Palliativ vård i livets slut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård i livets slut"

Transkript

1 Palliativ vård i livets slut Lokal handlingsplan för vårdpersonal inom hälsooch sjukvården i KOLA- området; Alingsås lasarett, Primärvården, Alingsås kommun, Herrljunga kommun, Lerums kommun och Vårgårda kommun Antagen av KOLA,

2 Innehållsförteckning: Bakgrund...2 Syfte...2 Arbetsgrupp...2 Palliativ vård, vård i livets slut...3 Palliativa sjukdomsprocessen...3 Palliativa vårdens fyra hörnstenar...3 Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut...3 Omvårdnad i livets slutskede...3 Fysiska behov...4 Psykosociala behov...5 Extra psykosocialt stöd...5 Andliga/existentiella behov...5 Etiska, kulturella och etniska aspekter...5 Palliativa vårdförloppet...6 Palliativa vårdförloppet relaterat till vårdbehov...6 Vårdplanering...7 Öppen retur...8 Palliativa teamet, Alingsås lasarett...8 Palliativa teamets läkemedelslistor...8 Kriterier för remiss till palliativa teamet...9 Palliativ vård i primärvården...9 Palliativ vård i kommunal hälso- och sjukvård...9 Kvalitetsuppföljning...10 Kvalitetsuppföljning på individnivå...10 Kriterier på ett värdigt döende...10 Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå...10 Svenska Palliativregistret...10 Länkförteckning...12 Bilagor

3 PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT LOKAL HANDLINGSPLAN Bakgrund Vårdsamverkansgruppen KOLA, med representanter från kommunerna, primärvården och Alingsås lasarett gav ett uppdrag till en arbetsgrupp, att utarbeta en lokal handlingsplan för palliativ vård i livets slut. Uppdraget gavs till nedanstående personer som bildade en arbetsgrupp. Syfte Att utveckla och säkerställa ett bra omhändertagande av patienter i behov av palliativ vård mellan alla vårdnivåer: Alingsås lasarett, Primärvården i MittenÄlvsborg samt kommunal hälso- och sjukvård i Alingsås, Herrljunga, Lerum och Vårgårda. Arbetsgrupp Kontaktperson och sammankallande: Ann-Christine Lundholm Smärtsjuksköterska Alingsås lasarett Alingsås tfn Epost: Övriga representanter: Annika Lilienberg Anna Frödell Barbro Svensson Lise-Lotte Rotter-Johansson Per Studahl Sjuksköterska, Alingsås kommun Sjuksköterska, Lerums kommun Distriktssköterska, Vårgårda kommun Sjuksköterska, Herrljunga kommun Distriktsläkare, Primärvården Adjungerande representanter: Maj Broberg Sjuksköterska, Alingsås lasarett, avd. 6 Camilla Naurin Sjuksköterska, Alingsås lasarett, avd. 7 Jerry Dahlberg Överläkare, Palliativa teamet Gunnel Wessbo MAS, Herrljunga kommun 2

4 Palliativ vård, vård i livets slut. Vård och omsorg i livets slutskede benämns palliativ vård. Det är en aktiv helhetsvård i ett skede när det saknas möjligheter att bota patienten. Målet är att ge bästa lindrande vård och behandling och förebygga plågsamma symtom så långt som det är möjligt. Palliativ vård ges utifrån den sjukes behov och önskemål oberoende av vem som är vårdgivare. Den palliativa vården indelas i olika faser. En tidig fas som är lång, en sen fas som är kort och kan omfatta dagar, veckor eller någon månad. Innehållet i denna lokala handlingsplan berör den sena fasen och utgår från det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för personal inom hälsooch sjukvården i södra Älvsborg Palliativa sjukdomsprocessen Sjukdomsprocessens fortskridande karaktäriseras av att tillståndet är: obotligt symtomgivande, ibland med snabbt växlande intensitet i sitt skede framåtskridande med en överskådlig förväntad tid till död Palliativa vårdens fyra hörnstenar Symtomlindring Teamarbete Relation/kommunikation Närståendestöd Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut Palliativ vård och behandling skall erbjudas alla med obotbar symtomgivande sjukdom, oavsett ålder och där den förväntade överlevnaden är kort. Det är viktigt att den sjuke själv, så långt det är möjligt få välja var han/hon vill vårdas och dö. En förutsättning för att kunna välja det egna hemmet, är om behov uppkommer, att det finns tillgång till en trygghetsplats s.k. öppen retur. Se kapitel, Kriterier för öppen retur. Omvårdnad i livets slutskede Varje människa är unik och hennes syn på döden varierar beroende på vilka erfarenheter hon har och det liv hon levt. Den palliativa vårdens uppgift är att hjälpa henne leva tills hon dör. Detta kräver lyhördhet hos alla som vårdar att kunna i dialog med patient och närstående ta del av upplevelsen av sjukdom och dess inverkan på det dagliga livet. Hjälpinsatserna ska överensstämma med den döende människans behov, oavsett om vård ges på sjukhus, i hemmet eller på särskilt boende. När en människa i livets slut tar initiativ och vill ta sig för något, får inte rutiner eller stelbenthet vara ett hinder. Idag orkar hon men imorgon kan det vara för sent. Detta innebär tidiga, samordnade insatser kring rehabilitering av funktionshinder orsakade av sjukdom. 3

5 Fysiska behov Mat och dryck har inte längre till syfte att täcka näringsbehov utan att främja välbefinnande. När kroppen förbereder sig för att dö minskar både aptit och hunger. För de som vill äta bör försök göras att skapa en måltid med en vacker dukning, små portioner i lugn och ro. Har näringsdrycker inte tidigare använts finns det ofta ingen anledning att börja med det i den sena palliativa fasen. Döende som inte vill äta och dricka ska få lov att vara ifred. God munvård flera gånger per timma lindrar törst. Vätska och näring via infusion eller sond finns det sällan ett behov av. Beslut fattas av läkare. Den vätska som ges kommer inte kroppen tillgodo utan vätskan ger svullnad i kroppen och vätska i lungorna. Det är mycket viktigt med information och att en dialog förs med patient och närstående, vilket skall dokumenteras i patientjournal. På Alingsås lasarett finns det tillgång till dietist som kan ge råd. Dietisten ingår i det palliativa teamet. Munvård omfattar att hålla munnen ren och regelbundet fukta slemhinnan. Inspektera munslemhinnan för att upptäcka sår och svampinfektioner. Smörj torra läppar. Trycksår uppkommer mycket lätt. En god hygien, avlastning och lägesändringar kan förebygga trycksår och annat lidande. Se lokalt vårdprogram Sårbehandling. Lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Närhet och ömhet. Förmågan att uppfatta beröring är medfödd och livsviktig. Att sitta ner, att vara närvarande och kanske hålla den döendes hand kan betyda mycket. Närhet, ömhet, beröring, att känna sig älskad och trygg betyder mycket när livet är hotat. Respektera även behovet av ostördhet. Symtomlindring. Syftet med symtomlindring är att förbättra livskvalitet. Målet är att lindra och/eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Att lyssna, vara lyhörd och att försöka förstå patientens upplevelser är nödvändiga delar för en god symtomlindring. Symtomlindringen får inte bli rutinmässig utan skall utgå från den sjukes behov. Vanliga symtom hos patienter i livets slut är smärta, aptitlöshet, illamående, sömnlöshet, andnöd, förstoppning, nedstämdhet och förvirring. Under de sista dygnen dominerar förvirring, nedsatt vakenhet, oro och rosslande andning. När det gäller smärta har alla rätt till smärtlindring, vid problem kontakta smärtteamet Alingsås lasarett för råd och stöd. Smärtteamet ingår i det palliativa teamet. För symtomlindring vid palliativ vård hänvisas till länkar: Symtomlindring, kapitel 6, Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Symptomlindringskompendium palliativ vård 4

6 Psykosociala behov De som vårdar en döende människa måste vara lyhörda för om han/hon vill samtala om sina funderingar. Många vill i livets slutskede sammanfatta sitt liv för någon. Den döende människan vill kanske dela sina tankar med någon som är van vid och tillåter samtal om liv och död. Det handlar inte om att samtal om sådant som personen egentligen inte vill tala om, utan syftet är att stödja och att bearbeta händelser i livet. Extra psykosocialt stöd Riskfaktorer som teamet runt patienten bör uppmärksamma: Ensamstående utan eller med få sociala kontakter Familjer med minderåriga barn Tidigare dödsfall i familjen Arbetslöshet och/eller ekonomiska bekymmer Invandrarbakgrund Patienter med en psykiatrisk diagnos Droger/alkoholproblem När information ges i den palliativa vårdens olika faser, se sid. 6 Erbjud kuratorskontakt i ett tidigt stadium i sjukdomsprocessen och/eller då sjukdomen övergår i ett palliativt skede. Kontakt med närstående är viktigt. Kurator kan ge stöd till närstående efter dödsfallet. Kurator kan också vara behjälplig när det gäller socialförsäkringsfrågor och fondmedel. Kuratorer finns inom primärvården och på Alingsås lasarett vid kirurg- och medicinkliniken. Kurator ingår också i det palliativa teamet. Andliga/existentiella behov Existentiella frågor om livets mening, om skuld, om kärlek, om lidande och döden är allmänmänskliga. Om den döende vill dela sina tankar är syftet att lyssna och stödja. Viktigt är att ge tid och utrymme åt samtalet och att få tala ostört. Relationen är präglad av förtroende. Ibland kan särskilda insatser behövas, erbjud kontakt med företrädare för kyrka, samfund eller religion som den döende tillhör. Sjukhuskyrkan på Alingsås lasarett har kunskap om kontaktvägar till olika kulturer och deras traditioner. Etiska, kulturella och etniska aspekter Vårdarbetet utgår från den humanistiska människosynens värderingar, att alla människor har lika värde. Enligt prioriteringsutredningens slutbetänkande är palliativ vård prioritet ett. I vår allt mer mångkulturella samhälle ställs nya krav på hälso- och sjukvården. När människan har en begränsad tid att leva blir den egna kulturen och identiteten mycket viktigt. Vissa frågeställningar behöver belysas: Den sjukes tro och traditioner Föreställningar och tankar kring sin sjukdom Familjerelationer, språk och kommunikation Kulturella och/ eller religiösa traditioner, eventuella tabun som kan påverka sjukdomsförloppet 5

7 Erbjud tolk vid språksvårigheter för att undvika missförstånd. Dokumentera behov och önskemål i patientjournal Palliativa vårdförloppet Det palliativa vårdförloppet är en process över tid och är vid cancersjukdom något enklare att fastställa. Förloppet delas ofta in i två brytpunkter. För att kunna ge en god vård- och omsorg är det viktigt att synliggöra och identifiera de patienter som är i behov av palliativ vård. Första brytpunkten, tidig palliativ fas är övergången från botande och kurativ behandling till palliativ vård. Det är den gräns där vården ändrar inriktning och mål. En medicinsk bedömning görs. Det finns goda chanser till livsförlängande behandling samt att lindra symtom och bibehålla god livskvalitet. Den andra brytpunkten, sen palliativ fas innebär att livsförlängande behandling inte längre har effekt, den avbryts. Målet är att ge bästa möjliga symtomlindring och en så god livskvalitet som möjligt. Varje beslut ska ske i dialog med patient och närstående. Dokumentera i patientjournalen att vården nu är palliativ och att information har givits. Praktiska råd för läkare på lasarettet vid övergång till sen palliativ fas: Patientansvarig läkare gör en medicinsk bedömning, ger information och har en dialog med patient och närstående med beslut om vård, behandling och vårdsamverkan. I journalen noteras planerade åtgärder och vilken information som givits till patient och närstående Se över läkemedelsbehandling och dokumentera ordinationer Utsättning av behandling som inte längre gagnar patientens livskvalitet Inventera behovsläkemedel, många symptom har en förutsägbarhet i detta skede Dokumentera beslut om att avstå från HLR Öppen retur skall erbjudas, information till patient/närstående, se kapitel Kriterier för öppen retur Ev. remiss till det palliativa teamet Praktiska råd för sjuksköterska på lasarettet vid övergång till sen palliativ fas: Patientansvarig sjuksköterska ser över patientens behov och önskemål Kuratorskontakt? Vårdplanering, se kapitel vårdplanering Palliativa vårdförloppet relaterat till vårdbehov Hos en tredjedel av döende patienter kännetecknas det av ett mer stillsamt förlopp på grund av hög ålder och ofta förenat med flera diagnoser. Förloppet är mer utdraget i tid och det är många gånger svårt att urskilja någon tydlig brytpunkt. Vårdbehovet tillgodoses i det egna boendet eller i särskilt boende med insatser från kommunal hälso- och sjukvård och primärvårdsläkare. Den andra tredjedelen kännetecknas av ett mer varierat vårdbehov. Patienten klarar sig bra i det egna hemmet eller i särskilt boende men kan vid tillfällen av försämring kräva en period av insatser från slutenvården. Exempel kan vara vid kronisk obstruktiv lungsjukdom eller hjärtsvikt. Den sista tredjedelen kännetecknas av ett snabbt framåtskridande förlopp, oftast finns tydliga brytpunkter t.ex. vid cancersjukdom. Symtomutvecklingen är i stort sett förutsägbar som smärta, andfåddhet och illamående. Intensiteten kan växla snabbt och kräva omfattande 6

8 vårdinsatser oftast i samverkan med kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och palliativt team. Patienten vårdas i det egna hemmet eller på särskilt boende. Vid behov kan vård behöva ges inom slutenvården. Se kapitel om öppen retur. Vårdplanering För att en person som befinner sig i livets slutskede ska kunna försäkras ett tryggt och värdigt omhändertagande måste vårdinsatserna samordnas på ett så bra sätt som möjligt. Vid överförande av vårdansvaret mellan olika vårdgivare måste informationsöverföringen vara tydlig. Patientens behov av palliativ vård ska klart framkomma. Om den döende önskar att vårdas i det egna hemmet eller i särskilt boende, bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten kunna bistå denna önskan även med kort varsel. Om den döende vårdas på sjukhus och inte önskar flytta till annan vårdform har personen rätt att i livets slut kvarstanna på vårdavdelningen. Syftet med vårdplaneringen är att skapa en helhetsbild av den sjukes situation och de insatser denne behöver för att kunna klara sig så bra som möjligt den sista tiden. Vårdplanering kan ske på sjukhus eller i hemmet. Vid vårdplaneringen kan närstående, ansvarig personal från kommunen, berörd personal från sjukhuset och primärvården delta. Planering och samverkan mellan medicinska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad individuell vårdplan där den sjukes önskemål om fortsatt vård och omsorg utgör utgångspunkten. Observera att den medicinska epikrisen liksom omvårdnadsepikrisen ska vara tillgänglig omgående för övertagande vårdgivare. Riktlinjer för informationsöverföring och samordnad vårdplanering finns i lokal anvisning, Informationsöverföring och samordnad vårdplanering samt i Modell för vårdplaneringsteam förbättrad samordnad vårdplanering mellan Alingsås lasarett, Primärvården och kommunerna i MittenÄlvsborg. Praktiska råd inför vårdplanering och utskrivning från lasarettet: Patientansvarig läkare informerar distriktsläkare via telefonsamtal eller remiss (inte kopia för kännedom). Remissen ska innehålla viktig information om patienten samt definiera övertagande läkarens ansvar Vårdplaneringsprocessen startas med faxning till annan vårdgivare enligt lokal anvisning Information ges till patient och närstående om innebörden av vårdplanering. Broschyren Information till dig som är patient/ anhörig lämnas Minimera om möjligt antalet vid vårdplaneringen närvarande representanter från lasarettet och kommunen Vid telefonvårdplanering faxas vårdplan till kommunen/primärvården för justering Vid vårdplanering: Vårdplan upprättas som ska ge en samlad bild av patientens behov av fortsatt vård och omsorg. Behov av medicinska- och sociala insatser gås igenom. Eventuellt behov av hjälpmedel och insatser från arbetsterapeut och sjukgymnast uppmärksammas. Vid utskrivning: Omvårdnadsepikris och läkemedelslista med ordinationer medskickas. Läkemedel medskickas det antal dagar som överenskommits vid vårdplanering. Recept ska vara uttagna innan hemgång. Se även bilaga 1; Checklista inför vårdplanering och utskrivning från Alingsås lasarett. 7

9 Öppen retur S.k. öppen retur gäller vid behov av inläggning till den vårdavdelning där patienten tidigare har vårdats utan att behöva passera akutmottagningen. Detta förutsätter en i förväg tydlig överenskommelse mellan patient och vårdgivare. Efter en individuell läkarbedömning kan öppen retur erbjudas i tidig palliativ fas. Öppen retur gäller för människor som befinner sig i sen palliativ fas oavsett diagnos eller om den döende är inskriven i ett palliativt team. Om vård givits på annat sjukhus kan öppen retur erbjudas till kirurg- och medicinkliniken på Alingsås lasarett om patienten är inskriven i palliativa teamet och är i sen palliativ fas. Följande gäller: Kontakt tas av palliativa teamet med ansvarig läkare på respektive avdelning som beslutar om öppen retur I dessa fall ser teamet till att information ges till patient och närstående och att dokumentation finns tillgänglig i aktuell pärm på vårdavdelningen När patient med öppen retur kommer till vårdavdelning, ta del av: Palliativa teamets dokumentation, där uppdaterad information finns lätt tillgänglig Palliativa teamets egna utarbetade läkemedelslistor Information och dokumentation från annan vårdgivare Meddela palliativa teamet: Att patienten blivit inlagd Om och när vårdplanering skall ske. Teamet deltar i vårdplanering efter önskemål inför utskrivning Medicinsk- och omvårdnadsepikris skickas till teamet Palliativa teamet, Alingsås lasarett I teamet ingår läkare, sjuksköterskor, smärtsjuksköterska, kurator, dietist och kontaktpersoner inom rehabilitering. Sjukhusprästen ingår som resursperson. Palliativa teamets inriktning är att knyta ihop vården på lasarett, i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Efter behov och överenskommelse görs hembesök hos patienten. Teamets arbetssätt syftar till att ge en god lindrande vård i slutskedet av en svår sjukdom. Detta sker genom att möta patientens behov som utgörs av såväl fysisk, psykisk, social som existentiell art. Teamet utgör en stödfunktion för patient, närstående och vårdpersonal. Genom att fungera som en resurs för rådgivning och utbildning knyts olika vårdgivare samman i ett samarbete. Palliativa teamets läkemedelslistor För att upprätthålla en medicinsk säkerhet och för att kunna tillmötesgå anslutna patienters särskilda behov, har ett flertal läkemedelslistor utvecklats som gäller för patienter anslutna till palliativa teamet. Se bilaga 2 och Läkemedelslista Listans syfte är att vara uppdaterad och integrerad med tidigare vårdgivare, som klinik på annat sjukhus, Alingsås lasarett, primärvård och kommun. 8

10 2. Trygghetsordinationer Läkemedelslista med ordinationer för symtom som är vanligt förekommande vid livets slut. Ordinationerna är anpassade till kommunens akutläkemedelsförråd och den utvidgade listan. Se: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd 3. Schema för behandling med Betapred Tre listor finns, en för tablettbehandling, en för injektionsbehandling och en för särskild ordination. 4. Betapredschema vid symptomgivande hjärntumör Kriterier för remiss till palliativa teamet Obotbar sjukdom med förväntad begränsad överlevnad Patienten skall vara informerad om sjukdomens prognos och remittering till palliativa teamet Definierat behov av palliativa insatser Över 18 år Läkarremiss. Remiss finns att hämta LIWA:s hemsida under blanketter och mallar För primärvården finns remissen i Proofdocs dokumentdel Observera att ansvaret för patienten kvarstår hos inremitterande läkare tills bekräftelse på att behandlingsansvaret övertagits. Lämpligen i ett remissvar på sedvanligt sätt. Palliativ vård i primärvården Patientansvarig läkare Gör en medicinsk bedömning, ger information och har dialog med patient och närstående om att vården är palliativ. Detta dokumenteras i patientjournalen. Avslutar medicinska insatser som inte längre gagnar patienten. Lindrar symtom. Tänker på vid behovs ordinationer mot till exempel smärta, illamående, ångest och oro. Inom kommunal hälso- och sjukvård finns ett akut läkemedelsförråd med basala läkemedel samt en utvidgad lista för mer speciella läkemedel. Se: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd. Palliativ vård i kommunal hälso- och sjukvård För att vården i livets slutskede skall bli trygg och värdig måste vårdinsatserna samordnas på ett optimalt sätt. Planering och samverkan av medicinska, psykologiska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad individuell vårdplan, där den enskildes önskemål om vården utgör utgångspunkten. Vård i livets slutskede bygger ofta på insatser från närstående. Det är därför viktigt att utformningen av vården sker i samverkan med närstående. Tänk på att patient och närstående bör ha tillgång till aktuella telefonnummer till hemsjukvården. Trygghetslarm rekommenderas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Utarbetar en individuell vårdplan enligt VIPS sökordsmodell 9

11 Samordnar omvårdnadsinsatser Arbetsterapeut/sjukgymnast Ser över hjälpmedelsbehovet i patientens bostad, exempelvis; hygien- och förflyttningshjälpmedel, hemsjukvårdssäng Biståndshandläggare Behovsbedömer insatser enligt socialtjänstlagen Närståendestöd Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning på individnivå Den enskilde patientens vårdkvalitet kan bedömas utifrån tre viktiga principer; analys, behandling och utvärdering. Principerna finns angivna i Socialstyrelsens förslag till övergripande kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård i kapitlet om palliativ vård, se länkförteckning. Principerna bör följas oavsett problemets art även när det gäller symtombehandling. Det är nödvändigt att insatt behandling kontinuerligt utvärderas och dokumenteras. En mer övergripande utvärdering kan ske genom riktad uppföljning av t.ex. smärtskattning. Kriterier på ett värdigt döende Nedanstående frågeställningar har vidareutvecklats till de sex S:en. En tillämpning av de sex S:en från planering till utvärdering kan vara en modell att kvalitetssäkra vården av döende. De sex S:en är: 1. Fick personen en adekvat symtomlindring? 2. Hur självständigt kunde personen leva till slutet? 3. Kunde personen bevara viktiga sociala relationer? 4. Avled personen med acceptabel självbild? 5. Upplevde personen en känsla av syntes och sammanhang i sitt liv? 6. Var personen beredd att dö samtycke? För utförlig information angående kvalitetsuppföljning och de sex S:en hänvisas till det lokala vårdprogrammet. Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå Hur ser det ut i praktiken? Fungerar det? Hur är det på den enhet jag arbetar på? Kan man jämföra min enhet med andra enheter? Uppfyller vår verksamhet de kriterier som fastställts av Socialstyrelsen gällande för god palliativ vård? Kan jag som uppdragsgivare, chef eller på annat sätt ansvarig få reda på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra på respektive verksamhet? Kan man mäta god palliativ vård? Svenska Palliativregistret År 2004 upprättades ett nationellt kvalitetsregister, Svenska Palliativregistret. Intentionen är att möjliggöra en systematisk och kontinuerlig utveckling av den palliativa vården och omsorgen. Grundprincipen är att registrera vårdinnehåll som avspeglar centrala områden för god vård i livets slutskede. 10

12 Registrets huvudsyfte är: att medverka till att alla människor i behov av palliativ vård i livets slutskede får tillgång till ett likvärdigt och optimerat vårdinnehåll oavsett var i landet man vårdas och oavsett vem som vårdar. Ett antal kvalitetsvariabler har valts ut: Information, kommunikation och delaktighet Symtomlindring Närståendestöd Teamarbete Valfrihet och självbestämmande Den enhet som har hälso- och sjukvårdsansvar, vårdplatsen/sängen där patienten avlider, skall registrera. Det kan vara på en avdelning på lasarettet, korttidsboende, särskilt boende eller i hemsjukvården. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att registrera när patienten har avlidit. Motivet är att sjuksköterskan känner till omständigheterna bäst och har lättast för att fylla i svaren utan tidskrävande efterforskningar som lätt kan bli fallet om en annan person har hand om all registrering. Planering pågår för att avdelningarna på Alingsås lasarett och kommunerna i KOLA området skall ansluta sig till det palliativa registret. För övrigt se 11

13 Länkförteckning Vårdprogram Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg: Onkologiskt centrum: Understödjande cancervård/supportive care. Vuxna patienter i västra sjukvårdsregionen 2005: Lokal anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering: 19%20informations%c3%b6verf%c3%b6ring%20original.pdf?epslanguage=sv Kvalitetssäkring Socialstyrelsen. Förslag till övergripande kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården: Svenska palliativregistret: Symptomlindring Symptomlindringskompendium vid palliativ vård av överläkare Eva Thornberg, SÄS Borås: aspx Tumörrelaterad smärta enligt Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vårdprogram 2006: Akutläkemedelsförråd Akutläkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd LIWA Alingsås lasarett intranet/pm och anvisningar Lokalt PM Smärtlindring/Extrados opioid vid genombrottsmärta vid behandling med Durogesic/matrifen-plåster Lokalt PM Smärtlindring/Ekvipotenta dygnsdoser starka opioider 12

14 Bilagor 1. Checklista inför vårdplanering och utskrivning från Alingsås Lasarett 2. Läkemedelslista 3. Trygghetsordinationer för palliativ vård 13

15

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen

Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Syfte Syftet med den föreliggande rapporten är att kartlägga strukturen, beskriva framtidplaner och identifiera utvecklingsområden inom den

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram

Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram 20131206 Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten Handlingsprogram Handlingsprogrammet Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten, andra upplagan, är reviderat under hösten 2013.

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Minnesanteckningar Palliativa rådet 2014-11-11

Minnesanteckningar Palliativa rådet 2014-11-11 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Marit Raninen Lundin 023-77 70 59 Datum 2014-11-11 Minnesanteckningar Palliativa rådet 2014-11-11 1. Välkomna Nya ordförande Gunilla Lundquist och alla närvarande

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Landstinget Gävleborgs revisorer

Landstinget Gävleborgs revisorer Jämlik palliativ vård? Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Innehåll Sammanfattning...3 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund...... 5 1.2 Uppdrag och revisionsfråga... 5

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för patient och närstående inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för patient och närstående inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Palliativ vård i livets slut Delregionalt vårdprogram för patient och närstående inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Det lokala vårdprogrammet för Palliativ vård i livets slut (patient och närstående)

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer