2014/15 Verksamhetsplan För DBV Malmköping/ Hälleforsnäs i Flens kommun

Transkript

1 2014/15 Verksamhetsplan För DBV Malmköping/ Hälleforsnäs i Flens kommun Flens Kommun

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Styrdokument... 2 Nationella mål... 2 Färdplan Flen Strategidokumentet... 3 Nämndplan... 3 Indikatorer... 4 Verksamhetsplanen Nuläge Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt Vart ska vi? Planering av verksamhetsåret 2014/15 Hur tar vi oss dit?... 6 Process 1: Kunskap, utveckling och lärande... 6 Process 2: Normer, värden och inflytande... 7 Process 3: Övergång, samverkan och omvärld

3 Inledning Verksamhetsplaneringen i Flens kommunala förskolor, skolor och fritidshem utgår från nationella mål och kommunens strategiska plan. Färdplan Flen ligger till grund för nämndplanen som ligger till grund för verksamhetsplanen. Nämndplanen innehåller även mål från Strategidokumentet som togs fram genom Skolprojektet Alla planer utformas utifrån det kvalitetsarbete och de utvecklingsområden som föreligger. Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsområden är de som framkommit i kvalitetsarbetet under året, vilka redovisats i rektors/chefs kvalitetsrapporter. Verksamhetsplanering är ett styrmedel för att nå målen vilka handlar om barn och elevers lärande och utveckling. Styrdokument Nationella mål Läroplan och skollag Färdplan Flen Ett arbete med att öka skolans pedagogiska kvalité skall påbörjas, i detta arbete skall särskilt personalens kompetensutvecklingsbehov samt ekonomiska resursfrågor övervägas. Mindre barngrupper till förskolan och fritidshemmen skall prioriteras om ekonomiskt utrymme föreligger. Möjligheten att utöka rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka skall prövas. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv 2. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar 3. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer 4. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden 5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen 6. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande 2

4 Strategidokumentet Målbild: 2019 har Flens kommun skolor med hög kvalitet samt hög måluppfyllelse och goda betygsresultat. Målbilden ska nås genom arbete i fyra strategiska områden: - STRATEGI 1: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald - STRATEGI 2: En lärande organisation med fokus på mål och resultat - STRATEGI 3: En tydlig styrning och utmanande pedagogiskt ledarskap - STRATEGI 4: Samverkan och öppenhet Utmaningen är att skapa en sammanhållande, likvärdig och utvecklingsinriktad förskola, grundskola, fritidshemsverksamhet och gymnasieskola. Nämndplan Förvaltningens nämndplan bygger på strategidokumentet och Färdplan Flen. Mål som nämnden och kommunfullmäktige har beslutat är därtill: Andelen ekologiska livsmedel ska öka inom Måltidservice Effektiviseringskrav I 2014 års budget läggs ett effektiviseringskrav på samtliga nämnder. För barn- och utbildningsnämndens område innebär 0,5 % ungefär 1,6 mkr. För att lyckas med 3

5 effektiviseringskraven för 2014 föreslås en ny skolstruktur, personalbehov ses över och åtgärder utifrån åtgärdsplan för måltidsservice genomföras. Särskilda uppdrag Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att effektivisera sina verksamheter med 1 procent räknat från nämndens nettoram både 2015 och För barn- och utbildningsnämndens område innebär det ca 3,3 mkr per år, vilket blir närmre 8 mkr under perioden För att lyckas med detta ska bemanning kontinuerligt anpassas efter barn- och elevantal. Ett nytt kvalitetsledningssystem ska införas för att effektivisera processerna och minska kvalitetsbristkostnaderna. Indikatorer Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent). Egen mätning. Andelen barn placerade på förskoleplats på önskat datum, (procent) jmf i KKiK37 Väntetid för den som inte fått plats på förskola på önskat datum, (antal dagar) jmf i KKiK Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket75 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen kommunala förskolan, andel. Hämtat från Skolverket (procent), jmf riket Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal. Hämtas från KOLADA, (antal arn/årsarbetare), jmf riket Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2011, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor, genomsnitt (poäng), hämtas från KOLADA (poäng), jmf riket Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. - Trygghet - Undervisningens innehåll Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. - Trygghet - Undervisningens innehåll Elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%)79,4 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) 80,6 Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, andel (%)72,6 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, studieförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, yrkesförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 4

6 Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent) - Pojkar - Flickor Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent).5 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Hämtas från KOLADA, jmf riket Kostnad för kommunal grundskola. Hämtas från KOLADA (kr/elev), jmf riket Effektivitet i kommunens grundskolor. Hämtas från KOLADA (tkr/betygspoäng), jmf riket Kostnad kommunal gymnasieskola. Hämtas från KOLADA, (kronor/elev), jmf riket Verksamhetsplanen De processer som utgör Barn- och utbildningsförvaltningens huvudområde är indelade som följer: 1. Nuläge Vart är vi? i september 2014 har vi kommit så långt att barnens lek och lärmaterial finns synligt men kanske inte så att de själva kommer åt det alltid. Vi har en del barn som behöver extra hjälp med sin språkutveckling då det gäller uttal framförallt. Barngruppen är lite högljudd för tillfället. vi är en bit på väg i vårat arbete med att ge barnen trygghet i livet för att kunna utveckla intresse och nyfikenhet till sitt eget lärande. 2. Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt Vart ska vi? Vår vision framåt 2017 är att barnens intresse för sitt eget lärande ska öka och att barnen ska få mer inflytande i sitt lärande och att vi pedagoger får barnen att ta mer hänsyn och respektera varandra, miljön och material och lär sig stå för sina åsikter och handlingar. 5

7 3. Planering av verksamhetsåret 2014/15 Hur tar vi oss dit? genom att vid varje månadsslut reflektera med barnen utifrån våra dokumentationer för att veta att vi är på rätt väg och vad vi behöver göra bättre. genom att DBV blir bättre på vad som ska dokumenteras för att sen på APT kunna reflektera och analysera. Process 1: Kunskap, utveckling och lärande Mål för läsåret 1. i maj 2015 ska verksamheten främja leken, kreativiteten och intresset för barnens lärande genom att ha lättillgängligt och synligt material 2. i maj 2015 strävar vi efter att barnets skall ha utvecklat sin motorik, sitt språk, sin sociala och emotionella utveckling och få förståelse för vikten av att värna om sin närmiljö, material och sin hälsa och sitt välbefinnande. 3. i maj 2015 strävar vi efter att barnen ska ha utvecklat förståelse för matematik och förmåga att använda matematiken för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar, naturvetenskap och teknik genom att de utvecklar intresse och förståelse för de grundläggande begreppen. Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 ha lärmaterial synligt och lättillgängligt att samverka med verksamheter och miljöer ute i samhället i syfte att berika den lärande miljön. ge barnen tid och möjligheter till att väcka nyfikenhet och lust att lära Mål 2 samtal i vardagen som måltider, på/avklädning, blöjbyten rim och ramsor och mungymnastik i olika former. samtalar och sätter ord på känslor arbetar med Kompisböckerna, Alfons Åberg och Före Bornholmsmodellen läser och berättar sagor samtalar om vikten av att stå för sina handlingar införa Kompisstolen där varje barn får höra endast vad de är bra på. skrivs ner och sätts up på väggen. Mål 3 träna begreppsuppfattning genom ex spel, lek och olika uppdrag i ex naturen. få med matematiken i vardagen så som på/avklädning,dukning experiment där nyfikenheten och lust till lärande inspireras både inne och ute i naturen mulle med naturenskretslopp, I dec ska vi på planeringsdagen går vi igenom hur det blivit? Vad kan bli bättre. Månadsvis reflekterar vi tillsammans med barnen det vi har observerat och dokumenterat. DBV reflekterar sen på APT hur det gått? Har vi gjort det vi skulle? Om inte, Varför? Månadsutvärdering med barnen. Månadsansvarig DBV Och alla DBV på APT Månadsansvarig DBV 6

8 allemansrätten, micro( nedbrytningssaga i naturen)på våren 2015 gå till återvinningen varje vecka ha tema naturen under hela läsåret Process 2: Normer, värden och inflytande Mål för läsåret 1. i maj 2015 strävar vi efter att ha skapat kända rutiner tillsammans som stärker barnet i sin trygghetsutveckling och lägger en god grund för eget ansvar och hänsyn till andra för att bli en bra kompis 2. i maj 2015 strävar vi efter att barnen ska ha förståelse, känsla för allt levande samt värna om vår närlärmiljön. 3. i maj 2015 strävar vi efter att Barnet skall ha getts möjlighet att våga uttrycka sina tankar, åsikter så att de känner att de har inflytande över sitt lärande Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 Tillsammans med barnen har vi en dialog om hur vi är mot varandra Läser Alfons Åberg och Kompis böckerna,följer upp med samtal om det som en del i vårt värdegrundsarbete. Går igenom vår kompissol och våra rutiner/regler och uppdaterar vid behov. samarbetsövningar I Dec på Planerings dagen diskuterar vi hur arbetet gått? Vad vi behöver göra bättre under våren? Har barnen blivit mer ansvarsfulla Mål 2 Utevistelse där vi dagligen får övas oss på att ta hänsyn till naturen och vår närmiljö. dialog om hur vi visar respekt och hänsyn till varandra, vår miljö och material Spelar spel som handlar om hur man är mot varandra och sin närmiljö. Rätt och fel kort. För diskussioner om varför just rättkort är rätt och tvärtom. Kompisböcker Samtalar mycket om känslor. Hur man kan känna sig att man kan känna olika och att det är ok Kompisstol införs och de andra berättar bara positiva saker som vi Sedan skriver upp och sätter upp på väggen. Mål 3 Uppmärksammar alla barnen i ex samlingar så att alla får komma till tals och uttrycka sin åsikt. Tränar barnen att bli självständiga vid ex på/avklädning,måltider, toalettbesök lyssnar in barnens intresse och skapar en miljö där det kan utvecklas Månadsutvärderar med barnen det vi observerat och dokumenterat. Är man en bra kompis? Barn intervjuer genomförs i mars och enkät till föräldrar med frågor om verksamheten imars. Utvecklingsamtal i april. Månadsvis diskuterar vi med barnen om vad som varit bra och vad som kan bli bättre. Månadsansvarig DBV Månadsansvarig DBV 7

9 Process 3: Övergång, samverkan och omvärld Mål för läsåret 1.under läsåret har vi regelbundna träffar med Trumpeten för att kunna ha förskolan som vikarieplats vid ev sjukdom på DBV 2.i juni 2015 är barnens förberedande inför förskoleklass genomfört 3.under läsåret samverka med hembygdsföreningen Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 miniröris varje vecka besöker förskolan med jämna mellanrum förbereder en lista med namn, telefon nr bild så att förskolan har till gång till den. Mål 2 besöker förskoleklassen ett antal ggr under vårterminen för att se lokaler och möta blivande pedagoger. har möten med rektor, förskolechef, pedagoger från förskoleklass, förskola och DBV där rutiner bestäms för träffar och värdegrundsarbete diskuteras. Mål 3 Träffar de som jobbar på hembygdsföreningen 2-3 ggr /år och åker bl a traktor /vagn. i dec på Planeringsdagen diskuterar vi hur långt vi kommit. I maj utvärderar vi hur blev det? I juni 2015 Diskuterar med barnen hur det varit Utvärderar i maj på APT hur det fungerat Den DBV som har blivande förskoleklassbarn. 8