Gröna Studenters. lokalavdelningshandbok

Transkript

1 Gröna Studenters lokalavdelningshandbok

2 innehåll Information om Gröna Studenter 3 Årsmötet 4 Hur man startar en lokalavdelning 7 Att sätta igång med verksamheten 9 Material 11 Finansiering 11 Kårarbete 12 Bilaga - exempelstadgar 13 Gröna Studenters lokalvdelningshandbok version info@gronastudenter.se 2

3 information om gröna studenter Gröna Studenter är Miljöpartiet de Grönas studentförbund. Gröna Studenter bildades 2002 för att vara länken mellan högskolevärlden, politiskt engagemang och Miljöpartiets parlamentariska arbete. Gröna Studenter fungerar som ett nätverk och ett forum för studenter som är intresserade av grön politik. Vi är en del av Miljöpartiet, 2005 blev vi erkänt som Miljöpartiets studentförbund. Det innebär inte bara att vi driver samma politik som partiet utan att vi är med och utformar den. Vårt fokus i det arbetet ligger på student-, utbildningsoch forskningsfrågor. Gröna Studenter har också utrymme att utveckla och förtydliga den gröna politiken. Vi vill driva den gröna politiken framåt. Av den anledning har vi också tagit fram ett eget idéprogram och material inom våra fokurfrågor. Politik Gröna Studenters interna arbete inom Miljöpartiet faller naturligt på högskoleoch studentpolitiska frågor. Men Gröna Studenter för ett brett politiskt arbete. Termen studentförbund syftar alltså inte främst på vad vi arbetar med, utan vilka personer vi samlar som medlemmar. Struktur Gröna Studenter är uppbyggt kring en riksorganisation och ett antal lokalavdelningar. Lokalavdelningarna kretsar av naturliga skäl kring högskolor och universitet, men avdelningarna är kopplade till geografiska områden. Inom lokalföreningarna finns sedan möjlighet för mindre grupper för enskilda campus. Samarbete med övriga Miljöpartiet Gröna Studenter är en sidoorganisation till Miljöpartiet de gröna och därmed en del av partiet. De lokala likväl som den nationella Gröna Studenter-organisationen bygger på gott samarbete med moderpartiet och systerorganisationen Grön Ungdom. Gröna Studenter arbetar tillsammans med de övriga organisationerna, för att ge en ny arena och nya perspektiv, inte för att konkurrera. Medlemmar Vid årskiftet 2011/12 hade Gröna Studenter 1408 medlemmar. Siffror för övriga studentförbund är svåra att få tag på, men troligtvis är Gröna Studenter det näst största politiska studentförbundet. Gröna Studenter vill erbjuda alternativ till politiskt engagemang inom exempelvis Grön Ungdom och Miljöpartiet. Gröna Studenters medlemmar är akademiker och diskussioner kan därmed föras på en högre nivå, med en grund i ett vetenskapligt perspektiv. Verksamheten är också friare än hos moderpartiets lokalavdelningar. Gröna Studenter har en större möjlighet att se helhetsbilden och föra en grön politisk diskussion förut-sättningslöst. Lokalavdelningarna En del studentstäder har en tradition av partival till kårfullmäktige. Detta gäller exempelvis kårer vid universiteten i Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. Studentkårsfullmäktige fungerar i dessa fall på samma sätt som en riksdag eller ett kommunfullmäktige, men med universitet- och studentrelaterade frågor som huvudsakligt kompetensområde snarare än ett geografiskt område. Den främsta aktiviteten i Gröna Studenters lokalavdelningar står dock vid sidan om det parlamentariska kårarbetet, och är snarare riktat till medlemmar och andra intresserade. Gröna Studenters lokalavdelningar har under det senaste året till exempel anordnat diskussionskvällar, studiecirklar, aktioner på stan, vinprovningar och många andra typer av politiska och/eller sociala aktiviteter. Riksorganisationen Gröna Studenter riks har huvudansvaret för förbundets långsiktiga utveckling. I första hand arbetar vi med att stötta avdelningarna och arbeta för att ta till vara lokalt engagemang. Vi arbetar också med att genomföra Gröna Studenter-aktiviteter i städer utan en aktiv GS-avdelning och med rikstäckande kampanjer. Spana in oss På gronastudenter.se finns en hel del 3 matnyttig information om förbundet och dess verksamheter. Du kan också följa oss på Twitter och Facebook. twitter.com/gronastudenter facebook.com/gronastudenter Att bli medlem I Gröna Studenter kan alla bli medlemmar som studerar, har studerat eller alldeles precis ska börja studera. Studierna behöver inte vara på högskola eller universitet, utan gäller alla typer av eftergymnasiala studier. Medlemmar i Gröna Studenter betalar 20 kronor för första årets medlemskap och 50 för de följande åren. I medlemskapet ingår medlemskap i Miljöpartiet. Läs mer om hur man blir medlem på

4 ÅRSMÖTET Årsmötet är det högsta beslutande organet inom Gröna Studenter. Verksamhetsåret inleds och avslutas med ett årsmöte (stämma, kongress eller liknande). Alla medlemmar ska kalllas till årsmötet på det sätt som man har beskrivit i stadgarna. Under årsmötet utser man styrelse och övriga funktionärer samt antar riktlinjer, d v s verksamhetsplan och budget, för verksamhetsåret. I föreningens stadgar har skrivits in vilka andra ärenden som ska behandlas under årsmötet. 1. Inför årsmötet Det är styrelsen som har ansvar att planera och samordna ett årsmöte. Det är också styrelsen som har ansvar att kalla till årsmöte. Hur detta ska gå till regleras i stadgarna. Inför årsmötet ska styrelsen förbereda årsmöteshandlingarna. Dessa består av en verksamhetsberättelse och ett bokslut för det gångna verksamhetsåret, samt en verksamhetsplan och budget för det kommande verksamhetsåret. En verksamhetsberättelse är en skriftlig beskrivning av vilken verksamhet föreningen bedrivit under verksamhetsåret. Verksamhetsberättelsen fyller främst två syften i föreningar. Dels ska verksamhetsberättelsen tillsammans med bokslut granskas vid revision mot verksamhetsplanen för den gångna perioden. Dels ska verksamhetsberättelsen även ligga till grund för medlemmarnas beslut om styrelsens ansvarsfrihet. Ett bokslut är en ekonomisk rapport för det gångna verksamhetsåret. I bokslutet ska föreningens redovisa sin ekonomiska ställning. Detta genom att upprätta en resultaträkning över föreningens samlade intäkter och kostnader, och en balansräkning över föreningens tillgångar, skulder och eget kapital. Därtill ska styrelsen redovisa huruvida de hållit sig inom ramen för den fastställda budgeten. Detta genom att upprätta ett dokument där det ekonomiska utfallet redovisas jämte varje budgetpost i budgeten. Bokslutet ska granskas av både årsmötet och av revisorn. För att revisorn ska kunna skriva en revisionsberättelse inför årsmötet måste kassören dessutom ge revisorn tillgång till alla kvitton som inkommit till föreningen under verksamhetsåret, och även en verifikationslista över alla in- och utbetalningar. En verksamhetsplan drar upp riktlinjerna för vilken verksamhet föreningen ska bedriva det kommande verksamhetsåret. Verksamhetsplanen kan således även betraktas som en arbetsbeskrivning för den kommande styrelsen. En verksamhetsbeskrivning kan innehålla allt ifrån beslut om att öka antalet medlemmar, till ett beslut om att bedriva ett aktivt påverkansarbete i en viss fråga. Många gånger är verksamhetsplanen uppbyggd kring ett par fokusfrågor, d.v.s. områden som ska vara särskilt prioriterade under året. En budget är en ekonomisk kalkyl över hur föreningens intäkter ska fördelas under det kommande verksamhetsåret. I budgeten försöker man på förhand räkna ut vilka utgifter och intäkter som föreningen kommer att ha under året, hur mycket pengar som ska avsättas åt olika aktiviteter samt hur mycket pengar som ska läggas undan till det egna kapitalet. Budgeten hänger således ihop med verksamhetsplanen, och det är viktigt att de båda dokumenten avspeglar varandra. Verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår är exempel på propositioner. En proposition är således ett förslag på en fråga som tas upp till beslut under årsmötet. Den sittande styrelsen har även möjlighet att ta upp andra propositioner på årsmötet. Inför årsmötet har även medlemmarna rätt att lämna in förslag. En motion är ett förslag om en förändring som en eller flera medlemmar vill att årsmötet ska rösta om. Styrelsen ska sedan läsa och kommentera de motioner som har inkommit. Styrelsen bör också skriva ett förslag till beslut i de frågor som motionerna berör. Dessa kommentarer och förslag, tillsammans med dagordningen, bör skickas ut till medlemmarna i god tid före årsmötet. 4 I kallelsen till årsmötet bör valberedningens förslag till styrelse presenteras. Det är lämpligt att det finns en kort presentation över de personer som valberedningen föreslår. Styrelsen är också ansvarig för att se till att de som är röstberättigade får sitt röstkort. Ett röstkort är ett bevis på att personen är medlem och har rösträtt på årsmötet. 2. Årsmötet inleds Ett årsmöte inleds med att nägon (gärna från styrelsen, vanligtvis styrelsens sammankallande eller motsvarande) öppnar mötet och väljer en ordförande. På större årsmöten, som till exempel på konstituerande kårfullmäktige, justeras därefter röstlängden. Detta innebär att de närvarande prickas av gentemot en lista på de röstberättigade medlemmarna. Justeringen av röstlängden är viktigt då endast de som finns noterade på röstlängden har rätt att rösta på mötet. I de flesta stadgar står därtill hur många personer som minst måste vara närvarande för att mötet ska vara beslutsmässigt, d.v.s. ha rätt att fatta beslut. På större årsmöten kan man med jämna mellanrum gå tillbaka till denna punkt för att ta bort eller lägga till personer på röstlängden varefter de kommer eller går. Innan detta är gjort har de alltså inte rösträtt. Det finns även en möjlighet att låta icke-röstberättigade personer att delta under ett årsmöte. Genom adjungering ger man en utomstående person, t.ex. en expert, rätt att delta i sammanträdet. Vanligtvis brukar personen enbart ges närvaro- och yttranderätt. Ibland kan dock den adjungerande också få förslags- och yrkanderätt, och kan därmed lägga fram formella förslag som tas upp till beslut. Vilka rättigheter en adjungerad kan ges under ett möte regleras i stadgarna. Därefter väljs mötesfunktionärer: ordförande, sekreterare, rösträknare och justeringsmän, som ska leda årsmötet. Eftersom årsmötet ska diskutera och ta ställning till huruvida styrelsen har utfört sitt arbete på ett bra sätt, bör ingen i föreningens styrelse vara mötesord-

5 förande på årsmötet. Därför bör styrelsen också tänka på att den som föreslås vara mötesordförande på årsmötet har en viss kunskap och erfarenhet av mötesformalia och känner till föreningens regelverk. Efter att mötesfunktionärer utsetts följer punkten om mötets behöriga utlysande. I de flesta föreningar finns regler för när sammanträdet ska vara utlyst, d.v.s. när kallelsen ska vara utskickad. Den som ansvarar för kallelsen redogör för hur kungörandet har skett, och mötet beslutar sedan om man anser detta vara i överensstämmelse med stadgarna eller inte. Därefter fastställs föredragningslistan. Vid fastställandet kan man lägga till punkter som man har glömt att ta med i den föredragningslista som kom med kallelsen. Man kan också ta bort frågor som blivit inaktuella. 3. Sakbehandling av ärenden och beslut om styrelsens ansvarsfrihet Efter att föredragningslistan fastställs inleds den del av årsmötet där medlemmarna ska fatta beslut om ärendena, s.k. sakbehandling av ärenden. Sakbehandlingarna inleds med att medlemmarna fattar beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen. Den avgående styrelsen börjar med att redogöra för hur de skött sitt förtroendeuppdrag genom att föredra verksamhetsberättelse samt en ekonomisk rapport för verksamhetsåret. Därefter föredrar revisorn en revisionsberättelse, d.v.s. en granskning av föreningens ekonomi och verksamhet för det gångna verksamhetsåret, och lämnar förslag på huruvida styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte. Därefter får medlemmarna möjlighet att ställa frågor innan årsmötet fattar beslut om att godkänna verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen, samt om att ge ansvarsfrihet för styrelsen. Att bevilja ansvarsfrihet innebär att medlemmarna, utifrån den information de har fått, godkänner hur styrelsen arbetat under verksamhetsåret. Juridiskt sett tar medlemmarna återigen tar över ansvaret för föreningen när den avgående styrelsen beviljats ansvarsfrihet, och styrelsen kan inte längre ställas ansvariga för förvaltningen av föreningen. På motsvarande sätt kan en styrelse som inte beviljas ansvarsfrihet bli skadeståndskyldiga. 4. Sakbehandling av propositioner och motioner Vid sakbehandlingarna av propositioner och motioner fastställs verksamhetsplan och budget för det kommande verksamhetsåret. Som redan nämnts är det den avgående styrelsen som har till uppgift att förbereda ett förslag till verksamhetsplan och budget och föredra det under årsmötet. Det är dock inte ovanligt att årsmötet beslutar att göra ändringar i styrelsens proposition, och det är lika vanligt att medlemmar lämnar in helt nya förslag till verksamhetsplan och budget. Fastställandet av verksamhetsplan och budget brukar med andra ord föranleda en hel del debatt under årsmötet, och det är därför viktigt att låta dagordningen ge utrymme för att alla de som har skrivit motioner, propositioner eller yttrande, att få utrymme att förklara sin ståndpunkt i frågan. För att diskussionen ska hållas sakligt tillämpas regler om mötesteknik i diskussionerna. Nedan följer en övergripande beskrivning av de viktigaste reglerna både gällande diskussion och beslut Diskussionsregler Den grundläggande regeln för diskussioner är att mötesordföranden för en talarlista över dem som önskar tala, och fördelar ordet utifrån denna. Det är endast tre saker som bryter talarlistan; ordningsfråga, sakupplysning och replik. 1. Ordningsfråga En ordningsfråga är en fråga som rör praktiska arrangemang eller själva genomförandet av mötet. Nedan följer ett antal exempel på ordningsfrågor. 5 Om det uppstår oklarheter eller om det uppkommer en situation som kräver att deltagarna vill fundera lite på de olika förslagen, så kan mötet till exempel ajourneras. Med detta menas att man tar en paus. Under pausen kan man diskutera eller ha överläggning i mindre grupper. När mötet startas igen måste mötesordförande förklara mötet åter öppet. Tidsbegränsning är ett sätt att begränsa längden på de inlägg som görs, t.ex. genom att besluta att en talare inte får tala längre än två minuter åt gången. Streck i debatten är slutligen ett sätt att förkorta eller avsluta en debatt. När man sätter streck i debatten har alla möjlighet att sätta upp sig på talarlistan max en gång innan debatten är slut. Beslutet om att sätta streck i debatten kan föranledas av en diskussion om huruvida man ska sätta streck i debatten. På så vis kan en metadiskussion uppstå genom att man får en diskussion om att sätta streck i debatten om streck i debatten om streck i debatten et cetera ad nauseam. Sådana situationer kan vara lustiga, men är inget som rekommenderas generellt. 2. Sakupplysning En sakupplysning är en ordningsfråga som man använder sig av om man vill tillföra en diskussion en upplysning, information eller en rättelse. Sakupplysningen ska hållas kort och endast tillföra fakta. Mötesdeltagare kan även begära sakupplysning som innebär att hon vill ha en sakupplysning. 3. Replik En talare som har blivit citerad eller angripen under en diskussion kan begära att få replik. En replik ska vara kort, oftast max en minut, och ska ägnas till att förklara eller försvara sig. För övriga argument måste man sätta upp sig på talarlistan Att gå till beslut Att gå till beslut innebär att diskussionen och debatten är över och det dags att rösta. Mötesordförande frågar årsmötet om man är redo att gå till beslut. Sedan klargör ordförande hur proposi-

6 tionsordningen (eller beslutsordningen) kommer att gå till. En propositionsordning anger hur och i vilken ordning de olika propositionerna ska beslutas om. Många gånger har motförslag tillkommit under diskussionen, och som alltså måste ställas mot grundförslaget (d.v.s. mot det förslag som den sittande styrelsen presenterat). Det kan också vara så att en medlem föreslagit en ändring av grundförslaget, ett s.k. ändringsförslag, eller vill göra ett tillägg i förslaget, ett s.k. tilläggsförslag. Viktiga beslut bör tas upp först. Beslut som har bäring mot varandra bör tas samtidigt. Om det finns förslag som inte kan genomföras om ett annat förslag genomförs (eller om det blir märkligt eller onödigt om båda genomförs) bör mötet först avgöra vilket av de två förslagen som är bäst. Sedan beslutar årsmötet om man vill genomföra det "bästa" av förslagen Att rösta igenom beslut Det vanligaste sättet att rösta är att använda sig av så kallad acklamation, d.v.s. med ja-rop. Vid acklamation frågar mötesordföranden, "ni som yrkar bifall för förslaget röstar nu", varpå de som stödjer förslaget svarar ja. Därefter frågar mötesordförande, "ni som yrkar avslag för förslaget röstar nu", varpå de som inte stödjer förslaget svarar ja. Efter att mötesordförande bedömt vilket förslag som fått starkast jarop säger hon/han, "jag finner att... fick flest röster". Sedan är det lämpligt att ordförande väntar någon sekund innan han eller hon förklarar: "att årsmötet har beslutat att..." och bankar med klubban i bordet. och votering kommer att genomföras". Då ska alla som är röstberättigade på mötet istället för att ropa ja hålla upp ett röstkort i luften. Samma procedur som tidigare genomförs och rösträknarna räknar nu vilket förslag som får flest röster. I vissa känsliga frågor kan mötesdeltagarna begära sluten votering. Vid sluten votering lämnas rösterna till exempel på hopvikta lappar så att det inte framgår hur var och en röstar. Sedan förklarar mötesordförande vad årsmötet beslutat och klubbar i bordet. 5. Val av styrelse och förtroendeposter På årsmötet presenterar valberedningens sitt förslag till styrelse. Därefter får de nominerade styrelseledamöterna en möjlighet att hålla en kort presentation av sig själva. Eftersom alla medlemmar är valbara till styrelsen så kan även andra nomineringar till styrelsen också ske direkt på årsmötet. De nominerade ställer då upp som motkandidater till valberedningens förslag. Motkandidaterna får på samma sätt möjlighet att presentera sig själva för årsmötet som de kandidater som nominerats av valberedningen. Om det finns fler kandidater till en styrelsepost avgörs ärendet med en omröstning. Val mellan personer ska göras med en så kallad sluten omröstning, d v s kandidatens namn skrivs på en lapp som sedan läggs i en valurna så att ingen kan se vem som har röstat på vem. Efter att den nya styrelsen har valts, så väljer årsmötet även en revisor för det kommande verksamhetsåret samt en ny valberedning. Under dessa sekunder har den som så önskar möjlighet att ropa votering. Detta innebär att man inte är överens med mötesordförandens uppfattning om vilket förslag som fick flest röster och man begär en omröstning. Ordförande bör då säga att: "votering är begärd 6

7 Hur man startar en lokalavdelning 1. Det första årsmötet Det första steget mot att starta en lokalavdelning är att bilda en tillfällig styrelse (en s.k. interimstyrelse) samt att skriva förslag på stadgar för lokalavdelningen. När detta är gjort kallar interimstyrelsen till ett första årsmöte där stadgarna antas och en permanent styrelse utses. Under mötet väljs även en revisor som ska granska att den nyvalda styrelsens arbete mellan årsmötena, samt en valberedning med uppgift att ge förslag på personer till skulle vara passande för kommande styrelseuppdrag. En dagordning för det första årsmötet kan se ut på följande sätt: 1.Mötets öppnande: Interimsstyrelsens hälsar alla välkomna och öppnar mötet. Ordförande frågar om alla har fått de handlingar som ligger till grund för mötet, t.ex. interimsstyrelsens förslag till stadgar. Ordförande frågar sedan om deltagarna kan godkänna det förslag till dagordning som interimsstyrelsen har gjort. 2. Medlemmar: Interimsstyrelsen bör ha en lista över de personer som de har skickat kallelsen till så de som är närvarande kan bli avprickade från denna. Det kanske finns ytterligare personer som tillkommit och då ska även de bli antecknade som deltagande. Denna lista kan sedan användas som röstlängd. 3. Val av mötets ordförande, sekreterare och justerare: Ordförande frågar om mötet har något förslag till mötesordförande. Kanske har interimsstyrelsen redan förberett en person till denna uppgift. Mötesordförandes uppgift är att se till så dagordningen följs, att fördela ordet bland deltagarna samt klargöra frågetecken under mötets gång. När mötet valt mötesordförande tillfrågas mötet om det finns något förslag till mötessekreterare. Sekreteraren har ansvar för att protokollföra det som diskuteras och beslutas om under mötet. Ordförande frågar sedan om det finns någon som tillsammans med ordförande justerar protokollet. Med justera menas att kontrollera så att sekreteraren har antecknat i enlighet med det som diskuterades och beslutades på mötet. 4. Beslut om föreningens bildande: Mötesordförande kan berätta lite om varför föreningen ska bildas och till vilket ändamål. Mötesordförande frågar sedan mötet om de kan bilda denna förening och mötet svarar (förhoppningsvis ja ). 5. Stadgar: Interimsstyrelsen presenterar det förslag till stadgar som de har skrivit. Det kan vara lämpligt att förklara stadgarnas funktion, dvs. att de fungerar som lokalavdelningens regelverk. Det är viktigt att deltagarna har möjlighet att ställa frågor och komma med förslag. Om det kommer ytterligare förslag till stadgar så får mötet ta en diskussion kring vilket som bäst passar. Sedan går mötet till beslut. Då kan de olika förslagen ställas mot varandra: mötesordförande frågar de som önskar bifalla interimsstyrelsens förslag till stadgar röstar nu mot de som önskar bifalla det andra förslaget till stadgar röstar nu. Det förslag som får starkast jarop vinner och föreningen har antagit stadgar. 6. Val av styrelse: Interimsstyrelsen presenterar de förslag på personer till styrelsen som de har. Det är bra om även dessa förslag har skickats ut i förväg. Mötesordförande kan berätta lite om de personer som finns föreslagna, eller så kan de göra det själva. Ordet lämnas fritt för frågor och andra förslag. Det är bra att ta ett val i sänder, t.ex. börja med valet av språkrör för att sedan gå vidare till valet av övriga styrelseledamöter. Om det bara finns ett förslag på varje post så går mötet till beslut men om det finns flera förslag så ställs personerna mot varandra. 7. Val av revisor: Mötesordförande presenterar interimsstyrelsens förslag till revisorer. En diskussion kan följa och sedan går mötet till beslut. En revisor är en utomstående person (kan vara medlem, men inte gärna förtroendevald) som ska granska att föreningens pengar används korrekt och att styrelsen agerar korrekt Val av valberedning Mötesordförande fortsätter och presenterar interimsstyrelsens förslag till valberedning. Sen förs en diskussion och fler förslag kan följa och efter det går mötet till beslut. En valberedning är en grupp som till nästa årsmöte ska lägga fram ett förslag på ny styrelse. 9 Föreningens verksamhet: Innan mötet avslutas kan det vara lämpligt att diskutera om hur föreningen går vidare. Hur ska verksamheten bedrivas i föreningen och vem ska ha ansvar för vad? Kanske beslutar mötet en ny tidpunkt när detta ska diskuteras. 10. Övriga frågor: Under denna punkt diskuteras frågor som inte har kommit upp under de andra diskussionspunkterna. Det är också rimligt att mötesordförande lämnar ordet fritt för frågor och förslag från deltagarna. Det kan också vara bra att bestämma när det ska vara årsmöte nästa gång. Mötets avslutande: Mötesordförande förklarar mötet avslutat. När föreningen har haft ett årsmöte då föreningen bildats, har antagit stadgar samt valt en styrelse så har föreningen blivit en juridisk person. Detta innebär att föreningen blir ett rättsubjekt som kan äga och inneha skulder, skriva avtal och vara part inför domstol. 2. Det konstituerande mötet Efter det första årsmötet ska ett konstituerande möte hållas, och där styrelsen ska fördela de olika ansvarsposterna mellan de styrelseledamöter som blivit valda. En styrelse brukar vanligtvis bestå av två språkrör, en sammankallande, en kassör och en vice sammankallande. Andra styrelseposter kan vara kampanjansvarig, IT-ansvarig och/eller kårpolitisktansvarig. Under det konstituerande mötet är det också lämpligt att fatta beslut om att skaffa ett plusgiro eller bankgiro för lokalavdelningens räkning. Därtill måste styrelsen fatta beslut om vem som ska kunna teckna föreningens firma. Ofta är det kassören och ordförande som är firmatecknare.

8 Exempel på dagordning för ett konstituerande styrelsemöte: 1. Mötets öppnande 2. Upprop av närvarande 3. Godkännande av dagordning 4. Styrelsens konstituerande Val av språkrör (om inte valt av årsmötet) Val av sammankallande (om inte valt av årsmötet) Val av kassör (om inte valt av årsmötet) Val av övriga funktionärer (exempel: kampanjansvarig, medlemsmötesansvarig m.m.) 5. Beslut om firmatecknare 6. Övriga frågor 7. Mötets avslutande 3. Protokollutdrag Protokollet från det konstituerande mötet ska sedan skrivas och justeras. Efter det, skrivs ett protokollsutdrag där paragrafen om vem eller vilka som tecknar föreningens firma ska framgå. Detta lämnas sedan till banken eller till plusgirot som behöver denna information. 4. Vad gör en styrelse? Styrelsens uppdrag är att bereda olika frågor, förvalta de beslut som årsmötet fattat, planera och leda föreningens arbete samt att representera föreningen i olika sammanhang. Det mandat, det vill säga det som styrelsen har rätt att göra och besluta om, ska därtill regleras i föreningens stadgar. En styrelse kan se ut på många sätt och det är föreningens stadgar som avgör hur många ledamöter styrelsen ska ha. Gröna Studenters styrelser brukar vanligtvis bestå av två språkrör, en kassör, en sammankallande och ett antal övriga ledamöter och suppleanter. Språkrörens roll varierar mellan lokalföreningar. Det är dock vanligt att språkrören har ansvar för att representera lokalavdelningen utåt. Kassören har ansvar för lokalavdelningens ekonomi. Det ekonomiska ansvaret innebär bland annat att kassören har hand om den löpande ekonomin (d.v.s. in- och utbetalningar), ansvarar för att lokalavdelningen håller sig inom fastslagen budget, samt är den som upprättar bokslut i slutet av verksamhetsåren. Kassören brukar därtill också vara firmatecknare för lokalavdelningen. Sammankallande ansvarar för att skicka ut kallelser inför möten, har ansvar för att förbereda möteshandlingar och sätta mötesdagordningen, samt är den som ser till att mötesprotokollen justeras och arkiveras. Det är också vanligt att sammankallande är mötesordförande på medlemsmöten och styrelsemöten. 5. Hur skriver man stadgar? Stadgar kan beskrivas som en förenings regler. Enligt praxis är det bara årsmötet, i egenskap av det högst beslutande organet, som kan anta och göra förändringar i stadgarna. Det finns ingen lag som reglerar hur stadgarna ska vara utformade eller vad som ska finnas med. När ni skriver era stadgar kan dock vara bra att tänka på att få med följande punkter; För det första ska det framgå vem stadgarna tillhör och var föreningen har sin hemort eller säte. Därtill bör stadgarna innehålla en ändamålsbeskrivning som förklarar syftet med föreningen och vad föreningen ska verka för. Det bör vidare framgå vilken beslutsordning det finns i föreningen. Annorlunda uttryckt bör stadgarna reglera hur beslut ska fattas på årsmöten, d.v.s. vilka beslut som ska antas med enkel majoritet och/eller med kvalificerad majoritet. På liknande sätt bör det finnas regler för hur stadgarna kan ändras i en förening. Vanligtvis kräver förändringar i stadgarna ett beslut av två årsmöten med en viss tidsperiod däremellan. I stadgarna ska det framgå hur årsmötet väljer styrelse och vilket mandat och mandattid ledamöterna i styrelsen sitter på. I stadgarna ska det även framgå vem som får teckna avtal för föreningen, dvs. vem eller vilka som är firmatecknare. Stadgarna bör beskriva vilka rättigheter 8 och skyldigheter medlemmarna har, exempelvis rörande vem som kan bli medlem i föreningen, vilka medlemmar som har rösträtt samt vem som kan bli valbar till styrelsen. I avsnittet om medlemmarna bör det dessutom framgå hur en medlem kan gå ur föreningen. Hur en förening upplöses ska slutligen regleras i stadgarna. Det ska framgå vilket typ av beslut som krävs för att ett upphörande ska ske och det ska också framgå hur ett upphörande ska gå till. Som lokalavdelning kan ni vända er till Gröna Studenter på Riksnivå och få tillgång till de stadgar som reglerar organisationen på nationell nivå. Dessa stadgar kan fungera som en mall för er när ni ska skriva stadgar för er lokalavdelning. Eftersom stadgarna omfattar Gröna Studenter i sin helhet, måste ni dock anpassa stadgarna till er lokalavdelnings ändamål och verksamhet. Tänk också på ändringar i stadgarna på nationell nivå inte automatiskt förändrar stadgarna i er förening. Ni måste allstå själva revidera och/eller anta nya stadgar om ni vill att förändringen ska gälla för er lokalavdelning.

9 ATT SÄTTA IGÅNG MED VERKSAMHETEN 1. Verksamhetsplanering Att få till stånd en bra verksamhet tar tid. Verksamhet och verksamhetsplanering har nämligen en tendens att bli bättre ju längre man som förening arbetar med den. En riktigt bra verksamhet brukar således först växa fram när man prövat sig fram ett tag. Bli alltså aldrig nedslagen om inga medlemmar dyker upp på ert introduktionsmöte, eller när er kampanj går åt skogen. Det är som det ska vara. All verksamhet kräver planering. Närmare bestämt brukar ungefär 80% av kampanjer att ägnas åt planering, och enbart 20% till själva utförandet. För att ens engagemang ska kännas meningsfullt är det därför viktigt att den verksamhet man planerar känns rolig och intressant. Ett bra tips är alltså att utgå från vad ni som förening skulle vilja göra under terminen, snarare än att snegla på vad andra föreningar gör. Det svåraste med verksamhetsplanering är att hitta en balans mellan allt man skulle vilja göra och det man faktiskt har tid att göra. Ett alltför ambitiöst kalendarium medför en risk för att en del aktiviteter blir halvdant genomförda, om de alls blir av. På så sätt kan det vara klokt att istället fokusera på ett par aktiviteter varje termin, och som ni känner er säkra på att kunna genomföra. För att underlätta planeringsarbetet är det också bra att skriva ett preliminärt kalendarium i början på varje termin. Om ni planerar en stor aktivitet, som till exempel klimatdagar, kan det också vara bra att utse en arbetsgrupp med det övergripande ansvaret för planeringsarbetet. Det kan därtill vara bra att fördela ansvaret för material, marknadsföring och liknande redan på ett tidigt stadium. På så vis undviker man som förening att hamna i en situation där ett fåtal medlemmar får bära hela ansvaret. Slutligen får ni inte glömma att ha ett utvärderingsmöte efter aktiviteten! Det här är särskilt viktig då aktiviteter som t.ex. kampanjer sällan fungerar enligt planerna. Genom att prata igenom aktiviteten kan ni lära er vad ni gjort bra och vad ni kan förbättra tills nästa gång. 2. Olika typer av verksamhet Verksamheten inom Gröna Studenter varierar mellan lokalavdelningar, och beroende av föreningens specifika intressen. Något förenklat skulle man kunna dela in de mest vanligt förekommande aktiviteterna i Gröna Studenter i tre kategorier; 1. Verksamhet som riktar sig till medlemmar 2. Utåtriktade aktiviteter riktade mot studenter 3. Kampanjer 1. Medlemsmöten Att ha roliga och intressanta medlemsmöten brukar vara det bästa sättet för att rekrytera nya medlemmar och för att behålla de gamla. Medlemsmöten är även bra tillfällen för diskussion och kunskapsinhämtning. Många lokalavdelningar brukar därför planera in ett par temamöten varje termin, och där medlemmarna antingen diskuterar ett visst ämne eller bjuder in en föreläsare på temat. På temamöten kan man också ha filmvisningar eller bokcirklar. Ett bra sätt att skaffa sig djupare kunskap inom ett visst ämne är att anordna en studiecirkel. Miljöpartiet och Gröna Studenter har nyligen dragit igång ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan för att samarbeta kring tex utbildningar och studiecirklar. Det finns också färdiga cirkelmaterial att använda, kontakta din MP-avdelning och/eller Gröna Studenter riks för att få mer information. 3. Övriga utåtriktade aktiviteter För den som så föredrar finns det dock inget fel i att göra mer "klassiska" utåtriktade aktiviteter. Dessa kan ha olika syften. En del syftar till att synas som förening, en del till att rekrytera nya medlemmar och en del till att väcka debatt bland studenter. Den allra enklaste formen av en utåtriktad aktivitet är att anordna ett bokbord. Ett bokbord är ett relativt enkelt sätt att 9 synas och kräver inte heller så mycket planering. Nackdelen är dock att det kan vara svårt att få folk att komma fram till bordet. Därav krävs nästan alltid någon form av lockbete, som till exempel godis och pennor, för att personer ska tycka att det är värt besväret att komma fram. Ett annat sätt att synas och/eller att försöka skapa debatt är att anordna föreläsningar på sitt lärosäte. Föreläsningar kan göras på ett enskilt tema, eller som en del av en föreläsningsserie. Fördelen med föreläsningar är att de nästan alltid brukar generera lite nya medlemmar. En lyckad föreläsning kräver dock rätt mycket jobb. För det första gäller det att hitta ett ämne eller föreläsare som skulle intressera många studenter. För det andra gäller det att hitta en bra tidpunkt och datum då det är rimligt att anta att så många studenter som möjligt är lediga. Slutligen förutsätter alla utåtriktade kampanjer ett intensivt marknadsföringsarbete. Detta särskilt eftersom mindre än 10 % av de som nås av informationen brukar dyka upp på arrangemangen. När det gäller bokningen av föreläsare så krävs också en rejäl framförhållning eftersom de flesta föreläsare har en planering som sträcker långt fram i tiden. Det är därför bra att också ha ett par reservalternativ till föreläsare, om någon skulle tacka nej. Det kan också vara en fördel att försöka boka in föreläsare från Mp, lokala politiker eller forskare från lärosätet ifråga, eftersom dessa brukar kunna ställa upp med kortare varsel och dessutom gratis. Att anordna Gröna Caféer är ett bra sätt för att få till stånd en debatt bland studenter. Gröna caféer fungerar ungefär som ett seminarium på så sätt att en person (t.ex. en medlem eller föreläsare) inleder diskussionen med en kortfattad presentation av ämnet för att sedan släppa ordet fritt bland deltagarna. röna Caféer kan också anordnas tillsammans med andra organisationer och/eller studentpolitiska förbund, och då i syfte att få till stånd en bred debatt.

10 Det kan därtill vara svårt att få igång en diskussion bland deltagarna, som ofta är lite blyga. Ett tips är därför att ni själva försöker mjukstarta debatten genom att ställa några öppna frågor, komma med ett par påstående etc. 3. Kampanjer När det gäller att genomföra en kampanj kan ni till exempel utgå från någon av Gröna Studenters årliga fokusfrågor eller något ni brinner särskilt för. Det kan vara en god idé att utgå från ett ämne som även är lokalt förankrat genom någon specifik diskussion eller händelse, som många är uppröra över/ engagerade i. En kampanj behöver inte alltid ha som syfte att förändra någonting rent konkret - det är sällan ett realistiskt mål. Målet kan lika gärna vara att skapa debatt i de lokala medierna, och kanske sprider sig sedan diskussionen även på nationell nivå. Kampanjen kan, även om det inte är det främsta syftet, också leda till ett ökat medlemsantal. Även det är något att vara nöjd över. 4. Möta människor i samtal Miljöpartiet driver just nu kampanjen " samtal" där den bärande idén är att ständigt vara ute och mäta människor i deras verklighet, samt att föra en dialog med människor snarare än att bara berätta vad vi själva tycker. Det nya fokuset på "samtal" behöver inte stå emot principen med bokbord, föreläsare eller andra former av "klassiska" utåtriktade aktiviteter. Däremot kanske fokuset för dessa förändras en aning. Mindre fokus på att sprida ett visst budskap och mer fokus på att prata med människor om vår politik. Tips och idéer kommer kontinuerligt att läggas upp på Miljöpartiets inspirationsblogg mpbloggar.se. Titta gärna in där för inspiration! 10

11 MATERIAL FINANSIERING Nästan all form av verksamhet kräver någon typ av material. Vid medlemsrekryteringskampanjer är det till exempel bra att ha med sig medlemsrekryteringsfoldrar, en broschyr med information om GS och er lokalavdelning samt ert kalendarium. Vid stående aktiviteter, som bokbord, kan dessutom en banderoll eller roll-up vara bra för att synas. För utåtriktade aktiviteter som kräver någon form av marknadsföring, som till exempel föreläsningar, gröna caféer eller kårval, behövs slutligen affischer och flyers. En del av verksamhetsplaneringen består således i att tänka ut vad för slags material som behövs för de olika aktiviteterna. Med tiden brukar man kunna bygga upp en materialbank, till exempel i form av en kampanjväska, och som innehåller allt möjligt från flyers till banderoller. Många gånger kan också gammalt material redigeras och återanvändas. Det finns en del material att beställa från GS på riksnivå genom vår webbshopp, som till exempel medlemsrekryteringsfoldrar, tröjor, väskor, en del kampanjmaterial samt idéprogrammet. Av praktiska skäl är det främst lokalavdelningarna som producerar materialet till lokala kampanjer och kårval. Tryckt material ger ofta ett bättre och mer seriöst intryck än material som skrivits ut på en vanlig skrivare. Det kostar dessvärre en hel del att trycka upp material, och långt ifrån allt material är värt den kostnaden. När det gäller flyers och kalendarium, det vill säga material som endast ska användas under en begränsad tidsperiod, är utskrifter med andra ord att föredra. Kårvalsmaterial och affischer kan istället vara värda att trycka, eftersom materialet befinner sig i konkurrens med andra föreningars material. På liknande sätt kan material som ska användas under en längre period, som till exempel ert lokala idéprogram, vara värt att trycka upp. Förutom pappersmaterial kan det också vara bra att skaffa sig en grön duk till bokborden och en roll-up eller banderoll med Gröna Studenter-loggan. Alla nystartade lokalavdelningar får kronor i uppstartsbidrag av Gröna Studenters riksstyrelse. Uppstartsbidraget är tänkt att täcka de kostnader som uppkommer i samband med föreningens bildande och för verksamheten den första tiden. Efter att lokalföreningen har bildats så övertar föreningen ansvaret för såväl verksamhet som finansiering. GSCA kommer dock att finnas kvar som hjälp och stöd den första tiden efter föreningens bildande. En av de första uppgifter som lokalföreningen ställs inför är således att hitta sätt för att finansiera sin verksamhet. I regel brukar GS lokalavdelningar kunna få ytterligare startbidrag från Mp i närliggande orter. Efter det första verksamhetsåret, och i takt med att verksamheten växer, kan föreningen dock behöva söka andra bidrag för att finansiera sin verksamhet. Nedan listas några förslag på hur man kan finansiera sin verksamhet. 1. Miljöpartiet: Mp är ofta generösa mot GS gällande projektpengar. För att bibehålla en god relation med Mp är det dock viktigt att inte ta dem för givet. 2. Kårvalsbidrag: De flesta studentkårer brukar ge ut ett kårvalsbidrag till de föreningar som ställer upp i kårvalet. Bidraget varierar runt kronor, men brukar faktiskt täcka kostnaderna för kampanjen. För att ta reda på mer om bidraget kan man vända sig till kårens valberedning eller informationsansvarige. 3. GS riks: GSRS kan i vissa fall bevilja projektbidrag till lokalföreningar. Kontakta kansliet för förfrågan. 4. Gör projekt tillsammans med andra: För att spara pengar kan man göra projekt tillsammans med andra föreningar. På så vis delar man på kostnaderna, oftast proportionellt, vilket innebär att GS lokalföreningar brukar k. Ett Grönt Café kan till exempel anordnas med GU. Föreläsningar kan också anordnas tillsammans med andra GS lokalföreningar eller med Mp. Klimatdagar kan med fördel anordnas tillsammans med andra kårpartier. 11

12 KÅRARBETE 1. Att bilda en kårförening Reglerna för kårföreningar skiljer sig från kår till kår. Kontakta din studentkår för att se vad som gäller hos er. 2. Kårvalskampanj och idéprogram Inför kårvalet ska alla (seriösa) studentförbund formulera ett kårvalsprogram. Ett kårvalsprogram går att betrakta som ett åsiktsprogram och ett politiskt handlingsprogram. Annorlunda uttryckt ska ni i kårvalsprogrammet lyfta fram ett par studentpolitiska frågor som ni finner problematiska på ert lärosäte, förklara varför ni finner dem problematiska och sedan föreslå en lösning på dem. Många lokalavdelningar väljer därtill att formulera ett separat, och lokalt, idéprogram. Detta är ett åsiktsdokument och som slår fast lokalavdelningens ståndpunkt (och värdegrund) gällande mer övergripande studentpolitiska frågor. När det gäller formuleringen av idéprogram och kårvalsprogrammet, så brukar en del lokalavdelningar att utgå från det gemensamma idéprogram som finns för hela organisationen. Andra idéer kan fås från att titta på hur andra lokalavdelningar har valt att formulera sitt kårvalsprogram. Dessa går att finna på materialmappen på Gittan, och även i vissa fall på lokalavdelningarnas hemsida. Kårvalet brukar sträcka sig över ett par veckor, och i regel brukar en av veckorna öronmärkas till kårvalskampanjer. Under kampanjveckan ges alla studentföreningar möljlighet att synas, sprida sitt kårvalsprogram, diskutera studentpolitiska frågor och försöka plocka röster bland studenter. Generellt brukar uppslutningen kring kampanjveckan vara rätt dålig. Många studentföreningar nöjer sig med att affischera, om de alls bedriver en kårvalskampanj. Detta är dock inget skäl till att ni i er förening inte ska bedriva en kårvalskampanj. Tvärtom är den gyllene regeln att ju mer en förening syns under kårvalet, desto bättre blir föreningens valresultat. Det är alltså genom intensivt kampanjarbete som din förening kommer att vinna kårvalet. Det finns många sätt att synas under kårvalet. En strategi är att, som Gröna Studenter Stockholm, sätta upp ett partytält på Campus och använda detta som en valstuga under kampanjveckan. Genom att befolka tältet med Mpriksdagsledamöter försökte föreningen locka in studenter till politisk diskussion och nybakade bullar. I Gröna Studenter Linköping anordnade medlemmarna istället en kårvalskampanj som sträckte sig över hela kårvalsveckan, och som bland annat involverade en föreläsning med Mp:s ena språkrör Peter Eriksson, en ishockyspelsturnering och en BBQfest för alla studenter på Campus. En kårvalskampanj kan alltså se lite olika ut. Gemensamt för de flesta kampanjer är dock att de sträcker sig över ett par dagar, att de består av olika aktiviteter och att de bedrivs på olika ställen runtom på Campus. Detta för att få så många studenter som möjligt ska lägga märke till föreningen. På olika lärosäten brukar olika regler gälla för hur kampanjer får bedrivas, för hur material får spridas (exempelvis gällande var man får affischera) samt gällande var studentföreningar får stå och kampanja. Det kan av samma skäl vara bra att ta reda på hur reglerna ser ut innan man börjar planera sin kårvalskampanj. 12

13 Bilagor Exempelstadgar Stadgar för Gröna Studenter Jönköping 1 Organisation Gröna Studenter Jönköping är en del av Gröna Studenters riksorganisation, Miljöpartiet de Grönas studentförbund. 2 Ändamål Gröna Studenter har som ändamål att i Jönköpings län med fokus på Högskolan i Jönköping - främja en politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de Grönas program och Gröna Studenters politiska idéprogram, särskilt med fokus på studenter och studentfrågor. 3 Medlemskap Medlem i föreningen är var och en som hos Gröna Studenter (Riksorganisationen) är medlem och som där är registrerad att tillhöra föreningen. 4 Uteslutning Uteslutningar hanteras av Gröna Studenters riksorganisation. Ordinarie årsmöte håll årligen i februari, mars, april eller maj månad. 9 Styrelsen Styrelsen är Gröna Studenter Jönköpings högsta beslutande organ mellan årsmötena. Styrelsen ska verkställa av årsmötet fattade beslut och förvalta Gröna Studenters medel samt i övrigt ansvara för Gröna Studenter Jönköping. 10 Valberedning Årsmötet väljer valberedning om årsmötet så vill. 11 Upplösning Beslut om upplösning av Gröna Studenter Jönköping ska tas på två på varandra följande ordinarie årsmöten. Eventuella tillgångar tillfaller Gröna Studenters riksorganisation. 5 Utträde Medlem som utträder äger inga rättigheter till Gröna Studenters tillgångar. 6 Firmatecknare/verksamhetsår Verksamhetsår är årsmöte till årsmöte, räkenskapsår är kalenderår. Firmatecknare utses av styrelsen. 7 Revision Revisor/revisorer kan väljas av årsmötet och ska granska styrelsens beslut och förvaltning samt erlägga revisionsberättelse till årsmötet. 8 Årsmöte Årsmötet är Gröna Studenter Jönköpings högsta beslutade organ. Alla medlemmar har närvarorätt och alla närvarande medlemmar har yttrandeyrkande och rösträtt på årsmötet. Beslut sker med enkel majoritet, undantag stadgeändring som tas med minst 2/3 majoritet. Årsmöte ska kallas av styrelsen minst tre veckor innan det hålls. Styrelsen kan kalla till extra årsmöte om de vill. 13