Allt färre skadas i vården. Markörbaserad journalgranskning, MJG

Transkript

1 Allt färre skadas i vården Markörbaserad journalgranskning, MJG

2 Allt färre skadas i vården Markörbaserad journalgranskning Moderatorer: Carina Ålenius och Per Wiger : Resultat vilka vårdskador finns idag och vilka förbättringsåtgärder har gjorts? Per Wiger, chefläkare Alingsås lasarett, Sveriges Kommuner och Landsting, Carina Ålenius, kvalitetssamordnare, intensivvårdssjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset, Sveriges Kommuner och Landsting : Tack vare journalgranskning har dokumentationen förbättrats, undersökningarna standardiserats och medvetenheten ökat. Louise Hägglund, odontologiskt ansvarig, distriktstandvården Stockholm : Granskning under pågående vårdtillfälle ger möjlighet till reflektion, lärande samt att korrigera missförstånd, negativa händelser och förebygga risker. Eva-Karin Elkjaer, Leg Sjuksköterska, Medicin Geriatrik Akutmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3 Resultat vilka vårdskador finns idag och vilka förbättringsåtgärder har gjorts? Markörbaserad journalgranskning, MJG Carina Ålenius Per Wiger

4 Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning innebär att journaldokumentationen från ett slumpvist urval av avslutade sjukhusvårdtillfällen granskas. Urvalet görs på patienter över 18 år som har vårdats minst 24 timmar och där vårdtillfället är avslutat sedan minst 30 dagar. Hela sjukhusvårdtillfället granskas, det vill säga granskning sker av hela slutenvårdsperioden även om den fördelas på flera olika kliniker.

5 Markörbaserad journalgranskning Begränsningar Den markörbaserade journalgranskningen ger inte en helhetsbild men den svenska granskningen av journaler ger statistisk signifikans för redovisade resultat. Det är inte vårdens slutresultat som granskas utan processen.

6 Rapporten har tagits fram av Hans Rutberg, Thomas Brezicka, Per Wiger och Carina Ålenius (f.d Berglund) på SKL. Madeleine Borgstedt-Risberg vid Centrum för hälso- och vårdutveckling Region Östergötland har bidragit med statistisk kompetens. Urban Nylén och Michael Soop från Socialstyrelsen har deltagit i analysarbetet.

7 Undersökningen omfattar över granskade vårdtillfällen vilket även internationellt gör den till den största som genomförts. Journalgranskningen har skett vid drygt 60 sjukhus under år Ett stort tack till alla granskningsteam vars arbete möjliggjort denna rapport!

8 2016 Antalet patienter som avlider eller får bestående men av undvikbara skador är avsevärt lägre än vid tidigare beräkningar. Antalet patienter som får en undvikbar skada har minskat med cirka mellan år 2013 och Ett observandum är dock att det ser ut som om skador och vårdskador ökar igen under andra halvåret 2015.

9 Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Andel (%) Andel vårdtillfällen med skador respektive vårdskador VTF med både undvikbara och icke undvikbara skador VTF med undvikbara skador (vårdskador)

10 Andel (%) Utlokaliserade patienter har dubbelt så hög frekvens vårdskador 20 Vårdskador År , Ja n=420 Nej n= ,8 Utlokaliserad

11 Platsbrist ökar utlokaliserade patienter. Antalet vårdskador ökar

12 Antal vårddagar (medelvärde) I genomsnitt ökar vårdtiden från 6 dagar till 14 dagar vid en vårdskada oberoende av patientens ålder År Ingen skada Vårdskador ,5 15,4 15,3 15, ,4 8,3 5,5 6,4 7,1 7, år år år år 85 år eller äldre Cirka vårddagar per år beror till stor del på vårdskador

13 Cirka patienter får årligen vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Dessa utgörs mestadels av vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, trycksår och fallskador

14 Undvikbara skador

15 Den årliga kostnaden för vårdskador i Sverige uppskattas till 7 miljarder/år Om sjukskrivningskostnader och förlorad arbetsinkomst räknas med är totala samhälleliga kostnaden avsevärt större Kostnaden för undvikbara skador har dock minskat med 1,5 miljarder årligen Uppskattningsvis kostar all diabetesvård i Sverige 8,4 miljarder/år (Dagens Medicin 19/3-2015)

16 Skador i vården sammanställning av förbättringsarbeten på sjukhusoch kliniknivå Markörbaserad journalgranskning

17 Läkemedel Apotekare eller farmaceuter har i samverkan med ansvarig läkare under rond gått igenom och upprättat korrekta och aktuella läkemedelslistor. Fördjupade analyser av enskilda fall där vårdskador är påträffade görs för att öka förståelsen för vad som orsakat läkemedelsavvikelsen. Återinläggningar har minskat genom utskrivningsinformation med läkemedelsberättelsen vid hemgång. Ett större nationellt projekt rörande hjärtsvikt ( Riks Svikt ) har kopplats till markörbaserad journalgranskning. Resultat inklusive förbättringsområden, som identifierats genom journalgranskning, är bland annat att diuretika som vid behovsmedicinering endast fanns ordinerat i 50 procent av journalerna.

18 Svikt i vitala funktioner HLR utbildning med mer innehåll av scenario/teamträning. Utbildning i syrgasbehandling, tolkning av blodgaser och tillsättning av personer som ansvarar för området. Utbildning i MEWS (Modified Early Warning Score) för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Användande av granskningsmall baserad på MEWS-skalan och kriterier från HLR-registret.

19 Forts svikt i vitala funktioner Förbättrad kommunikation på operationskonferenserna där patientens hela postoperativa vård inklusive omvårdnadsbehov tas i beaktande. MEWS har införts över hela sjukhuset. Planering av postoperativ vård ingår i operationsplaneringen. Samarbete med den prehospitala vården gällande prehospital triagering och behandling av akut blödning av traumapatienter. Uppföljning av triagering vid akutmottagning. Reviderad rutin avseende MIG-bedömning* som inkluderar att det alltid är en senior läkare som ska bedöma patienter på avdelning. *MIG-team mobil intensivvårdsgrupp

20 Trycksår Samtliga mätresultat redovisas i verksamheternas ledningsgrupper visualiseringstavlor används på avdelningarna Rutinkollen* används för att analysera och ge förutsättningar för att förebygga trycksår samt ta fram åtgärder och möjlighet till uppföljning. Trycksårsrond i syfte att se vilken kompetens, rutiner och utrustning som saknas för att hitta förbättringsområden. Tryckavlastande madrasser i alla patientsängar Patienter med risk för trycksår eller som har trycksår (Kat. 1-4) bedöms av arbetsterapeut eller sjukgymnast *Rutinkollen går ut på att vårdavdelningar själva kan värdera följsamheten till bevisat effektiva åtgärder. Framtaget av LÖF utifrån SKL:s åtgärdsprogram

21 Vårdrelaterade infektioner Granskning av samtliga patienter som återinskrivs p.g.a. infektion. Tydlig information till patienter vid utskrivning att direkt höra av sig till vårdavdelningen så fort de på något sätt uppmärksammar möjlig infektion. Varje månad följs frekvensen VRI, följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Samtliga mätresultat redovisas i verksamheternas ledningsgrupper. Visualiseringstavlor används på avdelningar. Tidig identifiering av riskpatienter. Dokumentera den bedömda risken i patientens journal. Riktlinje och körkort för hantering av centrala venkatetrar för sjuksköterskor. STRAMA-läkare utbildar då statistik visar på olämpliga antibiotikaordinationer.

22 Fall Alla avvikelser som involverar fallhändelser skickas till speciell sjuksköterska som journalgranskar och letar efter bakomliggande orsaker. Resultat återförs till medarbetare på APT. Teambedömning av fallrisk och utvecklade insatser av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Riskbedömning med hjälp av slutenvårdsplan (SVP). Riskpoäng dokumenteras i journalens rapportvärden. Risker och åtgärder överrapporteras till efterföljande vårdgivare inom kommun och primärvård och/eller patient (närstående).

23 Vi följer kontinuerligt MJG resultat. Det är utbildad och speciellt dedikerad personal som sköter den återkommande granskningen där resultatet rapporteras direkt till verksamhetschefen. Registrerade resultat används för att bevaka hur den kliniska riskbilden ser ut. Vi använder därmed MJG som en kompass för situationen och inte enbart som ett verktyg som ska larma för åtgärd. Det vanligaste är dock inte att MJG bidrar med nyupptäckta fakta som leder till omvälvande åtgärder utan det används istället för att monitorera och bekräfta den fortlöpande situationen på kliniken. Vi arbetar proaktivt och därmed blir journalgranskning ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet. Medicinkliniken, Region Jönköping

24 Med hopp om framgång och fortsatt journalgranskning. Kontaktuppgifter: Carina Ålenius: Per Wiger: