syn på testning av produktionskoden. Att använda sig av enhetstester och acceptanstester förespråkas till och med av McBreen, som annars är allt annat än mild i sin kritik mot XP. 5 XP i praktiken Eftersom XP är en relativt ny utvecklingsmodell, finns inte många vetenskapliga undersökningar av modellen. Några undersökningar har gjorts, bland annat en av Münchens Tekniska Universitet (MTU) [Rumpe], och enligt denna undersökning fungerar modellen bra. Problem saknas inte, men XP har trots detta klarat sig förvånansvärt väl jämfört med mer traditionella utvecklingsprocesser. Utvecklarna ska enligt undersökningen trivas mycket bättre med XP än med mer tungarbetade processer, men framför allt ökar kvaliteten på den levererade produkten samtidigt som produkten i stor utsträckning levererats på utsatt tid. Intressant med undersökningen är att XP verkar ha fungera inom alla de områden där det används. Det verkar också ha fungerat bra oavsett om det handlade om nyutveckling eller vidareutveckling och underhåll av äldre system. Av de tillfrågade sade sig 93,3% vilja använda XP igen, medan resterande 6,7% ville göra små förändringar i XP innan de använder de igen. Värt att nämna är dock, att 100% sade att de aktivt skulle propagera för XP i fortsättningen. Ett varningens finger riktas till läsaren av rapporten, då Rumpe och Schröder misstänker att undersökningens positiva siffror kan visa sig komma av att endast XPförespråkare svarat på frågorna. 5.1 Fallstudien Watley Bortsett från MTU:s undersökning, finns mest fallstudier att tillgå, det mest kända är Becks eget C3-projekt [embrace]. Huruvida detta var ett lyckat projekt eller ej, är något oklart. Lovaasen [Lovaasen] beskriver ett projekt på den amerikanska mäklarfirman Watley, som ska ha varit mycket lyckat. Projektet ska ha följt XP-modellen väldigt noga. Lovaasen beskriver de få övertramp som gjordes under projektet, och följderna av dessa. Då man vid ett tillfälle var tvugna att arbeta 60 timmar i veckan, steg produktivteten med blygsamma 20%, medan felen ökade med alarmerande 200%. Lösningen på problemet med övertiden blev att i de fall då övertid inte kunde undvikas, uppmuntrades utvecklarna att ta ut ledighet i början av nästkommande iteration. Den lediga tiden togs med i beräkningarna inför iterationen, så att tidsåtgången till 3
4 slut skulle jämna ut sig. Teamets största problem ska ha varit att en del medarbetare motsatte sig övergången till XP. Dessa avskedades senare som ett led i företagets besparingsprogram. Längre fram anställdes nya utvecklare, och XP-teamet växte från de ursprungliga fyra till fjorton medlemmar. Lovaasen skriver om nyttan av ett gemensamt arbetstutrymme, och om hur detta drastiskt förbättrar kommunikationen inom teamet, men även samhörigheten inom teamet. Genom att introducera stressänkande element såsom växter, en matplats och en hörna med leksaker, kunde teamet hålla stressen på en låg nivå, trots den snabba arbetstakten som XP påbjuder. Lovaasen vittnar om en hög arbetsmoral och hög kunskapsnivå inom teamet. Det senare tillskriver han framförallt parprogrammeringen. Detta bekräftas av MTU-undersökningen [Rumpe], som beskriver "immense knowledge transfer between the programmers." 5.2 XP i en akademisk miljö XP har under några års tid praktiserats i akademisk miljö världen över med blandade resultat. I Lund har försöket med att använda XP som introduktion till området mjukvaruutveckling varit lyckat [HBM]. Utbildningen består här av två samarbetande kurser: en för andraårsstudenter och en för äldre studenter, varav den senare syftar till att träna studenterna i coaching av programvaruteam. De äldre studenterna agerar coacher för de yngre, allt medan en representant från institutionen agerar kund. Båda kurserna innehåller introduktionsdelar till mjukvaruutveckling enligt XP. Utvecklingen sker sedan i datorsalar i sessioner om åtta timmar. Bortsett från problem med att få studenterna att ta till sig "Test First" och "Simple Design", har försöken med att lära ut XP till studenterna varit lyckade. På andra håll har liknande försök inte slagit lika väl ut. På Santa Clara University, USA, genomfördes år 2002 en tvådelad kurs, som syftade till att testa om XP kunde hjälpa studenterna att fokusera på produkten istället för individuella leverabler [Noll]. Kursdeltagarna, som sattes att utveckla ett webbaserat salbokningssystem, delades slumpmässigt upp i fyra grupper, två som fick utveckla enligt XP, och två som fick utveckla produkten enligt en mer traditionell modell. De båda teamen som fick utveckla enligt XP fick tillgång till en kund, spelad av en övningshandledare, och en coach, spelad av Noll, läraren. Till skillnad från kursen i Lund, satt teamen aldrig samlade. Deltagarna i XP-delen fick dessutom bara en halvtimmes träning i XP innan det första planeringsmötet påbörjades. Experimentet resulterade i att de båda XPteamen hade betydligt mer robust kod än de båda andra teamen, men till skillnad från dessa, gick XP-teamens program inte att använda til något. Artikelförfattarna är dock övertygade om att det inte går att skylla på XP som utvecklingsprocess; istället är de självkritiska och ställer upp en rad åtgärder som ska testas under en andra omgång av experimentet. 6 Problemen med XP Som tidigare nämnts är systemet med kund på plats problematiskt för många XPprojekt. Enligt MTU:s undersökning saknade vart femte projekt en kund på plats. Bland de projekt som faktiskt hade kunder, var kunden ofta spelad av någon ur teamet eller ledningen, eftersom den verkliga kunden saknades. För övrigt uppskattades inte alltid kunden, eftersom denna inte var på plats så pass mycket som önskades av teamen. I de projekt där kund-kontakten trots allt fungerade bra med en närvarande och engagerad kund, blev kunden en viktig del av teamets arbete. 4
5 Något som vållade problem i de utvärderade projekten var bruket av metaforer. Detta har, enligt Rumpe och Schröder, att göra med att begreppet metaforer är svårt att förstå och ta till sig, vilket är olyckligt, då metaforerna som bekant är de arkitekturbärande delarna i ett XP-projekt. Det visar sig att XP har en inlärningskurva för de utvecklare som kommer från en vattenfallsbaserad miljö, som är relativt brant och lång. En del utvecklare klarar inte av att ta till sig delar av XP:s tolv principer, och väljer då att stå utanför när resten av utvecklingsteamet [Lovaasen] bestämmer sig för att prova på XP. Speciellt parprogrammering hade en del svårt att ta till sig, men när det väl arbetats in, blev det ett mycket uppskattat element av XP-modellen [Rumpe]. 7 Anpassning av XP till större projekt Mycket av kritiken mot XP går ut på att det kan vara svårt att använda XP till större projekt, som behöver en i förväg upplagd design för att möta de krav som ställs på den färdiga produkten. Frågan är om det går att anpassa XP till ett större projekt utan att för den sakens skull tappa fördelarna med den agila process som XP trots allt är. Vi ska snart se att det till viss del kan fungera, även om delar av det som normalt ses som utmärkande för XP förändras för att passa in i sin nya miljö. 7.1 Fallstudien FinApp Cao mfl. [CMXR] beskriver utvecklingen av en finansiell applikation de kallar Finapp. Fallstudien baserar sig på en verklig utvecklingssituation på ett större icke namngivet mjukvaruföretag. Systemet som utvecklades var ett större system avsett för banker, försäkringsbolag och liknande finansbolag. Kraven på tillförlitlighet var därför väldigt högt ställda. Utvecklingsteamet var relativt stort, tjugotvå utvecklare var sysselsatta med projektet. Det beslutades tidigt att man skulle välja en agil process för att kunna möta eventuella förändringar i kraven på systemet. Valet föll på XP, som med några viktiga förändringar skulle visa sig passa väl till det aktuella problemet. Då domänen som applikationen tillhör är välkänd och väldefinierad, beslutade man sig för att dra upp riktlinjer för mjukvaran i förhand. Detta gjordes med hjälp av metaforer och några få patterns. Den stora fördelen med att designa i förhand är enligt författarna att applikationen kunde vila på en stabil och säker stomme, till vilken utvecklarna senare skulle kunna lägga ett flertal olika tjänster på ett enkelt sätt. Till detta tillkom kraven på att applikationen skulle klara av de hårt ställda krav som tidigare nämnts längre upp i avsnitten. Med en väl definierad stomme, var detta inget problem. En bieffekt av att designa i förhand, viade sig vara att nya utvecklare kunde lära sig systemet på bara några dagar, något som inte var fallet med utvecklingsgruppens tidigare processmodell. Då stommen inte kunde utvecklas enligt XP-modellen, fick man även förändra iterationsprocessen något. Istället för att använda sig av traditionella iterationer, fortlöpte sex månader innan en första release kunde släppas. Av praktiska skäl lät man iterationerna baseras på ett antal stories istället för en fix tidsrymd, som är normalfallet i XP. Likt många andra XP-projekt, hade man även på FinApp problem med att få en kund på plats, då kunderna i regel var storbanker. Man löste detta genom att låta områdeskunniga chefer på mellannivå agera kund, vilket fungerade betydligt bättre än att ha en riktig kund, som var närvarande sporadiskt. 5
6 Enligt författarna skulle parprogrammering inte fungera särskilt bra i ett stort projekt, och därför begränsade man parprogrammeringen till analys, design och framtagning och implementation av tester. Som orsak till detta, anger författarna motstånd mot parprogrammering hos utvecklarna. Man gjorde valet att skippa parprogrammeringen till förmån för högre arbetsmoral. Huruvida detta leder till ett bättre resultat eller ej framgår inte. Trots detta verkar man ha fått del av de fördelar som parprogrammering erbjuder i form av kodkvalitet, förkortad utvecklingstid och en kollaborativ arbetsmiljö för utvecklarna. Författarna anser projektet som lyckat, och pekar på XP och agila processer som ett bra svar på kravet att kunna leverera produkter i en snabbare takt än vad vi varit vana vid tidigare. 8 Slutsats Utifrån vad som skrivts ovan, kan vi konstatera att utvecklarna i stor utsträckning är nöjda med XP. Även om detta är viktigt, säger det ingenting om resultatet av deras arbete. Går vi igenom de olika fallstudierna och undersökningarna, finner vi dock att XP har fungerat bra i alla fall utom ett. Om detta har att göra med att XP är en bra utvecklingsprocess eller om det beror på att XP-skeptikerna inte skriver artiklar, förtäljer inte materialet, men med tanke på den överväldigande positiva feedback som XP har fått under de senaste åren, kan vi i alla fall sluta oss till att XP inte längre kan negligeras. Vi har sett att kundens engagemang är av största vikt för om ett projekt ska lyckas eller ej. Kund-aspekten måste alltså tas med när man beslutar om att starta upp ett XPprojekt eller ej. Visar kunden lågt intresse för att vara delaktig i processen, bör man kanske tänka om och välja en traditionell utvecklingsmetod istället. Vi har också sett att teamets storlek är av stor betydelse för huruvida projektet ska bli framgångsrikt eller inte. I de fall då ett större utvecklingsteam varit iblandat, kan vi se att man varit tvungen att förändra XP:s spelregler för att projektet ska fungera. Vi kan därför sluta oss till att XP-projekt bör bestå av ett mindre antal människor. Vidare kan vi konstatera att metafor-begreppet ibland missförstås, och tappar därför sin stora betydelse. I dessa fall har projektet fortfarande fallit väl ut, men kanske inte så bra som det skulle kunna ha gjort. 9 Framåtblick Vi har sett hur XP fungerar i medelstora och stora projekt, och även i akademiska miljöer. Vi får nog vänja oss vid tanken på att XP kommer att få en betydligt större plats inom mjukvaruutvecklingen i framtiden. Huruvida det blir en dominerande processmodell eller ett exotiskt alternativ till de traditionella utvecklingsmodellerna återstår att se. Författaren ser personligen fram emot en framtid med fler utvecklingsmöjligheter än de traditionella, trögflytande processerna. För en lätthanterlig och spännande framtid! 6
7 10 Referenser Embrace Kent Beck: Embracing Change with Extreme Programming, IEEE Computer 32(10): (1999) HBM Görel Hedin, Lars Bendix, Boris Magnusson: Teaching Extreme Programming to Large Groups of Students, Lund Institute of Technology, Journal of Systems and Software, forthcoming manifest Kent Beck et al.: Manifesto for Agile Software Development, 2001; agilemanifesto.org McBreen Pete McBreen: Questioning Extreme programming, Addison-Wesley, 2003; ISBN Rumpe Bernhard Rumpe, Astrid Schröder: Quantitative Survey on Extreme Programming Projects, Munich University of Technology, 2001 Lovaasen Grant Lovaasen: Brokering with extreme Programming, Thinkspark, 2001; Noll John Noll, Darren C. Atkinson: Comparing Extreme Programming to Traditional Development for Student Projects: A Case Study, Department of Computer Engineering Santa Clara University, 2003 CMXR Lan Cao, Kannan Mohan, Peng Xu, Balasubramaniam Ramesh: How Extreme does Extreme Programming Have to be? Adapting XP Practices to Large-scale Projects, Proceedings of the 37th Hawaii International Conference on System Sciences, 2004 Jeffries Ron Jeffries et al.: Extreme Programming Installed, Addison-Wesley, 2001; ISBN gentle Extreme Programming: A gentle introduction, 2003; 7
Agil programutveckling
Agil programutveckling Pontus Evertsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00pe@efd.lth.se Anna Jennerheim D00, Lunds Tekniska Högskola d00aj@efd.lth.se 2003-05-15 1 1. Inledning 3 2. Extreme Programming (XP)
Läs merLinköpings universitet 1 TDP029. Systemutveckling. Systemutveckling. Vanliga faser. Fler faser. Systemutvecklingsmetod
Systemutveckling TDP029 Systemutveckling Annika Silvervarg COIN/HCCS/IDA Systemutveckling kallas processen att ta emot en beställning på ett datorsystem, skriva en strukturerad kravspecifikation på systemet,
Läs merextreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP
extreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP Måns Gunnarsson d01mg@efd.lth.se Sammanfattning Denna djupstudie består av en recension av andra upplagan av
Läs merScrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth.
Scrum + XP = sant Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se Frederik Blauenfeldt Jeppsson D06, Lunds Tekniska Högskola dt06fb8@student.lth.se 2010-03-02 1 Abstract Scrum och XP
Läs merAnvändarcentrerad systemdesign
Användarcentrerad systemdesign Föreläsning 11: Agile-processer och ACSD Stefan Blomkvist Avdelningen för MDI/IT, Uppsala Universitet, Stefan.Blomkvist@hci.uu.se www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/
Läs merSCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker
SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker Phut Tran D01, Lund Tekniska Högskola d01pt@efd.lth.se 21 februari 2006 Innehållsförteckning ABSTRACT... 3 1 INLEDNING... 4 2 VAD ÄR EN LÄTTVIKTSMETODIK?
Läs merTDP023 Projekt: Agil systemutveckling
TDP023 Projekt: Agil systemutveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Tre moment Projekt 8hp Marknadsföring av produkt 2hp Kopplat till projektarbetet Individuell rapport 2hp Kopplat till projektarbetet
Läs merScrum + XP samt konsekvensanalys
Scrum + XP samt konsekvensanalys Daniel Nimren dt05dn8 Douglas Frisk dt05df1 Dept. of Computer Science, Lunds Tekniska Högskola, Sweden {dt05dn8 dt05df1}@student.lth.se 1 mars 2010 Sammanfattning Denna
Läs merKritik av Extrem Programmering
Kritik av Extrem Programmering Markus Borggren d01mbo@efd.lth.se Martin Persson d01mp@efd.lth.se D01, Lunds Tekniska Högskola 15 februari, 2004 Abstract I denna djupstudie kommer vi att försöka, på ett
Läs merFÖRELÄSNING 8 DSV2PVT
Föreläsning 8 DSV2:PVT Kvalitet i mjukvara 1 FÖRELÄSNING 8 DSV2PVT Kvalitet i mjukvara, utvecklingsmodeller Beatrice Åkerblom beatrice@dsv.su.se Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) IT-Universitetet
Läs merDjupstudie i parprogrammering
Djupstudie i parprogrammering Abstrakt P. Abrahamsson D05, Lunds Tekniska Högskola dt05pa1@student.lth.se P. Norlander D07, Lunds Tekniska Högskola dt07pn3@student.lth.se 2011-02-25 Denna studie handlar
Läs merF2 XP Extrem Programmering översikt. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Görel Hedin Datavetenskap, LTH
F2 XP Extrem Programmering översikt EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Görel Hedin Datavetenskap, LTH Syfte & Mål Ge en helhet av vad XP är Mål & syfte med XP - varför ser metoden
Läs merGDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm
GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman
Läs merAnvändarcentrerad systemdesign
Användarcentrerad systemdesign Föreläsning 9: Agile-metoder, XP och ACSD Stefan Blomkvist MDI / IT, Uppsala Universitet, stefan.blomkvist@it.uu.se XP www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/s04 Dagens föreläsning
Läs merEn studie om parprogrammering i praktiken
En studie om parprogrammering i praktiken Mia Nyström Karin Wanhainen Johan Rix 29 maj 2002 Sammanfattning Parprogrammering är en av de mest omdiskuterade grundstenarna i Extreme Programming (XP). All
Läs merAgil projektmetodik Varför och vad är det?
Agil projektmetodik Varför och vad är det? Boris Magnusson Datavetenskap LTH 2016-02-08 Lite större projekt Sträcker sig över tid Involverar många deltagare som behöver arbeta parallellt Planeras - delas
Läs mer12 principer of agile practice (rörlig)
X-treme programming 12 principer of agile practice (rörlig) Ge nöjd kund genom tidig och kontinuerliga leveranser Den viktigaste punkten som betyder att min vill ha kontinuerlig feedback Välkomna sena
Läs merXP-projekt: En fördjupning
XP-projekt: En fördjupning Extreme Programming Martin Karlsson marka@itn.liu.se K7522 011 36 34 63 Fem värden Kommunikation Var öppna Var ärliga Ta konflikter Diskutera Tag beslut Tag ansvar Kräver feedback,
Läs merF2 XP Extrem Programmering översikt. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Görel Hedin Datavetenskap, LTH
F2 XP Extrem Programmering översikt EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Görel Hedin Datavetenskap, LTH Vad är XP? En metod för hur man utvecklar programvara i grupp i nära samspel
Läs merEffekter av införande av agila metoder. Daniel Sundmark Mälardalens högskola
Effekter av införande av agila metoder Daniel Sundmark Mälardalens högskola Agila metoder Agila metoder Values T. ex., working software over comprehensive documentation (Agile manifesto) Agila metoder
Läs merAgile-metoder, XP och ACSD
Användarcentrerad systemdesign. Föreläsning 12 Agile-metoder, XP och ACSD Stefan Blomkvist MDI / IT, stefan.blomkvist@it.uu.se & Profdoc AB www.profdoc.se www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/s04 XP
Läs merPlaneringsspelets mysterier, del 1
Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att
Läs merF7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH
F7 Agila metoder EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH 1 XP - Scrum - Kanban Agila metoder Vad innehåller SCRUM Hur skiljer sig XP och SCRUM KANBAN
Läs merSCRUM. på fem minuter
SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen, Scrum inriktar sig på
Läs merDjupstudie Code smells / Refaktorisering. Martin Larsson dt08ml5 Stefan Johansson, dt08sj7
Djupstudie Code smells / Refaktorisering Martin Larsson dt08ml5 Stefan Johansson, dt08sj7 27 februari 2012 Innehåll 1 Inledning 1 2 Bakgrund 1 2.1 extreme programming....................... 1 2.2 Programvaruutveckling
Läs merCoaching av programvaruteam EDA270, djupstudie: Praktisk SCM användning i XP-projekt
Coaching av programvaruteam EDA270, djupstudie: Praktisk SCM användning i XP-projekt Martin Malek Anders Hellström Lunds Tekniska Högskola 22 februari 2005 Version 1.0 Sammanfattning Som utgångspunkt för
Läs merAtt införa XP. Daniel Nilsson och Mattias Nordahl Lunds Tekniska Högskola. 27 februari Abstrakt
Att införa XP Daniel Nilsson och Mattias Nordahl Lunds Tekniska Högskola 27 februari 2012 Abstrakt Genom analys och sammanfattning av tidigare publikationer samt diskussion och reflektion av en högskolekurs
Läs merAutomation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg
Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders
Läs merSpårning av krav i agila projekt
Spårning av krav i agila projekt Jonas Andersson D04, Lunds Tekniska Högskola d04jad@student.lth.se Jonas Andersson D04, Lunds Tekniska Högskola d04jan@student.lth.se 2007-02-20 Abstract Denna rapport
Läs merTDDD26 Individuell projektrapport
TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet
Läs merDeluppgift 2 Kravhantering a) (2p) När man diskuterar krav brukar man ange två olika typer av krav. Beskriv dessa och ge exempel.
Page 1 (5) Hemuppgift 1DV404 150115-150118 Deluppgift 1 Processmodeller a) (4p) Alla mjukvaruutvecklare följer någon form av utvecklingsprocess i sitt arbete. Diskutera vad organisationer brukar ange som
Läs merI detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i.
PARPROGRAMMERING Mikael Möller, dt07mm5@student.lth.se 2011-02-28 Abstrakt Parprogrammering är ett arbetssätt där två programmerare arbetar tillsammans vid en dator med en uppgift. Studien behandlar frågor
Läs merAnvändbarhet i sitt sammanhang
Användbarhet i sitt sammanhang Världsanvändbarhetsdagen 2009-11-12 Anders Hedberg, Guide Konsult Stockholm Innehåll En helikoptertur över ett projekts olika faser med belysning på användbarhet i förhållande
Läs merNyttomaximering av spikes
Nyttomaximering av spikes Johan Hedin Sånemyr D11, LTH dat11jh1@student.lu.se Victor Shu-Ming Lam D11, LTH dat11vla@student.lu.se 2016-03-07 Sammanfattning Som projektledare av ett team programmerare så
Läs merLinköpings universitet 1
Vanliga faser TDP029 Systemutveckling Annika Silvervarg COIN/HCCS/IDA Analys Vad är problemet? Uppgift Vad är det för arbetsuppgifter och hur utförs de? Användarbehov Vad behöver användaren/användarna?
Läs merTestdriven utveckling. Teorin bakom testdriven utveckling. Bakgrund. Januari 2009, KTH. Alexander Tarnowski
Testdriven utveckling Januari 2009, KTH Alexander Tarnowski Teorin bakom testdriven utveckling Bakgrund Testdriven utveckling började nämnas kring 1999-2000 av Kent Beck I praktiken implementationen av
Läs merProjektmetodik. Översikt. Lektion 1: Metodiker. Metodiker.
Projektmetodik Översikt Metodiker. Lektion 1: Metodiker Agile. - Lean. - Scrum. - Kanban. - XP, Extrem Programmering. - DSDM, Dynamic Systems Development Method. RUP, Rational Unified Process. Traditionella
Läs merStudie av estimeringstekniker för Extreme Programming. F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola
Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola dt08fs5@student.lth.se 27 februari 2012 Sammanfattning Den här studien syftar på att analysera ett fåtal estimeringsteknikers
Läs mer2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.
Vattenfallsmodellen SCRUM Analys Kallas också linjär sekventiell modell Introduktion Design Kod Test Rational Unified Process Agile DSDM Adaptive Software Development Crystal Feature-Driven Development
Läs merBESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM
NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...
Läs merNote to programmers. Embrace Change! Extreme Programming? Fyra basaktiviteter. 12 Practices / sedvanor. Vad är Extreme Programming
Embrace Change! Note to programmers Extreme programming Even programmers can be whole people in the real world. Extreme Programming is an opportunity to test yourself, to be yourself, to realize that maybe
Läs merTherese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt
Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Magnus Jonsson & Therese Hansson Flerårig erfarenhet från ett globalt utvecklingsprojekt där vi införde Agile & Scrum metodik i hela organisationen
Läs merObjektorienterad programmering
Objektorienterad programmering Aletta Nylén http://user.it.uu.se/~aletta Epost: aletta.nylen@it.uu.se Rum: 1216 Kursinfo Lärare: Aletta Nylén Jesper Wilhelmsson Litteratur: Object-Oriented Software Development
Läs merGruppdynamik och gruppsykologi i Extremet Programming
Gruppdynamik och gruppsykologi i Extremet Programming Jerry Malm, d02jm@efd.lth.se Gustav Olsson, d02og@efd.lth.se Lunds Tekniska Högskola Lund, den 22 februari 2005 Sammanfattning Denna djupstudie kan
Läs merProj-Iteration 5B. Plan för återstående iterationer
Proj-Iteration 5B PVG/Coaching Boris Magnusson Datavetenskap LTH PVG/Coach 2009. Proj-Iter5B : 1 Plan för återstående iterationer Förutom att arbeta vidare på stories skall release göras både under iteration
Läs merProgramvaruutveckling i grupp Projekt EDAF45 (D2, C4, E4, F4, I4, Pi4) - 7,5HP F1Introduktion. Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH
Programvaruutveckling i grupp Projekt EDAF45 (D2, C4, E4, F4, I4, Pi4) - 7,5HP F1Introduktion Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH Programvaruutveckling i grupp Produkt skall utvecklas och levereras
Läs merProgramvaruutveckling i grupp Projekt EDA260 (D2, C4, E4, F4, I4, Pi4): F1Introduktion. Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH
Programvaruutveckling i grupp Projekt EDA260 (D2, C4, E4, F4, I4, Pi4): F1Introduktion Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH Programvaruutveckling i grupp Produkt skall utvecklas och levereras
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.
Läs merIT-projektledning - introduktion 725G62
IEI Tommy Wedlund Läsanvisningar, IT-projektledning introduktion, 725G62 IT-projektledning - introduktion 725G62 Läsanvisningar tentamen inför tentamen I tentamen ingår följande kurslitteratur: The IBM
Läs merFungerar Agila principer i alla typer av projekt?
Fungerar Agila principer i alla typer av projekt? Wenell Management AB Vad är Agile? Agile kan sägas vara ett paraplybegrepp. Det är inte en systemutvecklingsmetodik i sig utan snarare en uppsättning värderingar,
Läs merTråkmånsarnas comeback
Tråkmånsarnas comeback - att föra in en systemutvecklingsprocess i en organisation Jonas Görnebrand, Centia jonas@centia.se Hans Kjellbing, IT-Arkitekterna hans.kjellbing@it-arkitekterna.se Tänkbart scenario
Läs merAtt effektivt strukturera, utföra och utvärdera spikes
Att effektivt strukturera, utföra och utvärdera spikes Oscar Rydh - psy13ory@student.lu.se, Axel Rosén - mas11ar1@student.lu.se, and Joel Klint - dat13jkl@student.lu.se Lunds Tekniska Högskola Table of
Läs merInspel till dagens diskussioner
Intro till Agil Projektledning CMB 11 juni 2018 Mats Nyman Wenell Management AB Inspel till dagens diskussioner Historik och bakgrund Agila manifestet och de agila principerna SCRUM Kort om SAFe Wenell
Läs merSYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani
SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER 1 Processlinjen Produktlinjen Livscykelmodellen systemutveckling systemering Analys Design Realisering Implementering Förändringsanalys Verksamhetsanalys Förvaltning
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merScrum. på fem minuter
Scrum på fem minuter Det talas mycket om scrum och lättrörliga metoder just nu A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla tidsplanen, scrum inriktar
Läs merF9 del B Organisatoriskt. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH
F9 del B Organisatoriskt EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH 1 Projektet - moment Projektstartsmöte 6 Iterationer (en per vecka) - 10-12 team - 12-14 personer
Läs merFilhanterare med AngularJS
Filhanterare med AngularJS Författare: Filip Johansson Peter Emilsson Oskar Georgsson Christian Nilsson Datum: 2014-03-26 1 Sammanfattning Filhanterare med AngularJS är en filhanterare skapad för Sigma
Läs merCREATING VALUE BY SHARING KNOWLEDGE
CREATING VALUE BY SHARING KNOWLEDGE PROJEKTLEDNING 101 Nidzara Dellien, Lund September 2017 PROJEKT En formell definition på projekt är följande (enligt Wikipedia): En temporär satsning för att framställa
Läs merTeststrategier och Testcertifiering. Per Strandberg, Maj 2013
Teststrategier och Testcertifiering Per Strandberg, Maj 2013 1 Lite om Test i Allmänhet och ISTQB Certifiering Mål med testning? Förebygga fel Hitta fel eller risk Underlätta och ge stöd vid utveckling
Läs merProjektarbete. Grunder
Projektarbete Grunder Projektarbete Hur gör man på Spotify, på ett modernt ICTföretag? Se Spotify Engineering Culture (film) Källa: http://labs.spotify.com/2014/03/27/spotify-engineering-culture-part-1/
Läs merDet handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB
Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merI PRAKTIKEN» Teamet i fokus
I PRAKTIKEN» Teamet i fokus Större rörlighet, otydliga gränser och större avstånd både geografiskt och kulturellt. Att arbeta i team blir allt vanligare och samtidigt mer komplext. Ikea har tagit ett grepp
Läs merSCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap
SCRUM Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap 2 Metodik Systematiskt tillvägagångssätt för att garantera utfallet Metodiken behöver passa kontexten och tillgängliga resurser Verifiering av metodiken
Läs merAnvändningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech
Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad
Läs merF7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH
F7 Agila metoder EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH 1 XP - Scrum - Kanban - FDD Agila metoder: Vad innehåller SCRUM Hur skiljer sig XP och SCRUM?
Läs merPraktiker som knäcker koden
Örebro universitet Handelshögskolan Kurs: Informatik med systemvetenskaplig inriktning C Handledare: Ann-Sofie Hellberg Examinator: Johan Aderud Datum: HT-16/2017-01-05 Praktiker som knäcker koden En kvalitativ
Läs merPraktikum i programvaruproduktion
Praktikum i programvaruproduktion Introduktion Föreläsare/Ansvarig: Pontus Boström Email:pontus.bostrom@abo.fi Rum A5055 Assistent: Petter Sandvik Email: petter.sandvik@abo.fi Rum: A5048 Föreläsningar:
Läs merSCRUM och agil utveckling
SCRUM och agil utveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Agile Manifesto We are uncovering better ways of developing software by doing it and helping others do it. Through this work we have come to value:
Läs merProfessionell masterutbildning i programvaruteknik
Professionell masterutbildning i programvaruteknik Mälardalens högskola Blekinge Tekniska Högskola Chalmers Tekniska Högskola & Göteborgs Universitet Swedish Institute of Computer Science Swedsoft i samarbete
Läs merProjekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10
Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merMöt utveckling med uppdaterad kunskap utbilda dig inom PRODUKTIONSTEKNIK
Höstens utbildningskatalog 2018 Möt utveckling med uppdaterad kunskap utbilda dig inom PRODUKTIONSTEKNIK n Teknisk produktion n Processer och kvalitetsverktyg n Undershåll och toleranser n Automation n
Läs merFörändringskontroll i XP-team. Love Johansson (d00lj), Joakim Persson (d00jp)
Förändringskontroll i XP-team Love Johansson (d00lj), Joakim Persson (d00jp) 21 februari 2005 Sammanfattning Under sju veckor har vi agerat coacher åt en grupp relativt oerfarna programmerare i en större
Läs merCult of Code Quality
Jakob Schyberg (d00jsc) 2005-02-13 Coaching av Programvaruteam Josef Granqvist (d00jgr) LTH Institutionen för Datavetenskap Cult of Code Quality Vad kan en coach göra? Denna djupstudie handlar om kodkvalitet.
Läs merI praktiken» Teamet i fokus
I praktiken» Teamet i fokus Större rörlighet, otydliga gränser och större avstånd både geografiskt och kulturellt. Att arbeta i team blir allt vanligare och samtidigt mer komplext. Ikea har tagit ett grepp
Läs merProjektplan, Cykelgarage
Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)
Läs merMartin Völcker, SLL & Suit
1 2009-02-03 DSDM Martin Völcker, SLL & Suit martin.volcker@suit.se Tel: 08-648 70 00 Mobil:0708-252424 Mentorskap - Projektledning - Utbildning- Workshops 2 2009-02-03 Oklara krav Oklara roller Försenade
Läs merPMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning
PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer
Läs merAtt införa Extreme Programming genom processförbättring
Att införa Extreme Programming genom processförbättring Johan Thiborg-Ericson Vahagn Baghomian 14-02-28 Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera hur agila metoder uppkommer som en naturlig
Läs merKursprogram, ETSF20 Programvaruutveckling för stora projekt (PUSP), 7,5 hp
Kursprogram, ETSF20 Programvaruutveckling för stora projekt (PUSP), 7,5 hp Version 1.0 Christin Lindholm Läsåret 2018/2019 Våren 2019 1. Inledning Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merKursöversikt Certifierad Mjukvarutestare
Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15
Läs merLyckade projekt - finns det?
Lyckade projekt - finns det? Maria Lindqvist Björkman Enea Business Software Enea Business Software 2002 Sida 1 Agenda Förväntningar kund & leverantör Statistik om projekt Framgångsfaktorer Exempel på
Läs merKursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel
Kursinformation Metodik för programvaruutveckling Föreläsning 3 Latex ok för litteraturstudierapport (prata med mig bara) Nästa föreläsning är av Björn Regnell (jag är med också) Presentationer imorgon
Läs merLean. Ledarskap och projekt. Kursen kan varmt rekommenderas till den som vill ha en stabil grund för ett långsiktigt arbete med leanfilosofin.
Lean Leanledaren - Att införa Lean En omfattande utbildning där du får många praktiska verktyg för att framgångsrikt lyckas med att införa Lean i din verksamhet. Utbildningen skapar kunskap, förståelse
Läs merScrum. på fem minuter
Scrum på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla planen,
Läs merManager-100. A. Produktivitet B. Self Management. C. Kommunikation D. Gränsdragning. E. Kvalitet F. Initiativförmåga. G. Manage Up H.
Manager-100 Hur är du som chef? Vilka är dina mest utmärkande förmågor och beteenden? Var är du stark och var finns det en förbättringspotential? Det här testet omfattar 10 olika områden, och du kan få
Läs merSCRUM. på fem minuter
SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen,
Läs merExpertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Läs merMyter om mästerskap - del 2: Vägen till mästerskap
Myter om mästerskap - del 2: Vägen till mästerskap Medfödd talang är en myt. Du kan bli en talang på vad som helst, menar professor K Anders Ericsson, som i över 30 år studerat mästerskap och vad som ligger
Läs merLyckat IT-projekt men misslyckat affärsprojekt?
Lyckat IT-projekt men misslyckat affärsprojekt? Paneldiskussion i ämnet Solution Adoption Moderator: Chris Olofsson Graudums - Stretch Panel: Pia Kupka Persson Tetra Pak, Åsa Dubois Scania, Malin Anjou
Läs merHandledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
Läs merF6 Arkitektur, Planering
F6 Arkitektur, Planering EDA260 Programvaruutveckling i grupp Projekt Ulf Asklund, Boris Magnusson Datavetenskap, LTH PVG, 2013 F6-1 Mjukvaruarkitektur? Enkel Design och Refaktorisering handlar i första
Läs merHur extreme Programming kan införas i industrin. Jonas Carlqvist D03, Lunds Tekniska Högskola 22 februari 2006
Hur extreme Programming kan införas i industrin Jonas Carlqvist D03, Lunds Tekniska Högskola d03jc@efd.lth.se 22 februari 2006 Innehåll 1 Inledning 3 2 Svalt intresse från industrin 4 3 Starta förändringsprocessen
Läs merSteg för steg-guide för. Medarbetarundersökning
Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merUnit testing methodology
Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är
Läs mer