FtiretagarFtirbundet. Betiinkandet En starkare fiiretagsinteckning (SOU 2O07 z7 l) YTTRANDE. 1u L Justitiedepartementet

Transkript

1 FtiretagarFtirbundet Justitiedepartementet Stockholm YTTRAND u L2 Betiinkandet n starkare fiiretagsinteckning (SOU 2O07 z7 l) Sammanfattning; ForetagarForbundet anser att foretagsinteckningen skall giilla, som fore 2003 irs frirminsriittsreform, i 100 %o a den l<isa egendomen exkl likida medel, iirdepapper och priat egendom. Foretagsinteckningen skall, pi samma siitt, giilla med siirskild fiirminsriitt. Beniimningen iindras till floretagshypotek. FdretagarForbundet iir ocksi positia till att ftirminsriitten fdr statens iterkra aseende utbetald lonegaranti askaffas. Utredningen har p g a direktiets utformning frtimst hamnat i oeriiganden ur ett insolensforfarande i olika situationer, i stiillet ft)r att prioritera kapitalforsorjningen till foretagen och foretagarens situation och risktagande i faktiskt omfattning. De propotlioner som skall beaktas ar, ati kanske foretag aktit nyttjar fciretagsinteckning som instrument for krediter medan antalet rekonstruktioner per 6r uppgir till 50100, antalet iir si ffl att det finns ingen tillforlitlig statistik. Utredningens samlade beddmning och redoisning a "iterstdllare" pi sidan 125 i utredningen anser i iir felaktig och ilseledande for remissinstanserna. Detta bor Regeringen beakta id analysen a inkomna remisser. Rimligt har arit, att en riittelse skickats ut di Zien det pressmeddelande som i anslutning till presentationen a betiinkandet utsiindes frin Justitiedepartementet ar ilseledande. Det pressmeddelandet gas rubriken "n iterst2illd foretagsinteckning". Utredningens direkti 2007: 13 I den Regeringsdeklaration som nuarande regering aga id sitt tilltrade i oktober 2006 framgir att; forslag skall ltiggas om Aterstiilld ftirminsrtitt. Detta fbregicks a riksdagens beslut i mars samma ir, diir riksdagen uppdrog it Justitiedepartementet att utforma ett forslag om en iterstillld loretagsinteckning till 100%s iirde. Det direkti som utftirdades i februari :13, fdljde inte niimnda politiska beslut. Direktiet innehiller ett uppdrag att forstiirka fdretagsinteckningens iirde frin 55yo, dock med iss iterhillsamhet med hiinisning till syftena med 2003 &rs forminsriittsreform. Direktiet innebiir endast en forstiirkning a foretagsinteckningens iirde till ett tal som iir hdgre an 55oh medan de politiska besluten iir ett iterstiillt iirde. Denna skillnad framkommer i den inriktning som sedan arit tongiande pi utredningens arbete och iirderingar. I riiretuearf(irbu nrlcl Ciarrrla rrlucn J 16l 13 Angclhoinr Tcl: Far: 0'13 I 83 I ll5 nrai : inlir (tr l'l'.sc Slockholrn Vrslr9atan ll. I tr'. lel: Far: l Olg.nr': 8010 I g: 53i67196 Iicnrsicla: ii rr u.l1'.sc

2 214 Kreditgining och kapitalfiirsiirjning 2003 irs forminsr?ittsreform genomf<irdes trots att minga arnade ftir allarliga konsekenser for kreditgining, friimst till landets sm6 och medelstora ftiretag. Kapitalfcirsdrjningen till inesteringar och ft)retagande har frlrsiimrats och de negatia effektema iir betydande. De direkta kostnaderna for finansiering i ftiretagen har okat p g a n1'ttjandet a alternatia finansieringsformer som factoring och leasing. Fcir iigarna till ftretagen, friimst smiforetagen. har ocksi det personliga risktagandet okat di personlig borgen bliit allt anligare. Utredningen underskattar betydelsen a stikerheter for kreditgining och de friimst ft)retagsinteckningens 2irde. Att ett iirde pi ftiretagsinteckningen som understiger l00o/o ar driande ftir alternatia finansieringsl<isningar har ej belysts. Denna effekt iir i manga fall skadlig di den dels ger ett begr?insat utrymme att bedria erksamheten, dels medfor hogre finansiella kostnader och dessutom raserar en intakt tillgingsmassa. n starkare fiiretagsinteckning Hiir framkommer tydligt skillnaden mellan direktiet 6 ena sidan och politiska beslut i andra sidan. Det resonemang som fcirs om omdrlden iir inte helt releant, t ex si niimns att i Finland si iir lirdet a foretagsinteckningen 50o/o men man informerar inte om det jattelika finska statliga riskkapitalbolaget Finnera Oy som bidrar med ca 16 miljarder till SMforetagen just i spannet mellan 50 och I00% i iirdet a floretagsinteckningen. n motsarande aktor i Serige torde behoa ca 40 miljarder i kreditkapacitet for att jiimstiilla lzinderna och nigon sidan aktor finns inte i Serige! Onskiirt har arit en omiind jiimfdrelse ds att se pi fcirdelarna med ett instrument som ir foretagsinteckning jiimftirt med andra liinders system. Fiiretagsinteckningens utformning, allmiin eller siirskild ftirminsrfltt Utredningen gor en korrekt beddmning ntir den anser att ur ett kreditginingsperspekti iir det en fordel om foretagsinteckningen utgor en stirskild forminsriitt. Det finns flera fordelar med siirskild forminsriitt. tt iisentligt argument som bor framhillas tir att fciretagaren, dgaren, som ofta stiillt priata kompletterande slikerheter id krediter mot ft)retagsinteckning, far ett isst skydd lor tirdet a foretagsinteckningen om den iien giiller id utmiitning. SZirskild f<jrm&nsrtitt fir ocksi antas, omfattas a Gs insolensforordning. F<irftljelseriitten bor iterinforas ilket stiirker kreditrelationen. Allmiin forminsriitt iir till nackdel frir fdretagarens mojligheter att under rimliga former dria sitt fciretag med beaktande a risktagande och mdjligheterna till kapitalforscirjning. Allmiin florminsrtitt blir ocksfl konkursdriande da den ej giiller id utmiitning eller foretagsrekonstruktion. Utredningen tappar ftiretagarens situation i sitt rier?igande om att priat egendom inte skall undantas. Det eir ett risktagande att ara friretagare och det iir en orimlighet om priat egendom skall som huudregel ingi i stiilld stikerhet ftjr krediter. Utredningen har underskattat de kapitalftrsrirjningsproblem ett iirde under 100% for foretagsinteckningen medfdr. tt Zlrde under I00% medfor att det krlis altematia kreditlosningar ft)r att foretagen skall kunna nyttja hela tillgingssidans iirden. Det fir ocksa anses ara en inskriinkning i forfoganderlitten att en ft)retagare endast kan nyttja det fulla iirdet genom att samtidigt ahiinda sig tillgingarna, ex siilja fakturor, maskinerier m.m.

3 3t4 n samlad beddmning Utredningen slutsats iir s6rbegriplig, att i motsats till minga resonemang och redoisningar i betiinkandet, diiribland de fr6n regeringens egen utredare ITPS, niir det gtiller den samlade bedomningen komma till ett iirde ph 75% och en allmiin forminsriitt. Detta fir tillskrias direktiet och att insolensfrigorna har ffitt en dominerande stiillning i denna utrednings arbete, i likhet med den tidigare ftirminsriittskommittdns arbete. Utredningen har ocksi gitt utanfor direktiet och pi sidan 125 redoisas att citat; "Den foreslagna ldsningen torde ocksi, med iss rige, tillfredsstlilla de kra som har stiillts p& en "iterstiillare" till ad som giillde fore forminsriittsreformens genomftirande". ForetagarForbundet anser att det som foreslis iir; 1. Ingen "iterstiillare" ad aser iirdet pi foretagsinteckningen id kreditgining. detta framgir a bilaga 1 till detta yttrande, som utisar lirdet id den enskilda kreditginingen. 2. Ingen "iterstiillare" ad aser utdelning i konkurser till kreditgiare, 3. Ingen "flterstiillare" ad aser formen ftjr ftiretagsinteckningen. Att sidan 125 innehiller s6 groa sakfel bdr Regeringen beakta id de remissar som inkommer. Det kan ara si att minga remissorgan uppfattar utredningens f<irslag som en iterging till ad som giillde innan 20036rs ftirminsriittsreform ilket iir gror..t felaktigt. ITPSutredningarna ITPS, Institutet for tilliixtpolitiska studier, har genomftirt ti studier a reformen. Den fbrsta delrappoften, Dnr. l , innehflller en redoisning a effekterna pi kapitallorsorjningen till foretag. Ur den rappoften framkommer att farhigorna iir stora lor att kreditginingen allarligt kommer att ftirsiimras. Pi sidan 14 skrier ITPS; "..kan det ifrigasiittas om det finns skiil som kan motiera det kraftiga ingrepp som reformen innebdr". ITPS slutsats blir ocks6; "Mot oanstiende bakgrund iir det ITPS slutsats att den mest naturliga itgiirden ar en skyndsam flterging frin nuarande 55% till 100% a foretagsinteckningens drde". Slutrapporten Dnr I , innehflller en total utiirdering a reformen. tt sammanfattande resultat finns itergiet i 8 punkter pi sidorna 1l 13, a dessa uppisar t6 ett beteende som ar ftiriintat med reformen (nrirmast matematiskt betingade) medan origa inte isar pi n6gon m?irkbar effekt. Aen denna ging blir slutsatsen frin ITPS, sidorna , att de negatia effekterna oeriiger de positia och att det bor ske en iterg6ng till tidigare former. Noteras b<ir att ITPS anger spannet foretag som kan ha drabbats a de negatia effekterna. ITPS framftir ocksi att de negatia effekterna pi fdretagens kapitalforsorjning troligtis underskattas pa grund a de konj unkturella faktorerna. FiiretagarF0rbundets fiirslag ForetagarForbundet, som foretriider medlemmar friimst smiforetag, aisar utredarens forslag. Fdrbundet loreslir i stiillet en foretagsinteckning (ftiretagshypotek) med siirskild forminsriitt om 100%s 2irde pi reducerat underlag i likhet med ad som giillde fore 2003 flrs forminsriittsreform. Fdrdelarna med en iterg6ng enligt FdretagarForbundets forslag iir tisentliga. Kapitalforsorjningen till foretag, och di frtimst smift)retagen, kommer snabbt att krafligt forbiittras. De alternatia finansieringsformer som reformen tingat fram, som factoring och leasing, kan minskas och ger lzlgre kostnader i friretagen. Att alltfler foretag ocksi kan iiga

4 4t4 sina kundfordringar, inentarier och maskinerier kommer ocks6 att gynna s6iil foretagande i stoft som mojliga framtida rekonstruktioner. Personlig borgen och priat egendom stiilld ftir krediter till foretag kan minskas. Det iir ocksi ett riittisekra att ftiretagaren kan hantera hela iirdet a foretagets iigda tillgingsmassa frr att dria foretaget. Fiirminsriitten fiir statens iterkra aseende utbetald ldnegaranti ForetagarFcirbundet tycker utredningens ftirslag iir bra. Oergin gsbestfl mmelser ffekterna a 2003 &r fcirminsriittsreform genomft)rdes i t6 etapper for <ierging till nya regler om 55o/o a intecknad egendom id ldpande kreditgining. Det ga ett utrymme for omforhandlingar mellan kreditgiare och kredittagare. Samma ordning bor till2impas iien id denna reform. Det ligger sannolikt i bida parters intresse att snabbt komma i Atnjutande a en stabilare relation ilket bdr ske ia en ciersyn och ftirhandling om illkoren. n stor brist id fona reformen ar att informationen och kunskapen om ilka fdriindringar som den kom att medfora i en kreditrelation ar niist intill ensidig enbart hos kreditgiaren. n borgen som tecknats a en kredittagare kunde per automatik bli l6ngt mer riskabel utan att borgensmannen upplystes om detta. Nigon sidan upplysningsskyldighet finns inte. n ny oerging bcir ske lika smidigt men med biittre kunskapsinneh6ll. Att inftira en rutin som innebar att nya foretagsinteckningar skall utf;irdas ftr att grilla i enlighet med denna reform blir for kostsamt och administratit betungande. Diirfor foreslis en oergingsperiod niir genom nya kreditatal befintliga ftiretagsinteckningar kan omregistreras (formkra) till de nya foretagsinteckningarna med siirskild forminsriitt och 100% iirde med issa undantag i tillgingsmassan. Diirefter ett datum ntir alla befintliga foretagsinteckningar (ftretagshypotek) oergir till den nya formens, detta datum kan forslagsis ara 1 juli Di de flesta kreditgiare sannolikt ill dergi till den nya formen si snart som mojligt uppstir en dialog i frigan mellan pafterna tiimligen omgiende, detta iir ocksi till direkt gagn for kredittagaren. Vid konkurs giiller den typ a fciretagsinteckning/{tiretagshypotek som nyttjas id tidpunkten for inledandet a konkursen. Remissaret har behandlats i FdretagarFdrbundets ntiringspolitiska kommittd. Med tinliga hiilsningar ForetagarFdrbundet Q /, oo$r*g;lh'n* Ordfcirande Bilaga l; Virdet a fciretagsinteckningen id kreditgining i det enskilda fallet. ForelagarForbundet organiserarfdretagare oer hela landet och har idag oer medlemmar. Aktia smdfdretagare leder FdretagarFdrbundet som arbetar for att fdrbanra illkoren och forutscittningarna for att starta, dria och ciga fdretag, fdretrcidesis smiifr)retag Att skapa opinion om och akad fdrstdelse fdr ftretagandets och entreprendrskapets roll i samhcillsunecklingen ingdr ocksd i erksamheten. For mer information se

5 :0 6i\ 'F A a0 ( D '! t r ' ; l G t sgc,la t{ l! = 4. l q $ e c l t = s\/ itt Y t,al trl lfl F L t r & to.f 'F S g ' c e a *or, i t z s \ = At Y e II l,n lf? l,n lf) ogl s). i g g \ = i9 A3'Nf = _ a ( l ). r y r r t! = z 'ss a ' t\ tr og * g D ; to rr ; tr =. : h i. (D.! z 5.''h L tr sr.=.ā ) ( D L n g =.= '' L = a L =C io= '=Z= o' Z l.i:o g dd a o\ u0 cl L ) rt l, (D L3G o\ 6t tr L G al Ī ofil bl.!l i, c f 'r{ q) AG ) L sgl.\ t\ t{.o x a\ rr 0 ) (D o, R L a :611 >e o\ x o5 z?