Palliativ vård i livets slut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård i livets slut"

Transkript

1 Palliativ vård i livets slut Lokal handlingsplan för vårdpersonal inom hälsooch sjukvården i KOLA- området; Alingsås lasarett, Primärvården, Alingsås kommun, Herrljunga kommun, Lerums kommun och Vårgårda kommun Antagen av KOLA,

2 Innehållsförteckning: Bakgrund...2 Syfte...2 Arbetsgrupp...2 Palliativ vård, vård i livets slut...3 Palliativa sjukdomsprocessen...3 Palliativa vårdens fyra hörnstenar...3 Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut...3 Omvårdnad i livets slutskede...3 Fysiska behov...4 Psykosociala behov...5 Extra psykosocialt stöd...5 Andliga/existentiella behov...5 Etiska, kulturella och etniska aspekter...5 Palliativa vårdförloppet...6 Palliativa vårdförloppet relaterat till vårdbehov...6 Vårdplanering...7 Öppen retur...8 Palliativa teamet, Alingsås lasarett...8 Palliativa teamets läkemedelslistor...8 Kriterier för remiss till palliativa teamet...9 Palliativ vård i primärvården...9 Palliativ vård i kommunal hälso- och sjukvård...9 Kvalitetsuppföljning...10 Kvalitetsuppföljning på individnivå...10 Kriterier på ett värdigt döende...10 Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå...10 Svenska Palliativregistret...10 Länkförteckning...12 Bilagor

3 PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT LOKAL HANDLINGSPLAN Bakgrund Vårdsamverkansgruppen KOLA, med representanter från kommunerna, primärvården och Alingsås lasarett gav ett uppdrag till en arbetsgrupp, att utarbeta en lokal handlingsplan för palliativ vård i livets slut. Uppdraget gavs till nedanstående personer som bildade en arbetsgrupp. Syfte Att utveckla och säkerställa ett bra omhändertagande av patienter i behov av palliativ vård mellan alla vårdnivåer: Alingsås lasarett, Primärvården i MittenÄlvsborg samt kommunal hälso- och sjukvård i Alingsås, Herrljunga, Lerum och Vårgårda. Arbetsgrupp Kontaktperson och sammankallande: Ann-Christine Lundholm Smärtsjuksköterska Alingsås lasarett Alingsås tfn Epost: Övriga representanter: Annika Lilienberg Anna Frödell Barbro Svensson Lise-Lotte Rotter-Johansson Per Studahl Sjuksköterska, Alingsås kommun Sjuksköterska, Lerums kommun Distriktssköterska, Vårgårda kommun Sjuksköterska, Herrljunga kommun Distriktsläkare, Primärvården Adjungerande representanter: Maj Broberg Sjuksköterska, Alingsås lasarett, avd. 6 Camilla Naurin Sjuksköterska, Alingsås lasarett, avd. 7 Jerry Dahlberg Överläkare, Palliativa teamet Gunnel Wessbo MAS, Herrljunga kommun 2

4 Palliativ vård, vård i livets slut. Vård och omsorg i livets slutskede benämns palliativ vård. Det är en aktiv helhetsvård i ett skede när det saknas möjligheter att bota patienten. Målet är att ge bästa lindrande vård och behandling och förebygga plågsamma symtom så långt som det är möjligt. Palliativ vård ges utifrån den sjukes behov och önskemål oberoende av vem som är vårdgivare. Den palliativa vården indelas i olika faser. En tidig fas som är lång, en sen fas som är kort och kan omfatta dagar, veckor eller någon månad. Innehållet i denna lokala handlingsplan berör den sena fasen och utgår från det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för personal inom hälsooch sjukvården i södra Älvsborg Palliativa sjukdomsprocessen Sjukdomsprocessens fortskridande karaktäriseras av att tillståndet är: obotligt symtomgivande, ibland med snabbt växlande intensitet i sitt skede framåtskridande med en överskådlig förväntad tid till död Palliativa vårdens fyra hörnstenar Symtomlindring Teamarbete Relation/kommunikation Närståendestöd Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut Palliativ vård och behandling skall erbjudas alla med obotbar symtomgivande sjukdom, oavsett ålder och där den förväntade överlevnaden är kort. Det är viktigt att den sjuke själv, så långt det är möjligt få välja var han/hon vill vårdas och dö. En förutsättning för att kunna välja det egna hemmet, är om behov uppkommer, att det finns tillgång till en trygghetsplats s.k. öppen retur. Se kapitel, Kriterier för öppen retur. Omvårdnad i livets slutskede Varje människa är unik och hennes syn på döden varierar beroende på vilka erfarenheter hon har och det liv hon levt. Den palliativa vårdens uppgift är att hjälpa henne leva tills hon dör. Detta kräver lyhördhet hos alla som vårdar att kunna i dialog med patient och närstående ta del av upplevelsen av sjukdom och dess inverkan på det dagliga livet. Hjälpinsatserna ska överensstämma med den döende människans behov, oavsett om vård ges på sjukhus, i hemmet eller på särskilt boende. När en människa i livets slut tar initiativ och vill ta sig för något, får inte rutiner eller stelbenthet vara ett hinder. Idag orkar hon men imorgon kan det vara för sent. Detta innebär tidiga, samordnade insatser kring rehabilitering av funktionshinder orsakade av sjukdom. 3

5 Fysiska behov Mat och dryck har inte längre till syfte att täcka näringsbehov utan att främja välbefinnande. När kroppen förbereder sig för att dö minskar både aptit och hunger. För de som vill äta bör försök göras att skapa en måltid med en vacker dukning, små portioner i lugn och ro. Har näringsdrycker inte tidigare använts finns det ofta ingen anledning att börja med det i den sena palliativa fasen. Döende som inte vill äta och dricka ska få lov att vara ifred. God munvård flera gånger per timma lindrar törst. Vätska och näring via infusion eller sond finns det sällan ett behov av. Beslut fattas av läkare. Den vätska som ges kommer inte kroppen tillgodo utan vätskan ger svullnad i kroppen och vätska i lungorna. Det är mycket viktigt med information och att en dialog förs med patient och närstående, vilket skall dokumenteras i patientjournal. På Alingsås lasarett finns det tillgång till dietist som kan ge råd. Dietisten ingår i det palliativa teamet. Munvård omfattar att hålla munnen ren och regelbundet fukta slemhinnan. Inspektera munslemhinnan för att upptäcka sår och svampinfektioner. Smörj torra läppar. Trycksår uppkommer mycket lätt. En god hygien, avlastning och lägesändringar kan förebygga trycksår och annat lidande. Se lokalt vårdprogram Sårbehandling. Lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Närhet och ömhet. Förmågan att uppfatta beröring är medfödd och livsviktig. Att sitta ner, att vara närvarande och kanske hålla den döendes hand kan betyda mycket. Närhet, ömhet, beröring, att känna sig älskad och trygg betyder mycket när livet är hotat. Respektera även behovet av ostördhet. Symtomlindring. Syftet med symtomlindring är att förbättra livskvalitet. Målet är att lindra och/eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Att lyssna, vara lyhörd och att försöka förstå patientens upplevelser är nödvändiga delar för en god symtomlindring. Symtomlindringen får inte bli rutinmässig utan skall utgå från den sjukes behov. Vanliga symtom hos patienter i livets slut är smärta, aptitlöshet, illamående, sömnlöshet, andnöd, förstoppning, nedstämdhet och förvirring. Under de sista dygnen dominerar förvirring, nedsatt vakenhet, oro och rosslande andning. När det gäller smärta har alla rätt till smärtlindring, vid problem kontakta smärtteamet Alingsås lasarett för råd och stöd. Smärtteamet ingår i det palliativa teamet. För symtomlindring vid palliativ vård hänvisas till länkar: Symtomlindring, kapitel 6, Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Symptomlindringskompendium palliativ vård 4

6 Psykosociala behov De som vårdar en döende människa måste vara lyhörda för om han/hon vill samtala om sina funderingar. Många vill i livets slutskede sammanfatta sitt liv för någon. Den döende människan vill kanske dela sina tankar med någon som är van vid och tillåter samtal om liv och död. Det handlar inte om att samtal om sådant som personen egentligen inte vill tala om, utan syftet är att stödja och att bearbeta händelser i livet. Extra psykosocialt stöd Riskfaktorer som teamet runt patienten bör uppmärksamma: Ensamstående utan eller med få sociala kontakter Familjer med minderåriga barn Tidigare dödsfall i familjen Arbetslöshet och/eller ekonomiska bekymmer Invandrarbakgrund Patienter med en psykiatrisk diagnos Droger/alkoholproblem När information ges i den palliativa vårdens olika faser, se sid. 6 Erbjud kuratorskontakt i ett tidigt stadium i sjukdomsprocessen och/eller då sjukdomen övergår i ett palliativt skede. Kontakt med närstående är viktigt. Kurator kan ge stöd till närstående efter dödsfallet. Kurator kan också vara behjälplig när det gäller socialförsäkringsfrågor och fondmedel. Kuratorer finns inom primärvården och på Alingsås lasarett vid kirurg- och medicinkliniken. Kurator ingår också i det palliativa teamet. Andliga/existentiella behov Existentiella frågor om livets mening, om skuld, om kärlek, om lidande och döden är allmänmänskliga. Om den döende vill dela sina tankar är syftet att lyssna och stödja. Viktigt är att ge tid och utrymme åt samtalet och att få tala ostört. Relationen är präglad av förtroende. Ibland kan särskilda insatser behövas, erbjud kontakt med företrädare för kyrka, samfund eller religion som den döende tillhör. Sjukhuskyrkan på Alingsås lasarett har kunskap om kontaktvägar till olika kulturer och deras traditioner. Etiska, kulturella och etniska aspekter Vårdarbetet utgår från den humanistiska människosynens värderingar, att alla människor har lika värde. Enligt prioriteringsutredningens slutbetänkande är palliativ vård prioritet ett. I vår allt mer mångkulturella samhälle ställs nya krav på hälso- och sjukvården. När människan har en begränsad tid att leva blir den egna kulturen och identiteten mycket viktigt. Vissa frågeställningar behöver belysas: Den sjukes tro och traditioner Föreställningar och tankar kring sin sjukdom Familjerelationer, språk och kommunikation Kulturella och/ eller religiösa traditioner, eventuella tabun som kan påverka sjukdomsförloppet 5

7 Erbjud tolk vid språksvårigheter för att undvika missförstånd. Dokumentera behov och önskemål i patientjournal Palliativa vårdförloppet Det palliativa vårdförloppet är en process över tid och är vid cancersjukdom något enklare att fastställa. Förloppet delas ofta in i två brytpunkter. För att kunna ge en god vård- och omsorg är det viktigt att synliggöra och identifiera de patienter som är i behov av palliativ vård. Första brytpunkten, tidig palliativ fas är övergången från botande och kurativ behandling till palliativ vård. Det är den gräns där vården ändrar inriktning och mål. En medicinsk bedömning görs. Det finns goda chanser till livsförlängande behandling samt att lindra symtom och bibehålla god livskvalitet. Den andra brytpunkten, sen palliativ fas innebär att livsförlängande behandling inte längre har effekt, den avbryts. Målet är att ge bästa möjliga symtomlindring och en så god livskvalitet som möjligt. Varje beslut ska ske i dialog med patient och närstående. Dokumentera i patientjournalen att vården nu är palliativ och att information har givits. Praktiska råd för läkare på lasarettet vid övergång till sen palliativ fas: Patientansvarig läkare gör en medicinsk bedömning, ger information och har en dialog med patient och närstående med beslut om vård, behandling och vårdsamverkan. I journalen noteras planerade åtgärder och vilken information som givits till patient och närstående Se över läkemedelsbehandling och dokumentera ordinationer Utsättning av behandling som inte längre gagnar patientens livskvalitet Inventera behovsläkemedel, många symptom har en förutsägbarhet i detta skede Dokumentera beslut om att avstå från HLR Öppen retur skall erbjudas, information till patient/närstående, se kapitel Kriterier för öppen retur Ev. remiss till det palliativa teamet Praktiska råd för sjuksköterska på lasarettet vid övergång till sen palliativ fas: Patientansvarig sjuksköterska ser över patientens behov och önskemål Kuratorskontakt? Vårdplanering, se kapitel vårdplanering Palliativa vårdförloppet relaterat till vårdbehov Hos en tredjedel av döende patienter kännetecknas det av ett mer stillsamt förlopp på grund av hög ålder och ofta förenat med flera diagnoser. Förloppet är mer utdraget i tid och det är många gånger svårt att urskilja någon tydlig brytpunkt. Vårdbehovet tillgodoses i det egna boendet eller i särskilt boende med insatser från kommunal hälso- och sjukvård och primärvårdsläkare. Den andra tredjedelen kännetecknas av ett mer varierat vårdbehov. Patienten klarar sig bra i det egna hemmet eller i särskilt boende men kan vid tillfällen av försämring kräva en period av insatser från slutenvården. Exempel kan vara vid kronisk obstruktiv lungsjukdom eller hjärtsvikt. Den sista tredjedelen kännetecknas av ett snabbt framåtskridande förlopp, oftast finns tydliga brytpunkter t.ex. vid cancersjukdom. Symtomutvecklingen är i stort sett förutsägbar som smärta, andfåddhet och illamående. Intensiteten kan växla snabbt och kräva omfattande 6

8 vårdinsatser oftast i samverkan med kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och palliativt team. Patienten vårdas i det egna hemmet eller på särskilt boende. Vid behov kan vård behöva ges inom slutenvården. Se kapitel om öppen retur. Vårdplanering För att en person som befinner sig i livets slutskede ska kunna försäkras ett tryggt och värdigt omhändertagande måste vårdinsatserna samordnas på ett så bra sätt som möjligt. Vid överförande av vårdansvaret mellan olika vårdgivare måste informationsöverföringen vara tydlig. Patientens behov av palliativ vård ska klart framkomma. Om den döende önskar att vårdas i det egna hemmet eller i särskilt boende, bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten kunna bistå denna önskan även med kort varsel. Om den döende vårdas på sjukhus och inte önskar flytta till annan vårdform har personen rätt att i livets slut kvarstanna på vårdavdelningen. Syftet med vårdplaneringen är att skapa en helhetsbild av den sjukes situation och de insatser denne behöver för att kunna klara sig så bra som möjligt den sista tiden. Vårdplanering kan ske på sjukhus eller i hemmet. Vid vårdplaneringen kan närstående, ansvarig personal från kommunen, berörd personal från sjukhuset och primärvården delta. Planering och samverkan mellan medicinska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad individuell vårdplan där den sjukes önskemål om fortsatt vård och omsorg utgör utgångspunkten. Observera att den medicinska epikrisen liksom omvårdnadsepikrisen ska vara tillgänglig omgående för övertagande vårdgivare. Riktlinjer för informationsöverföring och samordnad vårdplanering finns i lokal anvisning, Informationsöverföring och samordnad vårdplanering samt i Modell för vårdplaneringsteam förbättrad samordnad vårdplanering mellan Alingsås lasarett, Primärvården och kommunerna i MittenÄlvsborg. Praktiska råd inför vårdplanering och utskrivning från lasarettet: Patientansvarig läkare informerar distriktsläkare via telefonsamtal eller remiss (inte kopia för kännedom). Remissen ska innehålla viktig information om patienten samt definiera övertagande läkarens ansvar Vårdplaneringsprocessen startas med faxning till annan vårdgivare enligt lokal anvisning Information ges till patient och närstående om innebörden av vårdplanering. Broschyren Information till dig som är patient/ anhörig lämnas Minimera om möjligt antalet vid vårdplaneringen närvarande representanter från lasarettet och kommunen Vid telefonvårdplanering faxas vårdplan till kommunen/primärvården för justering Vid vårdplanering: Vårdplan upprättas som ska ge en samlad bild av patientens behov av fortsatt vård och omsorg. Behov av medicinska- och sociala insatser gås igenom. Eventuellt behov av hjälpmedel och insatser från arbetsterapeut och sjukgymnast uppmärksammas. Vid utskrivning: Omvårdnadsepikris och läkemedelslista med ordinationer medskickas. Läkemedel medskickas det antal dagar som överenskommits vid vårdplanering. Recept ska vara uttagna innan hemgång. Se även bilaga 1; Checklista inför vårdplanering och utskrivning från Alingsås lasarett. 7

9 Öppen retur S.k. öppen retur gäller vid behov av inläggning till den vårdavdelning där patienten tidigare har vårdats utan att behöva passera akutmottagningen. Detta förutsätter en i förväg tydlig överenskommelse mellan patient och vårdgivare. Efter en individuell läkarbedömning kan öppen retur erbjudas i tidig palliativ fas. Öppen retur gäller för människor som befinner sig i sen palliativ fas oavsett diagnos eller om den döende är inskriven i ett palliativt team. Om vård givits på annat sjukhus kan öppen retur erbjudas till kirurg- och medicinkliniken på Alingsås lasarett om patienten är inskriven i palliativa teamet och är i sen palliativ fas. Följande gäller: Kontakt tas av palliativa teamet med ansvarig läkare på respektive avdelning som beslutar om öppen retur I dessa fall ser teamet till att information ges till patient och närstående och att dokumentation finns tillgänglig i aktuell pärm på vårdavdelningen När patient med öppen retur kommer till vårdavdelning, ta del av: Palliativa teamets dokumentation, där uppdaterad information finns lätt tillgänglig Palliativa teamets egna utarbetade läkemedelslistor Information och dokumentation från annan vårdgivare Meddela palliativa teamet: Att patienten blivit inlagd Om och när vårdplanering skall ske. Teamet deltar i vårdplanering efter önskemål inför utskrivning Medicinsk- och omvårdnadsepikris skickas till teamet Palliativa teamet, Alingsås lasarett I teamet ingår läkare, sjuksköterskor, smärtsjuksköterska, kurator, dietist och kontaktpersoner inom rehabilitering. Sjukhusprästen ingår som resursperson. Palliativa teamets inriktning är att knyta ihop vården på lasarett, i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Efter behov och överenskommelse görs hembesök hos patienten. Teamets arbetssätt syftar till att ge en god lindrande vård i slutskedet av en svår sjukdom. Detta sker genom att möta patientens behov som utgörs av såväl fysisk, psykisk, social som existentiell art. Teamet utgör en stödfunktion för patient, närstående och vårdpersonal. Genom att fungera som en resurs för rådgivning och utbildning knyts olika vårdgivare samman i ett samarbete. Palliativa teamets läkemedelslistor För att upprätthålla en medicinsk säkerhet och för att kunna tillmötesgå anslutna patienters särskilda behov, har ett flertal läkemedelslistor utvecklats som gäller för patienter anslutna till palliativa teamet. Se bilaga 2 och Läkemedelslista Listans syfte är att vara uppdaterad och integrerad med tidigare vårdgivare, som klinik på annat sjukhus, Alingsås lasarett, primärvård och kommun. 8

10 2. Trygghetsordinationer Läkemedelslista med ordinationer för symtom som är vanligt förekommande vid livets slut. Ordinationerna är anpassade till kommunens akutläkemedelsförråd och den utvidgade listan. Se: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd 3. Schema för behandling med Betapred Tre listor finns, en för tablettbehandling, en för injektionsbehandling och en för särskild ordination. 4. Betapredschema vid symptomgivande hjärntumör Kriterier för remiss till palliativa teamet Obotbar sjukdom med förväntad begränsad överlevnad Patienten skall vara informerad om sjukdomens prognos och remittering till palliativa teamet Definierat behov av palliativa insatser Över 18 år Läkarremiss. Remiss finns att hämta LIWA:s hemsida under blanketter och mallar För primärvården finns remissen i Proofdocs dokumentdel Observera att ansvaret för patienten kvarstår hos inremitterande läkare tills bekräftelse på att behandlingsansvaret övertagits. Lämpligen i ett remissvar på sedvanligt sätt. Palliativ vård i primärvården Patientansvarig läkare Gör en medicinsk bedömning, ger information och har dialog med patient och närstående om att vården är palliativ. Detta dokumenteras i patientjournalen. Avslutar medicinska insatser som inte längre gagnar patienten. Lindrar symtom. Tänker på vid behovs ordinationer mot till exempel smärta, illamående, ångest och oro. Inom kommunal hälso- och sjukvård finns ett akut läkemedelsförråd med basala läkemedel samt en utvidgad lista för mer speciella läkemedel. Se: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd. Palliativ vård i kommunal hälso- och sjukvård För att vården i livets slutskede skall bli trygg och värdig måste vårdinsatserna samordnas på ett optimalt sätt. Planering och samverkan av medicinska, psykologiska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad individuell vårdplan, där den enskildes önskemål om vården utgör utgångspunkten. Vård i livets slutskede bygger ofta på insatser från närstående. Det är därför viktigt att utformningen av vården sker i samverkan med närstående. Tänk på att patient och närstående bör ha tillgång till aktuella telefonnummer till hemsjukvården. Trygghetslarm rekommenderas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Utarbetar en individuell vårdplan enligt VIPS sökordsmodell 9

11 Samordnar omvårdnadsinsatser Arbetsterapeut/sjukgymnast Ser över hjälpmedelsbehovet i patientens bostad, exempelvis; hygien- och förflyttningshjälpmedel, hemsjukvårdssäng Biståndshandläggare Behovsbedömer insatser enligt socialtjänstlagen Närståendestöd Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning på individnivå Den enskilde patientens vårdkvalitet kan bedömas utifrån tre viktiga principer; analys, behandling och utvärdering. Principerna finns angivna i Socialstyrelsens förslag till övergripande kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård i kapitlet om palliativ vård, se länkförteckning. Principerna bör följas oavsett problemets art även när det gäller symtombehandling. Det är nödvändigt att insatt behandling kontinuerligt utvärderas och dokumenteras. En mer övergripande utvärdering kan ske genom riktad uppföljning av t.ex. smärtskattning. Kriterier på ett värdigt döende Nedanstående frågeställningar har vidareutvecklats till de sex S:en. En tillämpning av de sex S:en från planering till utvärdering kan vara en modell att kvalitetssäkra vården av döende. De sex S:en är: 1. Fick personen en adekvat symtomlindring? 2. Hur självständigt kunde personen leva till slutet? 3. Kunde personen bevara viktiga sociala relationer? 4. Avled personen med acceptabel självbild? 5. Upplevde personen en känsla av syntes och sammanhang i sitt liv? 6. Var personen beredd att dö samtycke? För utförlig information angående kvalitetsuppföljning och de sex S:en hänvisas till det lokala vårdprogrammet. Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå Hur ser det ut i praktiken? Fungerar det? Hur är det på den enhet jag arbetar på? Kan man jämföra min enhet med andra enheter? Uppfyller vår verksamhet de kriterier som fastställts av Socialstyrelsen gällande för god palliativ vård? Kan jag som uppdragsgivare, chef eller på annat sätt ansvarig få reda på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra på respektive verksamhet? Kan man mäta god palliativ vård? Svenska Palliativregistret År 2004 upprättades ett nationellt kvalitetsregister, Svenska Palliativregistret. Intentionen är att möjliggöra en systematisk och kontinuerlig utveckling av den palliativa vården och omsorgen. Grundprincipen är att registrera vårdinnehåll som avspeglar centrala områden för god vård i livets slutskede. 10

12 Registrets huvudsyfte är: att medverka till att alla människor i behov av palliativ vård i livets slutskede får tillgång till ett likvärdigt och optimerat vårdinnehåll oavsett var i landet man vårdas och oavsett vem som vårdar. Ett antal kvalitetsvariabler har valts ut: Information, kommunikation och delaktighet Symtomlindring Närståendestöd Teamarbete Valfrihet och självbestämmande Den enhet som har hälso- och sjukvårdsansvar, vårdplatsen/sängen där patienten avlider, skall registrera. Det kan vara på en avdelning på lasarettet, korttidsboende, särskilt boende eller i hemsjukvården. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att registrera när patienten har avlidit. Motivet är att sjuksköterskan känner till omständigheterna bäst och har lättast för att fylla i svaren utan tidskrävande efterforskningar som lätt kan bli fallet om en annan person har hand om all registrering. Planering pågår för att avdelningarna på Alingsås lasarett och kommunerna i KOLA området skall ansluta sig till det palliativa registret. För övrigt se 11

13 Länkförteckning Vårdprogram Palliativ vård i livets slut. Lokalt vårdprogram för personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg: Onkologiskt centrum: Understödjande cancervård/supportive care. Vuxna patienter i västra sjukvårdsregionen 2005: Lokal anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering: 19%20informations%c3%b6verf%c3%b6ring%20original.pdf?epslanguage=sv Kvalitetssäkring Socialstyrelsen. Förslag till övergripande kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården: Svenska palliativregistret: Symptomlindring Symptomlindringskompendium vid palliativ vård av överläkare Eva Thornberg, SÄS Borås: aspx Tumörrelaterad smärta enligt Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vårdprogram 2006: Akutläkemedelsförråd Akutläkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård: vårdgivarstöd/kommunala akutförråd LIWA Alingsås lasarett intranet/pm och anvisningar Lokalt PM Smärtlindring/Extrados opioid vid genombrottsmärta vid behandling med Durogesic/matrifen-plåster Lokalt PM Smärtlindring/Ekvipotenta dygnsdoser starka opioider 12

14 Bilagor 1. Checklista inför vårdplanering och utskrivning från Alingsås Lasarett 2. Läkemedelslista 3. Trygghetsordinationer för palliativ vård 13

15

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Palliativ vård Processägare: Verksamhetschef Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterska Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: Giltig fr.o.m:

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM ADA xxx Sid 1 (7) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM Syftet med uppdraget är att tillgodose patientens behov av kontinuerlig omvårdnad och medicinskall insatser när

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Trygg hemgång Halland 2014

Trygg hemgång Halland 2014 Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län. Kommunförbundet Jämtlands län Ersätter dokument, Vårdplaneringsrutiner mellan Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtland/Härjedalen Fastställd av, Karin Strandberg Nöjd, landstingsdirektör och

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer