Ta kontroll över hunger och godissug
|
|
- Torbjörn Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ta kontroll över hunger och godissug Energibalans.nu
2 Det jobbiga suget Många av oss går ständigt omkring och längtar efter något att stoppa i munnen. Man är inte direkt hungrig, men sugen. Att hela tiden kämpa mot godissug och hunger är jättejobbigt och tar väldigt mycket kraft. Suget efter godsaker kan i många fall liknas vid ett beroende. Det är det enda man kan tänka på och man känner sig lättretlig och irriterad. När vi äter vår godsak så gör det oss lugna, glada och tillfreds, om nu inte det dåliga samvetet slår till förstås. De flesta som är sugna på någonting gott längtar efter någon typ av kolhydrater. Snabba kolhydrater, gärna i kombination med fett, stimulerar nämligen lustcentrat i hjärnan. Man kan vara sugen på många olika saker men klassikerna är väl godis och chips. Mer sällan hör man talas om någon som går omkring och är sugen på kokt torsk (protein). Vad ska man då göra åt problemet? Ja det beror lite på hur jobbigt man tycker att det är. Den här kursen ger dig tips och råd så att du kan ta kontrollen över godissug och hunger en gång för alla.
3 Tips 1 Planera in din godsak Många vaknar på morgonen och tänker att "idag ska jag inte äta något godis". Men det är ju sannerligen inte lätt att klara av att motstå alla frestelser och det sötsug som dyker upp under dagen. Dessutom så är det ju så att om man bestämt sig för att inte äta choklad så blir man troligen extremt sugen på just choklad. Risken finns då att man totalt tappar kontrollen och vräker i sig. De flesta av oss har lovat oss själva saker som vi inte klarat av att hålla. Det stärker inte direkt självförtroendet. Man känner sig ganska misslyckad, särskilt "tjugotionde" gången. Det här problemet kan du faktiskt i vissa fall lösa med planering. Du bestämmer helt enkelt ett tillfälle varje dag när du får en viss specifik mängd av det du längtar efter. Poängen med det är du vet att du ska få din godsak och kan koncentrera dig på det när suget sätter in. Om du vet att du ska få chokladen du längtar efter på kvällen, så är det enklare att klara av frestelsen resten av dagen och du behöver inte få dåligt samvete när du äter den Men sätt inte fram en hel chokladask. Det är att utmana ödet. Välj istället en god portionsbit och se till att njuta av vartenda gram. I kostdataprogrammet kan du planera din matvecka så att din godbit inte gör att du äter mer energi än du förbrukar och att du får tillräckligt med alla viktiga näringsämnen. I kostdataprogrammet finns staplar som visar hur mycket energi som du äter i jämförelse med ditt energibehov.
4 Tips 2 Satsa på syra, minska på sälta Smaken på det vi äter påverkar vårt godissug. Exempelvis så blir många av oss väldigt sötsugna efter en måltid med mycket sälta. Salt är något som de flesta av oss äter för mycket av och som bl.a. kan ge högt blodtryck. Det finns alltså flera anledningar att minska ner på saltet. Besk och sur smak minskar däremot både sötsug och hunger. Det är våra gamla stenåldershjärnor som bromsar. På den tiden som vi levde av det naturen gav så signalerade de bäska bären eller jättesura frukterna att de inte var mogna eller t.o.m. giftiga. Än i dag fungerar vår hjärna på samma sätt och drar tillbaka våra matspjälkningsenzymer när vi äter sådant som smakar beskt eller surt. Så prova gärna att suga på en citronskiva eller grapefruktklyfta när du blir akut sötsugen nästa gång. Det fungerar även att lägga citronskivor i ditt dricksvatten. En syrlig dressing på salladen eller bäska kryddor har också bra effekt. Det gör också att maten går långsammare genom magen och då håller man sig ju mätt längre. Kaffe och te (utan socker) är ju beskt och kan också fungera som "sötsugsstoppare" för vissa människor. Men om man är van att äta något till, så tar hjärnan det som en signal för att det är dags för fika och det får motsatt effekt. Även riktigt mörk choklad smakar bäskt och kan därför minska godissug. Men kom ihåg att choklad är väldigt energirikt.
5 Tips 3 Minska stressen prioritera mera Det är ofrånkomligt att vi alla blir stressade ibland även om vi förstås vet att det inte är bra för oss. Sämst är den långvariga stressen som kan orsaka allt från trötthet och infektioner till depressioner och hjärtkärlsjukdomar. Det kan också bli svårare att hålla vikten eftersom kroppen helt enkelt är i obalans. Övervikt och stress är ofta nära sammanlänkat. Men även kortvarig stress kan ställa till det eftersom den gör oss sötsugna och hungriga. Är man stressad så tänker man inte riktigt klart och äter kanske saker som man egentligen inte hade tänkt att äta. Dessutom kastar man i sig maten och äter sig ofta alldeles för mätt. Många människor tar alldeles för korta lunchraster, eller ibland inga alls. Man trycker i sig något på språng, vid datorn eller i bilen. Det gör att man aldrig ger sig tid att slappna av och dessutom får man väldigt dålig koll på vad man egentligen stoppar i sig. Det bästa är om du tar tillvara på lunchen till en stunds vila och gärna en kort promenad. Fysisk aktivitet är nämligen ett effektivt sätt att få stresshormonerna ur kroppen. Det är förstås inte bara lunchen som är viktig att ta vara på. Även de andra måltiderna är viktiga. Gör dem till en helig stund då du hämtar kraft till både kropp och själ. Hur ska man då kunna hitta en livsstil utan stress? Ja ett liv helt utan stress är nog i det närmaste omöjligt, men visst kan du minska problemet. Sätt dig ner och fundera på: Vad i livet är viktigast för mig? Vilka av mina vanor är viktigast för mig? Försök sedan att prioritera det som är mest betydelsefullt och som du mår bra av att göra och plocka bort en del av det andra. Det gäller att hitta en balans mellan sådant man vill, sådant man måste och välbehövlig vila.
6 Tips 4 Välj mat med lågt GB GB betyder glykemisk belastning och är ett värde som talar om hur mycket vårt blodsocker påverkas när vi äter en specifik mängd av ett livsmedel eller en hel måltid. Om du väljer mat med lågt till medelhögt GB så stiger blodsockret långsamt och inte så högt. Det gör att du håller sig mätt längre och inte blir hungrig och sugen hela tiden. I kostdataprogrammet Energibalansen kan du planera dina måltider så att ditt blodsocker blir så stabilt som möjligt. En måltids GB-värde: Lågt: - 10 Medel: Högt: 20 En hel dags GB-värde: Lågt: - 80 Medel: Högt: 120- I matens energi kan du se på olika livsmedels och måltidernas GB-värden. I matens näring finns ett diagram där du kan titta på hela dagens GB-värde.
7 Tips 5 Ät alltid sammansatta måltider Det här tipset handlar också om att hålla blodsockernivån stabil eftersom det är så otroligt viktigt. Blodsockernivån höjs saktare om du äter en sammansatt måltid med både en protein-, fett- och kolhydratkälla, än om du äter en enstaka kaka, skorpa, godisbit eller liknande. Det bästa är om du alltid äter sammansatta måltider, alltså även till mellanmål. Det behöver inte vara något märkvärdigt. Varför inte en smootie och en skinkmacka, en tallrik fil med müsli eller kanske frukt och keso. Om du blir sötsugen så är det bäst att äta godisbiten till efterrätt eftersom den då påverkar blodsockret minst. Men du kommer förstås inte undan de extra kalorierna godsaken ger. Det låter kanske konstigt, men inte ens en ensam frukt är så smart att äta när du blir sugen mellan måltiderna. Frukt är jättenyttigt, men det ger också en blodsockersvängning som kan göra att man blir extra hungring en halvtimme senare. Ät istället frukten tillsammans med nötter, fil, en ostbit eller något annat som ger protein och fett, så är det bara positivt. I kostdataprogrammet Energibalansen kan du se hur mycket protein, fett och kolhydrater din mat innehåller.
8 Tips 6 Ät på regelbundna tider Vi har alla olika vanor och tider att passa, men försök att äta på ungefär samma tider varje dag. Dela också gärna upp ditt matintag på lite fler mindre måltider istället för ett några få stora. Det gör att kroppen ställer in sig på att bli hungrig en viss tid och det blir lättare att undvika att drabbas av en hungerattack just när man är långt från ett matställe och i närheten av en godiskiosk. Mat på bestämda tider gör det även enklare att undvika att man blir riktigt "vrålhungrig" och tappar kontrollen över sitt ätande. Det blir också lättare att hålla blodsockret på en stabil nivå och humöret blir jämnare. Dessutom vet kroppen att den får mat med jämna mellanrum och ställer inte in sig på svält. Det är lagom att dela upp sin matdag på 2-3 huvudmål mellanmål.
9 Tips 7 Lär dig hantera frestelser Ett stort problem för oss människor idag är alla frestelser som vi omges av och måste lära oss att hantera. Ett av de tillfällen som det svårast, men samtidigt viktigast, att motstå frestelser är när vi handlar på livsmedelsbutiken. De matvaror vi köper kommer vi förr eller senare att äta upp. Därför gäller det att vi kommer hem med rätt saker. Om man ska kunna bemästra frestelserna så gäller det att vara så motståndskraftig som möjligt. Det är vi inte när vi är hungriga eller sötsugna. Då signalerar vår "stenåldershjärna" att den vill ha det energirika söta och feta och det är oerhört svårt att stå emot. Du bör alltså göra dina inköp på livsmedelsbutiken när du är mätt och belåten. Skriv också gärna en handlingslista så att du vet vad du behöver och inte måste titta så mycket på alla godsaker. Lösviktsgodis - en lömsk frestare En av de frestelser som man ska vara särskilt vaksam mot är lösviktsgodis. Lösviktsgodis lurar oss nämligen att äta mer än vi från början hade tänkt. Det finns flera orsaker till att lösgodis är så attraktivt och till att vi köper väldigt stora mängder: Det är ett jättestort urval och vi attraheras av att plocka själva. Påsarna är mycket större än vad vi tror och om man skulle hälla innehållet från en vanlig godispåse i en lösviktspåse så skulle det bara bli lite skrammel på botten. Handeln är mycket väl medveten om vad vi frestas av. Därför ger de ofta lösviktsgodiset den bästa platsen och pressar priserna hårt. Om du ska köpa sötsaker så välj helst förpackat godis, för då har du bättre kontroll över hur mycket och vad du stoppar i dig. 100 gram blandat godis ger ca 400 kcal ren energi. En genomsnittspåse som vi köper väger ca 350 gram och ger alltså större delen av dagsbehovet av energi utan en enda vitamin, mineral m.m.
10 Vänj dig av med ditt godissug Om du tycker att suget efter godsaker tar över ditt liv och stjäl din kraft och energi så finns det som tur var ett effektivt sätt att bli av med problemet. En kort, men intensiv avvänjningsperiod är ofta allt som behövs. Det man behöver vänja sig av med är kicken som de snabba kolhydraterna och den söta smaken ger. Det innebär att man under ett par veckor måste bestämma sig för att äta minsta möjliga mängd kolhydrater. Rent praktiskt så innebär det att man plockar bort allt som smakar sött samt snacks, bröd, pasta, ris, potatis, bönor, flingor, müsli och även söta frukter. OBS! även sådant med sötningsmedel måste bort. Du som känner dig beroende av sötsaker eller annat godis tycker säkert att tanken på två veckors kolhydratförbud känns jättejobbiga. Men du kan trösta dig med att det värsta suget faktiskt går över efter bara några få dagar och att det garanterat kommer att kännas bättre sedan. Under dessa två avvänjningsveckor så är kostdataprogrammet till god hjälp. I matens energi kan du planera och föra in dina måltider. Här kan du se efter att din mat inte innehåller tillsatt socker och bara små mängder kolhydrater. I matens näring kan du kontrollera hur mycket av din energi som du äter som kommer från kolhydrater. Under dessa två veckor så bör det maximalt vara 20%.
11 Vad ska jag äta under avvänjningsveckorna? Frukost och mellanmål Under de två avvänjningsveckorna så ska du alltså äta minsta möjliga mängd kolhydrater. De måltider som det brukar vara svårast är till frukost och till mellanmål eftersom det är det tillfälle då många av oss vanligtvis äter mycket kolhydrater. Undvik bröd, flingor, müsli och gröt och ät istället fil eller naturell yoghurt med färsk frukt, bär, nötter och frön, ägg, omelett, skinka, tonfisk, ost, charkprodukter m.m. Lunch och middag Till övriga måltider så kan du äta den mat som du är van vid, men ta bort bröd, ris, pasta, potatis m.m. och och öka på grönsaker, rotfrukter (inte potatis) och proteindelen. Tänk på att man kan göra mycket roligt med grönsaker. Woka, ugnsstek, koka eller gör en gratäng med grönsaker, rotfrukter och svamp. Ät det som tillbehör till kött, fisk, skaldjur, kyckling och ägg. Om du vill ha en sås kan du gärna välja tomatsås, pesto, röror, kalla såser och såser redda med äggula. Undvik helst såser redda med vetemjöl. Drycker Under dessa två veckor så ska du dricka vatten, kaffe eller te. Lägg gärna skivor av citron eller grapefrukt i vattnet om du känner dig sötsugen. Mjölk kan du dricka i små mängder, ett par deciliter om dagen. Undvik alla andra drycker under dessa två veckor. Kom ihåg att också lightdrycker är förbjudna. De kan stimulera sötsug även om de inte innehåller några kolhydrater. På de följande sidorna får du några förslag på hur dina måltider kan se ut under avvänjningsperioden.
12 Frukostförslag När det gäller frukosten så är många av oss vanemänniskor och det kan vara svårt att tänka sig att äta något annat än man är van vid. Men tänk på att du kanske kan upptäcka något som är minst lika gott som det du brukar äta och som gör att du håller dig mätt längre. Man kan gärna äta någon typ av äggfrukost: Omelett med exempelvis tonfisk, skinka, räkor, svamp + grönsaker Stekt ägg + bacon, skinka, kassler eller liknande + grönsaker Äggröra med t.ex rökt lax, bacon, någon kryddig korv + grönsaker Om man tycker om att äta fil eller yoghurt till frukost så kan man gärna äta en tallrik filmjölk eller naturell yoghurt med frukt eller bär och hackad mandel eller nötter. Strö gärna på lite krossade linfrön också. Till det så är det gott med lite skinka, korv, ägg eller dylikt.
13 Mellanmålsförslag Till mellanmål så går det bra att äta en frukt tillsammans med keso, kesella, nötter, naturell yoghurt, eller liknande. Men undvik att äta frukt utan tillbehör. Till det så kan du dricka kaffe, caffé latte, te eller vatten. Smooties är gott till mellanmål. Ta lite frysta bär, naturell yoghurt och mjölk och kör i matberedaren/mixern. Ät gärna några skivor av ett gott pålägg eller några oliver som tillbehör. Ett lite lyxigare förslag är att ta en avocado, några räkor och lite ost.
14 Lunch och middagsförslag En god, enkel och nyttig måltid är gravad eller rökt lax med äggröra. Tonfisk, sardiner och andra konserver fungerar också bra till ägg. Komplettera med grönsaker, rotfrukter och svamp. Passa på att frossa i skaldjur. Kanske med avocado och någon god sås. Alla former av både varma och kalla grönssaker är bra. Komplettera med oliver, fetaost, nötter och goda såser. Broccoligratäng eller andra grönsaksgratänger är perfekt som alternativ till potatis, pasta, ris m.m. Köttet, kycklingen m.m. tillagar du och äter precis som vanligt.
15 Ett liv utan godissug! Efter avvänjningsperioden så kommer du inte att ha samma behov och längtan efter godsaker och då kan du börja äta kolhydrater igen. Men ta det lite försiktigt, för nu gäller det att behålla det goda resultatet. Det är främst de snabba kolhydraterna och den söta smaken som du ska vara restriktiv med. Välj alltså mat med lågt GB-värde. Den enda gången som det är bra med snabba kolhydrater är efter träning om du vill återhämta dig snabbt. Välj mat med lågt GB så behåller du det fina resultatet. När du inte behöver kämpa mot godissuget hela tiden så kommer du att få mer kraft och ork. Då kan du passa på att röra på dig lite extra ibland. En vältränad kropp klarar snabba kolhydrater mycket bättre än en otränad.
16 Överlista din stenåldershjärna Det finns alltså många sätt att hantera problemet med ständig hunger och godissug. Eftersom vi alla är olika, så fungerar vissa knep bättre och vissa sämre. Men du måste komma ihåg att för att ta kontrollen över hunger och godissug så måste du överlista din egen stenåldershjärna. Det kan du klara, men bara om du använder dig av din intelligens. Låt dig inte styras av känslor och impulser när det gäller dina matvanor. Använd gärna kostdataprogrammet för att titta över din matvecka och fundera ut en bra taktik för hur du skulle kunna göra för att få den att bli bättre. Lycka till!
Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram
6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merHär får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Läs mer10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.
10 Livsviktigt! Förutom de ämnen som ger oss energi, så innehåller maten massvis med andra ämnen som vi också behöver. Vitaminer kan t.ex. fungera som en tändande gnista och sätta igång en reaktion i kroppen,
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merBra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merBra mat för idrottande barn och ungdomar
Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merDen viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten
Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga
Läs merVILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Läs merViktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7
Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)
Läs merSom medlem i Hälsas Viktklubb får du:
Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merSom medlem i Hälsoklubben får du:
Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merLadda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist
Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist www.egofood.se alexandra@egofood.se BALANS för hälsa & prestation Träning/Motion Kost Vila Extra viktigt med bra mat för barn som tränar? Frisk Stark
Läs merHÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN
Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att
Läs merHur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merÅterhämtningsmål direkt efter träning
Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtning för musklerna är viktigt efter ett hårt träningspass. All träning är nämligen nedbrytande till dess att du stoppar i dig någonting, först då börjar uppbyggnaden
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merSÖMN den viktigaste källan till återhämtning
Mat för Hälsa & Handboll I Sverige tränar vi som proffs men återhämtar oss som amatörer! ÄTA TRÄNA VILA/SOVA Patricia Pyri Badh Leg. dietist Idrottsnutritionsrådgivare www.naringsratt.se Dålig återhämtning
Läs merGUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider
VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt
Läs merFrukost och mellanmål
Frukost och mellanmål - Små mål med stor betydelse Ett inspirationshäfte från 1 Varför frukost? Morgonmålet lägger grunden till hela dagen och frukosten hjälper dig att få en bra start och gör att du känner
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merKostprogrammet Energibalansen
Kostprogrammet Energibalansen I kostprogrammet Energibalansen ska du undersöka dina egna vanor. Här för man in sina aktiviteter och måltider för se om man ligger i energibalans och om man får i sig tillräcklig
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merÅsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist
Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter
Läs mer6 hu vudm tips &å l4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Barn 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa er att göra bra val kring mat och rörelse. Vad ni äter och hur ni rör er påverkar er hälsa. Det är bra om ni varje dag äter frukost, två
Läs merÄta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist
Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs mer6 h &udtips l 4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merSom medlem i Hälsas Viktklubb får du:
Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merStor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
Läs merStor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merBra mat. Vikt och midjeomfång
Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merDitt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?
Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på? B la detta behövs för att prestera: Kost Vilja Teknik Glädje & Lust Mod Laganda Sömn/Vila Fysik Spelförståelse Spelidé BALANS för att må bra, energi, orka,
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merMikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merVarför ska man ha ett balanserat?
Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merVAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer
VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av
Läs merKost och träning F-00
Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs merGolf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk
FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca
Läs merVISSTE DU ATT ÄGG INNEHÅLLER ALLA VITAMINER, UTOM VITAMIN C! VISSTE DU ATT 3 AV 10 SVENSKAR I ÅLDERN 15-29 ÅR INTE VET HUR MAN KOKAR ETT PERFEKT ÄGG!
Ska din kropp få all energi den behöver bör du äta fem, sex gånger varje dag. Alltså frukost, lunch, middag och minst två mellanmål! Hur mycket du äter varierar förstås beroende på hur mycket du rör dig.
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merDietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com
Läs merFrågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning
Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel
Läs merTesta dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även
Läs merFredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg
Fredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg Gå ner ett kilo i veckan FÖRE- LÄSNING Uppläsare: Fredrik Paulún Det här är en föreläsning om Isodieten av Fredrik Paulún. I foldern finns litet urval
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merKost & Livsstil. Du är vad du äter
Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga
Läs merKICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet
HSK P06-3 18-19 mars Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet Söndag 19 mars, Hässelby IP Frukost Teori Träning Campen startar kl 15 och avslutas kl 12 Rasmus
Läs merFörfattare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion
Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition www.nukon.se Introduktion Frukost kombinera olika källor Kolhydratskällor för energi, fiber, antioxidanter och B-vitaminer: Livsmedel
Läs merVälkommen till kursen Viktkontroll
Välkommen till kursen Viktkontroll Att ha kontroll över sin vikt är väldigt viktigt, både för hälsan och välbefinnandet. Men med alla kaloririka frestelser som finns överallt så är det verkligen inte lätt.
Läs merMat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet
Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma
Läs mer