Rapport Göteborgs kulturkalas, augusti

Transkript

1 Rapport 2012 Göteborgs kulturkalas, augusti

2 Gata lutar, ite mycket, me tillräckligt för att det ska ställa till det för dasare i rullstol. Det är riktig kalasstämig, folk överallt, alla lite galet glada över ovätat heta dagar. Nyfike lättja, e eorm ljudkakofoi av dasbadskligade keyboardsstämmor, flamecomusik och utserverigaras kommersiella radio kaalsval. Och glasse som droppar i värme. Täk att tide då ka staa och det eda ma ser är kroppar som möter varadra och kommuicerar i das. Jag tittar i smyg på publikes uttryck, deras kocetratio. Käer mig så otroligt stolt över Daskompaiet Spi som balaserar där på kullersteara utaför Stora. Kurvatur har premiär och återige har dasara trollbudit si faclub, luttrade kulturkosumeter, förbipasserade hudägare och måga adra itresserade. Låga och varma applåder följer. Egetlige var Spi ibokade på Avey r 18, me där lutade det äu mer Att byta spelplats är ite så bra, me jag hade ite täkt på lutige. Får helt ekelt utveckla mia tillgäglighetsögo äu mer. Kaske göra som e bebure kollega, sitta i rullstol e hel dag för att uppleva världe frå de syvikel. Bokstavlige vara lägre placerad. Ho var ite så impoerad. När jag täker efter så var det visst ågot med trösklar och skarvar som ställde till det reda med Truckbalette på Kulturkalaset 2007 (ett samarbete med TILLT). Me upplevelse av att möta e tårögd, lycklig publik vier högt över praktiska bekymmer. Att se truckförara frå Hidåsföretaget Aspe växa i si yrkesroll, dasade lätt göra piruetter och beröra adra är stort. Truckara har dasat vidare, blivit grävmaskier och teleskopliftar. Sushiluch på Kostmuseets trappa. Febrilt byggade uder mia fötter. Årets kalas växer fram. Ia jag vet ordet av så sitter jag som publik på ivigige, juter av bares dasade såpbubblor. Vakar till i taxi är vi passerar de vackra paradgata set på södag kväll. Febrilt rivade, tält och tekik åker i lådor. Kulturkalaset lutar mot sitt slut. För de här gåge. Kalaset som har ispirerat mig till måga koreografier. På Götaplatse, i Vara, Kalv, Kvarby, Get, Toulouse, Shaghai... Jag är tacksam! Reflektio: Veera Suvalo Grimberg, Kostärlig ledare Daskompaiet Spi

3 Rapport Göteborgs kulturkalas 2012 Rapporte redogör för utfallet av 2012 års Kulturkalas och visar på utvecklige uder eveemagets sex år låga historia. I rapporte resoeras också om ytta med ett Kulturkalas, uder rubrike Det hållbara Kulturkalaset. Som e del i att förbättra och utveckla Kulturkalaset har HUI Research fått i uppdrag att geomföra e besöksudersökig. 502 itervjuer har gjorts och rapporte bygger till stor del på dessa. Siffra för atalet besök på Kulturkalaset har räkats fram geom ett vedertaget sätt för festivaler med fri etré där ite atalet biljetter ka räkas (läs mer på s. 18). Asvarig utgivare: Tasso Stafilidis, Operativt asvarig Textproduktio: Ato Romaus, Maria Björ, Tasso Stafilidis, Frida Levi och Louise Egberg Foto: Dick Gillberg Idex Iledig... 6 Uppdraget och målgruppe... 7 Årets festplatser... 9 Kommuikatioe Det hållbara Kulturkalaset Mål & mätig Vi som har arbetat med Kulturkalaset... 22

4 Iledig Årets upplaga av Göteborgs kulturkalas hyllade mågfalde, vi hyllade bare, vi hyllade de gamla, vi hyllade våra hjältar och hjältior. Me vi ville också hylla alla besökare och låta dem överraskas av det eorma utbud som Kulturkalaset bjöd på. Det hadlade om ite midre ä programpukter och utöver dessa ytterligare över 200 program tillfälle för späade matupplevelser. I år har Kulturkalaset varit ett faktum som mötesplats för både göteborgare och ivåare i reste av Västra Götalad, me också för besökare frå adra delar av ladet och i viss må världe. Trots att vi ite ställer ågra kvatitativa mål om så måga besökare som möjligt är vi så klart glada över att så måga valde att besöka Kulturkalaset i år. Att vädret har e stor betydelse för e lyckad festival käer de flesta till me ebart bra väder är ite förklarige till de eorma tillströmige av Kulturkalasets besökare i år. De viktigaste och kaske mest avgörade faktor är programutbudet med utgågspukt på mågfalde och iehållet. Ett så pluralistiskt och ikluderade program skapar ite bara e yfikehet av att ta del av det uta också vilja till att vara del av e stor gemesam hädelse. Det är här de eskilda upplevelse blir som starkast och i syerhet är de sker tillsammas med adra mäiskor. Kulturkalaset ka därför upplevas utifrå sia fatastiska kotraster i utbudet me för de eskilda besökare ka det hadla om ett möte med ågo ma käer, ett möte med ågo ma aldrig tidigare mött, ett möte med de ma älskar eller ett möte som för alltid kommer att förädra es liv. Vi ville att besökara skulle bli förförda och kaske käa sig förtrollade, för vi vet att kultur är på riktigt och gör skillad. Kulturkalaset är e hyllig till Göteborgs stad, till Västra Götaladsregioe och alla stades och regioes ivåare. I sex dagar skapade vi ite bara e upplevelsearea uta ett myller av möjligheter och vi vet att det fas ågot för alla. Det är Kulturkalasets styrka och de krafte ka vi ebart skapa tillsammas med alla ibladade aktörer; med arbetare, med verkade, parters, bidragsgivare och besökare. Vi har ett uppdrag som vi tar på största allvar. Kulturkalaset är till för alla och det var med stolthet vi preseterade årets program fyllt av hudratals fatastiska artister och kostutövare. Vi gav våra besökare över tuse tillfälle att bli berörda, att våga bli medryckta och låta sia sie få sig e rejäl påfyllig av y eergi och ya itryck. Uppdraget och målgruppe Göteborgs kulturkalas har uppdraget att bjuda på ett årligt kalas som bidrar till ett varmare, mäskligare och roligare samhälle. Eveemagets kraft skall också ge uppmärksamhet och stärka det rika kulturutbudet och på så sätt bidra till att Göteborg och Västra Götaladsregioe upplevs som ä mer attraktiva att leva och verka i samt att besöka. Målgruppe är alla. Det är viktigt att förstå att defiitioe alla ite är e omskrivig för de grå massa. Var och e är precis så uik och speciell som var och e käer sig. Ambitioe är att skapa ett så brett programutbud som möjligt så att ige käer sig exkluderad. Det är folkets Kultur kalas e festival för alla mäiskor och för all sorts kultur! 6 7

5 E6 E20 Lidholmsmotet Lilla Bomme 26 Göteborgsopera Gö 22 tat u el Olskroksmotet Nils Nils Ericsso Termiale Eric 39 sso sg Trädgårdsföreige i Kugsportsplate platse ta ga é Li 5 Avey Kugsportsplatse/Varietégata 6 Bio Roy 33 Kugstorget Magasisgata 11 Domkyrka 38 Nordsta 12 Esperatoplatse 39 Packhuskaje 13 First Hotel Avalo 40 Park Lae 14 Galleri Thomasse 41 Parke 15 Gustaf Adolfs torg 42 Rådhusets källare 16 Götaplatse 43 Röhsska museet Göteborgs Kosthall 44 Stadsteaters parkerig 18 Göteborgs kostmuseum 45 Stepire 19 Göteborgs Remfabrik 46 Stora Teater 20 Göteborgs stadsmuseum Trädgårdsföreige 21 Göteborgs Stadsteater 48 Utsida Trädgårdsföreige/Allé 22 Göteborgsoperas foajé 49 Valhallabadet 23 Hede 50 Världskulturmuseet E ge lb rek tsg ata Charles Felix Lidbergs plats 14 ge 36 Liseberg Gårdamotet E6 E vä 9 Bältespäarparke 43 a 35 Ladsarkivet dr 34 Lagerhuset/Heurlis plats 8 Brusparke ata 41 5 Sö Brewhouse - frå 13 år 30 ag Vas Hede ta 31 Krohusgårde 4 ga 30 Kosthögskola Valad 4 Avey ure 3 ArtPhotoCollectio St 29 Koserthusets trappa rkg sg e 2 Actiopark Pa y 28 Kareval på Avey e A Gallery 23 Av 1 ata hu ata St Feskekôrka Nya Ullevi Bo 10 g. 46 Stora Teater Ullevimotet Gamla Ullevi Skåegata 33 Ny 9 a Åväge Kugstorget llé aa rgs 13 Ullevigat Be Fabriksgata be h Gustaf Adolfs Torg yd ad Drottigtorget N. Hamg. a 34.B amgat Västra H St S g us a at 20 Odisgata Nordsta liig rze ata Valhallagata Götaplatse Korsväge V. R 45 Cetralstatio Nordsta 31 Ostidiefarare ata Krohusgårde Örgrytemotet 36 1 Uiverseum 24 Högskola för fotografi 25 Icotro/Gothia Towers 26 Jussi Björligs plats Kaaltorget i Iformatio Publikplatser för rullstolar fis Världskulturmuseet 50 Årets festplatser Det tre kilometer låga feststråket löpte geom cetrala Göteborg, frå Liseberg till hame vid Opera och Stepire. Allt iom gågavståd. Nya festplatser för i år var Valhallabadet, Ladsarkivet, flera gallerier och Bräda tomte i Brusparke som omvadlades till Speaker s corer. Ny festplats var äve Lagerhuset på Heurlis plats eftersom Frilagret ivigdes där uder Kulturkalaset. 8 9

6 Kommuikatioe 2012 års kampaj togs fram av reklambyrå SCP Göteborg i samarbete med årets kampajkostär Ollio (Joatha Josefsso). Det var tredje året i rad som e kostär bjöds i att formge kampaje. Syftet är att låta kulture ta e tydlig plats äve i kommui katioe. Starka färger i cirkelformer gav bra sylighet. Kampajaoser sytes i Göteborg och Västra Götalads regioe frå maj måad. Pritaosera gick huvudsaklige i Metro, me äve i Göteborgs-Poste, Bohusläige, TTEla, Strömstad Tidig, Borås Tidig, Ulricehams Tidig, Aligsås Tidig, Hallads Nyheter och Kugsbacka-Poste. Utaför dagspress aoserades i blad aat Kupé, QX, Gaffa och Lira. De tryckta aosera kompletterades med baers på ett flertal webbplatser, till exempel metro. se, gp. se, goteborg. se, vgregio. se, djugeltrumma. se, gaffa. se, barguide. com, goteborgdaily. com och dasbadssida. se. Radioreklam sädes daglige uder tre veckor frå slutet av juli i RIX FM:s statioer Bohuslä, Borås, Göteborg och Skövde samt i NRJ Göteborg. Stora affischer sytes på drygt 200 abribuser och pelare i Göteborg och midre affischer spreds löpade uder sommare i Göteborg och regioe. Kulturkalaset skyltade i Turistbyrås föster vid Kugsportsplatse, på storbildsskärmar utaför Ullevi och Scadiavium visades e kampaj film utvalda veckor och på Ladvetter flygplats rullade ett bildspel. Trafikreklam gjordes på spårvagar i Göteborg samt på bussar i Skaraborg, Trollhätta, Väersborg, Uddevalla och Borås. Ett street team med fyra persoer frå Värdskapet iformerade dessutom om Kulturkalaset på ågra av sommares större eveemag och samligsplatser, exempelvis MTV World Stage på Götaplatse, Gothia Cup, Partille Cup, e kosert på Liseberg och Swedish Beach Tour

7 ELISA S KOMPANI GIRAFF UPMARKET SYSTER SOL NATIONALTEATERN LOREEN JOHNNY LOGAN DEN SVENSKA BJÖRNSTAMMEN TWISTED FEET TIMBUKTU LINNEA OLSSON FAMILJEN SOFIA KARLSSON & GÖTEBORGS SYMFONIKER ABALONE DOTS Programtidig De 32-sidiga programtidige gjordes i år av Metros ihousebyrå, Metro MCP. Iehållet präglades av mer kotraster ä i tidigare års programtidigar vilket gav ett bra resultat både för utseede och läsbarhet. Tidige spreds som e ilaga i Metro Göteborg de 13 augusti ( ex). Ett särtryck på ex spreds också rut om i Göteborg och Västra Götaladsregioe, till blad aat turistbyråer, bibliotek, butiker och kaféer. Hemsida och appar Hemsida, som laserades i maj 2011, vidareutvecklades uder året. Blad aat byggdes fuk tioe Skapa ditt eget program. E mobilsajt laserades uder sommare liksom e app för iphoe och e för Adroid. Atal edladdade appar uppgick till för Iphoe och för Adroid. Hemsida och mobil sajte hade besök uder periode augusti (jämfört med år 2011). Översättigsmöjlighete till 15 olika språk via Google traslate ligger kvar på sida och för att stärka iformatioe på egelska gjordes äve i år ett samarbete med de egelska webbtidige goteborgdaily.se som erbjöd egelska artiklar om Kulturkalaset. Sociala medier och yhetsbrev Kulturkalasets Facebooksida (facebook.com/ kulturkalaset) fick uder våre och sommare ära fler fas och var efter geomföradet uppe i fas. Ilägge hadlade blad aat om yheter på Kultur kalaset och programtips. Respose var god och ilägg gjordes äve av besökare, artister och adra medverkade. Kulturkalasets Twitterkoto (twitter.com/gbg_kulturkalas) ökade uder året och hade efter geomföradet drygt följare. E y kaal för i år var ett Kulturkalas-koto på Istagram (@Gbg_kulturkalaset) som startades i maj och avädes som e form av bildblogg. Istagramkotot fick sabbt 200 följare och bildera spreds äve på facebook och twitter. Hashtage #kulturkalaset avädes flitigt av både Kulturkalaset själva och adra. På Istagram har drygt foto laddats upp med hashtage (ett 100-tal av Kultur kalaset själva). Adra kaaler var Spotify där spellistor skapades och Flickr där bilder frå geomföradet laddades upp. Kulturkalaset kommuicerades äve daglige uder geomföradet via Göteborg & Co:s twitterkoto och facebooksida, med drygt fas. Kulturkalasets digitala yhetsbrev skickades ut vid ågra tillfälle uder våre och sommare till ca: preumerater. Mågkulturella kaaler Kulturkalaset samarbetade med ärradioätverket Radiotorget som säde liveradio två dagar. Program på sju olika språk sädes direkt frå e sce i Nordsta. I Öppa kaale Göteborg gjordes e TV-sädig på persiska, arabiska, spaska och sveska som sädes vid tre tillfälle. Både radiosädigara och TV-sädige kude äve ses på webb-tv på kulturtorget.et respektive oppakaalegoteborg.se. Kulturkalaset i media Kalaset är e stor hädelse i Göteborg som egagerar måga mäiskor och därför är det också mycket syligt i lokal media. Göteborgs-Poste, GT, SR P4 och Metro Göteborg hade e omfattade bevakig. Totalt publicerades cirka 170 artiklar uder kalasvecka varav GP stod för ugefär e femtedel. Varje dag publicerades reportage både iför vad som skulle häda då ma skrev om olika aktiviteter, och recesioer av olika uppträdade som skett kvälle ia. Överlag så speglade media stämige på sta och de folkfest som Kulturkalaset är. Några rubriker: Strålade sol gav kalasstart (GP), Kulturkalaset ka slå rekord (SVT), Förädra världe med di bästa idé (Metro), Nytt rum åt Göteborgara (GT). De yhet som fick mest spridig atioellt hadlade om polises ota. De har ett stort yhetsvärde äve atioellt eftersom fler festivaler i ladet har ett itresse av det ämet. Atalet bloggilägg där Kulturkalaset ämdes var 600 stycke vilket var ugefär som De stora förädrige gäller övriga sociala medier, framför allt Twitter. Uder vecka var det mella 300 och 500 ilägg per dag som ämde Kulturkalaset. Därtill kommer alla som skrev om kalaset, me istället skrev ugefär: Är på Götaplatse och ska se Timbuktu eller likade. GöteboRGs kulturkalas augusti 2012 SIW MALMKVIST MELISSA HORN DEN SVENSKA BJÖRNSTAMMEN FAMILJEN MIKAEL WIEHE LOREEN KOMPANI GIRAFF NASSIM AL FAKIR ELISA S ABALONE DOTS LISA MISKOVSKY FREDDIE WADLING JOJJE WADENIUS GÖTEBORGSOPERANS BALETT LINNEA OLSSON ERIC GADD & BBB AMANDA JENSSEN MANOLITO Y SU TRABUCO NATIONALTEATERN JOHNNY LOGAN DAMORKESTERN RICHARD BONA DANNY TIMOTEIJ RÄFVEN OLE BØRUD & GÖTEBORG GOSPEL LITTLE MARBLES SHIRLEY CLAMP STREET MARKET SYSTER SOL CALIGOLA THERESA ANDERSSON TIMBUKTU PAULINE TWISTED FEET UPMARKET MASKINEN RIGMOR GUSTAFSSON & GWO ATTACK ÖZZ NÛJEN MARIT BERGMAN VARIETÉGATAN SOFIA KARLSSON & GSO MOLLY SANDÉN SEAN BANAN fri etré. GoteboRG.com/kultuRkalaset GÖteBoRGS kulturkalas ÄR ett SAMARBete MellA GÖteBoRGS StAD, VÄStRA GÖtAlADSReGioe och GÖteBoRG & Co, SoM ÄVe PRoJektleDeR eveemaget. PARteRS: BRANDPARTNER, COOP, DOGGY PROFESSIONAL AGILITY CUP, GOTHIA TOWERS, GÖTEBORG ENERGI, GÖTEBORGSOPERAN, GÖTEBORGS SYMFONIKER, HIGABGRUPPEN, IKEA, KAJSKJUL 8, LISEBERG, METRO, NÄRINGSLIVSGRUPPEN GÖTEBORG & CO, RIX FM, SCP, STENA LINE, TRIUMF GLASS, ÄLVSTRANDEN UTVECKLING

8 Det hållbara Kulturkalaset Seda Göteborgs kulturkalas startades 2007 har orgaisatioe arbetat medvetet med de tre dimesioera på hållbarhet: ekologiskt, socialt och ekoomiskt och iom rame för detta har flera projekt och aktiviteter laserats och geomförts. Ekologiskt Göteborgs kulturkalas miljödiplomeras årlige av Göteborgs Stad och alla medverkade skall följa de kriterier som sätts upp. Det iebär blad aat att försäljara aväder miljömärkta kemikalier och serverigsartiklar samt källsorterar sitt avfall. Kulturkalaset uppmutrar också besökara att bli e del av miljöarbetet och samarbetar med Trygg, vacker stad krig edskräpigsfråga. I år gjordes e satsig på att utöka sorterigsmöjlighetera för såväl de medverkade matförsäljara som besökara, dels geom möjlighet till återviig av frityrolja, dels geom att samla i patburkar och flaskor via Returpack. Kulturkalaset 2012 drevs precis som föregåede år av miljömärkt el. Samtliga fuktioärers T-shirts var Fairtrade-märkta och av 100 % ekologisk bomull. Medverkade aktörer uppmaas att udvika flyers och aat tryckt material krig sia aktiviteter, och artister bokades i på miljöcertifierade hotell. Projektledige valde i första had cykel eller Segway som trasportmedel uder eveemaget. Eveemagets festplatser är beläga cetralt med gågavståd till alla programpukter. Majoritete av besökara uppgav att de valde att ta sig till Kulturkalaset med kollektivtrafik (60 %). 25 % gick eller cyklade och 15 % tog bile. Förutom de logistiska miljösatsigara itegreras äve miljöoch hållbarhetstäket i ett flertal programpukter uder Kulturkalaset. Som ett ytterligare steg att miska klimatpåverka arbetar Göteborgs kulturkalas med klimatsäkrig via Tricoroa. Eveemagets klimatpåverka beräkas utifrå e rad faktorer, så som eergiavädig, logistik, PR-material, avfallsmägder och måltider uder eveemaget. Siffrora hjälper till att kartlägga eveemagets klimatpåverka och ger uderlag för förbättrigar till kommade år. För utsläpp som ite kuat udvikas betalas e klimatkompesatio som går till ett specifikt eergieffektiviserigsprojekt. I år har Kulturkalaset valt att stödja projektet Sri Balaji, ett ätaslutet biomassakraftverk i Adhra Pradesh i Idie som aväder jordbruksavfall som bräsle. Projektet är CDM- och Gold Stadard certifierat 1 och miskar utsläppe i regioe med ca to koldioxid årlige geom att det ersätter kolkraftseergi med förybart alterativ, samtidigt som det bidrar till socialt hållbar utvecklig på platse. Kulturkalaset 2012 uppfyllde kriteriera i Fairtrade City Göteborg, då allt kaffe som serverades var ekologiskt och etiskt märkt. Kulturkalaset har äve belöats med Gree Clea Award frå Yourope, The Europea Festival Associatio. Det är e utmärkelse som tilldelas festivaler i Europa som jobbar med eergibesparigar och skyddar aturtillgågar. ETT HÅLLBART EVENEMANG Var rädd om Göteborg på var du släger ditt skräp 1 CDM-systemet (Clea Developmet Mechaism) är ett regelverk framtaget uder Kyotoprotokollet för utvecklig av koldioxidreduktioer i utveckligsläder. Alla projekt som igår i systemet är oggrat graskade och övervakade av FN geom UNFCCC för produktio av fastställda utsläppsmiskigar. Gold Stadard är e certifierig för klimatprojekt som stöds av ett sextiotal miljöorgaisatioer, däriblad WWF Iteratioal och Greepeace Iteratioal. Certifierige iebär strikta förhålligsregler med hårda krav på socialt asvarstagade och hållbar utvecklig. Gold Stadard godkäer edast projekt iom förybar eergi och eergieffektiviserigar

9 Socialt Kulturkalaset är e viktig mötesplats, för mäiskor och upplevelser. HUI:s udersökig bekräftar att atmosfäre, stämige, folkfeste och samhörig hete är det som i högst grad framhålls som det bästa med Kulturkalaset. Uder årets Kulturkalas förekom liksom de seaste åre få polisutryckigar och edast ett fåtal av besökara har agett bråk och fylla som ett problem. Kulturkalaset arbetar aktivt i programläggige för att få till e bra bladig av åldrar och kulturer på sta eftersom detta visat sig vara ett framgågsrecept med följd att polis och adra mydigheter över lag får luga dagar. På Kulturkalaset skall ige käa sig exklu derad på grud av etisk tillhörighet, fuktiosedsättig, kö, kösidetitet eller -uttryck, religio eller aa trosuppfattig, sexuell läggig eller ålder. I största möjliga må skapas fysisk tillgäglighet som exempelvis läktare för rullstolar eller sy- och tecketolkig. Radio- och tv-sädigar på ett flertal olika språk görs geom samarbete med mågkulturella kaaler. Mixe av artister och uttryck skall vara så heltäckade som möjligt. Ite mist Västra Götalads regioes medverka bidrar starkt till att program utbudet blir mågfacetterat och håller hög kvalitet. Just bredde av Kulturkalasets utbud är e av de aspekter vars medelbetyg har höjts väsetligt över tid i fråga om hur besökare uppfattar Kulturkalaset (medelbetyg 2012: 6,1, jmf 2011: 5,8 och 2007: 4,8). Alla har möjlighet att hitta ågot de tycker om. Och eftersom allt är samlat cetralt uder e kocetrerad tid, fis stora möjligheter för medverkade att bli syliga och skapa itresse. Besöksudersökige visar här att hela 76 procet av besökara säger sig ha fått ökad lust att besöka Göteborgs kulturliv äve efter Kulturkalaset. Det är e markat ökig med 15 procet eheter i jämförelse med fjolårets siffra på 61 procet. Kulturkalaset samarbetar med Värdskapet är det gäller volotärer. Det är ett socialt projekt där uga mäiskor egageras i e rad stadsageläga eveemag året rut, med syftet att ge meriter och erfareheter som ger bättre förutsättigar att komma ut i arbetslivet. På Kulturkalaset deltog 139 värdar, som fas tillhads för allehada uppgifter. Några fick aställig som gruppledare. Blad värdara talades i år 27 olika språk. Ekoomiskt Kulturkalasets budget är drygt 20 Mkr. Med uppdraget frå Västra Götaladsregioe och Göteborgs Stad följer e delfiasierig på 12 Mkr. Resterade är ett resultat av samarbete med ärigslivet. Budgete tilllåter ige vist, me Göteborgs kulturkalas iebär såväl itäkter som värde som kommer stade och regioe till ytta. Till Göteborgs kulturkalas är det fritt iträde. Det är e viktig del i uppdraget. Ekoomisk forskig visar att det totala värdet av e upplevelse blir större är upplevelse är gratis. Att det är fri etré är också e av de faktorer som besökara aser vara bäst med Kulturkalaset. Itäkter ka mätas med de arbetstillfälle som skapas, eller de förflyttade kosumtioe som sker i sambad med Kulturkalaset (turistekoomisk omsättig) års mätig visade att 33 procet av besökara kom frå orter utaför Göteborg, av dessa agav 47 procet att Kulturkalaset var de primära aledige. Tillsammas geererade de 65 Mkr som främst spederades på restaurager/ kaféer, shoppig och uteliv, e summa som också ka översättas i årsarbete. Ett aat sätt är att mäta stolthet för regioe, kulturell föryelse samt ökat itresse och ivesterigar som görs i stade och regioe som e effekt av positiva eveemag. Här visar publikudersökige att 90 procet av besökara är öjda eller mycket öjda med helhetsitrycket av Kulturkalaset. 97 procet är äve öjda eller mycket öjda med Göteborg som eveemagsstad. Mediabilde är viktig för att stärka de immateriella itäkte. Kulturkalaset 2012 speglades överlag geom de goda stämige på sta och som e stor folkfest.ett eveemag för också med sig kostader som måste beaktas. Förutom de medel som kommue och regioe avsätter, gör samhället isatser som omläggig av spårvagstrafik, ökad rehållig och utebliva parkerigsitäkter (på de platser som dessa dagar blir festplatser). Dessutom måste ma värdera det obehag som besökare och ivåare ka uppleva med aledig av e festival. Publikudersökige på Kulturkalaset visar att missöjet är mycket lågt. 47 procet ka ite komma på ågot egativt. De egativa omdömea som trots allt framkom hade stor spridig, vilket idikerar att gruppe som helhet ite var missöjd. Besökaras missöje var i första had kopplat till yttre omstädigheter som exempelvis trägsel och köbildig

10 Mål & mätig Visio: Göteborgs kulturkalas ska vara de iteratioellt erkäda mötesplatse som ibjuder alla till lustfyllda, ovätade upplevelser i stark gemeskap och som är väl förakrad såväl regioalt som atioellt. Värdeord: Glädje, Eergi, Spets med bredd, Alla sie, Överraskade, Mötesplats Måle sattes utifrå visioe som togs fram i bred samverka Måle skall spegla iriktige, uppdraget och de lågsiktiga satsige. Iför 2013 års Kulturkalas skall ya mätbara mål för framtide formuleras. 1. Mågfald utifrå besökare Mål: Besökare på Göteborgs kulturkalas skall spegla samhällets sammasättig gällade ålder, kö, ursprug, bakgrud kultur och livsstil besök (jfr besök 2011; besök 2010; besök 2007). Siffra för atalet besök på Kulturkalaset har delvis räkats fram geom att uppskatta publik vid respektive programpukt ett vedertaget sätt för festivaler med fri etré där ite atalet biljetter ka räkas. Atalet besök bygger äve på elektroisk mätig i Trädgårdsföreige och av besöksflödet på Avey. Avey-mätige uppgick uder 2012 års Kulturkalas till besök av det totala atalet besök på Medelålder 37 år (jfr 36 år 2011; 37 år 2010; 39 år 2007). 67 % Göteborgare (jfr 63 % 2011; 59 % 2007). 55 % kvior (jfr 55 % 2011; 60 % 2007) och 45 % mä (jfr 45 % 2011; 40 % 2007). Majoritete av Göteborgs stadsdelar var represeterade blad besökara. Kulturkalaset lockar e bred publik i alla åldrar. De största adele är dock ugdomar år samt uga vuxa år (med 19 procet vardera) Åldersfördelig besökare, adel i procet Mågfald utifrå utbud Mål: Geom att skapa mixade tillgägliga festplatser med ett varierat utbud geereras späade kulturupplevelser och e bred folklig förakrig ås programpukter (jfr pukter 2011) som späde över måga olika gerer: sport, das, teater, kost, foto, film och musik m.m. Mat frå hela världe. Ex. Iteratioal Street Market och ett bladat utbud av matståd. Ca 30 iteratioella akter. Ett flertal programpukter av Sveriges atioella miori teter: judar, romer, samer, sverigefiar och toredaligar. Exempel på aktiviteter som syftade till att göra Kulturkalaset mer tillgägligt är: hadikappramper vid de större sceera, sytolkig av bio, tecketolkig av teater och stad-up och prova-på-seglig med Passale. SPINN, Sveriges första itegrerade daskompai, med professioella dasare både med och uta fuktiosedsättigar, var också e del av programiehållet. Samarbete med blad aat Göteborgs kulturförvaltig, Västarvet/ Nääs Slott, Rörstradsmuseet/Formakademi, Halmes Hus, Gerlesborgsskola, Göteborgs Poesifestival, Die Bühe, IKEA, Iteratioell författarsce Göteborg, Chorusight, Berättarät Väst, Frilagret, Lights i Aligsås, Teatercetrum Väst, Dascetrum Väst, Dissektio Kulturkompetes, Författarcetrum Väst, Göteborg Iteratioal Film Festival, Göteborgs kostmuseum, Göteborgs Kosthall, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborgs stadsmuseum, Röhsska museet, Stora Teater, Göteborgs Piaofestival, Världskulturmuseet, Kosthögskola Valad, Högskola för fotografi, Musikcetrum Väst, Film i Väst, Nordiska Akvarellmuseet, A Gallery, ISIS Art, Göteborgs Koserthus, Brewhouse, GöteborgsOpera, Stadsteater, Sveska Ostidiska Compaiet, Sesus, Studiefrämjadet, Medborgarskola, Pecha Kucha, Trädgårdsföreige, Plaketgbg, Classic Jazz, Kostepidemi, Hasselblad Ceter, Kultur & Ugdom Väst, Folkets Hus och Parker, Film högskola i Göteborg, Vara koserthus, Coop, Röda Korset, Civilförsvarsförbudet, Familjehem Göteborg, Göteborgs scoutdistrikt, Göteborgsregioes Tekiska Gymasium, Droppe Blodgivig, Flusåsparkes väer, Passale fritid, Bradparter, NTF, Teaterhuset Möldal, RUM, Kultur i Väst, VGR, Got Evet/ Valhalla, Stadsbyggadskotoret, Frame Filmfestival, Novemberfestivale, HBTQ-Festivale, Folkuiversitetet och måga fler 27 språk fas represeterade i värdorgaisatioe Värdskapet. 3. Atal / adel besök Mål: Fördelige mella hur måga av besökara som är bosatta i regioe, atioe respektive utladet bör motsvara fördelige omkrig 83/10/7 procet. Adele besökare frå Göteborg har ökat och adele frå övriga regioe är oförädrad jämfört med Övriga Sverige har ökat ågot samtidigt som besökare frå utladet miskat jämfört med föregåede år (se tabell Fördelig besökare). Fördelige mella hur måga av besökara som är bosatta i regioe, atioe respektive utladet motsvarade i år 89/9/2 procet (jmf 2011: 85/7,5/7,5). Fördelig besökare Göteborgare 59% 61% 55% 45% 63% 67% Övriga VG-regioe 24% 25% 27% 29% 22% 22% Övriga Sverige (exkl. VG-regioe) 10% 9% 10% 23% 7,5% 9% Utladet 7% 5% 8% 3% 7,5% 2% Tabell: Fördelig besökare. Källa: HUI Research Turistadele, d.v.s. boede utaför Göteborgs kommu, har sjukit i förhållade till förgåede års eveemag, frå 37 % till uvarade 33 %. Störst adel av de s k turistkroa spederades äve detta år på restaurag & café (32 %), meda shoppig ladade på 21 %. Göteborgs kulturkalas besöktes i geomsitt 2,8 dagar (jfr 2,6 dagar 2011; 2,5 dagar 2008) och iresade turister besökte Kulturkalaset i sitt 2,3 dagar (jfr 2,4 dagar 2011; 2,1 dagar 2008). Var tiode besökare uppgav att det skulle besöka eveemaget uder samtliga 6 kalasdagar. Observera att procetsiffra för utlädska besökare bygger på allt för få itervjuer och att siffra därför ite är helt tillförlitlig. 4. Nöjdhet Mål: På e sjugradig skala skall helhetsitrycket uppå e öjdhetsgrad på 6,0. Helhetsitrycket har förbättrats jämfört med tidigare år (5,8 år 2012) me har fortfarade ite ått målet på 6,0. E jämförelse över de seaste åre visar dock att kalasbesökara blir mer och mer öjda med samtliga utvär derade aspekter av kalaset (se tabell Medelbetyg Nöjdhet). Bredde på Kulturkalasets kulturutbud är de parameter vars utvecklig har varit mest positiv relativt övriga parametrar. Kulturkalasets programiehåll är ågot som uppskattas mer och mer av besökara. Likt tidigare år fis de största förbättrigspotetiale på området iformatioe om Kulturkalaset. Me äve här har öjdhetsgrade kotiuerligt ökat seda mätigara startade Helhetsitryck av Göteborg som eveemagsstad Tillgäglighet/trasport till och frå Kulturkalaset Helhetsitryck av Kulturkalaset Bredde på Kulturkalasets kulturutbud Service och bekvämligheter uder Kulturkalaset Kulturkalasets programiehåll Iformatioe om Kulturkalaset Tabell: Medelbetyg. Källa: HUI Research MedeLBETYG: ,3 6,1 6,3 6,4 6, ,0 5,9 6,1 6,0 6, ,1 5,1 5,4 5,6 5, ,8 5,4 5,6 5,7 5,8 6,1 5,3 5,2 5,4 5,5 5, ,8 5,2 5,5 5,5 5, ,3 4,6 4,9 4,9 5,0 5.1 I ordmolet eda illustreras de mest frekveta utsagora om det bästa med Göteborgs kulturkalas Storleke på orde står i direkt relatio till hur måga gåger ordet i fråga framhölls av kalasbesökara Ordmol. Källa: HUI Research år 8 14 år år år år år år år år 64 år eller äldre Källa: HUI Research 18 19

11 5. Iteratioellt erkäda kulturam / utbud Mål: 2012 skall erbjudas mist tre spetsakter med iteratioell digitet. Några exempel på iteratioella gästartister: Richard Boa & Madeka Cubao, Baltic Youth Philharmoic, New Coutry Rehab, X-Alfoso, Maolito y Su Trabuco, Sos of Midight, Johy Loga, Ole Børud, Has-Erik Husby Dyvik, Varietégata med ågra av världes bästa gatuartister samt det mobila kostgalleriet Big M med iteratioell kostfilm. Några exempel på sveskar med världe som area: Loree, Göteborgs Symfoiker, Rigmor Gustafsso, GöteborgsOperas Balett, Amarathe, Raised Fist, Dead by April, Jojje Wadeius och Caligola. 6. Mediebevakig Mål: Mist tre artiklar om Göteborgs kulturkalas på kultursidora samt mist e i atioell media. Bevakige i lokalmedia: Göteborgs-Poste, GT, SR P4 och Metro Göteborg var omfattade. Totalt publicerades cirka 170 artiklar uder kalasvecka. Exempel på större artiklar (uppslag och helsidor) på kultursidora: Rada upp för kalaset GT:s ultimata guide till Kulturkalaset (GT), Bollkoster på hög höjd om kostäre Ae Thulis medverka på Kultur kalaset (GP), Svägigt och småkaxigt recesio av Natioal teaters Rockorkester (GP) och Festligt på viskvälle recesio av Göteborgs Symfoiker och Sofia Karlsso (GP). E yhet fick stor spridig atioellt. De hadlade om polises ota och ett stort yhetsvärde äve atioellt eftersom fler festivaler i ladet har ett itresse av det ämet. Tilläggas bör också att förekomste av Kulturkalaset i sociala medier har ökat markat. Ca twitterilägg gjordes daglige om Kulturkalaset uder geomföradevecka. Kulturkalaset ämdes också i ca 600 bloggilägg. 7. Varumärke, käedom och förakrig Mål: Det lågsiktiga målet är att ämas som ett av de mest attraktiva eveemage i Sverige, att besöka och att fiasiera. Besökare skall till stor del uppleva och käa värdeorde för Göteborgs kulturkalas (spets med bredd, glädje, alla sie, överraskade, mötesplats och eergi). Nedaståede tabell visar (på e sjugradig skala) att istämmadegrade på de påståede som ka kopplas till Kulturkalasets värdeord i hög utsträckig är samstämmigt med tidigare års resultat. Högst istämmadegrad har påståedet Kulturkalaset präglas av e glad stämig (99 % ). Påståedet Kulturkalaset ökar mi lust att ta del av Göteborgs kulturutbud efter kalaset har ökat kraftigt till e istämmadegrad på 76 %, jämfört med 61 % för Adele som upplever att kalaset överträffar deras förvätigar avseede atalet upplevelser har miskat ågot över tid. Kaske eftersom fler vet vad Kulturkalaset är idag och färre är förstagågsbesökare. Påståedet att Kulturkalaset är ett eveemag som erbjuder ågot för alla sie har däremot geererat e högre grad istämmade de seaste åre. Slutsats Medelbetyg Kulturkalaset präglas av e glad stämig 6,3 6,4 6,4 6,6 På Kulturkalaset fis det ågot för alla mäiskor Kulturkalaset uderlättar för mäiskor att mötas Kulturkalaset är ett arragemag där det fis ågot för alla sie, smak, sy, hörsel, doft Kulturkalaset erbjuder fler upplevelser ä vad jag hade förvätat mig Kulturkalaset ökar mi lust att del av Göteborgs kulturutbud äve efter kalaset Tabell: Medelbetyg Istämmadegrad. Källa: HUI Research 6,1 6,2 6,3 6,3 5,9 6,0 6,2 6,1 5,8 6,0 6,0 6,3 5,1 5,0 4,8 4,7 5,1 4,9 5,0 5,3 Sex års strategiskt arbete utifrå de visio och de mål som sattes 2007 har utvecklat Göteborgs kulturkalas till ågot mer ä bara e stadsfestival med koserter. Det är e uppskattad mötesplats för likväl Göteborgare som besökare regioalt och atioellt. Ett stort egagemag blad kulturaktörer ger ett omfattade kulturutbud som år e bred publik uder kalasvecka och som äve ökar itresset för besökare att ta del av Göteborgs kulturutbud uder reste av året. Kvalitete på utbudet ger de spets som skapar trovärdighet och stolthet och därför är mötesplatse uppskattad av såväl kulturaktörer, besökare som medier. Besökaras uppskattig av både program utbud, kalaset som mötesplats och Göteborg som eveemagsstad har ökat stadigt uder åre. Dessa positiva utfall har skapat e bra plattform med alla förutsättigar för att u formulera ya mål för Kulturkalaset 2013 och framtide. Förutom tidigare satta mål om regioal och atioell förakrig samt iteratioellt erkäade, har Göteborgs kulturkalas ambitioe att ta positio som de hållbara stadsfestivale

12 Vi som har arbetat med Kulturkalaset 2012 är: Operativt asvarig Kostärlig ledare Programproduceter Logistik & försäljig Kommuikatio Projektkoordiator Projektadmiistratörer Programsamordare, Götaplatse Säkerhetsasvarig Säkerhetsleveratör Sjukvård Projektledare Värdskapet Värdasvarig Cotroller ekoomiassistet Sce & tekik Bygg Miljö Press & media Reklambyrå Grafisk form Grafisk produktio Programtidig Platschefer Scechefer Artistvärd, Kugstorget Platschefsassistet, Barkalaset Projektassistet Asvarig Kalasmusikatera Tasso Stafilidis Mia Samuelsso Mikael Isacso, Emma Rygielski, Peter Sadsjö, Tobias Åkesso, Joha Blomqvist, Talar Kirkor, Maria Haa, Jeika Atila, David Frazé, David Dagermark Kari Olofsso Maria Björ, Therése Looström, Liselotte Marcusso, Johaa Olsso Daia Sakars Ato Romaus, Lia Hagma David Dagemark Joas Arlmark CPG /Show Security Livtjäst Sarah Martig Talar Kirkor Siw Frazé Elisabeth Pfaestill Staffa Lidahl Tomas Tejlad, Johy Arosso Frida Levi, Louise Egberg Stefa Gadd, Eva Lehma SCP Göteborg, Fredrik Ståhl och Marita Hultberg Ollio (Joatha Josefsso) Ulrika Mikkelse, Carolie Liljedahl, Joha De Paoli, Stia Måsso Mary Örborg (Metro MCP), Cecilia Alwi Mattsso (Metro) Fredrik Hasselblad, Ato Romaus, Fredrik Lidqvist, Kristia Ferrara, Rami Ghoaim, Niclas Ekegre, Lia Hagma, Alastair Macduff, Paola Öhma, Gle Sadgre Toy Edebjörk, Carolia Brikhage, Jörge Ström, Louise Friestedt, Lida Stemark Jey Ollila Johaa Reteike Isa Aspgård Kajsa Persso Dessutom ett varmt tack till stades förvaltigar, mydigheter och bolag som samverkat med oss, liksom alla våra fatastiska praktikater, värdar och attvadrare! 22

13 TACK FÖR I ÅR! Göteborgs kulturkalas är ett samarbete mella Göteborgs Stad, Västra Götaladsregioe och Göteborg & Co, som också projektleder eveemaget. PARTNERs goteborg.com / kulturkalaset facebook.com / kulturkalaset twitter.com / Gbg_kulturkalas