ENERGI- EFFEKTIVISERING

Transkript

1 Energi ENERGI- EFFEKTIVISERING

2 ENERGIEFFEKTIVISERA FÖR EN HÅLLBAR MILJÖ VARFÖR ENERGIEFFEKTIVISERA? Den bakomliggande anledningen till varför vi måste börja tänka energieffektivt är för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är dock inte den enda anledningen. I många fall är det direkt lönsamt för den enskilde fastighetsägaren att energieffektivisera sina fastigheter. De åtgärder man gör i sin byggnad leder även till en framtidssäker byggnad då minskad energianvändning är en god försäkran mot ökade energipriser. Marknadsvärdet på en energieffektiv byggnad ökar förhoppningsvis också, då driftkostnaderna blir betydligt lägre. Dessutom får man inte glömma bort den skillnad det kan göra på inomhusklimatet i fastigheten vilket direkt resulterar i hälsosammare levnadsmiljöer som bidrar till friskare hyresgäster. Förutom detta bidrar en energieffektiv byggnad till ett gott samvete då varje sparad kilowattimme innebär minskade utsläpp av växthusgaser och på så vis en bättre och hållbarare miljö. Det finns många argument för varför man ska energieffektivisera. Fastighetsägare har olika förutsättningar att energieffektivisera, men oavsett hur man väljer att gå tillväga är det bättre att göra något än ingenting alls. Innan man ger sig in i en renoveringsprocess är det viktigt att känna till att ett helhetsgrepp på en renovering kräver mer investe- 1

3 ringskostnader men skapar möjligheter att spara mer pengar på lång sikt. Rekommenderat är att ha en långsiktig plan, en så kallad underhållsplan, i energiarbetet. Viktigt att tänka på är att energi- och miljöarbetet är ett konstant arbete som ska vara en del av den totala fastighetsförvaltningen. Det ska också nämnas att alla energieffektiviseringsåtgärder för befintliga byggnader inte är lönsamma ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är dock viktigt att alltid överväga möjligheterna att energieffektivisera i en renoveringsprocess. VÄXTHUSEFFEKTEN, VAD ÄR DET? Vår atmosfär har en naturlig växthuseffekt som är avgörande för att vi ska kunna leva på jorden. Utan växthuseffekten hade det varit betydligt kallare på vår jord. Växthuseffekten innebär att växthusgaser som finns i vår atmosfär förhindrar delar av solens värme att lämna jorden. På så vis värms vår planet upp. I takt med att människan har utvecklats och att industrisamhället vuxit fram har växthusgaserna ökat vilket påverkar jordens uppvärmning. Genom förbränning av fossila bränslen såsom kol och olja skapar vi stora mängder växthusgaser. Koldioxid är den växthusgas som i störst utsträckning bildas vid förbränning. Växthusgaserna stiger mot himlen och fastnar i atmosfären vilket gör den tätare. När atmosfären blir tätare får solstrålarna som studsar tillbaka från jorden och upp mot himlen svårt att tränga genom, vilket leder till att de studsar tillbaka mot jorden igen och värmer upp vår planet mer än nödvändigt. De höga halterna koldioxid bildas inte endast på grund av förbränning av fossila bränslen utan även för att vi runt om i världen skövlar skog i stor omfattning. Träd tar upp en stor mängd koldioxid genom sin fotosyntes. En minskning av skövlingen eller återplantering i större utsträckning hade kunnat hämma jordens uppvärmning. (Miljöbörsen.se)

4 Det finns många argument för varför växthusgaserna måste minskas, här är några: Hälften av jordens befolkning bor i kustnära städer som hotas av översvämningar då havsnivån beräknas stiga med över en meter fram till år Detta kommer att leda till en stor omflyttning av människor vilket kommer bidra till att mark som idag är odlingsbar kommer att försvinna. Våra glaciärer och isar smälter redan i stor utsträckning. Vilket kan komma att leda till att smältvattnet fylls på i haven med extra vatten vilket bidrar till att havsytan stiger. Glaciärsmältningen kommer även att bidrar till att glaciärerna kommer ge ifrån sig allt mindre färskvatten. Klimatförändringarna kommer att bli allt mer påtagliga med stora mängder nederbörd på vissa ställen och extrem torka på andra. Klimatförändringarna kommer också att bidra till allt fler naturkatastrofer vilket vi redan idag får uppleva på många håll. Vattenbristen kommer att bli mer påtaglig och vattenkvalitén allt sämre då havsnivån stiger över landytan och tränger ner i grundvattnet och på så vis förstör det. Insektsburna sjukdomar kommer att sprida sig snabbare på grund av det varma klimatet. Även vattenbristen och den försämrade vattenkvalitén kommer att ge upphov till ökade sjukdomar. FN:s konvention för klimatförändringar har satt upp ett mål om att halterna av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå så att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt för den biologiska mångfalden. Målet ska uppnås på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Detta är ett globalt mål som alla länder aktivt måste engagera sig i för att det ska uppnås. 3

5

6 KLIMATMÅLEN EU har satt upp 5 övergripande mål som ska uppnås till år 2020 varav ett handlar om miljö och energi och innefattar: Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än år 1990, eller till och med 30 % om förhållandena tillåter detta. 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor. Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %. EU är en viktig och drivande part i de internationella miljö- och klimatförhandlingarna. Under vårtoppmötet 2007 kom EU:s länder fram till att en minskning av växthusgaser med 30 % skulle uppfyllas till år 2020 förutsatt att andra industriländer ansluter sig till likvärdiga minskningar. I väntan på att andra länder följer i samma spår åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till år 2020 i jämförelse med 1990 års nivåer. För att EU ska nå sina utsatta miljömål krävs det att alla länder tar sitt ansvar och uppnår sina nationella miljökvalitetsmål. I Sverige har vi en rad olika miljökvalitetsmål som vi ska uppnå för att nå Sveriges totala mål. Ett av dem heter God bebyggd miljö och riktar sig till att städer, tätorter och andra byggda miljöer ska utgöra goda och hälsosamma livsmiljöer samtidigt som de ska medverka till en god regional och nationell miljö. Vid planering och byggnation ska det alltid tas hänsyn till hur det påverkar människors livsmiljö och hälsa samt omgivningens natur- och kulturmiljö. I God bebyggd miljö finns det 7 olika delmål var av det sjätte avser energianvändningen. Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet bör minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till förbrukningen år Till år 2020 ska även beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som förnybar energi kontinuerligt ska öka. Till skillnad från EU så har Sverige satt upp något strängare mål till år Sverige ska ha minskat sina växthusgaser med 40 % jämfört med år Minst 50 % av den svenska energin ska komma från förnybara energikällor och energieffektiviteten ska öka med 20 %. 5

7

8 5 STEG MOT EN ENERGI- EFFEKTIV BYGGNAD STEG 1. ENERGIKARTLÄGGNING Innan man tar tag i olika åtgärder för att energieffektivisera bör man ta reda på hur mycket energi man gör av med. En energikartläggning är precis som det låter ett sätt att kartlägga hur mycket energi som används, vilka energislag som används samt till vad energin används. En energikartläggning kan man i många fall göra själv men om man vill vara säker på att man får med allt i kartläggningen kan man anlita en konsult, en så kallad energikonsult. Energideklarationen, som det sedan 2006 är lag på att genomföra, är en mycket bra utgångspunkt i energiarbetet. Genom energideklarationen får man svar på de frågor man behöver i sin energikartläggning. I en färdigställd energideklaration ska följande uppgifter finnas med: Byggnadens totala energianvändning som redovisas i kwh/m² och år. Energianvändningen mäts i alla utrymmen i byggnaden som värms till mer än 10 C. Rekommendationer och kostnadseffektiva åtgärdsförslag som leder till en bättre och energieffektivare byggnad. Om funktionskontroll av ventilation har utförts (OVK). 7

9 Om radonhalten i byggnaden har uppmätts. Referensvärden för den mängd energi som används för att uppfylla byggnadens behov under ett år (energiprestanda). Detta för att fastighetsägaren ska kunna jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnader. Sedan 1 juli 2012 är det lag på att alla byggnader som energideklareras ska besiktigas innan energideklarationen utförs. Byggnader som är skyldiga att energideklareras är: Byggnader som har en total användbar golvarea på över 500 m² som ofta besöks av allmänheten. Byggnader eller del av byggnad som upplåts med nyttjanderätt, det vill säga egendom som man har rätt att nyttja men som tillhör någon annan, exempelvis bostadsrätter, hyresrätter och lokaler. Den som äger en byggnad som ska säljas ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden. En energideklaration får användas i 10 år från det den har upprättats. En nyhet på Boverkets webbplats är sökfunktionen "Sök din energideklaration" vilket innebär att du kan gå in och kontrollera om en energideklaration finns för fastigheten. Du kan även få ut en del basfakta, till exempel om man mätt radonhalten, om ventilationskontroll genomförts och om byggnadens energiprestanda.

10 STEG 2. MÅLSÄTTNING När energikartläggningen är klar är det dags att sätta upp mål för byggnadens energianvändning. Ett av de viktigaste målen man bör sätta upp för byggnaden är vilken innetemperatur man vill uppnå samt vilken temperaturvariation man kan acceptera. Genom kartläggningen kommer man fram till vilken energianvändning samt vilka driftkostnader man borde kunna ha. I detta skede är det upp till fastighetsägaren att besluta sig för vilka åtgärder som bör göras för att uppnå de mål man satt upp. STEG 3. BERÄKNING & PLANERING Nu är det dags att börja räkna på de åtgärder som behövs för att uppnå de mål som har satts upp för byggnaden. Det finns inga givna åtgärder som passar alla fastigheter i alla lägen. Även om många åtgärder kan vara lönsamma så kan återbetalningstiden i vissa fall vara för lång. Om man vill hålla nere kostnaderna ska man alltid utgå från det man redan har. Kan värmesystemet förbättras och effektiviseras genom injustering och rengöring? Kan vattenförsörjningssystemet kompletteras så att vattenförbrukningen minskar? Kan vi installera värmeåtervinning på det ventilationssystem som finns i fastigheten? Och så vidare. När man gått genom de system som redan finns i fastigheten och gjort vad man kan för att förbättra dem, men ännu inte når de målen som man vill uppnå, är det dags att börja titta på nya investeringar. Börja med att göra en grundläggande beräkning av investeringen. Vad kommer det att kosta och 9

11 hur mycket kommer vi att kunna sänka våra driftkostnader med? Det finns två olika beräkningsmodeller som brukar användas. Den ena är Payoff-modellen och den andra heter LCC, Life Cycle Cost. Payoffmodellen tittar endast på investeringskostnaden kontra hur lång återbetalningstiden är medan LCC tar med alla parametrar som investering, drift, underhåll och energibehov. Vilket ger en mer rättvis bild av vad en produkt verkligen kostar. Byggtekniska åtgärder är oftast dyrare än installationstekniska och har därmed en längre återbetalningstid, dock ska man ha i åtanke att de byggnadstekniska åtgärderna oftast har en betydligt längre livslängd än de installationstekniska. STEG 4. GENOMFÖRANDET Beroende på vilka mål man har med sin energieffektivisering kan man angripa genomförandet på olika sätt. Arbetet bör inledas med att man gör upp en plan över vilken ordning åtgärderna ska utföras eftersom många åtgärder påverkar varandra. En viktig aspekt att känna till är att man i regel alltid bör inleda med de byggtekniska åtgärderna. Byggnader är ett sammanslutet system där olika delar påverkar varandra. Om man exempelvis tilläggsisolerar vind, väggar eller byter fönster kan effekt- och energibehovet minska så pass mycket att man bör göra en injustering av värmesystemet för att få maximal effekt av åtgärden. Detta ska alltid göras efter att åtgärder som förändrar värmebehovets fördelning i huset har genomförts. Annars kan det leda till energislösande och sämre inomhusklimat. Det är viktigt att anpassa installationen efter byggnadens förutsättningar. Man behöver givetvis inte göra allt på en gång, dock blir resultatet oftast bättre om man vidtar många åtgärder på en och samma gång då olika funktioner ofta påverkar varandra. I genomförandefasen tar ofta entreprenörer vid och fastighetsägarens roll är nu att vara byggherre och se till att allt utförs enligt planen. När arbetet är färdigställt är det viktigt att noggrant gå genom och kontrollera alla delar av arbetet. Från alla nya byggnadselement till alla installationer som utförts så att det fungerar som det ska. I detta skede är det också bra att passa på att gå genom sitt abonnemang på fjärrvärme och el så att man inte betalar onödigt höga avgifter. Detta är något man bör göra regelbundet, eftersom abonnemangsavgifter och prissättning av el är föränderliga. STEG 5. UNDERHÅLL OCH FÖRVALTNING Underhåll och förvaltning är den stora delen av själva processen. Driften av installationstekniken i fastigheten är en viktig del av förvaltningsarbetet. När driften fungerar som den ska innebär det att värmesystemet genererar rätt inomhustemperatur, att ventilationen tillför frisk och ren luft samt att varmvattnet håller rätt temperatur i kranen. Men det innebär även att man får ett energieffektivt system som reducerar kostnaderna för fastighetsägaren. Därför är det av största vikt att personen som sköter driften är kunnig och har kontroll över systemet. Det finns mycket pengar att spara om man underhåller och sköter installtionstekniken på rätt sätt. Då både driftkostnaderna blir lägre och livslängden betydligt längre. 10

12 ÅTGÄRDER Det finns vissa åtgärder som man alltid kan göra, det vill säga åtgärder som är enklare att utföra och som inte kostar speciellt mycket. Ett exempel är att kontrollera att de system som redan finns i fastigheten fungerar på ett så effektivt sätt som möjligt. Sen finns det större åtgärderna som bör utföras i rätt ordning för att de ska ge ett så effektivt resultat som möjligt. Det är viktigt att se byggnaden som ett system där alla delar påverkar varandra. I kommande avsnitt är åtgärderna uppdelade i den ordning som de bör utföras. KLIMATSKALET Klimatskalet består av de delar som omsluter byggnaden såsom tak, väggar, fönster, dörrar och grund. Det är av största vikt att klimatskalet håller en hög kvalitet då de ska hålla vind, värme, kyla och regn borta men det är också viktigt eftersom det har stor inverkan på byggnadens energiförbrukning. Den största andelen värme som byggnaden förlorar är genom transmissionen från tak, väggar, golv, fönster och dörrar samt genom att det är otätheter i klimatskalet. Enligt ByggaBoDialogen försvinner 35 % av värmen genom fönster och dörrar, 20 % genom väggar, 15 % genom taket, 15 % genom golvet och ytterligare 15 % ventileras bort. Dessa siffror är givetvis beroende av husets konstruktion och ålder vilket påverkar fördelningen av värmeförlusten. Tak Att tilläggsisolera takbjälklaget är ett relativt enkelt och oftast mycket lönsamt ingrepp som kan göra stor skillnad för inneklimatet och för plånboken. Det man gör är att man sprutar ut lösull på den befintliga isoleringen till önskad tjocklek. Vad som är viktigt att 11

13 tänka på när man tilläggsisolerar taket är att vinden blir kallare då mindre värme från huset kommer att läcka upp på vinden. Därför är det viktigt att täta vindsbjälklaget så att ingen fuktig luft kan tränga upp från huset och skapa kondens och på sikt fuktskador. Väggar Att tilläggsisolera fasaden är däremot en mycket kostsam åtgärd att utföra för att enbart sänka sin energiförbrukning. Det bör endast genomföras om fasaden ändå är i behov av renovering eftersom det är svårt att räkna hem en sådan investering. Det är dock viktigt att komma ihåg att göra detta på ett energieffektivt sätt när det ändå genomförs eftersom en åtgärd som denna utförs med ungefär 40 års tidsintervall. Det finns två olika sätt att tilläggsisolera ytterväggarna på. Antingen kan man göra en utvändig isolering vilket innebär att man lägger på ett isoleringslager utanpå den befintliga väggen. Detta minskar risken för köldbryggor vid bjälklagsfästen och vid balkonger samt att värmeförlusten minimeras. Risken för fuktskador blir dessutom mycket liten eftersom den befintliga väggen blir varm och torr. Detta är dock en mycket kostsam renovering eftersom man oftast behöver flytta ut alla fönster, dörrar och socklar. Dessutom förändras fasadens uttryck vilket kräver att kommunen ger tillstånd för en förändring av fasaden. Den invändiga isoleringen är inte fullt så kostsam, dock är den inte lika bra i alla avseenden. Risken för fuktskador är ganska stor då den befintliga väggen blir kallare. Dessutom reduceras inte köldbryggorna i samma utsträckning som en utvändig isolering, de kan tvärtom bli ännu sämre då temperaturskillnaderna blir stora. Om en tegelfasad tilläggsisoleras på insidan ska man vara uppmärksam på frostsprängningar i fasaden då detta är en stor risk eftersom den befintliga ytterväggen blir betydligt kallare och fuktigare. En invändig isolering medför även att uthyrningsytorna blir mindre vilket kan påverkar lönsamheten för fastigheten. Fönster Ett fönster kan aldrig bli lika bra isolerat som en isolerad vägg. Däremot finns det mer eller mindre bra isolerade fönster. Vid renovering eller byte av fönster ska man alltid se till att skaffa fönster med så lågt U-värde som möjligt. U-värdet anger hur välisolerat ett fönster är, eller rättare sagt hur mycket värme ett fönster släpper ut. Desto lägre U- värde desto större isoleringsförmåga har fönstret. U-värdet påverkar såväl energiförbrukningen som känslan av komfort inomhus. Ett traditionellt 2-glasfönster med vanligt fönsterglas har normalt sett ett U- värdet på 2,5 W/m²K. Med nyproducerade 2-glas fönster där inre rutan är ett så kallat energiglas kommer U-värdet ner till 1,8 W/ m²k. På mer avancerade 3-glasfönster, som idag har blivit det vanligaste alternativet, kan man nå ett U-värde på 1,3 0,9 W/m²K. Att byta ut alla fönster enbart i syfte att spara energi är dock sällan ekonomiskt försvarbart. Därför bör man först överväga att renovera de fönster som redan finns. Genom att sätta in en kassett i det befintliga fönstret, med ett så kallat energiglas kan man uppnå ett mycket bra U-värde i förhållande till de gamla fönstren. 12

14 Genom att sätta in en kassett i det befintliga fönstret, med ett så kallat energiglas kan man uppnå ett mycket bra U-värde i förhållande till de gamla fönstren. Att täta befintliga fönster på byggnaden kan också vara ett effektivt och överkomligt sätt att komma ner i energiförbrukning. Det är dock viktigt att se till att detta ingrepp inte påverkar ventilationen, detta gäller fram för allt när man har självdrags- och frånluftsventilation. VENTILATION En injustering av ventilationsflödet bör man alltid göra oavsett ventilationssystem. Detta är en mycket kostnadseffektiv åtgärd som dessutom förbättrar inomhusklimatet, minskar ventilationsljud och eventuella fukt- och radonproblem. Injustering bör inte föregå tilltänkta åtgärder i klimatskalet. Då får man det bästa resultatet eftersom ingrepp i klimatsskalet ofta påverkar ventilationens förutsättningar. Injusteringen och byggnadens luftflöde kontrolleras sedan regelbundet i samband med den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK. Beroende på vilket ventilationssystem man har finns det olika åtgärder att genomföra. Större åtgärder på ventilationen som kan generera en stor besparing är exempelvis installation av värmeåtervinning, installation av eleffektiva fläktar samt anpassning av ventilationsflödet efter behov och årstid. För att luftkvaliten ska bli så bra som möjligt är det även viktigt att ha en regelbunden tillsyn av filter och kanaler så att de är rena och välfungerande. Fyra olika ventilationssystem: Självdragsystem, S: Varm inomhusluft stiger och försvinner ut från byggnadens luftkanaler. Detta skapar ett undertryck i huset vilket gör att ny luft pressas in genom ventilationsdon och otätheter. Denna typ av ventilation är vanligast i byggnader uppförda före Självdragsystem Frånluftsystem, F: Inomhusluften sugs ut genom fläktar som ofta är placerade i kök och badrum. Ny luft tar sig in på samma sätt som i självdragsystemet genom otätheter, ventiler och fönster. Frånluftsystem 13

15 Från- och tilluftsystem, FT: I detta system hjälper fläktar till att både dra ut gammal luft och dra in ny luft i byggnaden. FT-systemet är vanligt förekommande i byggnader uppförda under 80 och 90-talet. Från- och tilluftsystem Från- och tilluftsystem med värmeåtervinning, FTX: Här placeras en värmeåtervinnare i form av en värmeväxlare som tar tillvara på värmen från den utgående luften för att sedan kunna värma upp tilluften innan den släpps in i byggnaden. Här krävs det att byggnaden är relativt tät för att bästa effekt ska uppnås. VÄRME Det finns en rad olika sätt att värma upp sina hus på men i flerbostadshus i tätbebyggda områden är det idag en majoritet som värms upp med hjälp av fjärrvärme. Fjärrvärme är en bra uppvärmningsform ur miljösynpunkt då den största delen energi som tillförs vid värmeproduktionen är förnybar. Energin som tillförs är bland annat från avfallsförbränning, biobränsle och spillvärme från industrin. Det är även en mycket bekväm uppvärmningsform eftersom värmen levereras färdig till husets värmecentral för att sedan distribueras ut till husets värmekällor via det egna rörsystemet. Att hitta rätt inomhustemperatur i sin fastighet är något många har problem med. För vad är rätt temperatur? Socialstyrelsen rekommenderar en inomhustemperatur på mellan C. Oavsett vilken värmekälla man använder sig av är det viktigt att hitta en jämn temperatur i byggnaden så att inte husets värmefördelning blir som i bilden nedan, nämligen varmt närmast värmekällan och kallare desto längre ifrån man bor Från- och tilluftsystem med värmeåtervinning Ojämn värmefördelning 14

16 Jämn värmefördelning Att ha rätt dimensionering, injustering och reglering är avgörande för att ha ett välfungerande värmesystem. Rätt dimensionering ser till att man uppnår rätt värmeeffekt. Genom en bra injusteringen fördelas värmen rätt i systemet och med rätt reglerkurva anpassas nivån på värmen under driften. Om radiatorerna i huset förses med termostatventiler kan dessa känna av andra värmekällor i huset såsom människor, apparater och solinstrålning. Radiatorerna anpassar då värmetillförseln efter det aktuella behovet. Genom att minska inomhustemperaturen med 1 grad kan man minska värmekostnaderna med 5 %. Att hålla en hög kvalitet på skötseln av driftenheten är också viktigt för att kunna minska sin energiförbrukning. Genom att ständigt veta hur mycket energi som förbrukas kan man snabbt upptäcka om något är fel och behöver åtgärdas. Detta gör man bäst genom att installera ett drift- och övervakningssystem, ett så kallat DUC-system (Data Under Central), som direkt varnar om det finns några avvikelser i systemet. Prognosstyrning är en annan metod som används för att styra uppvärmningen av byggnader. Det innebär att man för varje tidpunkt beräknar hur mycket energi som skall tillföras en byggnad, baserat på lokala väderprognoser. Genom att titta på en kombination av byggnadens förutsättningar och väderförhållanden med utetemperatur, vindstyrka, vindriktning och solinstrålning kan byggnadens uppvärmning hållas jämn under alla årets månader och dygnets alla timmar. VATTEN Att ha rätt temperatur på varmvattnet är ytterst väsentligt eftersom det annars kan bildas legionellabakterier, vilket kan orsaka legionärssjuka som är en typ av lunginflammation. Smittningen sker via vattenånga. Det är viktigt att hålla en hög temperatur på varmvattnet och en låg temperatur på kallvattnet. Legionellabakterien förökar sig i temperaturer mellan C. Enligt Boverket får temperaturen på varmvattnet inte understiga 50 C vid varje tappställe, det får heller inte överstiga 65 C då det finns risk för skållning. Temperaturen bör minst vara 60 C i varmvattenberedaren eftersom det tar ett tag innan vattnet når kranen. Bakterierna dör från 50 C värme, men för att säkerställa ett bakteriefritt vatten vid varje tappställe rekommenderas dock en temperatur på runt C i varmvattensystemet. 15

17 Det finns några olika åtgärder att se över vad gäller vattenanvändningen i en byggnad. Genom att isolera vattenledningarna och varmvattenberedaren väl kan man spara mycket värme som annars går förlorad genom framledningen av vattnet. Att byta ut de gamla blandarmunstyckena till vattensnåla perlatorer genererar stora besparingar. Bra perlatorer ger samma komfort som de gamla munstyckena men sparar mycket vatten eftersom de blandar in luft i vattnet som spolas ut. Precis som snålspolade kranar finns det också snålspolade toalettstolar som också är en åtgärd som kan generera en betydande minskning av vattenanvändandet. Att införa individuell mätning och debitering är inte någon direkt energieffektivisering men det påverkar användandet och beteendet hos de boende då de själva får stå för de kostnader och den vattenmängd som de förbrukar. Vattenmätarna monteras på inkommande kall- och varmvattenledningar. Enligt statens energimyndighet kan en besparing på mellan % uppnås med individuell mätning och debitering. Det är även viktigt att se över att cirkulationspumpen fungerar som den ska. En dålig cirkulationspump kan bidra till att vattnet måste rinna en längre stund innan varmvattnet når fram, vilket bidrar till stora vattenförluster.

18 BELYSNING Belysningen står för en stor del av energianvändandet i både kontor- och bostadshus. Genom att installera moderna ljuskällor kan man sänka energikostnaderna för belysningen med så mycket som 40 %. Om man dessutom installerar ett styrningssystem av belysningen såsom närvarostyrd eller effektstyrd belysning kan man komma upp i hela 80 % energibesparing. Belysning är viktigt för att vi ska må bra och kunna uträtta olika arbetsuppgifter och vardagliga sysslor, dock ska man inte använda mer belysning än nödvändigt. Många gånger kan dagsljus användas i större utsträckning än vad man gör. Genom att använda och fördela ljuset på rätt sätt och anpassa ljusbehovet efter sysselsättning och tid på dygnet kan man spara mycket elenergi. Närvarostyrd belysning bör användas på platser där människor inte konstant befinner sig, såsom i garage, tvättstugor och toaletter. Det är även viktigt att hålla armaturen ren från smuts eftersom det påverkar belysningens ljuskvalitet samt att det är ett slöseri med energi. TVÄTTSTUGAN Tvättstugan är en stor energibov i ett bostadshus. Gamla tvättmaskiner förbrukar en ansenlig mängd vatten och energi. Genom att byta till moderna tvättmaskiner minskas vattenförbrukningen betydligt då de nya maskinerna inte behöver lika mycket vatten. Moderna maskiner centrifugerar också betydligt bättre vilket gör att torktiden blir allt kortare och på så vis sparas även här en hel del energi eftersom torkningen är energikrävande. Torkrummets energiförbrukande värmefläktar bör också bytas ut till luftavfuktare som tillsammans med en enkel fläkt gör torkningen minst lika effektiv men betydligt energisnålare. Det är även viktigt att man som fastighetsägare upplyser sina hyresgäster att alltid tvätta och torka med fulla tvätt- och torkmaskiner. BETEENDEFÖRÄNDRING Man lever som man lär! Genom ett aktivt kommunikationsarbete kan man påverka hyresgästernas förbrukning. Genom förändrade vanor kan man spara mycket energi men för den delen inte leva sämre. Ekonomiska påtryckningar kan vara ett sätt att nå en effektivare energianvändning. Den som slösar får betala mer helt enkelt. Utlys en tävling för bästa energisparartips, ge hyresgästerna morötter! Det finns delade meningar om individuell mätning är bra eller inte, men oavsett leder det i regel till ett förändrat beteende då det tydliggör den verkliga kostnadsbilden för vatten, värme och el. Mer information om klimatskal, ventilation, värme, vatten och belysning hittar du på Fastighetsägarnas hemsida om energieffektivisering, Energiakademin. 17

19 TVÅ GODA EXEMPEL För att få inspiration och kunskap om ämnet är det bra att titta på vad andra i branschen gör och har gjort. Nedan berättar fastighetsföretagen, Briggen och Lifra, om sina insatser och erfarenheter i utvecklingen mot ett allt energieffektivare fastighetsbestånd. De har båda valt att arbeta aktivt med dessa frågor och ser det som en självklarhet att alltid överväga det miljövänliga och hållbara alternativet i sin förvaltning. BRIGGEN Briggen, som är en av de större aktörerna på fastighetsmarknaden i Öresundsregionen, äger, förvaltar, hyr ut och utvecklar industrikontors- och butikslokaler på expansiva lägen i Lund, Malmö, Helsingborg och Köpenhamn. Företaget ingår i Castellumkoncernen, vars aktie är registrerad på NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. För Fastighets AB Briggen är långsiktighet och hållbarhet vad gäller drift och underhåll av fastigheter fundamentalt och självklart. Helhetsbilden är viktig. Jordens resurser är ändliga och dessa måste vi hushålla med för att kunna lämna över samhället i ett gott skick till nästkommande generation. Sveriges byggnadsbestånd förbrukar idag cirka 40 procent av all energi som används, vilket betyder att det finns mycket att arbeta med, säger Camilla Steén, kommunikations- och miljöchef på Briggen. Minst 10 procent energieffektivisering och 25 procent koldioxidminskning under en tioårsperiod ska uppfyllas. Mycket kan vi som fastighetsägare göra, mycket måste göras i dialog och samarbete med våra hyresgäster. De senaste två åren har företaget bland annat beslutat att ett relativt stort antal befintliga byggnader ska energieffektiviseras och klassas enligt EU-märkningen GreenBuilding, vilket innebär att fastigheten använder 25 procent mindre energi än tidigare. När det gäller nybyggnation gäller det att åstadkomma en energiförbrukning som ligger 25 procent under Boverkets byggregler, BBR krav på förbrukning för nya byggnader. I dagsläget har Briggen fått sex fastigheter godkända, fler är att vänta. Absolut. Men jag vill poängtera att vi jobbar på bred front för att få ner energiförbrukningen i alla våra fastigheter. Man kan komma långt genom att samarbeta med hyresgästerna och informera om de gemensamma vinster som finns att göra genom kontinuerlig driftoptimering. Det kan handla om driftoptimering, installation av värmepump, fönster-, ventilations- eller fläktbyten med mera. För oss på Briggen är det viktigt att vara med och driva utvecklingen. Vi har tydliga mål om att sänka energiförbrukningen och koldioxidutsläppen årligen. 18

20 Det är viktigt att se till helheten. Ofta glömmer man bort att den el som verksamheterna i fastigheten förbrukar normalt är lika stor som fastighetselen. För att inspirera och motivera våra hyresgäster att minska förbrukningen har vi utformat en guide med energibesparingstips. Nu finns också de gröna avtalen som öppnar upp för en utvidgad dialog med hyresgästen kring energibesparingar, berättar Camilla Steén. Energibesparingstipsen går att hämta på Briggens hemsida: Om-oss/miljo/ Befintlig byggnad som klassats enligt Green Building: Nyproduktion som klassats enligt Green Building samt Miljöbyggnad, nivå guld: Briggens Fullriggaren 4, Västra hamnen, Malmö Energiprestanda: 63,4 kilowattimmar per kvadratmeter och år, 44 procent lägre än kravet i BBR. Åtgärder: Ventilationssystem med variabelt luftflöde i samtliga rum, välisolerat klimatskal, energieffektiva fönsterpartier, behovsstyrd belysning, solceller i solavskärmnigen, vindturbiner på taket. Briggens Gustav Adolf 13, Malmö centrum Åtgärder: Nytt ventilationssystem, ny styr- och reglerutrustning, ny kylmaskin, driftoptimeringar. Årlig energibesparing: 520 Megawattimmar om året, 25,9 procent i förhållande till förbrukningen Fullriggaren 4 Gustav Adolf 13 19

21 LIFRA Lifra L&B lokaler och bostäder förvaltar idag hyresrätter och bostadsrätter i Malmö och i övriga Skåne. Lifra erbjuder total förvaltning såsom ekonomisk, administrativ och teknisk förvaltning. Lifras policy är att arbeta med en helhetssyn där människan och boendet sätts i centrum. Det gör de bland annat genom att: För varje förvaltningsobjekt upprätta arbets- och projektplan samt föra åtgärdsprotokoll över utförd skötsel. Så långt som möjligt använda sunda och beprövade material, som inte skadar människor och natur. Verka för en god inomhusmiljö. Fortlöpande utbilda och informera anställda. Ställa krav på leverantörer och entreprenörer samt på sig själva. Lyssna på dem som är verksamma inom förvaltningsområdet, såväl aktörer som hyresgäster. Detta blev inledningen på vårt samarbete med egain som nu pågått under 2 år och fortgår. Resultaten och fördelarna som utlovades om vi installerade väderprognosstyrning lät väldigt bra, nästan för bra för att vara sant. Dock var vi så pass nyfikna och intresserade att vi på Lifra beslutade oss för att utföra installation i några fastigheter. Detta var så att säga det enda sättet att få reda på om det var så bra som det utlovades. Installation utfördes i tre fastigheter som driftsattes januari I två av dessa fastigheter visade det sig ganska snart att resultaten var över förväntan och en bra bit bättre än de 7-10% besparing på värmeförbrukningen som egain förespått att vi kunde förvänta oss. Resultatet i två av fastigheterna blev under 2011 ca 20% besparing på värmeförbrukningen. Vi såg ganska snart de positiva effekterna av installationen och har därför sedan våren 2011 fortsatt installera väderprognosstyrning i våra förvaltade fastigheter. Idag har vi väderprognosstyrning omfattande ca kvm lägenhetsyta. Stefan Grahn på Lifra berättar om energieffektivisering med väderprognosstyrd värmeanläggning: - Hösten 2010 läste jag en artikel om väderprognosstyrning och detta lät mycket intressant. En kort tid därefter blev jag kontaktad av en representant, Johan Fäldt, på egain som ville presentera företaget och väderprognosstyrning. 20

22 Förutom besparingen som görs har vi också upplevt att felanmälningarna/klagomålen, framförallt på våren och hösten, minskat vilket får tolkas som att våra hyresgäster upplever att de har ett bättre och jämnare inomhusklimat. Vår minskade värmeförbrukning 2011 har också inneburit kg i minskade koldioxidutsläpp. Vi har också enbart positiva erfarenheter av samarbetet med egain. Deras personal har som vi upplevt det hög teknisk kompetens och deras energirapporter och analyser håller hög klass. Ovan visas fastigheten Ledebur 16 vilken är en av de tre första fastigheterna där väderprognosstyrning installerades. Lifra L & B i Malmö AB Stefan Grahn Visste du att Fastyighetsägarna Syd har tecknat avtal med egain. För mer information vänligen besök vår hemsida: medlemsformaner_1 21

23 LÄNKSAMLING Energiakademin Energi- och klimatrådgivaren i din kommun Energimyndigheten Energirådgivning Boverket Svensk innemiljö Klimatförändringar Miljöbörsen.se 22

24 KONTAKTA OSS Malmö Fastighetsägarna Syd Box Malmö Besöksadress: Engelbrektsgatan 7 Telefon: Fax: Karlskrona Fastighetsägarna Syd Östra Vittusgatan Karlskrona Telefon: Fax: Helsingborg Fastighetsägarna Syd Hamntorget Helsingborg Telefon: Fax: Växjö Fastighetsägarna Syd Box Växjö Besöksadress: Linnégatan 27 Telefon: Fax: Vid frågor angående broschyrens innehåll vänligen kontakta Nicolina Lydén, nicolina.lyden@syd.fastighetsagarna.se, Telefon: info@syd.fastighetsagarna.se