Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg"

Transkript

1 Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Det lokala vårdprogrammet för Palliativ vård i livets slut (personal inom hälso- och sjukvården) har genom beslut av Styrgrupp närvård den 25/ ändrats till att tills vidare gälla som delregionalt vårdprogram inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Hans Holmberg Ordförande Styrgrupp närvård

2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte... 5 Kapitel 1 - Vårdstandard... 6 Kapitel 2 - Vård i livets slutskede - en del av palliativ vård... 7 De fyra hörnstenarna... 7 Symtomlindring... 7 Teamarbete... 7 Relation och kommunikation... 7 Närståendestöd... 8 Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut... 8 Palliativa team... 8 Kapitel 3 - Etiska synpunkter Förklaring om rättigheter för den döende människan Kulturella och etniska aspekter Kapitel 4 - Kommunikation Information Dialog Vårdplanering Ställningstaganden och brytpunkter Kapitel 5 - Omvårdnad i livets slutskede Förhållningssätt Omvårdnadsbehov Psykiska och sociala behov Kristeori Möte med en människa i kris Individuella strategier inför döden Coping Extra psykosocialt stöd Andliga/existentiella behov Kuratorns möjligheter Socialförsäkringar Fondmedel Kapitel 6 - Symtomlindring Förutsättningar och mål Smärta Läkemedel vid smärta Mål för smärtlindringen Oro, rädsla och dödsångest Illamående Sidan 2 av 60

3 Andnöd Övrig symtomlindring och den allra sista tiden Palliativa ordinationer Skattningsskalor VAS ESAS-symtomregistrering Palliativ strålbehandling Palliativ cytostatikabehandling Arbetsterapi och sjukgymnastik Arbetsterapi Sjukgymnastik Taktil stimulering Kapitel 7 - Särskilda aspekter vid kronisk sjukdom och andra tillstånd Hjärtsjukdomar Stroke Lungsjukdomar Neurologiska sjukdomar AIDS Demenssjukdomar Smärta Antibiotikabehandling Sväljningssvårigheter Beslutsförmåga Episoder av psykisk klarhet Ålderssvaghet utan specifik sjukdom Funktionsnedsättning Kapitel 8 - Närstående Att vara närstående När barn är närstående Att tänka på vid samtal med barn och ungdomar om livshotande sjukdom Kapitel 9 - När livet avslutas Förloppet kring döendet Eftersamtal Kapitel 10 - Sorg Sorgeprocessen Barns sorg Komplicerad sorg Kapitel 11 - Personalen Att arbeta i dödens närhet Personalstöd och handledning Kapitel 12 - Verksamhetsuppföljning Kvalitetsförbättring Sidan 3 av 60

4 Nationellt kvalitetsregister (Svenska palliativregistret) Nationellt register över verksamheter som bedriver palliativ vård Kapitel 13 - Forskning och utveckling Ordlista Referensförteckning Länkförteckning Bilagor Bilaga 1 - Trygghetslåda Bilaga 2 - Indikationer för palliativ strålbehandling Bilaga 3 - Indikationer för cytostatikabehandling Bilaga 4 - ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) Sidan 4 av 60

5 Inledning Sedan mitten av 1990-talet pågår arbete med vårdkedjor inom sjukvården i Södra Älvsborg. Arbetet sker tvärprofessionellt och omfattar länssjukvård, primärvård och kommunal hälsooch sjukvård och omsorg. De flesta vårdkedjor arbetar för patient-/behovsgrupper med sjukdomar eller tillstånd som tillhör prioriteringsgrupp1 [1], exempelvis palliativ vård, demens, stroke eller diabetes. Hösten 1999 startade en vårdprogramsarbetsgrupp med inriktning mot palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammets målgrupp utgörs av alla människor som inte avlider plötsligt utan kan ha behov av symtomlindring och stöd den allra sista tiden i livet. Uppdraget gavs av dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i Södra Älvsborg. Detta var helt i linje med SOSFS 2005:27 [2]. Det lokala vårdprogrammet utgör en vårdstandard [3] för palliativ vård i livets slut och ska kompletteras med lokala handlingsprogram, vilka detaljerat beskriver vem som ska göra vad och i vilken ordning. Vårdprogrammet är framtaget av en tvärprofessionell arbetsgrupp med representanter för lasaretten, primärvården och kommunerna i Södra Älvsborg, Gruppen ansvarar gemensamt för sakinnehållet om inte annat författarnamn angivits. Vårdprogrammet har reviderats av förbättringsteamet i palliativ vård under år Syfte Vårdprogrammet ska utgöra grunden för ett gott omhändertagande av människor som på olika sätt behöver hjälp och stöd vid livets slut. Vårdprogrammet ska fungera som ett arbetsredskap i vardagsarbetet. Vårdprogrammet ska ge anvisningar för vägar till symtomlindring både medicinskt och omvårdnadsmässigt. Psykologiska, sociala och andliga/existentiella aspekter ska belysas. Vårdprogrammet ska belysa närståendes situation och behov av stöd även efter dödsfallet. Vårdprogrammet ska innehålla anvisningar för kvalitetsuppföljning. Vårdprogrammet ska belysa samverkan mellan olika vårdgivare omkring den enskilde patienten och dennes närstående. Vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut har fastställt av: Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad, Kerstin von Sydow Ordförande, ReKo Sjuhärad Sidan 5 av 60

6 Kapitel 1 - Vårdstandard Vårdkvalitet Metod Resurskrav Vårdnivå* Uppföljning Synliggöra att patienten är i behov av palliativ vård Alla patienter i palliativt skede ska ha tillgång till optimal symtomlindring (enligt patientens värdering) oavsett vårdgivare Alla patienter i livets slut som är i behov av återinläggning på sjukhus ska komma direkt till känd avdelning Alla närstående erbjuds samtal och stöd efter dödsfall för att underlätta sorgearbetet Information om ställningstagande till palliativ vård ska framkomma vid vårdplanering/informationsöverföring mellan vårdgivare samt anges i patientens journal Skattning av symtom enligt ESAS (bilaga 4) ska genomföras i dialog med patienten och finnas dokumenterad i patientens journal Överenskommelse om öppen retur mellan patient och vårdgivare finns dokumenterad i patientens journal Närstående ska erbjudas eftersamtal. Erbjudandet dokumenteras i patientens journal Specialistläkare Distriktsläkare Specialistläkare Distriktsläkare Sjuksköterska S P S P K Journalgenomgång Journalgenomgång av symtomskattning enligt ESAS Sjuksköterska S P K Specialistläkare S Journalgenomgång Journalgenomgång *Vårdgivare som berörs av resurskrav; S = specialistvård, P = primärvård, K = kommunal hälso- och sjukvård. Vårdgivare från vänster till höger = hög grad, lägre grad. Vårdnivåer angivna under varandra innebär att alla har samma ansvar. Sidan 6 av 60

7 Kapitel 2 - Vård i livets slutskede - en del av palliativ vård Palliativ vård är en aktiv helhetsvård i ett skede när sjukdomen inte längre är botbar och när kontrollen av smärta eller andra symtom och problem av psykologisk, social och andlig/existentiell art är av största vikt. Denna vård och behandling ska erbjudas alla patienter med obotbar, symtomgivande sjukdom, oavsett ålder och där den förväntade överlevnaden är kort. Palliativ vård ska ges utifrån den döendes behov och önskemål oberoende av vem som är vårdgivare. Den kan ske i hemmet, i särskilt boende eller på sjukhus. Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitet för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem [4]. WHO:s definition av den palliativa vården innehåller inte någon tidsmässig bestämning. Enligt SOU (2001:6) [5] inbegriper den palliativa vården vanligen en tidig fas, som är lång och en sen fas, som är kort och omfattar dagar, veckor eller någon månad. Innehållet i vårdprogrammet beskriver företrädesvis den sena palliativa fasen. Palliativ vård byggs upp med hjälp av fyra hörnstenar som bidrar till en helhetssyn på den döende människan [6]. De fyra hörnstenarna Symtomlindring Syftet med den palliativa vården är att ge en god och omedelbar symtomlindring. Det innebär inte bara lindring av smärta utan också av andnöd, förvirring, diarré, förstoppning, illamående, klåda, hicka m.m. För att kunna ge en god symtomlindring krävs intresse och engagemang baserat på kunskap om hur fysiskt, psykiskt, socialt och andligt/existentiellt lidande kan uppträda och uttryckas. Teamarbete För att den palliativa vården ska fungera utifrån den döendes behov krävs samverkan mellan olika professioner och inte minst mellan olika vårdgivare. Kontinuiteten är viktig och det bör inte vara för många personer involverade i det dagliga vårdandet, oavsett var vården sker. Det är viktigt att alla som vårdar är lyhörda för patientens situation och informerar vidare för att hjälpa den döende att leva. Relation och kommunikation Sidan 7 av 60

8 För att vården ska bli optimal krävs god relation och kommunikation inom och mellan arbetslag och olika vårdare, patienter och närstående. Vårdarens livserfarenhet och empatiska förmåga är faktorer som kan ha betydelse för relationen till den döende och de närstående. Närståendestöd Vården i livets slutskede bygger ofta på insatser från närstående och därför är stödet till dem en väsentlig del av den palliativa vården. Deras önskemål om hur vården ska bedrivas är viktigt att beakta, i synnerhet när den döende har svårigheter att uttrycka någon egen uppfattning. De närstående bör erbjudas möjlighet att bearbeta händelser och känslor både under sjukdomstiden och efter dödsfallet. Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut Palliativ vård är en vårdfilosofi som beskriver ett vårdinnehåll oavsett hur vården är organiserad. Det innebär att den inte är knuten till särskilda vårdformer. Palliativ vård kan erbjudas i eget hem, i särskilt boende eller på sjukhus. Alla som vårdar döende människor behöver ha kompetens i palliativ vård, men ingen enskild yrkesgrupp har tillräcklig kompetens att möta alla de behov och krav som ställs. För en fungerande palliativ vård dygnet runt krävs framförhållning, planering och samarbete. Det är viktigt att den sjuke själv, så långt det är möjligt, får välja var hon eller han vill vårdas och dö. Detta kräver en flexibel organisation, med välutbildad personal som är lättillgänglig alla tider på dygnet och som vet vilka möjligheter till stöd som finns. En förutsättning för att kunna välja att stanna i det egna hemmet är att de behov, krav och problem som kan uppstå beaktas och att såväl den döende som de närstående kan känna sig trygga. Därför behövs tillgång till trygghetsplats på korttidsboende/i särskilt boende eller s.k. öppen retur på sjukhus, om tillståndet sviktar hos den döende eller närstående behöver vila och återhämtning. Genom öppen retur till sjukhus sker inläggning direkt på i förväg namngiven vårdavdelning utan att först passera sjukhusets akutmottagning. Detta förutsätter en i förväg tydlig överenskommelse mellan patient och vårdgivare. Öppen retur gäller människor som befinner sig i sen palliativ fas enligt SOU 2001:6, oavsett diagnos eller om den döende är inskriven i ett palliativt team [7]. Palliativa team Inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg finns palliativa team på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås och Skene samt på Alingsås lasarett. Teamen arbetar dagtid och har palliativ specialistkompetens för symtomlindring och psykosocialt stöd till patienter och närstående. Teamen är också tillgängliga för råd, stöd och utbildning för vårdpersonal. En utveckling av den palliativa vården inom primärvård och kommunal hälso-, sjukvård och omsorg sker genom utbildning i palliativ vård för olika yrkeskategorier. Sidan 8 av 60

9 I kommunerna finns personal med kompetens inom palliativ vård, som delvis kan frikopplas från sitt ordinarie arbete för att utföra vårdinsatser hos personer som befinner sig i livets slutskede. Sidan 9 av 60

10 Kapitel 3 - Etiska synpunkter De principer som gäller i allt vårdarbete utgår från den humanistiska människosynens värderingar, nämligen att alla människor har lika värde. Det innebär att varje människa är unik, äger ett egenvärde och har en integritet - något alldeles eget som är okränkbart. Normalt sett bevakar vi det själva, vi har en autonomi. Vid sjukdom och döende ställs stora krav på att andra människor upprätthåller och tillgodoser dessa värden. De döende bör enligt Prioriteringsutredningens slutbetänkande [1] prioriteras lika högt som patienter i behov av akuta insatser. Förklaring om rättigheter för den döende människan Dokumentet utgår från den humanistiska människosynen och pekar på konsekvenserna som den humanistiska människosynen får vid vård av döende. Dokumentet formulerades i samband med en konferens om vård i livets slutskede (1975) i Michigan i USA [10, 11]. Det har fått stor spridning och används ofta internationellt. Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa ända fram till min död. Jag har rätt att bevara hoppet, oavsett om innehållet i detta förändrar sig. Jag har rätt till vård och omsorg från dem som bevarar mitt hopp, även om detta förändras. Jag har rätt att uttrycka mina känslor inför min förestående död på mitt eget sätt. Jag har rätt att delta i beslut som gäller min vård. Jag har rätt att förvänta fortsatt medicinsk behandling och vård även om syftet inte längre är tillfrisknande utan välbefinnande. Jag har rätt att inte behöva dö ensam. Jag har rätt att vara smärtfri*. Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor. Jag har rätt att inte bli förd bakom ljuset. Jag har rätt att få hjälp av och för min familj till att acceptera min död. Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet. Jag har rätt att få vara den jag är och att inte fördömas för mina beslut även om de avviker från andras uppfattning. Jag har rätt att samtala om och uttrycka mina religiösa och/eller andliga upplevelser, oavsett vad de betyder för andra. Jag har rätt att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden. Sidan 10 av 60

11 Jag har rätt att bli omhändertagen av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det som givande att hjälpa mig att möta döden. *Kan leda till etisk konflikt eftersom smärtfrihet inte utan vidare kan garanteras. Se även kapitel 6 under rubrik Mål för smärtlindringen. Kulturella och etniska aspekter Vårt samhälle blir alltmer mångkulturellt genom den invandring som sker. Numera finns det personer med invandrarbakgrund i alla kommuner och antalet förväntas öka. Detta ställer nya krav på hälso- och sjukvården, äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som behöver arbeta fram en gemensam kunskapsbas. I alla kulturer finns flera olika faktorer som påverkar människorna och deras handlande. De har olika betydelse och vikt beroende på kulturen i sig men också på den enskilda människan. Exempel: Religiös bakgrund/livsåskådning Regler - normer, värderingar Nationell tillhörighet/språk Sociala mönster Livserfarenhet. Den egna identiteten är viktig för alla människor, inte minst vid vistelse i ett nytt land. Detta blir ännu tydligare när människan har en begränsad tid kvar att leva. För att vården av en patient i livets slut ska bli så bra som möjligt är det vissa frågeställningar som behöver belysas och tas hänsyn till: Patientens tro och traditioner Föreställningar och tankar kring sjukdom och död Familjerelationer, språk och kommunikation Kulturella och/eller religiösa traditioner eller eventuella tabun som kan påverka sjukdomsförloppet. Rådfråga patient och närstående hur de vill ha det för att undvika missförstånd och kulturkrockar. Erbjud tolk vid språksvårigheter. Dokumentera framkomna önskemål i patientjournalen. Olika kulturella och religiösa traditioner i samband med svår sjukdom och död finns beskrivna i skriften Respekt och hänsyn [8]. För mer information går det att vända sig till Svenska kyrkans företrädare eller begravningsbyråerna, som i sin tur kan vara förmedlare till andra trossamfund. Sidan 11 av 60

12 Beträffande asylsökande personer rekommenderas kontakt med migrationsverkets mottagningsenhet eller lokal representant. Det kan gälla både praktiska, kulturella, ekonomiska och/eller myndighetsfrågor. Sidan 12 av 60

13 Kapitel 4 - Kommunikation Information En person med förmåga till självbestämmande bör alltid, före någon annan, få veta sin diagnos och det som kan förutsägas om sjukdomens utveckling samt ges möjlighet att delta i alla behandlingsbeslut. Om den sjuke tillåter det bör de närstående vara med när informationen lämnas. Information till närstående är en förutsättning för deras delaktighet [12]. Framtida relationer, såväl mellan patient och närstående som mellan behandlande läkare och patient, kan skadas i de fall läkaren meddelar närstående diagnos och prognos, innan den sjuke själv blivit informerad. Vid språksvårigheter ska auktoriserad tolk erbjudas [5]. Det finns inga allmängiltiga svar på frågor om det kan vara etiskt försvarbart att förtiga sanningen eller delar av den och vem som får säga vad, hur mycket eller när. Det etiska sanningskravet innebär inte att den sjuke ska påtvingas besked som hon eller han inte har frågat efter, men direkta frågor kräver ärliga svar. Förhållningssättet bör utmärkas av följsamhet, lyhördhet, tillgänglighet och inbjudan till dialog. Dialog Att samtala om liv och död med svårt sjuka och döende är en uppgift som kräver mycket eftertanke. Den sjuke är nästan alltid i underläge. Enligt Andrén-Sandberg kan det uttryckas så här: I en dialog mellan människor gäller det inte bara att säga och göra det som man tänkt sig utan också få den man kommunicerar med att uppfatta det man säger och göra det på det sätt man tänkt sig. I samspelet med patienter är detta särskilt tydligt och det kan uttryckas som Det är inte vad du säger som är det viktiga utan vad patienten hör [13, s 8]. Den sjuke har rätt till ärlig information - på ett professionellt sätt och i lagom takt. Det kan vara svårt att även på kort sikt förutsäga förloppet av en svår sjukdom. Detta måste läkaren förklara så att hennes/hans tvekan inte tolkas som en ovilja mot att ge ärliga svar. En svår sjukdom är en process, där symtomen och hälsotillståndet växlar allt eftersom sjukdomen fortskrider. Många vet eller misstänker att de aldrig mer kan bli friska. Ett undvikande eller ofullständigt svar kan då vara värre än sanningen. Den sjuke måste förskonas från onödig smärta och ångest och få ärliga svar utan att berövas hoppet för att kunna ordna det som känns viktigt i livet. Sidan 13 av 60

14 Lästips Stolt C-M. Att möta cancerpatienter. Göteborg; Onkologiskt centrum; Beställningsadress: Onkologiskt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, GÖTEBORG. Birgegård G. Du kan väl ta och informera henne Att informera om cancer kräver både genomtänkt struktur och empati. Läkartidningen. 2002;13: Vårdplanering För att en person som befinner sig i livets slutskede ska kunna försäkras ett tryggt och värdigt omhändertagande måste vårdinsatserna samordnas på ett så bra sätt som möjligt. Vid överförande av vårdansvaret mellan olika vårdgivare måste informationsöverföringen vara tydlig. Patientens behov av palliativ vård ska klart framkomma. Om den döende önskar få vård i det egna hemmet eller i särskilt boende, bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten kunna bistå denna önskan även med kort varsel. Om den döende vårdas på sjukhus och inte önskar flytta till annan vårdform har personen rätt att i livets slut kvarstanna på vårdavdelningen. Syftet med vårdplaneringen är att skapa en helhetsbild av den sjukes situation och de insatser denne behöver för att kunna klara sig så bra som möjligt den sista tiden. Vårdplanering kan ske på sjukhus eller i hemmet. Vid vårdplaneringen bör närstående, ansvarig personal från kommunen, berörd personal från sjukhuset och primärvården delta. Planering och samverkan mellan medicinska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad individuell vårdplan där den sjukes önskemål om fortsatt vård och omsorg utgör utgångspunkten. Riktlinjer för informationsöverföring och samordnad vårdplanering finns i lokal anvisning [15]. Observera att den medicinska epikrisen liksom omvårdnadsepikrisen ska vara tillgänglig omgående för övertagande vårdgivare. Ställningstaganden och brytpunkter Inom palliativ vård är målet med all behandling att hjälpa den döende att kunna leva den tid som återstår på ett för honom eller henne så meningsfullt sätt som möjligt. Det är viktigt att vara klar över det terapeutiska målet i samband med alla former av behandling. När beslut om lämplig behandling ska fattas bör mål och nytta med behandling och biverkningar beaktas samt vikten av att inte medverka till en utdragen dödsprocess. Den palliativa vården är ofta inriktad på personer med obotbar cancer. Vid cancersjukdom är den palliativa fasen ofta tydlig. Vid andra allvarliga tillstånd är inte gränsen mellan en kronisk, svår sjukdom och en tydlig palliativ fas lika uppenbar. Ändå finns det många likheter mellan slutstadiet av en cancersjukdom och t.ex. svår hjärtsjukdom, lungsjukdom eller neurologisk sjukdom [16, 17, 18]. Det kommer en tidpunkt där tidigare livsförlängande behandling inte längre ger resultat, utan endast är plågsam för patienten, och behovet av lindrande behandling ökar. Oftast sker denna övergång successivt, ibland kommer övergången eller brytpunkten mer abrupt. Patienten, närstående och olika vårdgivare har inte sällan olika perspektiv på övergångarna och nya mål Sidan 14 av 60

15 för vården behöver ofta diskuteras och förankras hos alla berörda. Stor hänsyn bör tas till var patient och närstående befinner sig psykologiskt. Ställningstagande och överenskommelser ska vara väl dokumenterade i patientjournalen [5]. Sidan 15 av 60

16 Kapitel 5 - Omvårdnad i livets slutskede Varje människa är unik och hennes upplevelse av att närma sig döden varierar beroende på det liv hon levt och vilka erfarenheter hon har med sig. Den palliativa vårdens uppgift är att hjälpa henne att leva tills hon dör. Med det menas att erbjuda god vård och möta hennes behov vare sig de är av fysisk, psykisk, social eller andlig/existentiell art. Detta kräver lyhördhet hos alla som vårdar. Hjälpinsatserna ska överensstämma med den döendes behov, oavsett var vården sker. Miljön är betydelsefull, inte minst för de närstående. Eget rum ger förutsättning för avskildhet och ro. Det bör dessutom finnas möjligheter att ha personliga tillhörigheter omkring sig. Förhållningssätt Det är viktigt att de som vårdar enas om en gemensam grundsyn för omhändertagandet av svårt sjuka och deras närstående. Förhållningssättet kännetecknas av att se den enskilda människan i sitt sammanhang och utifrån detta helhetsperspektiv uppmärksamma de fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella behoven. En svårt sjuk och döende människa har inte obegränsat med tid och energi. Att finna en balans mellan vila och aktivitet gör att den döende mår bättre och risken för känslor av frustration och misslyckande avvärjs. Tempot ska anpassas efter förutsättningarna. Det här kräver flexibilitet. När den döende tar initiativ och vill göra något får inte rutiner eller stelbenthet lägga hinder i vägen. Det är viktigt med framförhållning och att skapa förutsättningar så att önskemål tillgodoses. Det kan skifta från att kunna lyssna på favoritmusik till att det finns tydligt ordinerade läkemedel i beredskap för att lindra förväntade symtom. Omvårdnadsbehov Döendet medför att kropp och utseende förändras [20]. De flesta upplever det smärtsamt att inte längre vara den de varit och dessutom tvingas bli alltmer beroende av andra. Självbestämmande och integritet hotas. Att hjälpa den döende att bevara sitt människovärde och sin självbild är en av de viktigaste uppgifterna vid vård i livets slutskede [5]. Mat och dryck upplevs av friska som en symbol för livet och för gemenskapen. Hos den svårt sjuke kan mat också väcka negativa känslor och upplevelser. Smakupplevelsen kan förändras och det man tidigare tyckt om kan upplevas som motbjudande. I livets slutskede handlar mat och dryck inte om att tillfredsställa näringsbehov utan att om möjligt främja välmående. För de som vill äta bör försök göras att skapa en måltid med vacker dukning, små aptitliga portioner samt lugn och ro. De som inte vill äta ska respekteras och inte trugas på mat. Det kan lätt uppstå känslor av skuld och uppgivenhet när den svårt sjuke inte längre kan äta och anhöriga kan behöva stöd för att kunna acceptera den nya situationen [21]. Sidan 16 av 60

17 När det gäller dryck ska patienten få det hon/han önskar. För patienter med sväljningsbesvär kan det ibland vara lättare att dricka om drycken görs tjockare med förtjockningsmedel. Enligt vad vi vet idag är upplevelsen av törst inte relaterad till vätskeintag hos den svårt sjuke, utan upplevelsen av törst lindras bäst genom regelbunden fuktning av munslemhinnan. Vatten i sprayflaska med eller utan citron eller vichyvatten brukar fungera bra. Närings- och läkemedelstillförsel Den svårt sjuke patienten har en förändrad ämnesomsättning som gör att hon/han inte kan ta till sig näring. Det är normalt att sluta äta och sedan även att sluta dricka. Hos patienter som inte själva styr sin vätske- och näringstillförsel, utan kanske har parenteral nutrition eller sondmatning, bör vårdaren vara observant på när det är dags att dra ner på denna tillförsel och avsluta den. Sådana tecken kan vara tilltagande illamående, kräkningar, svullnad och obehagskänslor. En patient som ligger till sängs en större del av dygnet behöver också betydligt mindre näringstillförsel än en patient som är uppegående. I takt med att patienten försämras ska läkemedelstillförseln omvärderas och preparat som inte direkt gagnar patienten ska sättas ut. Det gäller t.ex. blodtrycks- och lipidsänkande preparat. Alla tabletter sätts ut när den sjuke och döende inte längre kan svälja dem. Ofta är detta förutsägbart och en plan för lindrande parenteral medicinering bör finnas. De flesta lindrande mediciner ges med fördel subkutant och central venkateter behövs praktiskt taget aldrig. För att undvika många stick kan en perifer venkateter sättas subkutant på bröstets framsida och användas för injektioner. Den perifera venkatetern byts var femte dag eller tidigare om irritation kring venkatetern uppstår. God hygien i livets slutskede förebygger trycksår och annat lidande. Det gäller lika mycket intimhygien som vård av tänder, naglar, hår och hud. Munvård omfattar, dels att hålla munnen ren och att regelbundet fukta slemhinnan, dels att inspektera munhålan för att upptäcka sår och svampinfektioner. Tänk även på att torra läppar behöver smörjas med cerat eller mjukgörande salva. Trycksår uppkommer mycket lätt. Utöver god hudvård kan sådana problem förebyggas med avlastning och täta lägesändringar. Däremot bör inte utsatta hudpartier masseras [22]. Kuddar kan vara till god hjälp. Arbetsterapeuten kan prova ut tryckavlastande dynor för sittande i t.ex. rullstol. En sjukgymnast kan medverka med råd angående avlastning med kuddar i sängen, lämpliga rörelser för förbättrad cirkulation samt råd om förflyttningsteknik. Se lokalt vårdprogram Sårbehandling, kapitel 13 Trycksår och profylax. Förstoppning är ett obehagligt tillstånd som kan orsaka patienten ett onödigt lidande och ge obehag i form av uppblåsthet, illamående och smärta. Förstoppning bör förebyggas så att patientens avföringsvanor bibehålls så länge som möjligt. Sängen är den plats där den döende får omsorg och hjälp. Den bör vara höj- och sänkbar. Är den inte det kan den utrustas med ett speciellt underrede för att skapa sådana funktioner. Dessutom bör ryggstödet kunna regleras för att underlätta andningen. Att komplettera sängen med en tryckavlastande madrass, är ytterligare ett sätt att förebygga trycksår. Sidan 17 av 60

18 Närvaro och ömhet är lika viktigt för en döende som för vem som helst. Förmågan att uppfatta beröring är medfödd och livsviktig och kan vara den enda kontakt som står till buds. Inlevelse, fantasi och varsamma händer bidrar till att den döende känner sig värdefull och levande. Att sitta ner, vara närvarande och kanske hålla den döendes hand, kan betyda mycket. Kärlek och sexualitet är inte entydigt med sexuell aktivitet eller samlag. Ömhet och närhet är viktigt. Vårt behov av sexualitet påverkas av hälsan. Det behövs både fysisk och psykisk energi för att orka ge uttryck för dessa känslor. Den som är svårt sjuk känner sig ofta nedstämd och långt ifrån attraktiv som sexualpartner. Resultatet kan bli isolering och förnekande av sina behov av ömhet, närhet och vänskap. Ångest kan förlama lust och ork. Samlevnadsfrågor kan upplevas vara av mindre betydelse i kampen mot en svår sjukdom. Men ibland kan dödsångest ge ett ökat intresse för sex och ömhet. I en krissituation där existensen är hotad, och tvivel på meningen med livet finns, är behovet av att känna sig älskad och trygg stor. Lusten och känslorna tar inte slut vid obotlig sjukdom, men sexualiteten kanske får hitta nya vägar. Även om det sexuella samlivet inte fortsätter intill livets slutskede, ökar ofta behovet av närhet, ömhet och beröring [23]. Respektera behovet av ostördhet! Psykiska och sociala behov När en människa drabbas av livshotande sjukdom hamnar hon i kris. Det är vanligt att hon känner oro inför hur sjukdomen ska utvecklas och inför olika behandlingar. Den svårt sjuke bär ofta på en rädsla för att döendet ska vara kroppsligt plågsamt och för ensamhet och beroende av andra människor. Ofta vill hon skona sina närstående och tvärtom. Reaktionerna är normala, den sjuke är psykiskt frisk, men befinner sig i en extrem livssituation. En människa, som vet att döden är nära förestående, upplever förluster eftersom hon successivt måste lämna det som varit betydelsefullt i livet. Hon ska ta avsked av familj, vänner, arbetskamrater och andra betydelsefulla personer. I detta ingår även förlust av identitet, sexualitet, kroppsliga funktioner, oberoende och självkontroll. Tanken på att inte längre finnas med i ett socialt sammanhang kan kännas outhärdlig. Denna upplevelse förstärks om den sjuke lämnas utanför sin tidigare gemenskap. Vännerna hör kanske inte av sig som tidigare, eller känner sig osäkra inför mötet. Många är rädda för att överväldigas av sina egna känslor av sorg, förtvivlan och rädsla. Om den döende känner stöd från omgivningen underlättas anpassningen till det som håller på att ske. Närstående bör inte hålla den sjuke utanför praktiska vardagsproblem, ekonomi, planer och diskussioner. Detta kan öka känslan av utanförskap och ensamhet, och göra det svårare att nå fram till varandra [24, 28]. Alla som vårdar en döende människa bör vara lyhörda för om hon vill samtala om sina funderingar, och vara tillåtande inför känslor av alla slag. Personalen måste tillåta starka känslor och acceptera att dessa finns, och inte genast försöka trösta. Att patienten får ge uttryck för sin förtvivlan kan lindra. Allt som kan förstärka känslan av att fortfarande ha kontroll över sig själv kan vara till hjälp. Stödet innebär också att de som vårdar accepterar att patienten och de närstående är ledsna utan att försöka blunda för eller bortförklara problemet. Den främsta uppgiften för personalen är att lyssna, att uppmuntra patienten att själv formulera tankar, inte ge kloka råd. Ett professionellt förhållningssätt innebär både Sidan 18 av 60

19 förmåga till tystnad och aktivt lyssnande. Det kan också innebära symbolhandlingar som att våga se att patienten gråter, att räcka ut en näsduk. De flesta människor har ett stort behov av att sammanfatta sitt liv vid livets slut. Personal i palliativ vård kan uppmuntra patienten att berätta om sitt liv, visa fotografier, summera. Personal kan ofta, genom samtal och närvaro, lindra rädslan inför själva döendet. För att lättare kunna förstå känslor av de mest skiftande slag behöver personalen kunskap om människors olika reaktioner inför döendet och döden. Kristeori En kris är en livssituation, där tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen. För att förstå en människa i kris räcker det inte att bara se till den utlösande händelsen. Det är också viktigt att beakta individens personlighet och livshistoria liksom hennes sociala förutsättningar. Dessa inbegriper de personer som individen har i sin närhet och det stöd hon får. Hur tidigare kriser i livet hanterats har också betydelse. Under 1970-talet skapades en modell för vårdpersonal att möta människor i krissituationer. Modellen är fortfarande användbar och har, med tidig och sakkunnig hjälp, hindrat många människor från att hamna i onödig psykisk ohälsa. Krisens förlopp beskrivs med olika faser, som måste passeras - chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Faserna är en förenklad beskrivning av ett normalt krisförlopp. Alla människor reagerar olika, men följer ändå i stort sett dessa faser, när de ställs inför svåra händelser. En livshotande diagnos medför en serie av trauman under sjukdomsförloppet. De flesta människor med en livshotande sjukdom följer ovan nämnda mönster på ett tidigt stadium av sjukdomen, men krisen utvecklas sedan individuellt. Den sjuke pendlar under lång tid mellan krisens olika faser. Ofta kommer den svårt sjuke inte till någon bearbetnings- eller nyorienteringsfas. Det största hindret för genomarbetandet av den psykiska krisen är den osäkerhet/ovisshet som följer med diagnosen. Att över tid tvingas att hantera ovisshet tar vanligtvis mycket psykisk energi i anspråk, och kan liknas vid ett permanent stresstillstånd. Vid återfall i sjukdomen går patienten tillbaka i krisförloppet. I krisens akuta fas använder individen ofta omedvetna psykiska reaktionssätt, som har till uppgift att minska den svåra upplevelsen och hotet som sjukdomen innebär. Dessa reaktioner är helt naturliga och nödvändiga och kallas försvarsmekanismer. De hjälper till en början individen att hålla verkligheten ifrån sig, för att gradvis inse och orka med den nya situationen. Försvarsmekanismer är normalt att tillgripa i en krissituation [25, 26]. Möte med en människa i kris Avsätt tid. Sitt ner och visa att du tänker stanna en stund, att patienten är viktig och samtalet angeläget. En människa i akut kris kan ge ett förvirrat intryck. Det är viktigt att upprepa information och ge tid för frågor. Sidan 19 av 60

20 Tala om att det är normalt att reagera annorlunda när riktigt svåra saker inträffar. Bagatellisera inte oro och smärta. Ta vara på det friska och inge hopp. Tänk på att den sjuke har behov av att uttrycka sina tankar och känslor på sitt eget sätt. Fråga hur de närstående mår. Patient och närstående påverkar varandra och det är viktigt att alla får stöd. Lyssna! Du behöver inte säga några kloka saker, utan var uppmärksam på vad som sägs och bekräfta den sjuke/de närstående. Du behöver inte alltid göra något, men däremot är det viktigt är att vara tillgänglig. Individuella strategier inför döden Att drabbas av en svår sjukdom innebär en livskris, en gränssituation där ett ställningstagande måste ske till de stora frågorna i livet. Den kris som aktiveras är i grunden djup och existentiell, och de frågor som aktualiseras är av existentiell karaktär. De handlar om liv och död, om själva existensen. Varje människa är unik. När en människa drabbas av svår sjukdom och är döende fortsätter hon att vara en unik individ med sin unika livshistoria, sina erfarenheter och mål med livet. En allvarlig sjukdom får sin betydelse i individens livssammanhang och sjukdomen måste ges en innebörd utifrån detta för att livet ska bli uthärdligt att leva. På senare år har kristeorin utvecklats och vi har idag större respekt för att människor har olika sätt att hantera livssvårigheter. Många, men inte alla, försonas med sin situation, men innan dess söker de på olika sätt skydda sig - de försöker hitta strategier för ett liv i förändring. Att desavuera (omforma, skapa hopp) kan vara ett användbart sätt att hantera vardagen och vetskapen om att livet håller på att ta slut. Den sjuke förändrar innebörden i den svåra situationen eller undviker att tala om det svåra för att få vila i sinnet och överleva mentalt. Hon uttrycker sig positivt om sin situation trots att vet om hur svårt sjuk hon är, men orkar för stunden inte tala om det. Som personal kan osäkerhet uppstå på om den sjuke betraktar verkligheten i ett mer fördelaktigt perspektiv för att bemästra den svåra situationen. Detta behöver inte ses som ett förnekande, utan istället värjer den sjuke sig mot det svåra genom att skapa en positiv illusion. Mötet med den sjuke kräver en ödmjukhet och respekt inför hur hon själv bedömer sin belägenhet och vilka individuella strategier hon använder sig av [28]. Det har även uppmärksammats att det är kvinnans reaktioner i en krissituation som har kommit att bli norm. Generellt sett använder mannen sig mer av fysiskt utagerande, fysisk aktivitet, sexuell aktivitet och humor som copingstrategier [29]. Coping För att bättre illustrera det ofta mer långdragna förloppet vid livshotande sjukdom och skilja det från det akuta krisförloppet, kan den s.k. copingteorin användas. Coping kan definieras som de ansträngningar som individen gör för att bemästra de påfrestningar som den stressfyllda situationen ger upphov till. I den ansträngningen spelar tankar, känslor och handlingar en viktig roll. Sidan 20 av 60

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Lokal handlingsplan för vårdpersonal inom hälsooch sjukvården i KOLA- området; Alingsås lasarett, Primärvården, Alingsås kommun, Herrljunga kommun, Lerums kommun och Vårgårda

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för patient och närstående inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för patient och närstående inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för patient och närstående inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Det lokala vårdprogrammet för Palliativ vård i livets slut (patient och närstående)

Läs mer

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram

Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram 20131206 Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten Handlingsprogram Handlingsprogrammet Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten, andra upplagan, är reviderat under hösten 2013.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Patientens möjlighet att bestämma över sin död 1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens

Läs mer

Palliativ vård ser hela patienten

Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt,

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer