Risk och sårbarhetsanalys Malmö stad. en sammanfattande rapport STAdskontoret, maj 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk och sårbarhetsanalys Malmö stad. en sammanfattande rapport STAdskontoret, maj 2010"

Transkript

1 Risk och sårbarhetsanalys Malmö stad en sammanfattande rapport STAdskontoret, maj

2 INNEHÅLL 2

3 1. SAMMANFATTNING 4 Foto: istockphoto. 1:1 Lagkrav Malmö stads risk- och sårbarhetsarbete Metod Resultat 4 2. BAKGRUND Mål, delmål och effektmål Syfte och mål med 2008/09 års analys 7 Syfte: 7 Mål: Rapporten i sitt sammanhang 7 3 scenario & tillvägagångssätt Vad vill vi uppnå? Tillvägagångssätt Val av metod Genomförande Fortsatt arbete Analysmetod Seminarier MVA-metoden uppfyller följande krav 9 4 Avgränsningar 10 5 Sekretess 10 6 Spridning av rapporten 10 7 Skyddsvärt & Oönskade händelser Skyddsvärt Skyddsvärt: Subjekt/objekt/resurser Skyddsvärt: Värderingar Skyddsvärt: Funktioner/aktiviteter Skyddsvärt sammanfattande analys Oönskade händelser Sammanställning av oönskade händelser Risk för olika händelser Oönskade händelser fördelade på olika förvaltningskategorier Hanteringsförmåga Scenarios Samlad bedömning av hanteringsförmågan under hela händelseförloppet Hanteringsförmåga - Brister, oklarheter och förslag på åtgärder 19 Operativ förmåga 8.4 Hanteringsförmåga slutsatser SDF Tekniska förvaltningar Mjuka förvaltningar 24 9 Slutsatser & fortsatt analysarbete Referenser 26 3

4 1. Sammanfattning Denna rapport är en sammanfattande rapport från alla riskoch sårbarhetsanalyser som genomförts på förvaltningar/bolag /förbund i Malmö stad. Rapporten är avidentifierad och innehåller inte detaljer från den enskilda förvaltningen, bolaget eller förbundet. Däremot ska den vara vägledande och lärande för olika förvaltningar genom att visa hur andra förvaltningar bedömt sin förmåga med hänsyn till de olika scenarierna. Detaljerade beskrivningar på metodstöd, skyddsvärt, oönskade händelser, scenarios och åtgärder finns med i bilagorna, även här är förvaltningar, bolag och förbund avidentifierade. Bolag och förbund redovisas inte vad avser hanteringsförmåga eftersom dessa inte är en enskild kommunal angelägenhet enbart för Malmö stad. Respektive förvaltning, bolag och förbund har fått en särskild rapport rörande deras verksamhet. 1.1 Lagkrav Samhällets krisberedskap bygger på att alla aktörer tar ansvar för sin verksamhet, förbereder sig och samverkar med varandra, för att kunna hantera kriser oavsett var och när de inträffar. Eftersom kommunen till stora delar måste kunna fungera även under svåra påfrestningar och kriser, har Malmö stad lagstadgad skyldighet att, grundat på risk- och sårbarhetsanalyser, planera för en god krisberedskap. Detta regleras av lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, men även andra lagar berör Malmö stads roll, ansvar och uppgifter inom risk- och krishanteringsområdet som t.ex. komunallagen och lagen om skydd mot olyckor. 1.2 Malmö stads risk- och sårbarhetsarbete Kommunstyrelsens direktiv för Malmö stads risk- och sårbarhetsarbete (RSA) omfattar all verksamhet och ger Säkerhetsoch beredskapsavdelningen vid stadskontoret i uppdrag att samordna och leda arbetet och förvaltningar/förbund/bolag i uppdrag att aktivt medverka. Genom helhetssyn och kontinuerligt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser såväl i verksamheterna som på kommunövergripande nivå, ska värden och risker identifieras och förbättringsförslag lyftas fram, med avsikt att stärka Malmö stads krishanterings- och återhämtningsförmåga. Målet med risk- och sårbarhetsanalyserna är att ta fram åtgärds- och krisledningsplaner både på förvaltnings- och bolagsnivå såväl som på kommunövergripande nivå för att öka förmågan att hantera allvarliga störningar och bedriva samhällsviktig verksamhet. Målet är också att lägga grunden för att risk- och sårbarhetsarbetet blir en kontinuerlig process i förvaltningarnas verksamhet. Arbetet ska sammanställas och lämnas som denna rapport till länsstyrelsen om kommunens förmåga att hantera allvarliga händelser samt en beskrivning av Malmö stads arbete med säkerhets- och trygghetsarbete. Parallellt med denna risk- och sårbarhetsanalys har två riktade analyser genomförts. Första analysen är ett pandemiscenario i ett projekt som heter storstad risk och som genomförs i samverkan med andra kommuner. Andra analysen är ett projekt om samhällsviktig verksamhet då det gäller elbrist. Projektet om elbrist heter styrel och drivs i samverkan med bl.a. länsstyrelsen, energimyndigheten, VA-syd och förvaltningar inom Malmö stad. 1.3 Metod Som analysverktyg har MVA-metoden använts, MVA står för mångdimensionell verksamhetsanalys. Metoden är en processorienterad metod som sätter diskussionen i fokus. Under tre seminarietillfällen tas vad som är skyddsvärt och oönskat fram, en scenarioanlys genomförs samt avslutas med en åtgärdslista. För utförlig beskrivning av metoden se bilaga Resultat Rapportens resultat beskriver vad som sammantaget i Malmö stad är skyddsvärt, vilka oönskade händelser vi ser som mest utmanande att hantera, vilken förmåga de olika verksamheterna anser sig ha att hantera dessa samt avslutningsvis vad verksamheterna och Malmö stad behöver vidta för åtgärder för att höja staden krishanteringsförmåga. När det gäller skyddsvärt har en bedömning gjorts på vad som är skyddsvärt ur förvaltningsperspektiv och ur Malmö stadperspektiv. Det som kommit fram ur analyserna är att människor och externa relationer är mest skyddsvärt, därefter ser man fungerande ledning och organisation som näst mest skyddsvärt och som tredje mest skyddsvärt är infrastruktur. Exempel på skyddsvärt som nämns mest i kategorin subjekt, objekt och resurser är: medarbetare/personal, medborgare, egna lokaler och vatten. Exempel på skyddsvärt i kategorin funktioner och aktiviteter är: beslutsstrukturer, kompetens, informations- och kommunikationsvägar, el, tele och IT. Exempel på skyddsvärt i kategorin värderingar är: varumärket Malmö stad, image, förtroende och professionalitet. Vad avser oönskade händelser framstår händelser med social karaktär som mest oönskat därefter olyckor och händelser som rör olika typer av systemsammanbrott. 4

5 Sociala händelser Olyckor Systemsammanbrott Natur Sjukdomar Vad avser oönskade händelser framstår händelser med social karaktär som mest oönskat därefter olyckor och händelser som rör olika typer av systemsammanbrott. Övriga % En indelning har gjorts av förvaltningarna enligt följande: Stadsdelar Tekniska förvaltningar med kommunövergripande ansvar, (gatukontoret, fastighetskontoret, serviceförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen). Mjuka förvaltningar med kommunövergripande ansvar, med kulturell, social, utbildnings- och fritidsinriktning (kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen och fritidsförvaltningen). Bolag och förbund (Räddningstjänsten syd, VA-syd, parkering Malmö, Sysav, CMP och MKB Fastighets AB). Vid en jämförelse mellan dessa förvaltningsgrupper visar det sig att stadsdelarna och de mjuka förvaltningarna identifierade flest social händelserna som oönskade, exempel på händelser är skolmassaker, gängkriminalitet, sociala konflikter och arbetsmarknadskonflikter. Bland de tekniska förvaltningarna är sjukdomar och olyckor det som är mest oönskat och exempel på händelser är pandemi/epidemi, transportolyckor, utsläpp och föroreningar. Slutligen bland bolag och förbund är olyckor och systemsammanbrott mest oönskat och exempel på händelser är utsläpp, större bränder i verksamheter, radioaktiva olyckor, elbortfall, bränslebrist och bortfall av värme. När det gäller risken som beräknas enligt risken = sannolikheten x konsekvensen så är största riskerna som flest nämnt för Malmö stad pandemi, olycka med farligt gods, större trafikolycka med tåg, bil, buss eller flyg. Störst risk enligt analyserna, utan hänsyn till antalet som nämnt dessa, är istället IT-virus, förorenat vatten och att Malmö stad ej kan fullfölja sitt uppdrag. De medverkande verksamheterna genomförde en bedömning av sin hanteringsförmåga baserat på ett scenario. Exempel på scenario är, upplopp och egen personal skadas, brand på köpcentrum, skolmassaker med gisslantagande, gängkriminalitet, översvämning, kemolycka, snökaos med större elavbrott, mediestorm och kompetensförlust, vattenbrist och storbrand i höghus. Bedömningen för den egna hanteringsförmågan har gjorts inom sex områden: Övergripande ledning, förvaltningsledning eller motsvarande som omfattar uppgifter inom normativ och strategisk ledning. Samverkan och samordning som omfattar uppgifter rörande samverkan och samordning med andra aktörer. Intern information/kommunikation som avser uppgifter rörande kommunikation inom organisationen. Extern information/kommunikation som avser uppgifter rörande kommunikation med externa aktörer och allmänhet. Operativ ledning som syftar på uppgifter avseende ledning i den operativa miljön. Operativ förmåga som behandlar förmågan att ta hand om konkreta uppgifter. För stadsdelarna sammantaget fanns störst brister och osäkerheter inom den interna informationen, särskilt rutiner för att informera den egna personalen. För de tekniska och mjuka förvaltningarna fanns de största bristerna och osäkerheterna inom den övergripande ledningen och då särskilt frågan om vem som har ledartröjan när en större händelse inträffar. Slutligen togs en åtgärdslista fram utifrån de brister och osäkerheter som den enskilda förvaltningen kommit fram till, sammantaget för de olika förvaltningsgrupperna ser listan ut som följer (bolag och förbund redovisas inte): Stadsdelsförvaltningar Se över och tydliggöra roller och ansvar, internt inom förvaltningen och mellan förvaltningar och externt mellan olika aktörer, politiker och tjänstemän Utveckla rutiner, t.ex. larmlistor Skapa rutiner och verktyg för att nå medarbetare på ledigheter, d.v.s. intern information Skapa en uthållighet i organisationen Tekniska förvaltningar Se över och tydliggöra roller och ansvar gentemot stadsdelsförvaltningar SAMMANFATTNING 5

6 Risk- och sårbarhetsanalyserna har genomförts i samtliga Malmös förvaltningar, bolag och förbund totalt 25 verksamheter. Kartan visar Malmös 10 stadsdelsförvaltningar. Illustration: Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Skapa rutiner för samverkan, gemensam lägesbild och dokumentation Öka kunskapen internt om POSOM Skapa en uthållighet i organisationen Skapa rutiner för att bli bättre på intern information Mjuka förvaltningar Tydliggöra roller och ansvar främst gentemot stadsdelsförvaltningar Tydliggöra vem som bär ansvaret då kommunövergripande verksamhet drabbas Tydliggöra samordning av information, internt och externt Tydliggöra dokumentering samt skapa rutiner för densamma Tydliggöra vilket centralt stöd som kan stödja förvaltningen, öka kunskapen om den centrala krisledningen Skapa en uthållighet i organisationen Sammantaget för Malmö stad att arbeta vidare med som berör hela organiationen är: Att tydliggöra roller och ansvar, mellan förvaltningarna och stadskontoret. Tydliggöra vem som är huvudansva- rig vid olika typer av händelser, och att tydliggöra vilka möjligheter till stöd som kan ges av andra (framför allt vid händelser som inte är extraordinära). Skapa rutiner och kanaler framför allt för den interna informationen men också rutiner för samordning av information både internt och externt. Utbilda förvaltningarna i dokumentationssystemet som Malmö stad använder vid kriser. Genomföra risk och sårbarhetsanalyser på verksamhetsnivå. Öka kunskaperna om externa aktörer i Malmö stad. Utöver dessa har det i processen också kommit fram en del annat för Malmö stad att arbeta vidare med: 1. Beroenden, vilka andra aktörer är beroende av oss och vilka andra aktörer är vi beroende av? En beroendeanalys behöver genomföras för att tydliggöra bilden. 2. Risk- och sårbarhetsanalyserna, RSA, ska vara ett linjearbete framåt i tiden och det handlar då om att tydliggöra att RSA är en del av kärnverksamheterna då dessa ska fungera även under en krissituation. Vi behöver med andra ord skapa rutiner för att Malmö stad ska bli en lärande organisation inom risk- och sårbarhetsområdet. Sociala händelser Olyckor SDF Tekniska förvaltn Mjuka förvaltnin Bolag och förbun SDF Tekniska förvaltningar Mjuka förvaltningar Bolag och förbund Vid en jämförelse mellan de olika förvaltningsgrupperna visade det sig att man värderade oönskade händelser olika, beroende på om förvaltningen hade mjuk eller teknisk karaktär. Bolag och förbund värderade oönskade händelser på ytterligare annat sätt. Systemsammanbrott Natur Sjukdomar Övriga

7 2. Bakgrund Samhällets krisberedskap bygger på att alla aktörer tar ansvar för sin verksamhet förbereder sig och samverkar med varandra, för att kunna hantera kriser oavsett var och när de inträffar. Eftersom kommunen till stora delar måste kunna fungera även under svåra påfrestningar och kriser, har Malmö stad lagstadgad skyldighet att, grundat på risk- och sårbarhetsanalyser, planera för en god krisberedskap. Detta regleras av lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, men även andra lagar berör Malmö stads roll, ansvar och uppgifter inom risk- och krishanteringsområdet. Kommunstyrelsens direktiv för Malmö stads risk- och sårbarhetsarbete (RSA) omfattar all verksamhet och ger Säkerhetsoch beredskapsavdelningen vid stadskontoret i uppdrag att samordna och leda arbetet och förvaltningar/förbund/bolag i uppdrag att aktivt medverka. Genom helhetssyn och kontinuerligt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser såväl i verksamheterna som på kommunövergripande nivå, ska värden och risker identifieras och förbättringsförslag lyftas fram, med avsikt att stärka Malmö stads krishanterings- och återhämtningsförmåga. Det kommungemensamma risk- och sårbarhetsarbetet ska enligt beslut i kommunstyrelsen ske under Under våren 2008 påbörjade därför Malmö stad informationssatsningar riktade till förvaltningschefer/motsvarande. I samarbete med forskare vid Malmö Högskola genomfördes också metodutbildningar för de processledare för RSA, som sökt sig till och tagits ut för uppdraget. Dessa har därefter informerat, samordnat och lett respektive förvaltnings analysarbete under hösten 2008 till våren Mål, delmål och effektmål Enligt beslutet ska ett processinriktat arbetssätt och en struktur tas fram och införas för att Malmö stad ska uppnå den övergripande målbild som Krisberedskapsmyndigheten, numera MSB, och Sveriges Kommuner och Landsting överenskommit om för kommuner: Kommunen har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Kommunen har en planering för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. Kommunen har också en planering för hur den ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen har god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas, samt att ge invånare och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. 2.2 Syfte och mål med 2008/09 års analys Syfte: Analyserna ska medvetandegöra och öka kunskaperna om kommunens sårbarhet och risker hos både beslutsfattare och verksamhetsansvariga. De ska dessutom ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar risker och sårbarheter och utvecklar förmågan att hantera allvarliga kriser. Syftet med analyserna är att identifiera brister och föreslå åtgärder för att säkerställa Malmö stads förmåga att alltid kunna bedriva verksamheterna samt att kunna hantera det geografiska områdesansvaret. Mål: Målet med risk- och sårbarhetsanalyserna är att ta fram åtgärdsoch krisledningsplaner både på förvaltnings/ bolagsnivå såväl som på kommunövergripande nivå för att öka förmågan att hantera allvarliga störningar och bedriva samhällsviktig verksamhet. Målet är också att lägga grunden för att risk- och sårbarhetsarbetet blir en kontinuerlig process i förvaltningarnas verksamhet. Arbetet ska sammanställas och lämnas som denna rapport till länsstyrelsen om kommunens förmåga att hantera allvarliga händelser samt en beskrivning av Malmö stads arbete med säkerhetsoch trygghetsfrågor. 2.3 Rapporten i sitt sammanhang Denna rapport är en sammanfattning av alla risk- och sårbarhetsanalyser som genomförts på förvaltningar/bolag /förbund i Malmö stad. Rapporten är avidentifierad och innehåller inte detaljer från den enskilda förvaltning, bolaget eller förbundet. Däremot ska den vara vägledande och lärande för olika förvaltningar genom att visa hur andra förvaltningar bedömt sin förmåga med hänsyn till de olika scenarierna. Detaljerade beskrivningar på metodstöd, skyddsvärt, oönskade händelser, scenarios och åtgärder finns med i bilagorna, även här är förvaltningar, bolag och förbund avidentifierade. Bolag och förbund redovisas inte vad avser hanteringsförmåga då dessa inte är en enskild kommunal angelägenhet för Malmö stad. Respektive förvaltning, bolag och förbund har fått en särskild rapport rörande deras verksamhet Några exempel på andra lagar som styr kommuners riskhanteringsarbete är kommunallagen (1991:900), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), sekretesslagen (1980:100), smittskyddslagen (2004:168), lag om skydd mot olyckor (2003:778). En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av samhället. Malmö högskola, Institutionen för urbana studier Den 1 januari 2009 bildades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och ersatte då Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. 7

8 3. Scenario och tillvägagångssätt MVA är en processorienterad metod vilket innebär att se till vilket behov den enskilda förvaltningen/bolaget/förbundet har. Malmö stad har tidigare arbetat med riskanalyser men inte samordnat med gemensamt metodstöd. I analyserna har olika scenario använts där verksamheten själv har varit med och påverkat vilket scenario man ville prova. Vinsten med att arbeta med olika scenarios är utifrån ett lärande perspektiv. Kanske framför allt för stadsdelarna som trots sina olikheter har stadsdelarna ett gemensamt/likartat grunduppdrag. Här finns stora möjligheter för en förvaltning att på ett enkelt sätt få en bild av eventuellt uppkomna brister kopplat till ett visst scenario och mäta detta mot sin egen förvaltning. 3.1 Vad vill vi uppnå? I verksamhet som är samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv, krävs att det finns en god beredskap, oavsett för att kunna upprätthålla verksamheten. Malmö stad vill med sina risk- och sårbarhetsanalyser uppnå en god kunskap och medvetenhet om vilka brister staden har i sin förmåga att hantera olika typer svåra påfrestningar på samhället men också kunskap och medvetenhet om händelser där staden är bra på att hantera påfrestningarna. 3.2 Tillvägagångssätt Införandet av den kommungemensamma krishanteringsprocessen kan indelas i tre steg. 1. Val av metod 2. Risk- och sårbarhetsanalys genomförande 3. Utvärdering, utveckling och samverkan, fortsatt arbete Val av metod Hösten 2007 inventerades och diskuterades metodval och angreppssätt internt genom att genomföra en metodstudie och jämföra olika metoder med varandra. Metoder som studerades var Ibero, Rosa och MVA. Metoden MVA (mångdimensionell verksamhetsanalys) valdes eftersom denna metodik kombinerar riskanalys med sårbarhetsanalys, medger spårbarhet, inte kräver särskilda IT-lösningar samt är utvecklingsbar och därmed möjlig att användas i Malmö stads breda verksamhet. Främsta argumentet för val av MVA-metoden var att den är processorienterad. Exempel på andra organisationer som använder MVA-metoden är Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Helsingborg stad Genomförande 12 processledare ur Malmö stads organisation togs ut för uppdraget. Processledarna har utbildats i metoden, varit delaktiga i anpassning av mallar och rapportverktyg för Malmö stad och ingår i ett lokalt nätverk för RSA. Syftet med en central pott processledare är bland annat att underlätta arbetet med RSA, lära av varandra och kvalitetssäkra metoden i Malmö stad, framför allt i ett inledningsskede. Ett brev skickades ut till samtliga förvaltningar, bolag och förbund (samtliga stadsdelar, gatukontoret, serviceförvaltningen, fritidsförvaltningen, miljöförvaltningen, social resursförvaltningen, kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, fastighetsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, Copenhagen/ Malmö port, Parkering Malmö, Sysav, VASYD och Rsyd) om det förstående RSA arbetet. Brevet beskrev syfte och mål samt genomförandet av risk- och sårbarhetsarbetet. Genomförandet av analyserna leddes av två processledare och genomfördes tillsammans med ledningsgrupperna på respektive verksamhet. Ledningsgrupperna var förstärkta med beredskapssamordnare, säkerhetssamordnare och informatör. Verksamheten kunde också ta med andra deltagare vid genomförandet. Genomförandet skedde sedan mellan augusti 2008 till mars Efter genomförd RSA skrevs och överlämnades en rapport till respektive verksamhet Fortsatt arbete Verksamheternas analyser har därefter sammanställts i denna rapport. Rapporten har skickats till länsstyrelsen och andra aktörer inom Malmö stads geografiska område samt aktörer som närliggande kommuner och andra aktörer som kan dra nytta av Malmö stads erfarenheter. Arbete med risk- och sårbarhetsanalyserna är inte slut här. RSA är en del av kärnverksamheten som Malmö stad bedriver och måste kontinuerligt förbättras och förändras med hänsyn till omvärlden och den utveckling som sker. 3.3 Analysmetod MVA är en processinriktad metod för att analysera verksamheters sårbarhet ur ett brett perspektiv. Till metoden finns ett mappsystem för Utforskaren (Windows). Metoden omfattar bl.a. scenariometodik och analyserna genomförs i seminarieform. Grundläggande för arbetssättet är att sårbarhetsanalyserna sätts in i ett helhetsperspektiv och passar in i det ordinarie krishanteringsarbetet. Genom MVA-metoden kan förvaltningar/bolag/förbund inom Malmö stad bland annat: Bedöma hur sårbara de är mot oönskade händelser. Arbeta fram underlag till förbättringar. Utveckla och förstärka kunskapsutbyte och personliga nätverk. 8

9 Figur 3:1 Plattform Analys Återkoppling Seminarier 1. Skyddsvärt 2. Riskobjekt och riskkällor 3. Oönskade händelser 4. Sårbarhetsanalys 5. Åtgärdsplan 6. Återkopplingsseminarium 7. Risk- och sårbarhetsrapport med handlingsplan Organisationsutveckling Ökad krishanteringsförmåga Förbättrad säkerhetskultur Mallar Mallar Mallar RSA- rapport Seminarier MVA-metoden bygger på tre steg och fokuserar på grupprocessen som syftar till lärande och organisationsutveckling, se figur 3.1 ovan. Nedan presenteras de seminarier som är grundläggande för MVA-metoden 1. Plattform: Under det första seminariet behandlas de värden, objekt och funktioner som verksamheten ser som viktiga eller skyddsvärda. Under seminariet behandlas även oönskade händelser och konsekvenser samt möjliga riskkällor och riskobjekt inom den egna organisationen eller det aktuella geografiska området. 2. Analys: Med utgångspunkt från ett scenario genomför förvaltningen, bolaget eller förbundet en sårbarhetsanalys. 3. Återkoppling: Sårbarhetsanalysen följs upp av ett återkopplingsseminarium. Under detta seminarium görs en sammanfattande bedömning av förvaltningens, bolagets eller förbundets krishanteringsförmåga. Här diskuteras och preciseras även förslag på åtgärder för att förbättra krishanteringsförmågan, vilka sedan ligger till grund för en handlingsplan MVA-metoden uppfyller följande krav Metoden ska: kunna tillämpas inom alla förvaltningar, bolag och förbund inom Malmö stad och ge resultat som kan relateras och jämföras med varandra. snabbt kunna uppdateras. ge en allsidig bedömning av risker och sårbarheter. värdera förmågan att hantera uppgifter som har sitt upphov i oönskade händelser. vara enkel att genomföra och lätt att förstå. Alla seminarier dokumenteras löpande i rapportmallar som sedan sammanställs till en risk- och sårbarhetsrapport med handlingsplan för förbättringar. Dokumenteringen är viktig för spårbarheten. SCENARIO OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 9

10 4. Avgränsningar Malmö stad har i denna analysomgång valt att enbart analysera förvaltningar, bolag och förbund på en övergripande nivå, dvs. analyserna är genomförda av respektive ledningsgrupp.. 5. Sekretess Grundregeln i Sverige är att allmänna handlingar ska vara offentliga. Enligt 5 kapitlet 8 sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess för den här typen av uppgifter om det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Uppgifterna kan komma att utnyttjas för brottslig verksamhet såsom brott, bedrägeri, skadegörelse, sabotage eller terrorhandlingar. Att känsliga uppgifter röjs kan således leda till att säkerheten i samhället minskar och att syftet med risk- och sårbarhetsanalyserna motverkas. I denna analys finns inget behov av att redovisa några sekretessbelagda uppgifter. Informationen som bildar underlag för denna rapport hanteras på respektive förvaltning, bolag och förbund i särskilda rapporter. I denna rapport är alla förvaltningsuppgifter avidentifierade, den enskilda förvaltningen kommer troligtvis att känna igen sig. Bolagens och förbundens hanteringsförmåga samt brister redovisas ej heller då dessa inte är en enskild kommunal angelägenhet enbart för Malmö stad. Analysarbetet har med andra ord begränsats av sekretesslagen. 6. Spridning av rapporten Rapporten ligger till grund för kommunens riskarbete vilket ställer krav på tillgänglighet av analysen. Den är också en källa till information som ska lämnas till kommuninvånare och medarbetare. Exempel på spridning av rapporten är: utskick till kommuner i Malmö stads närhet, länsstyrelsen, andra aktörer inom Malmö stads geografiska områdesansvar, samtliga förvaltningar i Malmö stad, olika träffar med aktörer, internt och externt, tillgänglig på Malmö stads hemsida och intranät, publikation som kan delas ut vid olika sammanhang. 10

11 7. Skyddsvärt och Oönskade händelser Vid ett första seminariet identifierade de olika ledningsgrupperna det som de ansåg vara skyddsvärt för sin förvaltning, bolag eller förbund. Det som ansågs vara skyddsvärt delades i sin tur in i tre kategorier: Subjekt/objekt/resurser som syftar på människor, fysiska objekts eller resursers materiella egenskaper. Värderingar som syftar på de normativa utgångspunkter som finns för verksamheten. Funktioner/aktiviteter som syftar på de skyddsvärda processer som är nödvändiga för att driva verksamheten. I ett andra steg diskuterade ledningsgrupperna vilka oönskade händelser som kunde inträffa och som hotade det skyddsvärda samt vilka konsekvenser de kunde få för samhället. 7.1 Skyddsvärt Skyddsvärt är subjekt/objekt/resurser, funktioner/aktiviteter och värden som skall skyddas för att verksamheten skall fungera på ett tillfredsställande sätt. I figur 7.1 redovisas fördelning- en av totalt angivna förslag för vad som skall ses som skyddsvärt med utgångspunkt från den egna verksamheten och för Malmö stad. Tyngdpunkten av alla förslagen ca 45 % på vad som är skyddsvärt ligger inom kategorin subjekt/objekt/resurser, dvs. människor, fysiska objekt eller i form av materiella resurser Skyddsvärt: Subjekt/objekt/resurser Det som är skyddsvärt kan delas in i olika underkategorier beroende på vem och vad som främst berörs. Indelningen som görs är medborgare/människor, varor och tjänster, ledning, kärnverksamhet, stödprocesser, infrastruktur, fastigehetr och lokaler, utrustning, resurser och materiel samt övrigt. Inom kategorin subjekt/objekt/resurser och som visas i figur 7.2 nämns infrastruktur mest på Malmö stadnivå, ca 40 %, här handlar det el, it och vatten. På verksamhetsnivå nämns människor, medborgare, infrastruktur och fastigheter/lokaler som mest skyddsvärt, ca. 55 % tillsammans. Figur 7:1 Malmö Stad Förvaltningar/ bolag/förbund Värderingar Malmö Stad Förvaltningar/ bolag/förbund Funktioner, aktiviteter Subjekt, objekt, resurser % Figur 7:2 Medborgare, människor Varor och tjänster Ledning Kärnverksamhet Stödprocesser Infrastruktur Fastigheter och lokaler Utrustning Resurser och materiel Övrigt SKYDDSVÄRT OCH OÖNSKADE HÄNDELSER Malmö Stad Förvaltningar/ bolag/förbund 11

12 Tabell 7:1 Subjekt/objekt/resurser Förvaltning/bolag/förbund Malmö stad Malmö stad Medarbetare Medborgare Medborgare Medarbetare Kunder Kunder Varor och tjänster Plogning Öppna skolor Ledning Kunskap Ledning Kompetens Personalens hälsa Personal Planering Kärnverksamhet Vård och omsorg Kompetens Hemtjänsten Nyckelpersonal Stödprocesser Information Information Kommunikation Kapital Dokumentation Ekonomisystem Infrastruktur IT/data El El IT/data Fastigheter och lokaler Arbetsplatser Arbetsplatser Arkiv/datalager Arkiv Byggnader Byggnader Resurser och materiel Mat/livsmedel Mat/livsmedel Drivmedel Miljö Miljö Pengar Pengar Natur Skyddsvärt: Värderingar Kategorin värderingar handlar om verksamheternas normativa utgångspunkter som demokrati, ledarskap och arbetsmiljö. Verksamheterna har främst sett de externa relationerna som skyddsvärda både på verksamhetsnivå och på Malmö stadni- vå, uppåt 60 % av förslagen hamnar här. Verksamheternas och Malmö stads organisation nämns också ofta inom denna kategorin som skyddsvärt, ca 20 % se fig 7.3. I tabell 7.2 redovisas de vanligaste förslagen inom varje kategori. Figur 7: % Malmö Stad Förvaltningar/ bolag/förbund Medborgare, människor Externa relationer Varor och tjänster Ledning Organisation Kärnverksamhet Stödprocesser Infrastruktur Fastigheter och lokaler Resurser och materiel Övrigt % Malmö Stad Förvaltningar/ bolag/förbund 12

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun.

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. 2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Februari 2013 2013-02-28 2 (8) 1. INLEDNING I dagens

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktiges beslut 2011-02-01 Dnr RSK 136-2010 1 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 del 1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser Titel: Vägledning inför kriser Del

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013

Risk- och sårbarhetsanalys 2013 2013 Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-06 94 Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Mål... 6 1.4 Avgränsningar... 6 1.5 Metod... 7 1.5.1 MVA- metoden... 7 1.6 Uppföljning

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering KOMMUNSTYRELSEN Övergripande ansvar Strategi och riktlinjer KOMMUNDIREKTÖR Strategi, riktlinjer och målstyrning Beställare av säkerhetsarbetet RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016

Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Fastställt av kommunfullmäktige april 2013 3 (31) Ett trygghets- och säkerhetsarbete

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-12-16 1.0 Olof Fredholm Förskoleförvaltningen Ekonomiavdelningen Innehållsförteckning

Läs mer

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun -;, ~~ l~atrinehvlms kommun Krishanteringsplan för Katrineholms kommun Innehåll Bakgrund... 3 Kommunens handlingsplan enligt lagen (LXO)... 4 Övergripande mål... 4 Risk-och sårbarhetsanalys... 4 Samhällsviktig

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Region Halland Kerem Kocaer December 2012 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Angreppssätt... 4 Syfte och

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Plan för Extraordinär händelse

Plan för Extraordinär händelse Plan för Extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 0. Förkortningar och definitioner... 3 1. Inledning... 4 1.1 Krisledningsplan... 4 1.2 Kriskommunikationsplan... 5 2. Vad säger lagen?...

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer