Strategiska vägval avseende brandskydd vid planering av bostadshus

Transkript

1 Strategiska vägval avseende brandskydd vid planering av bostadshus Behovet av bostäder är en av de stora frågorna politiskt idag och vi står inför en stor utmaning i byggbranschen att tillgodose den efterfrågan som finns. Brandskyddet är kanske inte det mest komplicerade just för bostadshus, men det kan få stor påverkan på en mängd parametrar. Självklart finns andra faktorer än brandskyddet som styr utformning av en byggnad. Den stora utmaningen är att hitta de optimala förutsättningarna utifrån gällande detaljplan, miljöfrågor, arkitektoniska visioner, fungerande system över tid, ekonomisk hållbarhet etc. och se till att brandskyddet blir en naturlig integrerad del av alla dessa övriga frågor som ska tillgodoses. Denna artikel sammanfattar de viktigaste brandskyddsfrågorna att beakta vid planering av flerbostadshus. Strategiska val Det finns ett antal strategiska val avseende brandskydd som erfarenhetsmässigt bör diskuteras redan i det inledande planeringsskedet vid nybyggnation av bostadshus. Anledningen är att brandskyddet kan påverka utformning av byggnaden vad gäller en mängd faktorer såsom bland annat höjd, materialval, fönstersättning samt invändiga faktorer som planlösning och utformning av trapphus. Även yttre förhållanden som utformning av innergårdar, markplanering och vägar kan påverkas beroende på val av brandskyddslösningar eller tvärtom att brandskyddet måste anpassas utifrån förutsättningarna som gäller inom ett område. Det är många inblandande som kan beröras av de val som görs i tidiga skeden exempelvis fastighetsägare, arkitekter, entreprenörer (såväl byggentreprenör som installatörer), brukare samt drift- och förvaltning. De aktörer som påverkas kan ha olika synpunkter på vilka strategiska val som är viktigast för en byggnad. Det är därför viktigt med dialog för att enas och arbeta utifrån samma förutsättningar. Artikelförfattare är: Malin Vester och Nils Olsson, Bengt Dahlgren AB, Göteborg. Gestaltning av ett bostadsområde kan påverkas av utformning av brandskyddet. Våningshöjder, markplanering, fasadmaterial etc. kan påverkas av strategiska val i tidiga skeden. (Foto 1) Yttre faktorer När processen startar att planera och projektera ett nytt bostadshus eller ett helt område för nyetablering finns det ett antal yttre faktorer och förutsättningar utifrån lokalisering som påverkar utformning. Här avses sådant som styrs i detaljplanen och som i sin tur påverkar byggnadernas utformning, exempelvis: Tillåtna byggnadshöjder Byggrätt på aktuell tomt Riskfaktorer i närområde Materialval etc. Detta är grundläggande styrande faktorer där brandskyddet får anpassas utifrån de givna ramarna. Dock finns det inom dessa övergripande kravställningar möjlighet att göra olika val av brandskyddsstrategi. Markplanering, vägnät och eventuellt behov av räddningsvägar påverkar också utformning av ett område. I vissa fall kan det förekomma yttre riskfaktorer på grund av närliggande vägar eller järnväg där det kan ske transporter av farligt gods. Det kan även förekomma industrier eller liknande verksamhet som påverkar risker för omliggande miljö, vilka måste vägas in och hanteras. I detaljplan kan det finnas inskrivet förutsättningar från redan utförda riskanalyser. Alternativt kan det i samband med detaljplanearbete för nyetablering av område komma att ställas krav på riskanalys om potentiella riskkällor finns i närområdet. Faktorer som kan vara reglerade i detaljplan för ett visst område kan exempelvis vara att det inte får finnas fönster eller brännbara fasader åt ett visst håll eller dylikt. 12 Bygg & teknik 6/16

2 Risk för brandspridning till angränsande byggnader ska också tas hänsyn till i tidigt skede vid planering av en byggnads läge och utformning av ett bostadsområde. Om avståndet är kortare än 8 meter kan byggnadstekniska åtgärder behöva vidtas. I detta avstånd inräknas även balkonger eller motsvarande vilket är viktigt att beakta. Denna typ av frågeställningar är något som ska beaktas redan under bygglovsprocessen. Utrymningsstrategi Utrymningssäkerhet är en av grundpelarna i brandskyddet som måste tillgodoses. Utrymningstrapphusen har en central funktion i ett bostadshus då dessa normalt även utgör byggnadens entréer. Placering och utformning av trapphusen påverkar också planlösning för bostäderna samt övriga ytor inom byggnaden. Vid val av utrymning via loftgång är det en lösning som högst väsentligt utgör en del av byggnadens yttre gestaltning. Avgörande ur regelsynpunkt för val av utrymningsstrategi är byggnadens höjd men även lokalisering enligt följande: Byggnad med fler än 8 våningar medför krav på trapphus Tr2. Insatstid över 10 minuter medför normalt krav på trapphus Tr2. Utrymning med räddningstjänstens bärbara stegar accepteras normalt upp till 4 våningar. Maximal höjd på 11 meter till fönsters underkant eller räcke för balkong anges normalt som riktlinje. Utrymning med räddningstjänstens höjdfordon accepteras upp till max 23 meter, normalt upp till 8 våningar. Byggnad med fler än 16 våningar medför krav på minst ett trapphus Tr1. Krav på trapphus Tr2 Trapphus Tr2 kan accepteras som enda utrymningsväg för bostadslägenheter i verksamhetsklass 3A upp till 16 våningar och Byggnadernas utformning medför olika krav avseende utrymningsstrategi. Exempel på punkthus med trapphus Tr2 för utrymning. Exempel på utrymning via loftgång för lägenheter placerade mot innergård. Bygg & teknik 6/16 13

3 utgör krav för byggnader över 8 våningar. Utformning av Tr2-trapphuset kan påverka planlösningen, bland annat gäller följande: Trapphus Tr2 som utgör enda utrymningsväg får inte stå i direkt förbindelse med källare. Trappan ska leda direkt till det fria i markplan utan att passera entré-/hisshall. Lägenheterna ska vara anslutna till trappan via utrymme i egen brandcell som ofta utgörs av en neutral hisshall i egen brandcell. Avstånd till trapphus från lägenhetsdörr får inte överstr iga 10 meter. Andra verksamheter får endast stå i förbindelse med trappan via brandsluss och ska även ha en andra insatsväg för räddningstjänsten. Ett trapphus Tr2 kräver större yta än en traditionell utrymningstrappa varför utformningen lämpligen diskuteras i ett tidigt skede. Dock ges fördelen att utformning av gård och omkringliggande vägar inte behöver anpassas utifrån krav för räddningstjänstens åtkomlighet. Många bostadshus med trapphus Tr2 uppförs som punkthus med en centralt placerad stomstabiliserande kärna med trapphus och hisshall. Trapphus Tr1 som har högre krav en Tr2 är relativt ovanligt för bostäder och utformningarna kan även variera utifrån analytiskt dimensionering, därav behandlas inte dessa utförligare i denna artikel. Figur 1 och 2: Tillåtna gångavstånd till trapphus vid olika utformningar av loftgångshus. Utrymning via loftgångar Utrymning via loftgångar accepteras som enda utrymning från bostadslägenheter i Vk 3A där loftgången då utgör gemensam del av två i övrigt oberoende utrymningsvägar. Utrymningsstrategi med loftgång påverkar i allra högsta grad utformningen av ett bostadshus. Det kan också ge möjligheten att exempelvis ha många små lägenheter som inte är åtkomliga för räddningstjänsten genom att utrymningen kan ske via loftgången. De vanligaste utformningarna som kan påverka byggnadens utförande vid loftgångshus är: Trapphus är placerad i respektive ände av en rak loftgång. Samtliga lägenheter kan då utrymma i två riktningar direkt utanför respektive lägenhetsdörr. Ingen lägenhet ska då ha längre gångavstånd än 30 meter till sitt närmsta trapphus. Två trapphus men indragna mot mitten och inte längst ut i varje ände. De lägenheter där man endast kan gå åt ett håll ska ha max 15 meter till trapphus. Därutöver måste antingen fönsterutrymning vara möjlig med hjälp av räddningstjänst från loftgångens motsatta sida eller så ska väggar, fönster och dörrar till andra brandceller som måste passeras till närmsta trapphuset utföras i brandklass EI 30. Endast ett trapphus från loftgången, oftast central placerat på loftgången. Detta alternativ erfordrar fönsterutrymning från loftgångens motsatta sida som komplement till utrymning via trapphus. Gångavstånd från lägenhet till trapphus max 15 meter. (Figur 1 och 2). Räddningstjänstens åtkomlighet Vid utrymningsstrategi som förutsätter insats med räddningstjänstens stege påverkas utformning av omkringliggande markförhållanden. Det ska inte bara säkerställas att räddningstjänsten kommer fram till byggnaden via det ordinarie vägnätet utan räddningsvägar och uppställningsplatser kan behöva anordnas för att säkerställa åtkomlighet. Detta kan påverka utformning av närmiljön och gårdar om det förekommer lägenheter som endast är nåbara från exempelvis en innergård. Gårdsbjälklag behöver i sådana fall även dimensioneras för att klara krav avseende bärighet för räddningstjänstens höjdfordon för byggnader som är 5-8 våningar. Alternativt behöver planlösningar anpassas så lägenheterna är nåbara från omkringliggande vägnät. Även fönster eller i vissa fall balkonger ska anpassas vad gäller öppningsbarhet, storlek samt läge så de är nåbara för räddningstjänsten. Utrymning via trapphus Tr2 kan i sådana fall vara att föredra. Ett alternativ för byggnader med många lägenheter mot innergård kan även vara att istället anordna utrymning via loftgång. Garage Utrymning från gemensamma garage under bostadshus är kanske inte avgörande för en byggnads utformning men kommer ofta upp till diskussion och ett vägval bör göras i ett tidigt skede. Anledningen är att det kan påverka gårdsmiljö eller utanförliggande mark 14 Bygg & teknik 6/16

4 och även utformning av brandgasventilation. Utrymning kan normalt ske via trapphus. Det är ett vanligt förekommande önskemål att kunna låsa dörrarna mellan garage och trapphus av säkerhetsskäl för framtida förvaltning och nyttjande av byggnaden. Alternativet som då finns är att anordna separata utrymningsvägar från garage där en av dessa kan vara via dörr i anslutning till port som sedan kompletteras av separat trappor som leder till det fria. Antalet utrymningsvägar beror av garagets storlek. En sådan lösning kan vara fördelaktigt inte enbart av säkerhetsskäl utan ger även bättre förutsättningar för räddningstjänstens insats. Positivt är att de vanliga trapphusen inte riskeras att rökfyllas om alternativa insatsvägar finns direkt till garage samt att sådana vägar som vetter direkt till det fria även kan nyttjas för brandgasventilation. Byggnadshöjd Antalet våningar eller i vissa fall istället angivet som byggnadshöjd i BBR utgör utgångspunkt för flera av de krav som ställs på utformning av brandskydd. Inredd vind medför till exempel i många fall att vinden betraktas som våningsplan vad gäller krav på brandskydd. Byggnadens höjd påverkar bland annat byggnadsklass, vilket i sin tur styr krav på brandskyddsnivå. Andra brandskyddskrav som påverkas av byggnadens höjd är möjlighet för utrymning och krav på trapphus, bärförmåga vid brand, räddningshiss samt brandtekniska installationer så som nödbelysning, stigarledning och utformning av brandgasventilation. Detta innebär att det vid strategiska val är viktigt att känna till vilka våningsantal som brandskyddet påverkas. Nedan sammanställs ett antal exempel på parametrar som är dimensionerande avseende brandskyddet och som bör beaktas vid val av byggnadshöjd: Bostadshus 3-4 våningar (Figur 3) Byggnadsklass Br1 Utrymning; Fönster och räddningstjänstens stegutrustning (bärbara stegar upp till 11 meter) alternativt trapphus Tr2 som enda utrymningsväg Bärverk generellt klass R 60 Brandgasventilation i trapphus Bostadshus 5-8 våningar (Figur 4) Byggnadsklass Br1 Utrymning; Fönster och räddningstjänstens stegutrustning (stegbil eller hävare) alternativt trapphus Tr2 som enda utrymningsväg Bärverk generellt klass R 90 för byggnadens bärande huvudsystem, dock klass R 60 för bjälklag Brandgasventilation i trapphus Bostadshus 9-16 våningar (Figur 5) Byggnadsklass Br1 Utrymning; krav på trapphus Tr2, som får utgöra enda utrymningsväg Bärverk generellt klass R 90 Brandgasventilation i trapphus, utformning anpassas utifrån byggnadshöjd Nödbelysning i trapphus Stigarledning i trapphus från 24 meter (8 vån), trycksatt från 40 meter Räddningshiss över 10 våningar Bostadshus över 16 våningar (Figur 6) Byggnadsklass Br0, vilket medför krav på analytisk dimensionering! Utrymning krav på minst ett trapphus Tr1, eventuellt övriga trapphus Tr2* Bärverk troligen klass R 90 eller högre* Troligen brandgasventilation i kombination med övertryckssättning av trapphus och hisshall* Figur 3 Figur 4 Nödbelysning i trapphus Stigarledning trycksatt Räddningshiss Sprinkler kan bli aktuellt* Eventuellt automatiskt brand- och utrymningslarm (istället för brandvarnare)* * Utformningen avgörs med analytisk dimensionering och kan därmed variera beroende på kombination av skyddssystem och byggnadshöjd. Byggnadshöjd exempel på strategiska val Ett strategiskt val kan således vara att uppföra en byggnad i 10 våningar även om detaljplanen tillåter byggnader upp till 11 våningar. Detta för att inte behöva utföra byggnaden med krav på två hissar, varav den ena ska utformas som räddningshiss vilket medför brandsluss framför hissen. Här är det bland annat en avvägning ekonomiskt vad kostnad för räddningshiss och yta för brandsluss innebär jämfört med framtida intäkter för ytterligare ett våningsplan. Ett annat väsentligt steg är att gå från 16 Bygg & teknik 6/16

5 ligt att dessa överstiger maximal storlek på brandcell som normalt inte ska vara mer än 1250 m 2. I det fallet finns att välja på att dela upp garage i flera brandceller, utföra det som brandsektioner med högre krav på avskiljning alternativt komplettera med brandtekniska installationer i form av brandlarm eller sprinkler. Bild 5 Bild 6 8 till 9 våningar då följden blir krav på trapphus Tr2 samt även ett antal brandtekniska installationer som stigarledning och nödbelysning i trapphus. Naturligtvis är det även ett strategiskt val att bygga över 16 våningsplan med de följdkrav som blir på utförande som Br0 byggnad. En utmaning vid dimensionering av byggnader i klass Br0 är avsaknaden av acceptanskriterier i BBR. BBR anger att dimensionering ska ske analytiskt men inte alltid vad som ska uppfyllas. Detta ger även en osäkerhet vilka följdkrav som kommer ställas på en sådan byggnad. Det är dock rimligt att utgå från att kravnivån på brandskydd ökar med ökad byggnadshöjd. En byggnad i 17 våningar bör kunna hamna ganska nära en 16 våningars byggnad avseende utformning av brandskydd, medan en byggnad exempelvis i 50 våningar är en större utmaning ur alla aspekter. Brandcellsindelning/ brandsektionering Brandcellsindelning är i de flesta fall inte en strategisk fråga avseende bostäderna i en byggnad. Inom dessa ytor är det inte mer komplicerat än att respektive lägenhet ska utföras som egen brandcell och respektive trapphus för utrymning utförs som egen brandcell. Sedan tillkommer normalt ett antal brandceller exempelvis för teknikrum, soprum, förrådsdelar och motsvarande gemensamhetsutrymmen. Större gemensamma garage kan dock påverka utformningen. Det är inte ovan- Andra verksamheter Inom bostadshus förekommer det ofta även andra verksamheter än bostad. Några av de vanligaste exemplen är mindre verksamhetslokaler som butik, kafé, restaurang eller liknande. Inom ett större bostadsområde är det inte ovanligt att det inom någon del anordnas lokaler för förskoleverksamhet. Detta är oftast inga bekymmer särskilt i de fall då dessa verksamheter företrädesvis är förlagda till markplan och utrymning kan ske via dörrar direkt i fasad. Det finns exempel där det funnits önskemål om att placera restaurang i bästa läge med utsikt högst upp i byggnad. I ett sådant fall ska beaktas att utrymning från restaurang inte får ske med hjälp av räddningstjänstens stege och det är inte heller tillåtet med ett trapphus Tr2 som enda utrymningsväg. Om det då ska anordnas två utrymningsvägar behöver detta finnas med i ett tidigt skede vid utformning av byggnaden. Andra typer av boendeformer där del av byggnad ska anpassas för det som kallas verksamhetsklass 5B förekommer ibland inom ett bostadsområde. Det kan omfatta Konditori verksamhetsklass 2A i markplan respektive förskola verksamhetsklass 5A. Bygg & teknik 6/16 17

6 Figur 7: Utformningar där trä är acceptabelt som fasadmaterial. Exempel på bostadshus under produktion utfört med boendesprinkler vilket i detta fall skapat möjlighet till utformning med träfasader som ger ett annorlunda estetiskt uttryck. boende för personer med funktionshinder, äldreboende eller liknande. Sådana boendeformer har betydligt högre krav på brandskydd. Utrymning via fönster eller trapphus Tr2 som enda utrymningsväg accepteras inte. Brandtekniska installationer i form av boendesprinkler, brand- och utrymningslarm samt nödbelysning utgör krav för denna verksamhetsklass. Materialval Om man önskar stomme, ytterväggar samt fasad i trä kan detta vara värt att beakta tidigt då det påverkar utformningen av brandskyddet. Byggreglerna tillåter att man bygger i trä eller med andra brännbara konstruktionsmaterial så länge man uppfyller ställda funktionskrav. Brännbart konstruktionsmaterial För byggnadsklass Br1 ställs höga krav på ytterväggens utformning vid annat än obrännbar isolering/konstruktion. Väggen ska utformas så att den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller och brandspridning inuti väggen begränsas. Det första kravet kan t.ex. verifieras om väggen är testad och har en dokumenterat brandavskiljande funktion. Är väggen helt obrännbar eller helt delas upp så att en brand inte kan spridas förbi brandcellsskiljande delar så är fasaden tillåten enligt BBRs allmänna råd. Övriga fasadlösningar kräver antingen att de är testade enligt SP Fire 105 med godkänt resultat eller att de bedöms på annat sätt inom ramarna för analytisk dimensionering. Stomme av trä kräver noggrann omsorg av detaljer för att brand inte ska kunna spridas mellan brandceller. Förtillverkade moduler som monteras på plats är särskilt utmanande eftersom brand snabbt kan spridas i hålrummen om dessa inte skyddas på rätt sätt. Fasadytskikt (Figur 7) För Byggnader i klass Br1 ska ytskiktet generellt utföras i klass A2-s1,d0 (obrännbart). Ytskikt i lägst klass D-s2,d2, till exempel trä, accepteras dock om: byggnaden har högst två våningsplan beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan. byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst klass A2-s1,d0 Ytterväggskonstruktion som klarar provning enligt SP Fire 105 med förutsättningar/krav uppfyllda enligt BBR 5:551 får användas oberoende av formell ytskiktsklass. Då värderas istället direkt via fullskaleprovning om konstruktionen påverkar brandspridningen mellan brandceller i fasad. Förutom att följa begränsningarna enligt ovan så finns också trämaterial som är impregnerade med brandskyddsmedel. Det finns produkter för det ändamålet med goda miljöegenskaper och ska inte förväxlas med problemen kring flamskyddsmedel i andra produkter. Tänk på att trä i fasad ska vara anpassat för utomhusbruk och kräver ytbehandling med täckande lager så att impregneringen inte ska lakas ur över tid. Sammanfattning att tänka på Gör ett medvetet val av utrymningsstrategi. Kontrollera räddningstjänstens förutsättningar framför allt för stegutrymning. Kontrollera om det finns särskilda riskfaktorer inskrivna i detaljplan. Våningshöjd påverkar kravnivån vad gäller brandskydd avseende såväl utrymning samt brandtekniska installationer. Vid byggnad över 8 våningar ställs krav på trapphus Tr2 och över 16 våningar trapphus Tr1. Räddningshiss utgör krav för byggnad över 10 våningar. Byggnad över 16 våningar medför byggnadsklass Br0 och analytisk dimensionering av brandskyddet. Om andra verksamheter är aktuellt inom byggnaden kontrollera hur detta påverkar kravnivå för brandskyddet. Gör ett medvetet materialval avseende stomme och fasader. Glöm inte att tänka långsiktigt. n Läs mer: MSBs skrift Brandsäkerhet i flerbostadshus kan laddas ned här Filer/pdf/25375.pdf Handboken Brandskydd för bostadshus, som kan beställas (mot kostnad) på www. bengtdahlgren.se/handbok/ 18 Bygg & teknik 6/16