Checklista: Programpunkter för C4 Projektering

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Checklista: Programpunkter för C4 Projektering"

Jakob Lindgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Checklista: Programpunkter för C4 Projektering Arbetshandling (E, B) 1 I detta skede av projekteringen konkretiseras beställarens/byggherrens behov och önskemål i arbetshandlingar fram t.o.m. bygghandling. Skede C4 Projektering Förarbete i 58. Utse någon att särskilt beakta trygghet och säkerhet under skedet. 59. Tag reda på vilka aspekter på trygghet och säkerhet som finns angivna i direktiven för detta skede. 60. Behåll nätverket från föregående skede eller bygg upp ett nätverk med olika parter som är berörda eller intresserade av trygghets- och säkerhetsfrågor. 61. Planera utbyggnadsetapperna så att bygget är överblickbart under produktionstiden. En färdig etapps yttre gräns bör kunna överblickas, t ex från byggarbetsplats eller annan verksamhet till dess ett område är färdigbyggt. 62. Sammanfatta problembilden och ange principer för hur problemen ska bemötas. Samband och orienterbarhet ii 63. Effektivisera gångvägarna och samla gärna olika trafikslag. Skapa goda samband längs bebyggelse för att främja närvaron av människor och skapa den informella bevakningen. Entréer som är lätta att uppfatta underlättar orientering som skapar trygghet. 64. Gränser mellan allmän /offentligt plats och enskilt område bör gestaltas så alla uppfattar skillnaden. 65. Använd punktbelysning för att förstärka platser som entréer, lekplatser och busshållplatser. Tillhörighet iii 66. Tänk på att markytor i utemiljön bör ha en tydlig tillhörighet för att skapa en ansvarskänsla hos de boende eller verksamma på platsen. Entréområdet bör tydligt markera övergång mellan enskilt och allmänt område. Ange principer för hur ansvar markeras samt för skalskyddets placering och styrka. 1 Betecknar olika perspektiv: S = Samhälls- eller planerarperspektiv; B = Byggherre- eller beställarperspektiv; E = Entreprenörs-(byggar-) eller projektörsperspektiv; F = Förvaltar- eller brukarperspektiv Polismyndigheten i Stockholms län 1/5

2 Överblickbar utemiljö iv 67. Eftersträva att platser och stråk är väl överblickbara. Det reducerar otrygghet och lägen gynnsamma för rån och överfall. Var observant på nischer, vrår, hörn eller vegetation där det går att gömma sig intill entréer och gångstråk. Särskilt viktigt är entréers och fönsters placering liksom kopplingen till parkeringsplatser. Parkeringsplatserna bör vara vända så att det går att se mellan bilarnas långsidor från bostäderna. 68. Tänk på att belysa omgivningarna till en gångväg och inte bara gångvägen i sig. För den gående ger detta en möjlighet att överblicka omgivningen, vilket kan ge en känsla av större trygghet. Byggnadens övergripande utformning 69. Minimera möjligheten att röra sig mellan de olika trapphusen inomhus. Det bör inte finnas förbindelser genom förrådsutrymmen, servicelokaler, garage eller liknande. 70. Planera entréutrymmena så att det är möjligt att placera postfacken i en låst sluss. 71. Eftersträva få lägenheter per trapphus för att öka möjligheten för gemensamt ansvar (social kontroll). v 72. Undvik prång och hörn för att skapa översiktbarhet utvändigt och i gemensamma utrymmen. Väggar och skalskydd vi 73. Utforma byggnadens fasad med tanke på känslighet för skadegörelse, utsatthet för klotter, samt klättringsmöjligheter. Undvik en utformning med höga källare eller slutna bottenvåningar. vii 74. Avgörande för ett effektivt inbrottsskydd är att omslutningsytornas (väggarnas) hållfasthet är relaterad till det skalskydd dörrpartierna är avsedda att ge. En utåtgående dörr utgör i regel ett bättre inbrottsskydd än en inåtgående. 75. Inbrottsskyddande dörrar ska placeras och beslås enligt principen om skalskyddande nivåer viii. Principen om negativ brytvinkel ger i allmänhet förhöjd brytskydd och kan åstadkommas på flera sätt. 76. Möjlighet att se genom entrépartiet/dörren ger en känsla av trygghet. ix Glasrutor i mindre enheter ökar hållfastheten. Entrépartiet inklusive dörren ska ha bröstningsband i höjd med låsenheterna för att minska svikten vid brytförsök Polismyndigheten i Stockholms län 2/5

3 77. Sårbara lägenheter och villor ska inbrottsskyddas särskilt. Marklägenheter, lägenheter mot loftgång samt vindslägenheter är i regel sårbara. Fönster och fönsterdörrar till sårbara lägenheter och villor ska ha förstärkt inbrottsskydd. Fönstrens glasrutor ska ej vara demonterbara från utsidan. Öppningsbara fönster ska vara försedda med låsbart handtag och hakregelspanjolett alternativt likvärdiga flerpunktslåsningar. Terrass- och balkongdörrar bör vara beslagna med hakregelspanjolett, säkerhetsslutbleck, tappbärande gångjärn och godkänt låsbart handtag med nyckel. Plåttäckt nederdel (sparkplåt) bör vara monterad i den undre dörrspegeln. 78. Lägenhetsdörrars och villaytterdörrars säkerhetsklass (intygad/certifierad) och beslagning ska väljas så att sårbarhet för inbrott minimeras. Extralås bör monteras under huvudlåset då detta ger ett bättre mothåll mot brytkrafter. Ett kombinationslås med s.k. hemmabekväm och bortasäker låsning rekommenderas för sårbara lägenheter. 79. Undvik huvudnyckelsystem. Ett elektroniskt nyckelsystem till fastighetens entréer och allmänna utrymmen är att föredra. Oavsett låssystem ska patent- och juridiskt skyddade nycklar alltid användas till gemensamma utrymmen för att försvåra nyckelkopiering 80. IR-passersystem för post, polis och räddningstjänst är att föredra framför postkoder i ett traditionellt portkodssystem. Brevlådor i portutrymmen bör placeras i låst dörrsluss Gemensamma utrymmen x 81. Lokaliseringen av gemensamma utrymmen är avgörande för att en trygg och säker bostadsmiljö ska uppnås. Om ett gemensamt utrymme betjänar flera trapphus är det lämpligt att ingången placeras från utsidan av byggnaden. Exempel på sådana utrymmen är cykelrum, barnvagnsrum, soprum och tvättstuga. Ur sårbarhetssynpunkt är det en fördel att inte kombinera funktioner. Tvättstuga placerad i entrévåningen ger möjlighet till fönster för insyn och utblick Polismyndigheten i Stockholms län 3/5

4 82. Lägenhetsförråd är minst sårbara för intrång om de ligger i omedelbar anslutning till varje bostad. Källar- och vindsutrymmen har ofta medfört stor brotts- och otrygghetsproblematik. Om byggnaden har vind och/eller källare ska det vara möjligt att dela in källare resp. vind så att de boende i respektive trapphus endast har tillträde till de egna utrymmena. Öppna trapphus till källarplan eller vindsplan är olämpligt. Ytan blir ofta svår att överblicka och känns otrygg. Öppna trapphus medför problem med anlagda bränder och omfattande rökspridning vid brand. Källarplan bör ha tillträde från trapphuset endast via en förstärkt branddörr eller gallergrind som är överblickbar från entréplanet (skalskyddande nivå 2). Motsvarande gäller för vindsplan där överblickbarheten ska vara god från planet under. 83. Placera hissdörren så att den är väl synlig i entrén och helst också utifrån för att obehöriga inte ska kunna gömma sig i dolda vinklar. Hissdörren bör vara genomsiktlig. Garage xi 84. Sektionera garage så att antalet bilplatser per enhet inte blir för många. Stora anläggningar behöver någon form av kontroll och övervakning. Begränsa antalet in- och utgångar till garage. Garageportar bör kunna ses från närliggande fönster. Detta avser även fristående garage. Garage bör invändigt vara överblickbara och sakna döda vinklar. Undvik anslutningar mellan trapphus och garage (gäller även nödutrymning). i A4 Aktörer och parter, A5 Samarbeta och jämka samt A7 Bygg upp kunskap. ii B2.4 Planstruktur och rörelse. iii B2.6 Tillhörighet och ansvar. iv B2.5 Överblickbarhet. v B2.6 Tillhörighet och ansvar. vi B3.3 Skalskyddsnivåer och B4 Byggnaders skalskydd vii B3.4 Bottenvåning samt B3.5 Fasader. viii B4.3 Viktiga principer ix B3.6 Entré och B4.4.1 Entréparti. Även om entrédörrar är låsta ska man inte betrakta det som ett fullständigt inbrottsskydd. Det egentliga skalskyddet till gemensamma utrymmen och lägenheter ska ligga innanför. Ett väl fungerande inbrottsskydd i entrépartiet håller dock de flesta problem utanför fastigheten Polismyndigheten i Stockholms län 4/5

5 x B3 Byggnadsutformning samt B4 Byggnaders skalskydd. xi B3.10 Övriga gemensamma utrymmen och B4.4.7 Garage Polismyndigheten i Stockholms län 5/5

Relevanta dokument

Checklista. - för trygghetskontroll av bostadsfastigheter

Checklista. - för trygghetskontroll av bostadsfastigheter Checklista - för trygghetskontroll av bostadsfastigheter Fastighetens adress: Fastighetsägare: A. Utemiljö Ja Nej? Sign. Noteringar 1. Är utebelysningen utformad så att mötande personer kan urskiljas från