Palliativ vård i livets slut

Transkript

1 Palliativ vård i livets slut Lokal handlingsplan för vårdpersonal inom hälsooch sjukvården i KOLA- området; Alingsås lasarett, Primärvården, Alingsås kommun, Herrljunga kommun, Lerums kommun och Vårgårda kommun Antagen av KOLA,

2 Innehållsförteckning: Bakgrund...2 Syfte...2 Arbetsgrupp...2 Palliativ vård, vård i livets slut...3 Palliativa sjukdomsprocessen...3 Palliativa vårdens fyra hörnstenar...3 Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut...3 Omvårdnad i livets slutskede...3 Fysiska behov...4 Psykosociala behov...5 Extra psykosocialt stöd...5 Andliga/existentiella behov...5 Etiska, kulturella och etniska aspekter...5 Palliativa vårdförloppet...6 Palliativa vårdförloppet relaterat till vårdbehov...6 Vårdplanering...7 Öppen retur...8 Palliativa teamet, Alingsås lasarett...8 Palliativa teamets läkemedelslistor...8 Kriterier för remiss till palliativa teamet...9 Palliativ vård i primärvården...9 Palliativ vård i kommunal hälso- och sjukvård...9 Kvalitetsuppföljning...10 Kvalitetsuppföljning på individnivå...10 Kriterier på ett värdigt döende...10 Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå...10 Svenska Palliativregistret...10 Länkförteckning...12 Bilagor

3 PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT LOKAL HANDLINGSPLAN Bakgrund Vårdsamverkansgruppen KOLA, med representanter från kommunerna, primärvården och Alingsås lasarett gav ett uppdrag till en arbetsgrupp, att utarbeta en lokal handlingsplan för palliativ vård i livets slut. Uppdraget gavs till nedanstående personer som bildade en arbetsgrupp. Syfte Att utveckla och säkerställa ett bra omhändertagande av patienter i behov av palliativ vård mellan alla vårdnivåer: Alingsås lasarett, Primärvården i MittenÄlvsborg samt kommunal hälso- och sjukvård i Alingsås, Herrljunga, Lerum och Vårgårda. Arbetsgrupp Kontaktperson och sammankallande: Ann-Christine Lundholm Smärtsjuksköterska Alingsås lasarett Alingsås tfn Epost: ann-christine.lundholm@vgregion.se Övriga representanter: Annika Lilienberg Anna Frödell Barbro Svensson Lise-Lotte Rotter-Johansson Per Studahl Sjuksköterska, Alingsås kommun Sjuksköterska, Lerums kommun Distriktssköterska, Vårgårda kommun Sjuksköterska, Herrljunga kommun Distriktsläkare, Primärvården Adjungerande representanter: Maj Broberg Sjuksköterska, Alingsås lasarett, avd. 6 Camilla Naurin Sjuksköterska, Alingsås lasarett, avd. 7 Jerry Dahlberg Överläkare, Palliativa teamet Gunnel Wessbo MAS, Herrljunga kommun 2

4 Palliativ vård, vård i livets slut. Vård och omsorg i livets slutskede benämns palliativ vård. Det är en aktiv helhetsvård i ett skede när det saknas möjligheter att bota patienten. Målet är att ge bästa lindrande vård och behandling och förebygga plågsamma symtom så långt som det är möjligt. Palliativ vård ges utifrån den sjukes behov och önskemål oberoende av vem som är vårdgivare. Den palliativa vården indelas i olika faser. En tidig fas som är lång, en sen fas som är kort och kan omfatta dagar, veckor eller någon månad. Innehållet i denna lokala handlingsplan berör den sena fasen och utgår från det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för personal inom hälsooch sjukvården i södra Älvsborg Palliativa sjukdomsprocessen Sjukdomsprocessens fortskridande karaktäriseras av att tillståndet är: obotligt symtomgivande, ibland med snabbt växlande intensitet i sitt skede framåtskridande med en överskådlig förväntad tid till död Palliativa vårdens fyra hörnstenar Symtomlindring Teamarbete Relation/kommunikation Närståendestöd Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut Palliativ vård och behandling skall erbjudas alla med obotbar symtomgivande sjukdom, oavsett ålder och där den förväntade överlevnaden är kort. Det är viktigt att den sjuke själv, så långt det är möjligt få välja var han/hon vill vårdas och dö. En förutsättning för att kunna välja det egna hemmet, är om behov uppkommer, att det finns tillgång till en trygghetsplats s.k. öppen retur. Se kapitel, Kriterier för öppen retur. Omvårdnad i livets slutskede Varje människa är unik och hennes syn på döden varierar beroende på vilka erfarenheter hon har och det liv hon levt. Den palliativa vårdens uppgift är att hjälpa henne leva tills hon dör. Detta kräver lyhördhet hos alla som vårdar att kunna i dialog med patient och närstående ta del av upplevelsen av sjukdom och dess inverkan på det dagliga livet. Hjälpinsatserna ska överensstämma med den döende människans behov, oavsett om vård ges på sjukhus, i hemmet eller på särskilt boende. När en människa i livets slut tar initiativ och vill ta sig för något, får inte rutiner eller stelbenthet vara ett hinder. Idag orkar hon men imorgon kan det vara för sent. Detta innebär tidiga, samordnade insatser kring rehabilitering av funktionshinder orsakade av sjukdom. 3

5 Fysiska behov Mat och dryck har inte längre till syfte att täcka näringsbehov utan att främja välbefinnande. När kroppen förbereder sig för att dö minskar både aptit och hunger. För de som vill äta bör försök göras att skapa en måltid med en vacker dukning, små portioner i lugn och ro. Har näringsdrycker inte tidigare använts finns det ofta ingen anledning att börja med det i den sena palliativa fasen. Döende som inte vill äta och dricka ska få lov att vara ifred. God munvård flera gånger per timma lindrar törst. Vätska och näring via infusion eller sond finns det sällan ett behov av. Beslut fattas av läkare. Den vätska som ges kommer inte kroppen tillgodo utan vätskan ger svullnad i kroppen och vätska i lungorna. Det är mycket viktigt med information och att en dialog förs med patient och närstående, vilket skall dokumenteras i patientjournal. På Alingsås lasarett finns det tillgång till dietist som kan ge råd. Dietisten ingår i det palliativa teamet. Munvård omfattar att hålla munnen ren och regelbundet fukta slemhinnan. Inspektera munslemhinnan för att upptäcka sår och svampinfektioner. Smörj torra läppar. Trycksår uppkommer mycket lätt. En god hygien, avlastning och lägesändringar kan förebygga trycksår och annat lidande. Se lokalt vårdprogram Sårbehandling. Lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Närhet och ömhet. Förmågan att uppfatta beröring är medfödd och livsviktig. Att sitta ner, att vara närvarande och kanske hålla den döendes hand kan betyda mycket. Närhet, ömhet, beröring, att känna sig älskad och trygg betyder mycket när livet är hotat. Respektera även behovet av ostördhet. Symtomlindring. Syftet med symtomlindring är att förbättra livskvalitet. Målet är att lindra och/eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Att lyssna, vara lyhörd och att försöka förstå patientens upplevelser är nödvändiga delar för en god symtomlindring. Symtomlindringen får inte bli rutinmässig utan skall utgå från den sjukes behov. Vanliga symtom hos patienter i livets slut är smärta, aptitlöshet, illamående, sömnlöshet, andnöd, förstoppning, nedstämdhet och förvirring. Under de sista dygnen dominerar förvirring, nedsatt vakenhet, oro och rosslande andning. När det gäller smärta har alla rätt till smärtlindring, vid problem kontakta smärtteamet Alingsås lasarett för råd och stöd. Smärtteamet ingår i det palliativa teamet. För symtomlindring vid palliativ vård hänvisas till länkar: Symtomlindring, kapitel 6, Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Symptomlindringskompendium palliativ vård 4

6 Psykosociala behov De som vårdar en döende människa måste vara lyhörda för om han/hon vill samtala om sina funderingar. Många vill i livets slutskede sammanfatta sitt liv för någon. Den döende människan vill kanske dela sina tankar med någon som är van vid och tillåter samtal om liv och död. Det handlar inte om att samtal om sådant som personen egentligen inte vill tala om, utan syftet är att stödja och att bearbeta händelser i livet. Extra psykosocialt stöd Riskfaktorer som teamet runt patienten bör uppmärksamma: Ensamstående utan eller med få sociala kontakter Familjer med minderåriga barn Tidigare dödsfall i familjen Arbetslöshet och/eller ekonomiska bekymmer Invandrarbakgrund Patienter med en psykiatrisk diagnos Droger/alkoholproblem När information ges i den palliativa vårdens olika faser, se sid. 6 Erbjud kuratorskontakt i ett tidigt stadium i sjukdomsprocessen och/eller då sjukdomen övergår i ett palliativt skede. Kontakt med närstående är viktigt. Kurator kan ge stöd till närstående efter dödsfallet. Kurator kan också vara behjälplig när det gäller socialförsäkringsfrågor och fondmedel. Kuratorer finns inom primärvården och på Alingsås lasarett vid kirurg- och medicinkliniken. Kurator ingår också i det palliativa teamet. Andliga/existentiella behov Existentiella frågor om livets mening, om skuld, om kärlek, om lidande och döden är allmänmänskliga. Om den döende vill dela sina tankar är syftet att lyssna och stödja. Viktigt är att ge tid och utrymme åt samtalet och att få tala ostört. Relationen är präglad av förtroende. Ibland kan särskilda insatser behövas, erbjud kontakt med företrädare för kyrka, samfund eller religion som den döende tillhör. Sjukhuskyrkan på Alingsås lasarett har kunskap om kontaktvägar till olika kulturer och deras traditioner. Etiska, kulturella och etniska aspekter Vårdarbetet utgår från den humanistiska människosynens värderingar, att alla människor har lika värde. Enligt prioriteringsutredningens slutbetänkande är palliativ vård prioritet ett. I vår allt mer mångkulturella samhälle ställs nya krav på hälso- och sjukvården. När människan har en begränsad tid att leva blir den egna kulturen och identiteten mycket viktigt. Vissa frågeställningar behöver belysas: Den sjukes tro och traditioner Föreställningar och tankar kring sin sjukdom Familjerelationer, språk och kommunikation Kulturella och/ eller religiösa traditioner, eventuella tabun som kan påverka sjukdomsförloppet 5

7 Erbjud tolk vid språksvårigheter för att undvika missförstånd. Dokumentera behov och önskemål i patientjournal Palliativa vårdförloppet Det palliativa vårdförloppet är en process över tid och är vid cancersjukdom något enklare att fastställa. Förloppet delas ofta in i två brytpunkter. För att kunna ge en god vård- och omsorg är det viktigt att synliggöra och identifiera de patienter som är i behov av palliativ vård. Första brytpunkten, tidig palliativ fas är övergången från botande och kurativ behandling till palliativ vård. Det är den gräns där vården ändrar inriktning och mål. En medicinsk bedömning görs. Det finns goda chanser till livsförlängande behandling samt att lindra symtom och bibehålla god livskvalitet. Den andra brytpunkten, sen palliativ fas innebär att livsförlängande behandling inte längre har effekt, den avbryts. Målet är att ge bästa möjliga symtomlindring och en så god livskvalitet som möjligt. Varje beslut ska ske i dialog med patient och närstående. Dokumentera i patientjournalen att vården nu är palliativ och att information har givits. Praktiska råd för läkare på lasarettet vid övergång till sen palliativ fas: Patientansvarig läkare gör en medicinsk bedömning, ger information och har en dialog med patient och närstående med beslut om vård, behandling och vårdsamverkan. I journalen noteras planerade åtgärder och vilken information som givits till patient och närstående Se över läkemedelsbehandling och dokumentera ordinationer Utsättning av behandling som inte längre gagnar patientens livskvalitet Inventera behovsläkemedel, många symptom har en förutsägbarhet i detta skede Dokumentera beslut om att avstå från HLR Öppen retur skall erbjudas, information till patient/närstående, se kapitel Kriterier för öppen retur Ev. remiss till det palliativa teamet Praktiska råd för sjuksköterska på lasarettet vid övergång till sen palliativ fas: Patientansvarig sjuksköterska ser över patientens behov och önskemål Kuratorskontakt? Vårdplanering, se kapitel vårdplanering Palliativa vårdförloppet relaterat till vårdbehov Hos en tredjedel av döende patienter kännetecknas det av ett mer stillsamt förlopp på grund av hög ålder och ofta förenat med flera diagnoser. Förloppet är mer utdraget i tid och det är många gånger svårt att urskilja någon tydlig brytpunkt. Vårdbehovet tillgodoses i det egna boendet eller i särskilt boende med insatser från kommunal hälso- och sjukvård och primärvårdsläkare. Den andra tredjedelen kännetecknas av ett mer varierat vårdbehov. Patienten klarar sig bra i det egna hemmet eller i särskilt boende men kan vid tillfällen av försämring kräva en period av insatser från slutenvården. Exempel kan vara vid kronisk obstruktiv lungsjukdom eller hjärtsvikt. Den sista tredjedelen kännetecknas av ett snabbt framåtskridande förlopp, oftast finns tydliga brytpunkter t.ex. vid cancersjukdom. Symtomutvecklingen är i stort sett förutsägbar som smärta, andfåddhet och illamående. Intensiteten kan växla snabbt och kräva omfattande 6

8 vårdinsatser oftast i samverkan med kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och palliativt team. Patienten vårdas i det egna hemmet eller på särskilt boende. Vid behov kan vård behöva ges inom slutenvården. Se kapitel om öppen retur. Vårdplanering För att en person som befinner sig i livets slutskede ska kunna försäkras ett tryggt och värdigt omhändertagande måste vårdinsatserna samordnas på ett så bra sätt som möjligt. Vid överförande av vårdansvaret mellan olika vårdgivare måste informationsöverföringen vara tydlig. Patientens behov av palliativ vård ska klart framkomma. Om den döende önskar att vårdas i det egna hemmet eller i särskilt boende, bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten kunna bistå denna önskan även med kort varsel. Om den döende vårdas på sjukhus och inte önskar flytta till annan vårdform har personen rätt att i livets slut kvarstanna på vårdavdelningen. Syftet med vårdplaneringen är att skapa en helhetsbild av den sjukes situation och de insatser denne behöver för att kunna klara sig så bra som möjligt den sista tiden. Vårdplanering kan ske på sjukhus eller i hemmet. Vid vårdplaneringen kan närstående, ansvarig personal från kommunen, berörd personal från sjukhuset och primärvården delta. Planering och samverkan mellan medicinska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad individuell vårdplan där den sjukes önskemål om fortsatt vård och omsorg utgör utgångspunkten. Observera att den medicinska epikrisen liksom omvårdnadsepikrisen ska vara tillgänglig omgående för övertagande vårdgivare. Riktlinjer för informationsöverföring och samordnad vårdplanering finns i lokal anvisning, Informationsöverföring och samordnad vårdplanering samt i Modell för vårdplaneringsteam förbättrad samordnad vårdplanering mellan Alingsås lasarett, Primärvården och kommunerna i MittenÄlvsborg. Praktiska råd inför vårdplanering och utskrivning från lasarettet: Patientansvarig läkare informerar distriktsläkare via telefonsamtal eller remiss (inte kopia för kännedom). Remissen ska innehålla viktig information om patienten samt definiera övertagande läkarens ansvar Vårdplaneringsprocessen startas med faxning till annan vårdgivare enligt lokal anvisning Information ges till patient och närstående om innebörden av vårdplanering. Broschyren Information till dig som är patient/ anhörig lämnas Minimera om möjligt antalet vid vårdplaneringen närvarande representanter från lasarettet och kommunen Vid telefonvårdplanering faxas vårdplan till kommunen/primärvården för justering Vid vårdplanering: Vårdplan upprättas som ska ge en samlad bild av patientens behov av fortsatt vård och omsorg. Behov av medicinska- och sociala insatser gås igenom. Eventuellt behov av hjälpmedel och insatser från arbetsterapeut och sjukgymnast uppmärksammas. Vid utskrivning: Omvårdnadsepikris och läkemedelslista med ordinationer medskickas. Läkemedel medskickas det antal dagar som överenskommits vid vårdplanering. Recept ska vara uttagna innan hemgång. Se även bilaga 1; Checklista inför vårdplanering och utskrivning från Alingsås lasarett. 7

9 Öppen retur S.k. öppen retur gäller vid behov av inläggning till den vårdavdelning där patienten tidigare har vårdats utan att behöva passera akutmottagningen. Detta förutsätter en i förväg tydlig överenskommelse mellan patient och vårdgivare. Efter en individuell läkarbedömning kan öppen retur erbjudas i tidig palliativ fas. Öppen retur gäller för människor som befinner sig i sen palliativ fas oavsett diagnos eller om den döende är inskriven i ett palliativt team. Om vård givits på annat sjukhus kan öppen retur erbjudas till kirurg- och medicinkliniken på Alingsås lasarett om patienten är inskriven i palliativa teamet och är i sen palliativ fas. Följande gäller: Kontakt tas av palliativa teamet med ansvarig läkare på respektive avdelning som beslutar om öppen retur I dessa fall ser teamet till att information ges till patient och närstående och att dokumentation finns tillgänglig i aktuell pärm på vårdavdelningen När patient med öppen retur kommer till vårdavdelning, ta del av: Palliativa teamets dokumentation, där uppdaterad information finns lätt tillgänglig Palliativa teamets egna utarbetade läkemedelslistor Information och dokumentation från annan vårdgivare Meddela palliativa teamet: Att patienten blivit inlagd Om och när vårdplanering skall ske. Teamet deltar i vårdplanering efter önskemål inför utskrivning Medicinsk- och omvårdnadsepikris skickas till teamet Palliativa teamet, Alingsås lasarett I teamet ingår läkare, sjuksköterskor, smärtsjuksköterska, kurator, dietist och kontaktpersoner inom rehabilitering. Sjukhusprästen ingår som resursperson. Palliativa teamets inriktning är att knyta ihop vården på lasarett, i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Efter behov och överenskommelse görs hembesök hos patienten. Teamets arbetssätt syftar till att ge en god lindrande vård i slutskedet av en svår sjukdom. Detta sker genom att möta patientens behov som utgörs av såväl fysisk, psykisk, social som existentiell art. Teamet utgör en stödfunktion för patient, närstående och vårdpersonal. Genom att fungera som en resurs för rådgivning och utbildning knyts olika vårdgivare samman i ett samarbete. Palliativa teamets läkemedelslistor För att upprätthålla en medicinsk säkerhet och för att kunna tillmötesgå anslutna patienters särskilda behov, har ett flertal läkemedelslistor utvecklats som gäller för patienter anslutna till palliativa teamet. Se bilaga 2 och Läkemedelslista Listans syfte är att vara uppdaterad och integrerad med tidigare vårdgivare, som klinik på annat sjukhus, Alingsås lasarett, primärvård och kommun. 8

10 2. Trygghetsordinationer Läkemedelslista med ordinationer för symtom som är vanligt förekommande vid livets slut. Ordinationerna är anpassade till kommunens akutläkemedelsförråd och den utvidgade listan. Se: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd 3. Schema för behandling med Betapred Tre listor finns, en för tablettbehandling, en för injektionsbehandling och en för särskild ordination. 4. Betapredschema vid symptomgivande hjärntumör Kriterier för remiss till palliativa teamet Obotbar sjukdom med förväntad begränsad överlevnad Patienten skall vara informerad om sjukdomens prognos och remittering till palliativa teamet Definierat behov av palliativa insatser Över 18 år Läkarremiss. Remiss finns att hämta LIWA:s hemsida under blanketter och mallar För primärvården finns remissen i Proofdocs dokumentdel Observera att ansvaret för patienten kvarstår hos inremitterande läkare tills bekräftelse på att behandlingsansvaret övertagits. Lämpligen i ett remissvar på sedvanligt sätt. Palliativ vård i primärvården Patientansvarig läkare Gör en medicinsk bedömning, ger information och har dialog med patient och närstående om att vården är palliativ. Detta dokumenteras i patientjournalen. Avslutar medicinska insatser som inte längre gagnar patienten. Lindrar symtom. Tänker på vid behovs ordinationer mot till exempel smärta, illamående, ångest och oro. Inom kommunal hälso- och sjukvård finns ett akut läkemedelsförråd med basala läkemedel samt en utvidgad lista för mer speciella läkemedel. Se: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd. Palliativ vård i kommunal hälso- och sjukvård För att vården i livets slutskede skall bli trygg och värdig måste vårdinsatserna samordnas på ett optimalt sätt. Planering och samverkan av medicinska, psykologiska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad individuell vårdplan, där den enskildes önskemål om vården utgör utgångspunkten. Vård i livets slutskede bygger ofta på insatser från närstående. Det är därför viktigt att utformningen av vården sker i samverkan med närstående. Tänk på att patient och närstående bör ha tillgång till aktuella telefonnummer till hemsjukvården. Trygghetslarm rekommenderas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Utarbetar en individuell vårdplan enligt VIPS sökordsmodell 9

