KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Tvings skola Karlskrona kommun Uppgiftslämnare: Tvings lärare F-6 Ansvarig: Sven Björkander rektor 1

2 Ingress Beskrivning av rektorsområdet Fridlevstad Skola F-6 antal elever 106 Fridlevstad Fritidshem inskrivna barn ca 51 Förskolan Gomorronsol 3avd inskrivna barn ca 61 Familjedaghemsverksamhet inskrivna barn ca12 Tving Skola F-6 antal elever 107 Tvings Fritidshem inskrivna barn ca 67 Tving förskola 2 avd inskrivna barn ca 36 Familjedaghemsverksamhet med två dagar i lokal Barnens hus inskrivna barn ca 10 Holmsjö Skola F-6 antal elever 111 Holmsjö fritidshem inskrivna barn ca 43 Förskolan Smultronstället inskrivna barn ca 23 Fur fritidshem/förskola Kotten inskrivna barn ca 20 Familjedaghemsverksamhet i lokalen Näverhatten. Inskrivna barn ca 27 Budgetomslutning 2007 ca 35 miljoner. Antal personal ca 117 st Våra enheter ligger utspridda i ett stort geografiskt område. Våra enheter ligger utspridda i skogsbygden, där rika möjligheter ges till dagliga naturupplevelser av olika slag. Vi har ett väl inarbetat elevhälsoteam EHT vid våra tre skolor som i vissa sammanhang bildar ett eget nätverk. I området har vi följande nätverk: Kamratstödjarnätverket består av 2 personal från respektive skola samt socialpedagog och skolsköterska. Mattenätverket består av pedagogisk personal från respektive verksamhet samt år 7-9. Hälsoinspiratörsnätverket består av våra utbildade hälsoinspiratörer. Vi har ett övergripande matråd i rektorsområdet som består av personal från våra respektive kök samt rektorer. När det gäller vårt rektorsområdes gemensamma mål och satsningar redovisas dessa här i ingressen. Därefter följer våra enheters respektive redovisningar. Rektorsområdets MÅL Vi skall stimulera till en hälsosammare livsföring för både personal, barn och elever. Vi skall genomföra en gemensam personalbefrämjande aktivitet i rektorsområdet under året. Vi skall utveckla brandskyddsarbetet vid våra enheter. Vi skall utveckla och öka vår samverkan mellan förskola och skola. Vi skall under våren 2008 förbättra vårt sätt att marknadsföra våra verksamheter. Vi skall under läsåret 2007/2008 omarbeta våra likabehandlingsplaner. Vi skall sträva efter att eleverna genom självvärdering och reflektion skall ta större och större ansvar för sitt eget lärande. Vi skall sträva efter att på sikt skall merparten av våra elever ta ansvar för och hålla i sina egna utvecklingssamtal och därigenom också ta fullt ansvar för sin egen individuella utvecklingsplan. Vi skall sträva efter att förbättra barnens och elevernas språkutveckling samt läs och skrivförmåga ÅTGÄRDER Under våren har all personal haft tillgång till en frukt om dagen Vi har utökat antalet Hälsoinspiratörer. Vi har bjudit in all vår personal till en gemensam kväll i hälsans tecken. Denna kväll kunde man prova aktiviteter såsom stavgång, chigong, vattengympa,gympa och hälsosam kost. Vi har genomfört tre olika personalbefrämjande aktiviteter. Med skolpersonalen gjorde vi studiebesök med båtfärd till Tjurkö stenbrott. Fritidshemspersonalen hade en aktivitetskväll på Cyberzone och förskolepersonalen och dagbarnvårdarna var på adventskonsert. Vi har gjort en 3-årig utbildningsplan för vår personal vad det gäller brandskyddsarbete. 2

3 En åtgärd i att utveckla samarbetet mellan skola och förskola är att femårsverksamhet i Fridlevstad har införlivats i skolans lokaler. Skolpersonal har fått ta del av förskolans verksamhet vid några konferenser. När det gäller arbetet med vår marknadsföring har vi använt oss av kommunens mtrl. Kommunalgrått i våra arbetslag. Nätverket för kamratstödjarverksamheten har haft ett antal möten under läsåret där skolornas likabehandlingsplanen har omarbetats. Under våren har personal från varje förskola träffats för att revidera likabehandlingsplanen för de yngre barnen (1-5 år). Nätverket i K2/IUP har under hösten 2007 deltagit i en föreläsningsserie vid Växjö universitet med inriktning på kunskap, bedömning och individuella utvecklingsplaner. Vi har dessutom haft ett flertal gemensamma konferenser i rektorsorådet där vi jobbat med dessa frågor. Vi har haft någon form av språk och läsutvecklingsprojekt vid samtliga förskolor och skolor. RESULTAT Vi har märkt att hälsoinspiratörernas arbete har lett till bla. en ökad medvetenhet i sitt egna hälsotänk och ökade fysiska aktiviteter. Den gemensamma kvällen i hälsans tecken var mycket uppskattad av personalen. Många deltog. Merparten av vår personal deltog i våra personalbefrämjande aktiviteter. Personalen uppskattade aktiviteterna. Det finns en utbildningsplan för nästan all vår personal när det gäller brandskyddsarbete. En del av vår personal har redan genomgått brandskyddsutbildning. Vi kan se många fördelar med att ha femårsverksamheten på skolan. Vi har sett att övergången till skolan har gått mycket smidigare än tidigare. Flera verksamheter har kommit igång med sin marknadsföring och jobbar med information, loggor m.m. Skolornas likabehandlingsplan har omarbetats under året. Förskolornas likabehandlingsplan har reviderats. Vi ser att allt fler elever i våra skolor har tagit ett större ansvar för sina egna utvecklingssamtal. Vi kan också se att självvärdering och reflektion har tagit större utrymme i vardagen. Våra läsutvecklingsprojekt har ökat förståelsen för hur vi arbeta med språk och läsutveckling i våra olika verksamheter. Vi kan också se att arbetet med språklig medvetenhet i förskolan ger resultat på sikt. Vi har sett att läsintresset bland våra barn och elever har ökat. ANALYS De ökade fysiska aktiviteterna hos vår personal beror bl.a. på våra hälsoinspiratörers arbete med tex. jobbing och andra aktivitetsscheman. Vår kväll i hälsans tecken var välorganiserad med ett varierat utbud av prova-på aktiviteter med professionella instruktörer. Vårt mål med gemensam personalbefrämjande aktivitet ändrade inriktning under året av olika skäl. En diskussion uppstod i personalgrupperna om aktiviteterna var jämförbara kostnadsmässigt m.m. Eftersom vi genomfört brandsyn i våra olika verksamheter har vi blivit medvetna om behovet av att fortbilda vår personal inom detta område. Samarbetsmöjligheterna har ökat. Vi i skolledningen känner att här finns mer att göra inom detta område. Vi ser möjligheter i marknadsföringen av våra verksamheter genom att intensifiera detta arbete. Arbetsmaterialet Kommunalgrått har varit till stor hjälp när vi har påbörjat vårt arbete med marknadsföring. Materialet har lett till olika diskussioner i arbetslagen kring ämnet. 3

4 Vid omarbetandet av skolornas likabehandlingsplaner gjordes ett förslag under höstterminen som var mer lättförståligt för våra elever. Eftersom vår socialpedagog under året genomgått en utbildning i hur man arbetar med likabehandlingsplaner och där fått lära sig att man inte ska förenkla innehållet, fick vi under året ändra tillbaka till vår ursprungliga text. I revideringen av förskolornas likabehandlingsplan har vi samarbetat i ett nätverk mellan våra förskolor. Vi känner att den stora satsning som vi har gjort inom K2/IUP kommer att leda till en större kunskapsutveckling för våra elever. Vår goda utveckling vad gäller självvärdering och reflektion hos våra elever beror på den stora satsning vi gjort under ett par års tid. Vi känner att vår satsning på läsutveckling och språklig medvetenhet leder till ökad måluppfyllelse. Vi tror att ytterligare samverkan mellan förskolan och skolan kan leda till en ännu bättre utveckling. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Under läsåret skall vi genomföra minst en gemensam aktivitet i hälsans tecken. Efter diskussioner i samverkansgruppen beslöt vi i skolledningen att genomföra minst en gemensam personalbefrämjande aktivitet läsåret Vi skall omarbeta våra likabehandlinsplaner till att bli specifika för varje förskola/skola. Arbetet med likabehandlingsplanerna ska under nästa läsår omarbetas efter den mall som kommunen tagit fram. Vi skall under ht 2008 ha en halv studiedag för vår skolpersonal om hur vi skall implementera likabehandlingsplanen hos samtliga elever. Vi skall fortsätta att utveckla samarbetet mellan förskola och skola. Utbildningsplanerna i brandskyddsarbete ska genomföras. Vi skall intensifiera marknadsföringsarbetet genom t.ex. att utveckla våra hemsidor och tydliggöra våra enheters profiler m.m. Vi ska fortsätta vårt arbete inom K2/ IUP med att införa skriftliga omdömen i våra elevers digitala IUP. Under läsåret skall vi implementera de nya nationella målen i år 3 för personal, elever och föräldrar. Vi skall verka för att våra arbetslag i arbetet med god läsutveckling tar sig an skolverkets material Nya språket lyfter. I framtagandet av de olika enheternas kvalitetsredovisningar har vår personal tagit en mycket aktiv del. Vi från skolledningens sida vill tacka för allt engagemang och arbete som nedlagts. Ulf Ebbesson Ulrika Johnson Sven Björkander 4

5 Normer och värden Mål Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, Respekterar andra människors egenvärde, Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en egen vilja att handla också med deras bästa för ögonen och Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Åtgärder för att nå målen Trivselenkäter är genomförda i alla klasser enligt likabehandlingsplanen. Vi har haft regelbundna träffar med kontaktpersoner för kamratstödjare samt personal från elevhälsoteamet (EHT). Detta har skett i samarbete med övriga skolor i rektorsområdet Kamratstödjarutbildning har genomförts för kamratstödjarna i år 3-6 i rektorsområdet. Detta skedde under en dag i Alljungen. Vi använde oss av olika samarbetsövningar och diskuterade likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna. Socialpedagog har under läsåret i samarbete med klasslärare haft olika aktiviteter i år 1 och 4. Det har varit t.ex. samarbetsövningar och värderingsövningar. En del klasser har massage och arbetar med positiv förstärkning Skolsköterskan har haft tjej/killsnack i år 5. Vi har haft kompissamtal i en del klasser varje vecka. Vi har haft klassråd och elevråd samt utbildning för elevrådsrepresentanterna. Vi har haft matråd, där miljön i matsalen diskuterats. Vi har pratat i klasserna och visat genom vårt förhållningssätt att vi tar avstånd från kränkande handlingar samt betonat att alla har lika värde. Vi har uppmuntrat de äldre barnen att vara goda förebilder. Vi har haft samarbete inom olika teman för att barnen ska lära känna varandra bättre och för att öka tryggheten. 5

6 Genom elevrådet har eleverna fått bestämma över inköp av olika rastmaterial, samt att ha ansvar för utlåning av dessa. Resultat Sammanställning av trivselenkäter 105/106 elever svarade på frågorna: Hur känns det när du tänker på skolan? Bra 85 st / Ibland ganska bra 17 st Finns det någon i klassen som inte har det bra? Nej 33 st/ Ja 26 st / Vet ej 42 st Finns det vuxna på skolan som du kan prata med? Ja 103 st/ Ibland 2 st Resultatet är positivt, speciellt fråga 3, eftersom alla har någon vuxen bland personalen att prata med. Kamratstödjarna visade uppskattning över utbildningsdagen. När det gäller det praktiska arbetet för kamratstödjarna på skolan har detta tidvis varit svårt att organisera. Samarbetslektionerna med socialpedagogen har varit mycket positiva och givande. Många elever frågar ofta efter mer av dessa övningar. Vi har märkt att barnen är bättre på att lösa sina konflikter och att de ofta kan ta hänsyn till varandra och se varandras behov. Genom att använda oss av likabehandlingsplanen har vi ett noggrant tillvägagångssätt på hur vi ska fortskrida med vårt arbete. Genom positiv förstärkning har vi märkt att barnen har blivit mer uppmärksamma på varandra och även tagit ett större ansvar för sitt skolarbetet. Vi ser att de äldre barnen är bra på att ta hand om de yngre. De är omtänksamma och omhändertagande mot dem. Genom matrådet har t.ex. salladsbordet blivit mer varierat. Eleverna har inte klarat av att ta ansvar för rastmaterialet, mycket av det nya materialet har förstörts och försvunnit.. Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet mot målet gett Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. 6

7 Analys. Då vi genom våra trivselenkäter upptäcker att elever känner sig utsatta arbetar vi med detta enligt arbetsgången i likabehandlingsplanen. Detta sker i samarbete med EHT. Det finns fortfarande en del att ta tag i, som t ex ordning och uppförande. Vi tycker att vi inte har tillräckligt med konsekvenser att ta till när någon gjort något förbjudet. Åtgärder för utveckling Arbetet med att omsätta likabehandlingsplanen skall vara ett ständigt pågående arbete. Planen ska kontinuerligt diskuteras, utvärderas och revideras. Kunniga och engagerade vuxna är en viktig faktor för arbetet med att främja lika rättigheter och förebygga kränkningar. Då skolan ska arbeta vidare med att eliminera kränkningar ska vi lägga fokus på ett förebyggande arbete. Det ska bli regelbundna träffar med kamratstödjarna tillsammans med kontaktpersonerna. Arbetet tillsammans med kamratstödjarna kommer att utvecklas, genom ytterligare fortbildning. Inför höstterminen-08 kommer vi att ha en halvdagsutbildning om likabehandlingsplanen och dess innehåll för lärarpersonal i rektorsområdet. Vi ska fortsätta att ha kompissamtal i de olika klasserna. Vi ska fortsätta vårt arbete med samtal i grupper med barnen om deras beteende. Vi ska fortsätta låta eleverna vara med i arbetet med att göra skolan tryggare och trivsammare, genom klassråd, elevråd, matråd och direkt demokrati i klasserna. Vi fortsätter samarbetet med föräldrar genom möten, information och skolrådet. Vi fortsätter samarbetet i åldersblandade temagrupper. Vi ska påbörja samarbete med fritids. Vi ska fortsätta att värna om vår miljö inne och ute. 7

8 LÄRANDE OCH UTVECKLING Mål Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära, Utvecklar tillit till sin egen förmåga, Känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, Lär sig att utforska, lära och arbeta båda självständigt och tillsammans med andra, Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, Lär sig att kommunicera på främmande språk, Lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. 8

9 Åtgärder för att nå målen Vi har fortsatt vårt utvecklingsprojekt med individuella utvecklingsplaner. Lärarna har gått utbildning om kunskapssyn, dokumentation och begrepp samt kunskapsvärdering, bedömning och betyg. Lärarna har fördjupat sig i litteratur kring ovan nämnda. Vi har haft RO-konferenser där vi har diskuterat strävansmålen i svenska samt reflektion och självvärdering. Eleverna har reflekterat över sin läsning och skrivning och vi har dokumenterat det. Vi har språktestat sex-åringarna i rektorsområdet för att få en överblick över situationen och sätta in resurserna där de behövs bäst. Eleverna i år 1 har testats med kommunproven för fonolek där värden under 12 poäng förespråkar förberedande språklekar i stället för traditionell läsinlärning. Eleverna i år 1 har testats i taluppfattning vilket ger en bild av hur bekanta de är vid matematiska begrepp. Eleverna i år 1 har testats i kopiering vilket ger en bild av öga-handkoordination och visuell perception, vilket har betydelse för allt från hur man skriver bokstäver till hur man hittar i bänken. Eleverna i år 2 har testats i läsförståelse, ordkedjor och diktamen. Eleverna i år 5 har gjort de nationella proven för årskursen i svenska, matematik och engelska. Vi har diskuterat kunskapssyn och bedömning. Vi har fördjupat oss i arbetsmetoder för att nå en ökad måluppfyllelse genom bl.a. elevledda utvecklingssamtal och arbete med portfolio. Lärare har gått Röris-kurser och genomfört det med eleverna i flera klasser. Vår intensivläsning fortsatte under läsåret. Under femveckorsperioden belönades eleverna efter var femte läskvart i skolan och hemma, med läspärlor. Varje klass hade en burk där man samlade pärlor. Fem tillfällens läsning a femton minuter hemma eller i skolan genererade en pärla till burken. Alla klassers pärlor räknades ihop och resulterade i en aktivitetsdag. Elevrådet deltog i planeringen av aktivitetsdagen. Barnen har läst för varandra i faddergrupper varje vecka. Barnen har haft individuella planeringsböcker och skoldagböcker. Vi har arbetat åldersblandat vid olika temaarbeten. År f-2 har arbetat tematiskt med miljö och sortering. De har varit med i en Håll Sverige Renttävling på Internet där de plockade skräp i närmiljön och byggde konstverk av det. År två har gjort en fotoserie om Returjakten och vunnit andra pris i Sverige. De var även med i IKEA:s värmeljusjakt. Vi har arbetat praktiskt med barnen för att utveckla förståelsen för olika moment, i t.ex. matematik. En del elever år 6 har haft två dagars prao på egen vald arbetsplats under vårterminen. Vi har haft kompissamtal i klasserna, samt värderingsövningar, kill- och tjejgrupper samt etiska samtal. Vi har haft naturrundor, pyssel, teaterbesök, musikbesök m.m. Eleverna har gjort musikaler och pjäser som de visat upp för skolan och föräldrar. Vi har arbetat mycket med att få de äldre barnen att hitta egna, bra strategier för studieteknik, läxläsning och planering av arbetet. Vi har försökt att få eleverna att sätta rimliga, kvalitativa mål för sina arbeten. Vi har försökt få barnen att känna att de inte ska jämföra sig med varandra utan med sig själva. Vi har som alltid strävat efter att uppmärksamma varje barn varje dag. Personliga program (tomatisband och motorikövningar) har utformats för vissa elever. 9

10 Vi har arbetat över klassgränserna för att barnen ska vara vana att samarbeta och ta hänsyn till varandras förmågor t.ex schemalagd uteverksamhet F-2. Vi har tränat barnen i att redovisa muntligt och skriftligt och med utställningar och rollspel. Vi har haft ambitionen att lära eleverna redovisa arbeten med hjälp av dagens IT- teknologi. År sex har lärt sig att göra hemsidor. Billy Ingmarsson från polisen har haft föräldramöte och informerat lärare och föräldrar om vad ungdomar kan råka ut för på Internet och vad vi i skolan bör informera om. Eleverna har i engelska fått ett ökat inflytande över arbetssättet. Räddningsverket har varit på skolan och lärt ut brandkunskap. Vi har omfördelat resurser för att göra mindre grupper och förstärka undervisningen för vissa barn. Vi har genomfört ett kemiarbete i år 4-5 i NTA:s regi. Resultat Vårt arbete med individuella utvecklingsplaner har blivit uppmärksammat i kommunen och vi har presenterat det för flera skolor genom bl.a pedagogiskt café. Arbetet har förstärkt samarbetet i rektorsområdet genom återkommande pedagogiska diskussioner. Vi har fått djupare insikt i hur vi vill förändra vårt arbetssätt. Ett exempel är att en del elever har börjat leda vissa delar av sitt utvecklingssamtal. Ett annat exempel är att vi påbörjat utformningen av portfolio som arbetssätt. Elevernas förståelse om sitt lärande har blivit tydlig för elever, föräldrar och lärare genom dokumentationen. Barnen har upplevt rörelseglädje och fått större koncentrationsförmåga under arbetspassen. Barnens intresse för läsning och deras läsförmåga har förbättrats väsentligt. Detta har vi sett genom att många barn är testade före och efter läsperioden och har fått följa sin läsutveckling i diagram. Kamratrelationerna mellan eleverna i faddergrupperna har stärkts. Självförtroendet har ökat hos många elever när de blivit bättre på att läsa. Det märker vi när barnen får följa sina resultat i sin läsutveckling. Under läsperioden har vi sett att många barn är nyfikna över hur många pärlor man har samlat in. Då eleverna var nöjda med sin halva aktivitetsdag på hösten, motiverade det dem att läsa mer och uppnå målet på tusen pärlor och vinna en heldag till våren. Målet på tusen pärlor nåddes inte under våren men det var nära. Det blev ännu en halv aktivitetsdag. 10

11 Elevrådets förslag till aktivitetsdag blev hörsammades. Vi hade samarbetslekar i åldersblandade tvärgrupper utomhus i samarbete med bygdens föreningsliv. Vi har märkt att planeringsböcker och skoldagböcker varit bra verktyg för barnen att planera sitt veckoarbete i och att de blivit bättre på det. Vi tycker att barnen har blivit bättre på att utvärdera sitt veckoarbete. Vi lärare har blivit mer medvetna om skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa mål och hur vi ska tydliggöra det för elever och föräldrar. Ett resultat av åldersblandade temaarbeten, läsperioderna och andra gemensamma aktiviteter som vi sett är att barnen skapar samhörighet och någonting gemensamt att prata med varandra om, som gäller skolarbetet. Barnen har blivit mer medvetna om vikten att hålla närmiljön ren och fin. Det märker vi när vi pratar om hur mycket skräp vi hittar på våra promenader i området. Barnen som har särskilt stöd har visat bättre resultat när de får mer konkret och praktisk undervisning. Sexornas prao har varit uppskattad av eleverna. Vi ser skillnad över tid i vissa klasser att kompissamtal ger trygghet i gruppen och verktyg till att lösa konflikter. Vi har sett hur barnen engagerar sig när de redovisar och uppträder för varandra och hur de växer när de märker att de blir uppskattade för vad de kan. Vi märker att det svårt för barnen att sätta upp kvalitativa mål inte kvantitativa. Eleverna som använder de enskilda programmen (ex. tomatis och motorikövningar) har blivit lugnare och mer koncentrerade och fortsätter sin förbättring. Vi lägger märke till att barnen är bättre på att acceptera att de lär sig olika fort och lär sig på olika sätt. I vår trivselenkät svarar majoriteten av eleverna att de kan prata med någon vuxen på skolan och det tolkar vi som att de känner förtroende för oss och att vi ser dem. Vi tycker att många barn är bra på att ta ställning och stå för sin åsikt. Vi tycker att barnen har blivit bättre på att framföra och redovisa arbeten. Vi har sett att elevernas inflytande över engelskundervisningen har lett till en positivare attityd och en ökad aktivitet. Öppet Hus-kvällen blev uppskattad. Där visade de äldre barnen sina PowerPoint-bildspel och hemsidor. Efter föräldramötet om Internet aktualiserades skolans Internetpolicy och skolrådet informerades. 11

12 Vi har tydliga resultat på att tidiga insatser med mindre grupper med förstärkt undervisning ger bättre resultat för dessa barn. NTA-arbete gör att barnen lär sig mer. De minns vad de gjort och har förståelse för vad de gjort. Resultatet av kommunens språktest visar att förskoleklassens barn hade ett medelvärde på 51,7. I kommunens alla skolor låg medelvärdet på 56,1. Maxpoängen är 62. Resultaten av fonolekprovet visar att i år 1 var medelvärdet 9,9. I pojkgruppen var medelvärdet 6,0 och i flickgruppen 12,4. Flera av pojkarna var alltså inte redo för traditionell läsinlärning utan behövde mer förberedande språklek. Resultaten av testerna i taluppfattning i år 1 visar att Tvings medelvärde var 3,9 medan kommunens alla skolors medelvärde ligger på 4,7 (stanine). Resultaten av testerna i kopiering visar att Tvings medelvärde i år 1 är 4,2. I kommunens alla år 1-klasser är medelvärdet 4,6 (stanine). Medelvärdet för testet i läsförståelse i år 2 är 4,6 (stanine). Medelvärdet i kommunen var 5,0. Medelvärdet för testet med ordkedjor i år 2 är 4,8 (stanine). Medelvärdet i kommunen var 4,8 Medelvärdet för diktamen i år 2 är 5,3 (stanine). Medelvärdet i kommunen var 5,2. Resultaten för ämnesproven i år 5 visar att 92,3 % klarar målen i matematik (83,9 % i kommunen). I ämnet svenska klarar 84,6 % målen (83,9 % i kommunen). I ämnet engelska klarar 84,6 % målen (86,9 % i kommunen). Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet mot målet gett Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet målet. har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. Analys. När vi ska analysera resultaten av våra åtgärder inser vi att vi behöver instrument och verktyg för att kunna utvärdera barnens kunskaper och utveckling. Och att vi ännu inte är framme vid 12

13 att konkretisera läroplanens mål, varken för oss själva, elever eller föräldrar men på god väg. Det är en positiv process som pågår för fullt. Mitt i allt detta genomför kommunen en digital IUP som förutom ett administrativt verktyg är en bedömningsdatabas - absolut inte någon utvecklingsplan. Direktiven från skolverket/myndigheten för skolutveckling krockar med kommunens krav om digital dokumentation med närmast obefintlig utbildning, och tar fokus från det vi ska genomföra enligt läroplanen. Genom att föräldrar och skola arbetar mot ett gemensamt mål (läsprojektet), stärks barnen i sin läsning. Vi tycker att planeringsböckerna samt arbetet med studieteknik stärker barnen att ta eget ansvar för sitt lärande och utvärdera sitt planerande. Vi tror att våra intentioner att få eleverna studiemedvetna och delaktiga i sitt lärande är på god väg. Vi lärare känner oss mycket stressade, splittrade och tyngda av en massa arbete vid sidan av det direkta arbetet med att undervisa barnen. Vår tid att mötas, reflektera och planera ihop har ofta fått stå undan för orimligt mycket arbete av sådan karaktär som vi inte kan få klara besked på om vi är ålagda att göra eller inte. Tunga sociala elevärenden slukar mycket tid, kraft och energi. Något som också är en resurstjuv är bristen på vikarie när personal är sjuk. Detta händer allt som oftast eftersom det är svårt att få vikarie p.g.a. skolans läge. Då får vi lösa det själva och det är alltid de barn som behöver sin lilla grupp eller extra hjälp som då blir utan, eftersom man måste slå samman grupper eller göra något annan än vad som var planerat. Vi blir alla lidande. Åtgärder för utveckling Vi ska ha mer utbildning i hur man skriver icke värderande gemensamt språk i IUP. Vi behöver tid för att titta på verktyg för utvärdering av versamheten. Vi ska avsätta tid för att hitta ett strukturerat och reflekterande arbetssätt med portfolio. Vi ska fortsätta arbeta mer praktiskt med flera moment i olika ämnen. Vi ska ha tid till all personal som tillsammans ska planera för hur man bäst använder våra olika kompetenser för att främja elevernas lärande och utveckling. Vi ska fortsätta våra elevhälsoträffar en gång i månaden för att fånga upp elever med särskilda behov. Vi ska fortsätta påtala behovet av en fast vikarie eller liknande. Vi kommer att fortsätta ha Öppet Hus för att bibehålla och öka intresset för skolan. 13

14 Ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Åtgärder för att nå målen Vi har använt individuella planeringsböcker och skoldagböcker. En del elever har fått ansvara och leda delar av sitt utvecklingssamtal. Vi har försökt få eleverna medvetna om sina möjligheter att påverka vad vi gör och vad vi lär oss. Alla klasser har haft klassråd, och vi har haft elevråd och matråd varje månad. De äldre barnen har skrivit veckobrev till föräldrarna. Vi har haft trivselvärdar i klasserna. Från klass tre har vi haft kamratstödjare. Från klass ett har vi haft matrådsrepresentanter samt elevrådsrepresentanter. Barnen har fått ta mer ansvar för sitt klassrum och korridor när det gäller städning och rengöring. Resultat Vi ser på många elevers resultat att de tar successivt mer och mer ansvar för sitt skolarbete och att eleverna växer när de berättar om sina framsteg. På klassråd och elevråd har eleverna fört fram sin tankar och önskemål. Barnen har märkt att det får respons för sina förslag t ex aktivitetsdagar. Vi märker att barnen har blivit bättre på att vara rädda om sina saker och sin arbetsmiljö. Matrådet har kommit med konkreta förslag om hur miljön i matsalen ska förbättras. Barnen och personalen tycker att det blivit fint i matsalen. 14

15 Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet mot målet gett Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet målet. har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. Analys. Vi tycker att vi har en hel del kvar att arbeta med när det gäller ansvar för miljön och skolans saker. Det verkar som om den allmänna trenden i samhället (slit o släng/vem bryr sig) är rådande och påverkar även barnen. Vi tycker att arbetet med planeringsböcker och skoldagböcker fungerar bra. Vi vill bli ännu bättre på att låta barnen få mer inflytande över vad vi gör och hur vi arbetar. Åtgärder för utveckling. Vi ska fortsätta arbetet med miljön i matsalen, samt i korridorer och klassrum. Vi ska göra studiebesök på Spandelstorpsskolan och få inspiration till vårt fortsatta arbete för att få det trevligt i korridorerna. Vi håller på att utveckla IUP. Vi ska bli bättre på att visa barnen målen för de olika ämnena, genom att göra dem mera konkreta och tydliga. Vi ska ge fler elever möjlighet att leda sina egna utvecklingssamtal. 15

16 SAMARBETE MED HEMMET Mål Skolans och vårdnadshavarens gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Läraren skall Samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och Hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens personliga integritet. Åtgärder för att nå målen Vi har haft telefonsamtal, spontana föräldrabesök, utvecklingssamtal, föräldramöten, skoldagbok och veckobrev. Föräldrar har medverkat vid heldagsaktiviteter som t ex friluftsdagar och Öppet Hus. Skolrådet har varit aktivt och haft regelbundna möten där lärarrepresentanter deltar. Käpphästen är ett centralt informationsblad. Socialpedagogen kompletterar samarbetet mellan hem och skola. Vi har samverkat med Resurscentrum, BUP, Habiliteringen och sociala myndigheten. Under fem veckor genomförde vi en intensivsatsning på läsning tillsammans med hemmen under både höst- och vårtermin. Som ett led i samarbetet med föräldrar och elever i åk 4 har klassen haft samarbetsövningar och lekar på Säljö under en dag. Resultat Vi har märkt att föräldrarnas intresse för skolan och dess aktiviteter är stort, eftersom intresset för att deltaga i våra aktiviteter är stort. Skolrådets protokoll sätts upp utanför fritidslokalen och i mellanstadiets korridor. Denna information finns även i Käpphästen. Vi har märkt att socialpedagogens kontakter med hemmen har bidragit till att en del föräldrar och elever har fått en mer positiv syn på skolan. 16

17 Vi har märkt att föräldrarna har deltagit aktivt i läsprojektet och varit positiva. Detta läsprojekt har ökat samhörigheten på skolan. Samarbetsarbetet i klass 4 har stärkts och vi har fått mycket positiv respons från föräldrar och elever. Vi har blivit bättre på att fokusera på vårt uppdrag och delegera övriga ärenden till dem det berör. Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs vilket resultat har arbetet mot målet gett Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet. 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. Analys. Vi har kommit fram till att samarbetet med olika instanser som t.ex. BUP och socialen borde utvecklas. Personalen som arbetar på skolan tycker också att vi har fått en mer vidgad och förstående syn på elevers personliga situation tack vare socialpedagogens arbete och vi har stort behov av dennes arbete. Trots att EHT arbetar på olika skolor fungerar samarbetet bra, eftersom vi är mycket flexibla i vårt arbetssätt. Eftersom detta fungerar får vi mer tid och kraft över till vår lärarroll och vårt samarbete. När problem har uppstått känner vi i de flesta fall att vi har föräldrarnas stöd och välvilja att lösa dessa. Åtgärder för utveckling. Vi ska ha föräldramöte och Öppet hus varje termin. Vi ska fortsätta ta hjälp av BUP, socialen, resurscentrum, socialpedagogen samt föräldrarna.. Vår läs-satsning fortsätter med intensivläsning hemma två fem-veckorsperioder under läsåret. 17

18 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Mål Läraren skall utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i gymnasieskola och gymnasiesärskola och i samarbete särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Åtgärder för att nå målen Vi har haft barnen indelade i sju åldersblandade grupper som används vid gemensamma aktiviteter. De äldre barnen har haft ansvar för de yngsta. Inom läsprojektet är eleverna indelade med sina faddrar. Åk 3 läser för förskoleklassen, övriga läser växelvis för varandra. År 6 är på förskolan och läser för de yngsta barnen. Fritidspersonal ansvarar för en del undervisning i klasser. Vi har samarbetat över klassgränserna i det dagliga arbetet, t.ex i ute-arbete mellan F-2. Vi har haft överlämnandekonferenser F-FSK, FSK-1 och 6-7 då särskilt elever i behov av särskilt stöd beaktats. Vid klasskonferenser och pedagogiska konferenser uppmärksammas elevers särskilda behov. År 6 besöker sin högstadieskola och träffar sina blivande lärare och nya klasskamrater enligt en fastställd plan som presenteras för föräldrar och elever tidigt på vårterminens möte. Vi har erbjudit föräldrar att fritidspersonal kan delta vid skolans utvecklingssamtal. Vi har nätverk i rektorsområdet inom svenska, matematik och skolutveckling. Nätverken är ett forum för utbyte av pedagogiska erfarenheter, mellan stadier och skolenheter. Resultat Vi har märkt och sett att eleverna tycker att de känner varandra och de flesta känner sig trygga. De yngre barnen tycker om att ha en äldre elev att arbeta med. Genom överlämnandekonferenserna får vi en röd tråd i elevernas skolgång. Resursläraren kan arbeta med barn från olika årskurser samtidigt. Genom att besöka sin högstadieskola får eleverna en viss trygghetskänsla, eftersom de även träffar sin blivande mentor. Med våra olika nätverk ser vi att vi har en gemensam linje i arbetet inom rektorsområdet. 18

19 Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet mot målet gett Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet. 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. Analys. Vi saknar fortfarande pedagogiska forum för samarbete mellan olika personalgrupper. EHT- möten (elevhälsoteamet) har upplevts som stressande eftersom de oftast ligger på lektionstid. Åtgärder för utveckling. Vi ska arbeta med gemensamma teman i blandade grupper, bl.a i matematik. Vi ska utöka överlämnandekonferenser till att även gälla övergången 3-4. All personal ska informeras om barns ev speciella behov. Vi ska ha samarbete mellan skola och fritids. Vi ska skapa tid till pedagogiska konferenser för all personal där vi kan lägga kraft och tid på att förbättra samarbetet. Vi ska ta nya tag med gemensam fika. 19

20 OMVÄRLDEN MÅL Skolan ska sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, ska få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Åtgärder för att nå målen År 6 har haft två dagar PRAO på ställen efter eget val. Vi har haft teater och musikföreställning. Vi har samarbete med kyrkan vid skolavslutningar, julspel och Lucia..Vi har genomfört nutidsorienteringar var tredje vecka i år fyra-sex. Studier av närsamhället och omvärlden ingår som en naturlig del av undervisningen. Under en heldag på arena Rosenholm fick eleverna prova på olika idrottsaktiviteter. Hamboringen hade dansundervisning med alla klasser. År 5 och 6 har haft information om tobak och dess biverkningar av sjukhuspersonal. År 5 och 6 har haft besök av brandkåren från Ronneby och fått undervisning i brandbekämpning och livräddning. Genom anslag från Handslaget har år 3-6 haft orientering vid flera tillfällen med hjälp av OK Dacke. Resultat Erfarenheten efter sin PRAO har gett sexorna en ökad förståelse för arbetslivet. Vi har sett att eleverna uppskattar besök från kulturlivet. Vi märker att intresset för nyheter och omvärlden har ökat, och resultatet på nutidsorienteringen har förbättrats väsentligt. Aktivitets-dagen på Rosenholm har medfört att flera elever har fått ökat intresse för att idrotta, och att flera anmält sig till nya sporter. Hamboringens besök resulterade i att flera elever önskade undervisning i fler danser. Orienterings-dagarna var mycket omtyckta och flera av skolans elever är numera medlemmar i OK Dacke. 20

21 Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet mot målet gett Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet. 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. Analys. Vårt geografiska läge och svaga ekonomi försvårar möjligheterna till studiebesök och kulturella aktiviteter på annan plats. Genom att skolrådet betalat viss del av bussresorna har vi kunnat åka på studiebesök. Åtgärder för utvecklin. Vi ska utöka samarbetet med fler yrkesgrupper och föreningar, bl.a. genom att bjuda in dem till skolan. Vi ska uppmana föräldrar att komma till skolan och berätta om yrken och föreningar. Eleverna ska förhoppningsvis få fortsätta pröva på olika idrottsgrenar på Arena Telenor under en heldag. Dansundervisning med Hamboringen under skoltid kommer att fortsätta. Vi ska fortsätta samarbetet med OK Dacke. 21

22 22