Arbetsplan. Inledning. Åtgärder för utveckling

Transkript

1 Arbetsplan Inledning Utgångspunkten till denna arbetsplan är Ross Tensta gymnasiums senaste kvalitetsredovisning och framtagna vision för Arbetsplanen har samverkats i två APT, två SVG och med eleverna på mentorstid. Den har utifrån denna samverkan bearbetas av rektor tillsammans med lagledarna inom enheten. Ambitionen är att arbetsplanen skall vara ett levande dokument, ett verktyg för pedagogisk personal men även för eleverna inom enheten i att arbeta mot samma mål. Ross Tensta gymnasium är en ytterstadsskola i ett mångkulturellt område. Det finns över 60 olika nationaliteter representerade på skolan och eleverna kommer från ett femtiotal olika grundskolor i Stockholm med kranskommuner. Av våra elever är ca 95% första- och andragenerationsinvandrare, de flesta från grundskolor i närområdet. Integrationen av eleverna i det svenska samhället har hög prioritet, vilket märks på skolans arbetssätt. Skolan har sedan 2003 genomfört ett intensivt utvecklingsarbete i att implementera Rosskonceptet. Som en del i detta utvecklingsarbete har personalen tillsammans tagit fram ett s.k. Mission Statement som sammanfattar den utbildning vi erbjuder våra elever: På Ross Tensta Gymnasium förbereder vi eleverna för en globaliserad värld som kännetecknas av förändring och utveckling. Detta sker genom en ämnesintegrerad undervisning där historisk tillbakablick och modern teknik kombineras för att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Arbetet på RTG genomsyras av hänsyn, omtanke och respekt för alla människors likheter och olikheter. Rosskonceptet är numera etablerat och ett varumärke för skolan. Implementeringsarbetet fortsätter alltjämt med fokus på anpassningen till Gy11. Läs mer om vårt arbetssätt på vår hemsida Fr.o.m. juli 2011 är Ross Tensta gymnasium indelat i tre enheter. Enhet 1 består av Vård- och Omsorgsprogrammet (inkl. Yrkesintroduktion, Prep och Priv), Samhällsvetenskapsprogrammet (inkl. Prep) och Språkintroduktion. Enhet 2 inkluderar Naturvetenskapsprogrammet (inkl. Prep), Handel- och Administrationsprogrammet (Inkl. Yrkesintroduktion, Prep och Priv) samt Ekonomiprogrammet (Inkl. Prep). Enhet 1 och enhet 2 är lokaliserade i huvudbyggnaden på Hagstråket 11 i Tensta. Enhet 3 utgörs av SALUT och TCC (Tensta Community Center). SALUT erbjuder programmen Individuellt Alternativ och Yrkesintroduktion i Vällingby. TCC erbjuder eleverna vid skolan fortsatt utveckling efter skoldagens slut med kurser i dans, capoeira, föreläsare, läxhjälp, inspelningsstudio, fotboll, körkortsteori, bakning, ateljé och biograf bland annat. TCC's lokaler finns ovanför skolans matsal vid Tensta träff. Att arbeta i lag är den bärande organisationsprincipen för Ross Tensta gymnasiums tre enheter. Varje arbetslag leds av en lagledare som tillsammans med rektorerna utgör den pedagogiska ledningsgruppen. Den pedagogiska ledningsgruppen träffas på schemalagd tid varje vecka. Den pedagogiska ledningsgruppen leder tillsammans utvecklingsarbetet på skolan. Ledningsgruppen utgörs av tre rektorer, gymnasiechefen för området och den administrativa chefen. Åtgärder för utveckling Prioriterade utvecklingsområden för enhet är: Ökad måluppfyllelse - förbättrade studieresultat Ökad trivsel och studiero Ökad närvaro på lektioner Utveckla mentorsrollen Utifrån de prioriterade utvecklingsområdena för 2012 har resp. arbetslag inom enheten inkl. övrig pedagogisk personal, under ledning av lagledarna, tagit fram lokala, lagspecifika mål för läsåret. De lagspecifika målen grundar sig på de behov av utveckling, man utifrån given elevgrupp, anser sig ha. De lagspecifika målen utvärderas av laget i juni varje år och ligger till grund för den planering arbetslaget tar fram för kommande läsår. De lagspecifika målen inom enhet 1 för läsåret 11/12 är: Lag Vård och Omsorg: sida 1 av 9 ( )

2 Öka trivseln och arbetsron bland personal och elever på programmet Öka närvaron för eleverna på lektioner Utveckla unit-arbetet och dess struktur inom Rosskonceptet i samklang med examensmålen Öka elevinflytandet, elevernas förmåga att ta ansvar utveckla ett lagråd av elever Förbättra samarbetet lärare sinsemellan stärka ämnesintegrationen Utveckla en mer flexibel schemastruktur för våra elever Lag Språkintroduktion: Skapa en miljö där alla ska känna sig trygga och bli sedda Att genom marknadsföringsgruppen inleda ett samarbete med grundskolor i närområdet och de nationella programmen på Ross Tensta gymnasium Utveckla kontakterna med lokala aktörer i Tensta med syfte att skapa förutsättningar för praktikperioder för elever som vill till yrkesförberedande program Tydliggöra de nationella målen för eleverna på Språkintroduktion Anpassa verksamheten efter GY11 / SKOLA11 och sträva efter att få igenom eleverna med åtta respektive tolv ämnen / godkända betyg Skapa tillfällen för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för lärare/personal i arbetslaget Tydliggöra mål och kriterier för varje ämne och höja elevernas medvetenhet om dessa från 3,2 på en fyragradig skala Lag Samhällsvetenskap: Öka elevinflytandet och utveckla arbetsmiljögruppen samt ta fram en plan för hur elever som engagerar sig kan belönas genom intyg m.m. Vidareutveckla elevstyrda utvecklingssamtal öka elevernas ansvarsförmåga och medvetenhet Utveckla Integrerade Projekt mot GY11 med start i åk 1 Aktivt deltagande i studiebesök - noggranna förberedelser inför besöket samt knyta an till kurser och examinationer Mål/Åtaganden Normer och värden 3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 6 % 2012 Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende lugn och arbetsro 100 % 2012 Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan 100 % 2012 Ökad närvaro på lektioner Målet är att den ogiltiga frånvaron och sena ankomster skall minska jämfört med föregående läsår. Ytterligare skall fler elever, med hjälp av stöd från sin mentor, ta ett större ansvar för sin närvaro och sina studier. Eleverna säger själva att det är deras eget ansvar att vara närvarande. De anser vidare att det är viktigt att komma i tid till lektionerna men påpekar att lektionerna bör börja tidigast kl på morgonen. Vidare tycker eleverna att mentor/undervisande lärare tidigt skall varna eleverna om man har för hög frånvaro. De sida 2 av 9 ( )

3 säger även att de tror att fler elever skulle närvara på lektionerna om elevgrupperna varierade, dvs. ifall vissa lektioner var blandade med elever från andra klasser. Vissa av eleverna tror att en av orsakerna till varför vissa alltid kommer sent är att man som elev upplever lektionen som tråkig eller onödig. Lärare måste enligt dem bry sig, visa att det inte är okej att komma sent. De föreslår vidare att lärare bör tänka på hur de planerar början av sina lektioner. En rolig början av lektionen som piggar upp, stärker elevens vilja att komma till lektionen i tid. Med elevernas synpunkter och förslag i åtanke är det viktigt att lärarna inom arbetslagets gränser konsekvent ställer sig frågan vad det är som får eleverna att gå på lektionerna. Det är lärarnas ansvar att hålla hög kvalitet på undervisningen och se till att lektionerna är varierade till innehåll och givande för alla elever. Alla lärare skall under lektion eller i nära anslutning till lektionen, bokföra närvaron i närvarosystemet i Fronter. Arbetslaget skall tillsammans med eleverna ta fram en handlingsplan för att motverka den ogiltiga frånvaron och stärka vikten av närvaron och närvaron i sig. Kontakt med hemmet för elever under 18, sker dagligen i de fall ogiltig frånvaro förekommer. Inrapportering av närvaro sker i Fronter under lektion eller i nära anslutning till avslutad lektion. EHT deltar vid behov i elevsamtal tillsammans med mentor och vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen utgör EHT ett professionellt stöd för mentorerna i mentorsrollen. IT-pedagog samarbetar nära med lärare och mentorer kring effektivisering av närvarorapporteringen i Fronter och kontakt med hemmet. Uppföljning Mentor stämmer av elevernas närvaro dagligen och följer veckovis upp elevernas närvaro på schemalagd mentorstid. Kontakt med hemmet tas vid ogiltig frånvaro samma dag, via ett SMS eller telefonsamtal. Ökad trivsel och studiero Att alla våra elever, oavsett program och lagtillhörighet, skall trivas och uppleva studiero, utifrån sina egna förutsättningar på skolan. Skolans värdegrund, s.k. Core Values, skall genomsyra den dagliga verksamheten på skolan och gäller alla, personal som elever. Skolans Core Values är respekt, ansvar, omtanke, hänsyn och språk. Närvarande vuxna i kombination med klara och väl förankrade regler och lärarlagens omsorg om eleverna. Ett lagråd av elever / program är på plats som förutom att påverka arbetslagens beslut är med och påverkar den totala skolans arbete mot ökad trivsel och studiero på skolan i sin helhet. Arbetsmiljön för eleverna skall upplevas som god såväl fysiskt som psykiskt i olika mätningar. Skolbiblioteket är välutrustat och datorer till alla elever ger goda möjligheter till studier såväl enskilt som i grupp. Vi har en mycket engagerad personal och en väl fungerande organisation som gör att eleverna får den hjälp och det stöd som efterfrågas. När lektionerna slutat för dagen finns TCC med sina frivilliga aktiviteter som bidrar till att hela skoldagen upplevs som trygg. Eleverna säger att det är viktigt att samarbeta med varandra och att tydliga regler kring vad som gäller finns och efterföljs. Lärarna skall bry sig. Alla i klassen måste respektera tystnad och önskar samarbetsövningar av olika slag för att stärka gruppen och sedan fortlöpande vid behov. Gemensamma raster skall undvikas då det riskerar att bli för stökigt då. Vissa elever anser att rasttiderna bör spridas ut istället. Läraren måste enligt eleverna våga ta makten i klassrummet och avvisa elever som stör för mycket. Eleverna skall själva vara med och ta fram arbetsmiljöregler och jobbar aktivt med dessa tillsammans med mentorn. Alla elever skall acceptera varandra och hjälpa varandra med läxor och sådant. Klassrummen skall helst vara inredda med sida 3 av 9 ( )

4 växter och prydnader. Med elevernas röster i åtanke är det viktigt att alla elever, alltid, upplever sig som sedda av personalen och varandra i skolan. Gruppdynamiska övningar skall vara en naturlig del av undervisningen och särskilt prioriterat under elevernas introduktionsperiod i årskurs 1. Eleverna skall ha en förståelse för sin roll i gruppen och gruppens roll för eleven. Varje arbetslag ska ta via utvalda elevrepresentanter från klasserna skapa ett lagråd. Lagrådet skall vara med och bestämma i frågor som engagerar, berör och påverkar deras studier men även frågor som trivsel och studiero. Lagrådet utgör sedan en del av skolans elevråd. De elever som utses som ordförande, ingår i skolans elevrådsstyrelse som i sin tur regelbundet bjuds in till lokala rektorsmöten för diskussion och ev. beslutstagande i frågor som berör skolans utveckling på något sätt. Lärarna skall på olika sätt utveckla metoder att i och utanför klassrummet arbeta inkluderande kring eleven. Skolans specialpedagog är här av stor betydelse. Alla elever i årskurs ett genomgår hälsosamtal med skolsköterskan, konsulterande och vägledande samtal genomförs också. Samverkan sker också i förekommande fall med polis och socialtjänst för elevernas väl och ve. TCC har efter-skola-verksamhet. Tät vuxennärvaro finns på skolan med kamratstödjare och elevassistenter som arbetar i elevens närhet. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för samråd kring eleverna under läsåret. Lagrådet av elever används aktivt av arbetslagen och fungerar som ett bollplank kring beslut om innehåll för aktivitetsdagar etc. Uppföljning Enkäter som brukarundersökningen skall genomföras där eleverna i åk 2 uttalar sig. Förutom detta skall det inom Språkintroduktion tas fram en enkät som gäller särskilt trygghet och studiero. Samtal förs på mentorstid i klassråd/elevråd, vid utvecklingssamtal, ämnesutvecklingssamtal samt vid arbetslagsmöten. En utvärdering av arbetssättet för EHT och mentorerna görs varje år för eventuella justeringar och förbättringar. Utvärdering av likabehandlingsplanen är en del av denna uppföljning.. Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg 1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever och vårdnadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa Indikator Årsmål Period Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i engelska A i slutbetyget 95 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i matematik A i slutbetyget 95 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska B i slutbetyget 95 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska som andraspråk B i slutbetyget 100 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i engelska 5 75 % 2012 sida 4 av 9 ( )

5 Indikator Årsmål Period Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i matematik 1 65 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i svenska 1 75 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan som uppnått kravnivån på nationella provet i engelska A 85 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan som uppnått kravnivån på nationella provet i matematik A 65 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan som uppnått kravnivån på nationella provet i svenska B 95 % 2012 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget 60 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 1 i PIM 100 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 2 i PIM 100 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 3 i PIM 75 % 2012 Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) 13 Poäng 2012 Ökad måluppfyllelse - förbättrade studieresultat Att ökad måluppfyllelse sker och att andel elever med godkända betyg i samtliga ämnen ska öka i jämfört med föregående läsår. Större andel elever på Språkintroduktion som når gymnasiebehörighet ska även öka, och antal elever som väljer att studera på gymnasienivå på skolan. Samtliga elever inom enheten, ska utifrån sina förutsättningar, kunna nå sina mål så långt det är möjligt. för eleverna på Språkintroduktion är att de inom tre år hunnit skaffa sig en grundläggande behörighet för yrkes- eller högskoleförberedande program. Årsmål för språkintroduktionseleverna är att 25% av eleverna inom de högre grupperna E och F skall nå behörighet till gymnasiet varje år. Av dessa 25% skall minst 80% av eleverna välja att stanna och studera på något av skolans program, att de alltså blir kvar på skolan inom någon av enheterna. De Prep-elever som nu är integrerade inom Vård- och omsorgsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, skall inom ett år bli behöriga till nationellt program. För att lyckas i arbetet med att förbättra studieresultaten hos alla elever inom enheten, är att se till att den ogiltiga frånvaron minskar. Undervisningen för de elever som saknar betyg i engelska skall stärkas och fler antal elever med dispens i engelska skall klara engelska grund under sitt första läsår. Vi strävar efter att reducera antal elevavhopp från skolan i jämförelse med föregående läsår. Eleverna säger själva att genom att plugga mer, kommunicera bättre med sina lärare och sin mentor, göra uppgifterna i skolan, ta reda på hur man ligger till i resp. ämne, få tillgång till läxhjälp, lämna in uppgifter i tid, ha ett bättre schema som är mer flexibelt, ökat eget ansvar, intresse för kursernas mål och krav, tillgång till böcker så ökar chansen till att de skall nå ökad måluppfyllelse och förbättra sina studieresultat. Ämnesutvecklingssamtal med alla elever skall hållas minst en gång per termin. Alla lärare skall fortsätta arbetet med att tydliggöra och bättre förankra målen hos eleverna på olika sätt i undervisningen. Det kan vara att t.ex. målsätta varje lektion genom att på tavlan skriva vad eleverna skall sida 5 av 9 ( )

6 uppnå under lektionen. Formativ bedömning i fokus för alla lärare, oavsett ämne. Kartlägga elevernas kunskapsbehov och successivt följa upp. Arbeta för att öka elevernas medvetenhet - kontinuerligt ge eleverna feedback på sin kunskapsutveckling både muntligt och skriftlig under lektionstid och via Fronter. Höga förväntningar på elevernas studieprestationer och positivt bemötande - positiv coachning leder till bättre resultat. Fokusera på elevernas styrkor. Arbeta mer varierande och inkluderande för att lättare nå de elever som är i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen arbetar i större grad tillsammans med lärare i klassrummet. IT-pedagogen samarbetar med lärarna i arbetslaget för att utveckla Fronter och andra digitala verktyg som kan främja elevernas inlärning. Arbeta förebyggande kring de elever som riskerar att ej nå målen till godkända resultat. Skyndsamt utredas. Ev. åtgärder skall snabbt sättas i verket för att alla elever, utifrån deras förutsättningar, skall nå målen till bästa resultat. Varje arbetslag tar fram ett eget schematänk som skall främja elevernas inlärning. Schemat skall i större utsträckning än i dagsläget, vara och upplevas av arbetslaget, som ett verktyg för ökad måluppfyllelse hos eleverna. Arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Att t.ex. variera undervisningsmetoder och presentationsmetoder, kan vara ett stöd för många elever som är språksvaga inom det svenska språket. Den bärbara datorn ska på olika sätt fungera som ett verktyg för att eleverna lättare skall nå målen. Läraren skall vara en förebild vad gäller användning av bärbar dator i klassrummet. Läraren har som uppgift att få eleverna att förstå att datorn inte bara är ett verktyg för kommunikation utan även för lärande, på olika sätt så att de inte ser läroböcker som ett måste för att nå målen i en kurs. Genom ökat fokus på formativ bedömning, ökat elevansvar och elevdelaktighet, positivt bemötande och individanpassad undervisning, tror vi att vi kan öka måluppfyllelsen och studieresultaten, utifrån den nivå eleven ligger på. En början är att likt modellen från lag Samhällsvetenskap, låta eleverna förbereda och själva styra sina utvecklingssamtal. Målet är att denna elevstyrda utvecklingssamtalsmodell, skall appliceras inom samtliga arbetslag kommande läsår. Läxhjälp efter skoltid erbjuds till alla elever på skolan och på TCC. Ämnesutvecklingssamtal och Utvecklingssamtal minst en gång per termin. IT-pedagogen samarbetar nära med lagledare och lärare i att hitta och förbättra rutiner kring digitala hjälpmedel som kan bidra till ökad måluppfyllelse hos eleven. Utnyttja kompetens i huset kring formativ bedömning och språkutvecklande arbetssätt. Bygga broar mellan de olika arbetslagen i enheten. Knyta specialpedagogen närmre arbetslagen för att arbeta mer inkluderande kring eleverna. De bärbara datorerna skall fungera som lärverktyg i undervisningen. Uppföljning Alla elever i årskurs ett skall ha ett välkomssamtal (likt tidigare år) där mentor tillsammans med elev och vårdnadshavare samtalar. Detta samtal fortsätter sedan i form av utvecklingssamtal under läsåret. Förutom detta skall varje enskild kursansvarig lärare hålla ämnesutvecklingssamtal med eleverna. I övrigt följs måluppfyllelsen upp via resultat på nationella prov, feedback fr lärare på fronter, utvärderingar av olika slag, pedagogiska utredningar och åtgärdsrprogram som ev upprättas, betyg på avslutad kurs etc. Vi lägger stor vikt på att försöka mäta elevernas kusnakpsutveckling hos oss, via diagnoser notera elevens sk ingångsvärde sida 6 av 9 ( )

7 för att sedan jämföra det med utgångsvärdet, elevernas slutbetyg. Detta redovisas i kommande kvalitetsredovisning. Ansvar och inflytande 4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras skola informerar om vad man ska kunna och hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen år 2 Årsmål Period 70 % % % 2012 Utveckla mentorsrollen Att fler elever kan ta ett större ansvar för sina studier och att mentorn i större utsträckning fungerar som en coach för eleverna. Att alla elever känner sig sedda av sin mentor och att de får det individuella stöd de behöver för att lyckas väl med sina studier. Att utvecklingssamtalen i större grad styrs av eleverna själva med handledning av mentor. På olika sätt skall mentorerna inom enheten efter läsåret uppfatta sig vara stärkta i sin roll som mentor för sin grupp av mentorseleverna. Enligt eleverna är mentorns uppgift att bry sig om eleverna, få dem att komma till skolan genom att t.ex. ringa hem då och då, informera eleverna i god tid om viktiga saker, finnas där som ett stöd för eleverna och kolla läget. Eleverna önskar längre mentorstid varje vecka och fler utvecklingssamtal. Vidare tycker eleverna att mentorn ofta skall prata med sina elever och berätta för dem hur det går. Mentorerna skall inkludera eleverna i beslut och ansvarstagande - det aktiva mentorskapet med positiv coachning. Ta till vara på interna kunskaper och erfarenheter inom enheten och över enhetsgränserna, och, på olika sätt inkludera eleverna i beslut och ansvarstagande Utnyttja steg-för-steg-metoden och fokusera på elevernas styrkor. Arbetslaget tar fram en plan kring hur man organiserar mentorsrollen bäst kring given elevgrupp och vad mentorn egentligen har för påverkan för elevernas studieresultat. Målet är att alla arbetslag inom enheten, på bästa sätt kring den elevgrupp man ansvarar för, synliggör på schemat för eleven det eleven behöver för att nå målen. Det kan t.ex. vara att likt lag Språkintroduktion, schemalägga studiehandledning som mentor ansvarar för, för att lättare kunna handleda eleverna till att nå målen inom utbildningen. EHT deltar vid behov i elevsamtal tillsammans med mentor och vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen utgör EHT ett professionellt stöd för mentorerna i mentorsrollen. Den schemalagda mentorstiden skall alltid nyttjas, genomförandet av utvecklingssamtalet, kommunikation via Fronter, kontakt med hemmet. sida 7 av 9 ( )

8 Uppföljning Mentor stämmer av elevernas närvaro dagligen och följer veckovis upp elevernas nävaro på schemalagd mentorstid. Två gånger per termin hålls mentorskonferenser där eleverna studiesituation följs upp. Här ges tillfälle för mentorer och elevhälsans team att utbyta erfarenheter kring mentorsrollen. Utveckling Ta till vara på den erfarenhet och de kunskaper som finns bland befintliga mentorer inom och över enhetens gränser. På olika sätt ha mentorskapet som tema på pedagogiska caféer eller studiedagar under läsåret. Samverkan 5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks Stärkt samarbete med socialtjänst, närpolis och andra skolor i området Ökad samverkan med olika aktörer utanför gymnasieskolan bidrar till ökad förståelse för våra elevers förutsättningar till lärande. På andra sätt utgör samverkan ett stöd för skolan där vi också blir en aktör och naturlig samarbetspartner för t.ex. närpolis och socialtjänst. Lärarna i lag Språkintroduktion har som ett lagspecifikt mål för läsåret att stärka samverkan med lokala aktörer och grundskolor i närområdet. Det finns bl.a. tankar om att starta ett nätverk av mentorer i näringslivet för elever som går på Språkintroduktion och vidareutveckla praktikplatser för eleverna. Skolans kurator och skolsköterska deltar i samverkansträffas genom Samtidigt Först där stadsdelen, polis, socialtjänst och områdets grundskolor ingår. Lärare och övrig pedagogisk personal deltar även i andra samverkansprojekt i närområdet som exempel kan nämnas samarbete med Tensta konsthall, KTH i Tensta, Blå huset och Tensta Träff. Samverkan med närpolis, socialtjänst och olika samverkansprojekt i Järvaområdet skall fortsätta vidareutvecklas och deltas i för att förstå vilka sammanhang eleven är satt i. 6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vidareutveckla och fördjupa befintliga externa samarbeten både nationellt och internationellt Att fler elever skall ha fått en personlig kontakt med någon från näringslivet/högre utbildningssamordnare kopplat till elevens studier. Vidare ska fler elever någon gång under sin skoltid fått möjligheten att delta i sammanhang där internationella kontakter varit i fokus. En förväntan är att Ung Företagsamhet från Ekonomiprogrammet skall sprida sig till Vård- och omsorgsprogrammets elever och kanske även till elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Genom olika externa samarbeten såsom kontakter med Ross School USA, KI, Tensta konsthall, KTH, internationella utbyten, den arbetsplatsförlagda utbildningen på Vård-och Omsorgsprogrammet och allmän praktik för elever på Språkintroduktion - ges eleverna många tillfällen att knyta kontakter. Vidare deltar skolan i Global Citizen programme, Next China och Next India. Här är vi i startgroparna i mer långtgående samarbeten med utbytesskolor i både Bangalore, Indien och i Shanghai, Kina. Inplanerat är elevresor till Indien i november och till Kina i mars. Skolan kommer även att ta emot en delegation från Kina i december och från Indien i vår. sida 8 av 9 ( )

9 Vi kommer att söka olika typer av stipendier och EU-medel för att finanisera eventuella resor som kommer att genomföras. Ytterligare kan ett eventuellt projekt likt "mentorer i näringslivet" starta inom lag Språkintroduktion senare i vår, med hjälp av eventuella medel fr Järvalyftet. Uppföljning Årligen utvärdera externa samarbeten, arbetsförlagd utbildning, praktik och deltagandet i Global Citizen programme. Övrigt Som ett led i att engagera eleverna i framtagandet av arbetsplanen 2012 fick alla elever inom enheten på mentorstid i uppdrag att komma på förslag kring hur vi på bästa sätt kan uppnå de prioriterade utvecklingsområden vi valt att fokusera oss på i arbetsplanen för Kommentarer och synpunkter från eleverna är sammanställda under åtagande för prioriterade utvecklingsområden. Ambitionen är att när arbetsplanen är klar, att den skall fortsätta vara ett innehåll på mentorstiden under läsåret. Vi tror, att genom att vi i större grad inkluderar eleverna i det utvecklingsarbetet som sker på skolan, ökar våra chanser att lyckas ge dem en mer kvalitativ utbildning, och att de själva, känner att de har varit med och påverkat sina möjligheter till den egna framtiden. Bilagor Arbetsmiljöregler för lag Samhälle Bilaga avhopp elever 15 okt 2011 Likabehandlingsplan 2011 Ross Tensta gymnasium OP brukarundersökning Ross Tensta gymnasium SP brukarundersökning Vision2015 sida 9 av 9 ( )