11 Samordnar omvårdnadsinsatser Arbetsterapeut/sjukgymnast Ser över hjälpmedelsbehovet i patientens bostad, exempelvis; hygien- och förflyttningshjälpmedel, hemsjukvårdssäng Biståndshandläggare Behovsbedömer insatser enligt socialtjänstlagen Närståendestöd Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning på individnivå Den enskilde patientens vårdkvalitet kan bedömas utifrån tre viktiga principer; analys, behandling och utvärdering. Principerna finns angivna i Socialstyrelsens förslag till övergripande kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård i kapitlet om palliativ vård, se länkförteckning. Principerna bör följas oavsett problemets art även när det gäller symtombehandling. Det är nödvändigt att insatt behandling kontinuerligt utvärderas och dokumenteras. En mer övergripande utvärdering kan ske genom riktad uppföljning av t.ex. smärtskattning. Kriterier på ett värdigt döende Nedanstående frågeställningar har vidareutvecklats till de sex S:en. En tillämpning av de sex S:en från planering till utvärdering kan vara en modell att kvalitetssäkra vården av döende. De sex S:en är: 1. Fick personen en adekvat symtomlindring? 2. Hur självständigt kunde personen leva till slutet? 3. Kunde personen bevara viktiga sociala relationer? 4. Avled personen med acceptabel självbild? 5. Upplevde personen en känsla av syntes och sammanhang i sitt liv? 6. Var personen beredd att dö samtycke? För utförlig information angående kvalitetsuppföljning och de sex S:en hänvisas till det lokala vårdprogrammet. Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå Hur ser det ut i praktiken? Fungerar det? Hur är det på den enhet jag arbetar på? Kan man jämföra min enhet med andra enheter? Uppfyller vår verksamhet de kriterier som fastställts av Socialstyrelsen gällande för god palliativ vård? Kan jag som uppdragsgivare, chef eller på annat sätt ansvarig få reda på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra på respektive verksamhet? Kan man mäta god palliativ vård? Svenska Palliativregistret År 2004 upprättades ett nationellt kvalitetsregister, Svenska Palliativregistret. Intentionen är att möjliggöra en systematisk och kontinuerlig utveckling av den palliativa vården och omsorgen. Grundprincipen är att registrera vårdinnehåll som avspeglar centrala områden för god vård i livets slutskede. 10

12 Registrets huvudsyfte är: att medverka till att alla människor i behov av palliativ vård i livets slutskede får tillgång till ett likvärdigt och optimerat vårdinnehåll oavsett var i landet man vårdas och oavsett vem som vårdar. Ett antal kvalitetsvariabler har valts ut: Information, kommunikation och delaktighet Symtomlindring Närståendestöd Teamarbete Valfrihet och självbestämmande Den enhet som har hälso- och sjukvårdsansvar, vårdplatsen/sängen där patienten avlider, skall registrera. Det kan vara på en avdelning på lasarettet, korttidsboende, särskilt boende eller i hemsjukvården. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att registrera när patienten har avlidit. Motivet är att sjuksköterskan känner till omständigheterna bäst och har lättast för att fylla i svaren utan tidskrävande efterforskningar som lätt kan bli fallet om en annan person har hand om all registrering. Planering pågår för att avdelningarna på Alingsås lasarett och kommunerna i KOLA området skall ansluta sig till det palliativa registret. För övrigt se 11

13 Länkförteckning Vårdprogram Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg: Onkologiskt centrum: Understödjande cancervård/supportive care. Vuxna patienter i västra sjukvårdsregionen 2005: Lokal anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering: 19%20informations%c3%b6verf%c3%b6ring%20original.pdf?epslanguage=sv Kvalitetssäkring Socialstyrelsen. Förslag till övergripande kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården: Svenska palliativregistret: Symptomlindring Symptomlindringskompendium vid palliativ vård av överläkare Eva Thornberg, SÄS Borås: aspx Tumörrelaterad smärta enligt Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vårdprogram 2006: Akutläkemedelsförråd Akutläkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd LIWA Alingsås lasarett intranet/pm och anvisningar Lokalt PM Smärtlindring/Extrados opioid vid genombrottsmärta vid behandling med Durogesic/matrifen-plåster Lokalt PM Smärtlindring/Ekvipotenta dygnsdoser starka opioider 12

14 Bilagor 1. Checklista inför vårdplanering och utskrivning från Alingsås Lasarett 2. Läkemedelslista 3. Trygghetsordinationer för palliativ vård 13

15