TUR OCH RETUR MÄNNISKAN, Åsa Fredell, Utredningsrapport om temat människan inom forsknings- och utvecklingsprogram för Statens historiska museer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TUR OCH RETUR MÄNNISKAN, Åsa Fredell, 2004. Utredningsrapport om temat människan inom forsknings- och utvecklingsprogram för Statens historiska museer"

Transkript

1 MÄNNISKAN, TUR OCH RETUR Utredningsrapport om temat människan inom forsknings- och utvecklingsprogram för Statens historiska museer Åsa Fredell, 2004 Fou rapport 2

2 Människan, tur och retur Utredningsrapport om temat människan inom forsknings- och utvecklingsprogram för Statens historiska museer Åsa Fredell 2004 Statens historiska museer och Åsa Fredell, 2004

3 Sammanfattning attning Människan: Tur och Retur är en utredningsrapport om temat Människan inom ett forsknings- och utvecklingsprogram (framtaget under 2002) för Statens historiska museer som även omfattar ytterligare tre teman vilka sammanfattas under rubrikerna Materiell Kultur, Kommunikation och Interaktion samt Identitet. Målet att upprätta en kunskapsöversikt och betona aktuella perspektiv på människan, för att genom detta bidra till att inspirera framtida forskning och produktionen av den nya förhistoriska basutställningen på Historiska museet, nås genom problematiseringen av en förfluten, samtida och framtida syn på människan och det mänskliga: Vad är människan, vad var människan och vad kan/vill människan bli? Forsknings- och utvecklingsprogrammet ingår i formulerandet av en ny typ av museum som är mer levande och aktivt och som tillåts att andas med tiden istället för att förklara och legitimera den. Museet har länge varit uppbundet vid och fyllt sin funktion tillsammans med en rad företeelser som t ex stabilitet, äkthet, stora narrativ, nationalstaten, kolonialismen, evolutionstanken, patriarkatet och kristendomen. I dagens postmoderna samhälle har människorna satt dessa företeelser under hård kritik och funnit det dags att byta ut dessa honnörsord knutna till det västerländska, androcentriska vetenskapsparadigmet och istället uppmuntra kompositioner av företeelser som kan samlas under orden förändring, globalisering, pluralism, etik och respekt. Utredningen har en uttalad agenda som tar fasta på denna kritik (som givits framförallt i form av genusperspektivet, postmodernismen och postkolonial teori), samt nya teoretiska och metodiska förutsättningar. Agendan tjänar som en utgångspunkt för framtida forskning och uppmuntrar till breddning istället för ersättning. Den klargör vikten med att relatera, samla och komponera istället för att dela upp och värdera. Den utmanar oss också genom att uppmana till att våga tillåta komplexitet mer i vår forskning. Agendan betonar även att språk och speciellt språkliga metaforer är ett outtalat maktredskap som bör uppmärksammas i kunskapsproduktionen. Den framhäver också vikten av att utgå från allomfattande begrepp och låta materialet indikera kategoriseringar istället för att påtvinga materialet våra samtida termer och begrepp. Parallellt och samhörande med diskussionen av människans identitetsskapande som konstruerad samhällskategori, hennes relation till strukturer i omvärlden och grupperingar av människor, potentialen hos människan som arkeologiskt material och den här återgivna metaforiska livscykeln hos människan som Skapare, Förändrare och Förstörare, samt slutligen människan som hon presenteras av oss själva - presenteras åtta konkreta forskningsprojektförslag. Dessa sammanfattas under nedan föreslagna titlar: 1. Män i djur : Mänsklig identitetskonstruktion och metamorfos under nordisk äldre järnålder och folkvandringstid. 2. Människan i det kyrkliga rummet: Kropp, genus, gester och ideologi i det medeltida bildmaterialet. 3. Människokroppens uttryck: Studier av kropp och genus under sydskandinavisk yngre bronsålder och förromersk järnålder. 4. Materialiserade minnen: Variationer av införlivandet av dåtid i samtid under sydskandinavisk bronsålder. 5. I väntan på vadå? Neolitiska framtidsperspektiv. 6. Illusion, skratt, spel & sport: Förhistoriska inblickar i manipulationen som förändringsprincip. 7. Berättelser från en vallgrav: Medeltida försvinnanden och bortglömmanden i vatten. 8. Människan i backspegeln: Hundra års presentation av tiotusen år av människor. Projektförslagen är utformade efter en uttalad struktur för att lätt kunna urskiljas och frigöras från den övriga texten. De försöker även ansluta till utredningsrapportens rubriker och uppmuntra till nya eller kompletterande perspektiv på arkeologiskt material. Det första projektförslaget utgår ifrån mänsklig identitetskonstruktion medan de efterföljande två projektförslagen betonar den mänskliga kroppen som artefakt och uttryck. Människokroppen som upplevelse sammanfattas genom livscykeln vilken också tjänar som språklig metafor för människan som Skapare, Förändrare och Förstörare. i

4 Denna metafor kan utgöra ett till tid och rum kompletterande ramverk som utgår ifrån människan som meningsskapande aktör. Projektförslag 4-5 utgår från människan som Skapare. De tar båda fasta på en aspekt av det typiskt mänskliga förfarandet att förstå sin omvärld genom symboliska representationer. I detta fall rör det sig om tid. De övriga symboliska representationerna som är vanligare i arkeologisk forskning är symbolisk representation av tal, bild, skrift och rum. Projektförslagen kompletterar varandra i och med att de tar upp symbolisk representation av tid i båda riktningarna dåtid och framtid i angränsande arkeologiska tidsperioder. Själva skapandet utgörs även det av ett undantag som i det arkeologiska materialet är mycket eftersatt men i den mänskliga världen mycket påtagligt - återupptagandet av det döda eller upptagandet av det framtida. Projektförslag 6 undersöker genom ett selektivt urval av förhistoriskt material olika former av manipulation som förändringsprincip. Människan som Förändrare betonar den aktiva, manipulerande och väljande människan i dåtid som nutid. Berättelser från en vallgrav aktiverar sidor av människan som Förstörare vilka länge hamnat i skymundan p g a intresset för mer konkreta former av förstörelse, t ex krig eller offer. Det handlar om bortglömmanden och övergivanden och hur ett unikt arkeologiskt material kan bildas, återintroduceras för att sedan glömmas bort i arkivet. Projektförslaget tar även fasta på narrationen som presentationsform. I det sista projektförslaget studeras vår presentation och återupptagandet av människan och det mänskliga under de senaste hundra åren. Projektet formas delvis av postkolonial teori och kritik som framhäver avsaknaden av respekt, etik och det mänskliga i presentationen av människan. Under rubriken Människan presenterad diskuteras även (utifrån mitt subjektiva perspektiv som arkeolog och besökare) hur en förhistorisk basutställning kan organiseras. Förslagen tar upp vikten av professionalism, identitet, kunskapslokalisering och utvidgningsmöjligheter samt några av fallgroparna som man bör undvika. Huvuddragen är att presentera en utställning med flera kommunikationsnivåer som har en bred bas som kan ta upp utvalda teman genom mindre anpassningar och förändringar. Meningen är att utställningen ska bli en utgångspunkt för förändring och införlivandet av ny forskning och av publiken efterfrågade infallsvinklar. Det finns också en önskan att utställningen ska ta vara på den agenda och de forskningsmöjligheter som utredningsrapporten presenterar. Utredningsrapporten kan sammanfattas som en resa: Människan tur och retur, där vi utifrån egenskapen av att vara människor ger oss av i tid och rum för att slutligen komma tillbaka och reflektera över oss själva vad vi är, vad vi var och vad vi vill/kan bli. ii

5 Innehållsför örtec eckning Sammanfattning... attning...i 1 Introduktion... 1 Bakgrund 1 - Syfte 7 - Problemformulering 7- Disposition och agenda 8 2 Människan... an...13 Människan i mötet med det andra 13 - PROJEKTFÖRSLAG 1: Män i djur : Mänsklig identitetskonstruktion och metamorfos under nordisk äldre järnålder och folkvandringstid 14 - Människan i mötet med sig själv 16 - Värderingen 17 3 Människan I Omvär ärlden lden Individen i plural 19- Intryck, uttryck och avtryck 21 4 Människan I Det Arkeologisk eologiska Mater eriale ialet...23 Dåtid i nutid, nutid i dåtid 24 - Olika arkeologier 25 - PROJEKTFÖRSLAG 2: Människan i det kyrkliga rummet: Kropp, genus, gester och ideologi i det medeltida bildmaterialet 26 - Människokroppen som arkeologiskt källmaterial 28 - PROJEKTFÖRSLAG 3: Människokroppens uttryck: Studier av kropp och genus under sydskandinavisk yngre bronsålder och förromersk järnålder 29 5 Människan an Som Skapar apare...33 PROJEKTFÖRSLAG 4: Materialiserade minnen: Variationer av införlivandet av dåtid i samtid under sydskandinavisk bronsålder 35 - PROJEKTFÖRSLAG 5: I väntan på vadå? Neolitiska framtidsperspektiv 38 6 Människan an Som För örändr ändrar are...4 e...41 PROJEKTFÖRSLAG 6: Illusion, skratt, spel & sport: Förhistoriska inblickar i manipulationen som förändringsprincip 43 7 Människan an Som För örstör örar are e PROJEKTFÖRSLAG 7: Berättelser från en vallgrav: Medeltida försvinnanden och bortglömmanden i vatten 48 8 Människan an Present esenter erad ad PROJEKTFÖRSLAG 8: Människan i backspegeln: Hundra års presentation av tiotusen år av människor 55 Ref efer erenser..... enser.....iii Muntliga Ref efer erenser.... enser....xii Inter erne netr tref efer erenser... enser...xii

6

7 Introduktion 1 Introduktion Bakgrund Museet som samhällsfenomen befinner sig i dag i en form av identitetskris. Detta visar sig i osäkerheten att hantera den nya roll som samhället vill ge det. Den västerländska museiidén anses vara sprunget ur företeelser som renässanstidens intressanta kuriosakabinett, hemmahörande på marknader och cirkuskarnevaler, liksom upplysningstidens insamlande och klassificerande naturaliesamlingar (Lind 1994: 4-10). Även kyrkans insamlande och uppvisande av objekt och reliker kan ha varit en inspirationskälla. Det fanns tidigt en önskan, genom uppvisandet av annorlunda och främmande objekt eller företeelser, att både underhålla och utbilda (Hetherington 1996: ). Förutom denna delade önskan att underhålla och att utbilda, vilket i sig inte behöver innebära en tvist så länge en viss balans eftersträvas, finns hos många självkritiska museer i dag även en allvarligare kris i själva identitetsuppfattningen. Museet har länge varit uppbundet vid och fyllt sin funktion tillsammans med en rad företeelser som t ex stabilitet, äkthet, stora narrativ, nationalstaten, kolonialismen, evolutionstanken, patriarkatet och kristendomen. Dessa företeelser är i dagens postmoderna samhälle satta under hård kritik och närmast utdöende (Mcdonald & Fyfe 1996: 1-21). Nya företeelser att förhålla sig till är bl a förändring, globalisering, pluralism, nya medier, tekniker och etiska frågor. I dagens samhälle har vi fått se en ökad privatisering av meningsbetydelse och till följd av detta har stora narrativ (sanningar) blivit allt svårare att upprätthålla och vi upplever allt snabbare skiften av dem (Shilling 1993: 1ff). Ingen ser längre museet som en entydig, sann berättelse där en evolutionär tidslinje ska förklara och legitimera det nuvarande samhällets suveränitet och tillblivelse. Museet ska istället förse samtiden med perspektiv och öppna upp för alternativa möjligheter. Fast vi i dag, med kritiska och eftertänksamma ögon, gärna ser framväxandet av den museala institutionen som ett resultat av legitimeringen av den moderna nationalstaten, kolonialiseringsprocessen och det moderna vetenskapsparadigmet, så är museitanken inte enbart en västerländsk idé. Många samhällen världen över, och troligen också i andra tider, har på olika sätt samlat, bevarat och visat upp föremål under olika former och med olika syften (Kreps 2003). Museet, som är en konstruktion och därmed öppet för förändring, har därför en roll att spela även i framtiden. Över 90 % av hela världens i dag existerande museer skapades efter UNESCO/ICOM bildades 1946 (Kreps 2003: 21), vilket talar för att museet som institution är bara barnet och i full rätt att materialisera sin identitet. Museet har i västerlandet etablerats i mötet med det andra, det som är främmande socialt i tid och rum, och är på så sätt identitetsskapande. I mötet med det andra blir vi medvetna om vilka vi själva är, men vi blir också medvetna om att det finns andra alternativa möjligheter för vilka vi kan eller vill vara/bli. Det är som att det i själva skapandet eller födelsen av ett fenomen också föds en möjlighet att förändra, rasera eller radera det. Även i skapelsen av livet finns den oundvikliga döden inbäddad likt en process som tar sin början redan då livet startar. Ur en människas perspektiv kan detta te sig något dystert, att vi alla går mot en säker död. Den språkliga metaforen däremot innebär att skapandet av identiteter och sanningar är öppna för förändringar, vilket i sin tur innebär möjligheter till nya alternativa världar och till nya former av liv. I egenskap av människor befinner vi oss i en ständig process av tillblivelse. 1

8 Introduktion Vi har förmågan att anpassa oss till omvärlden, men vi har också förmågan att få världen att anpassa sig efter oss då vi finner vägar för att få våra önskningar och våra viljor igenom. I processen av tillblivelse, i alla tider och samhällen utesluter man också något, det man väljer bort. Den västerländska, vetenskapliga paradigmen, vilken kan liknas vid en arkitektonisk, ideologisk struktur, har under de senaste decennierna utsatts för en allt hårdare kritik. Det är främst ursprungstanken och evolutionen, de hierarkiska och hävdande dikotomierna samt tron på en naturgiven oföränderlighet, det visuella och det rationella som ifrågasatts. Arkeologin, ett ämne fött ur den västerländska, vetenskapliga paradigmen och länge ett verktyg för att legitimera densamma, har sedan en tid tillbaka börjat ifrågasätta sitt eget ursprung och förändra sitt syfte genom tillämpningar av bl a postprocessuell, feministisk och postkolonial teori samt det här betonade genusperspektivet. Ursprungstanken och evolutionen var de första grundbultarna i det västerländska, vetenskapliga paradigmet som utsattes för kritik. Fast de flesta, i alla fall inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena, är fortfarande överens om att ursprung är något konstruerat och att evolution eller utveckling/ förändring inte automatiskt innebär att något går från det sämre till det bättre, så bygger trots allt många teorier och hypoteser i forskningen på denna linjära, systematiska tid i vilken dåtiden är statisk, nutiden given och framtiden förutsägbar (Grosz 1999). Den andra grundbulten att utsättas för kritik var uppdelningen i hierarkiska dikotomier. Att skapa identiteter i form av dikotomier genom att klassificera och kategorisera innebär en reduktion och en förenkling av verkligheten. Även om vi uppfattar dikotomierna som extremer på en skala, och inte som motsatspar, så innebär det att mycket hamnar utanför det vi för tillfället väljer att fokusera på 1. Att sedan värdera det ena högre än det andra, och dessutom hävda det, leder till orättvisa och marginalisering. Det är ur detta perspektiv vi bör se genuskritiken. I slutet av 1960-talet, under influenser av Civil Rights-rörelsen i USA och andra radikalt påverkade rörelser i Europa, väcktes ett ökat intresse för att studera kvinnorelaterade frågor (Arwill-Nordbladh 2001: 26). Genusperspektivet, som kom att formeras teoretiskt och metodiskt under 1980-talet, grundlades således på en feministisk kritik av det samtida, och enligt kritikerna, manscentrerade samhället. Det blev i ekot av de kritiska rösterna tydligt hur samtida maktrelationer, värderingar och stereotyper onyanserat och okritiskt projicerades på förhistoriskt och historiskt material. Kvinnorna osynliggjordes i den arkeologiska tolkningen och om dom trots allt tilläts existera så förminskades eller förvanskades ofta deras betydelse. Arnold (1991) har belyst problemet med furstegraven i Vix (Frankrike) där gravinventarierna gav indikationer genom smyckesuppsättningen och avsaknaden av vapen att den gravlagda var en kvinna. Istället för att acceptera att den rika graven kunde vara uppförd över en kvinna gjorde man tolkningen att fursten nog var en transvestitisk präst. Detta ansåg man förklara både smyckesuppsättningen och avsaknaden av vapen. Senare osteologiska undersökningar har dock stärkt hypotesen att den gravlagda verkligen var en kvinna. 1 Kritik av vårt samhälles visuella överbetoning i jämförelse med våra andra sinnen har givits av Lazzari (2003: ). 2

9 Introduktion Ett annat exempel ger Nelson (1997: 139) då hon tar upp och diskuterar existensen av en kvinnlig trupp i Qin Shihuangdis berömda terrakottaarmé. De flesta av oss känner nog inte ens till att denna kvinnliga trupp över huvud taget existerar och om den kommenteras så tolkas kvinnorna ofta som prostituerade eller som medföljande sällskap till de manliga krigarna. Arkeologin som vetenskap var länge genomsyrad av västerländska och manscentrerade förhållningssätt, sannolikt på grund av att det huvudsakligen var vita västerländska män som bedrev forskningen. Arwill- Nordbladh (2001: 12-25) har dock visat på att det tidigt, redan under början av 1800-talet, fanns kvinnor som bedrev arkeologisk forskning. De har bara inte givits någon uppmärksamhet, sannolikt eftersom de i sin samtid utgjorde en minoritet. Dessa kvinnor arbetade ofta utifrån annorlunda perspektiv som uppmuntrade till tvärvetenskap och dialog, förhållningssätt som vi i dag finner intressanta. Kritiken av det manscentrerade samhället ledde fram till två olika typer av feminism. Den ena, empirisk feminism, utgick från jämlikhetsperspektivet och såg som sin uppgift att motverka avsaknaden av kvinnor i förhistorien genom att synliggöra dem och ofta betona kvinnornas förmåga att anta vad som ansågs vara manliga roller. I dag kan vi identifiera utvecklingen av denna feminism under parollen Kvinnor kan. Den andra typen av feminism, särartsfeminism, växte fram under 1970-talet och utgick från skillnadsperspektivet, där det typiskt kvinnliga betonades och hyllades som mer värdefullt i motsats till det manliga. Varken den ena eller den andra typen av feminism lyckades dock förändra synen på det manliga och kvinnliga såsom naturgivna oföränderligheter och de båda perspektiven bidrog istället, under vissa omständigheter, till att konservera redan existerande fördomar (Hjørungdahl 1994; Gatens 1996; Nelson & Ayalon 2001; Arwill-Nordbladh 2001). Det var främst genom kritiken av särartsfeminismen, och synen på det kvinnliga som en naturgiven oföränderlighet, som genusperspektivet växte fram (Arwill-Nordbladh 2001). Genusperspektivet innebar att människan delades in i en biologisk del utifrån kompositionen av genitalier, kromosomer och hormoner (kön) och en sociokulturellt konstruerad del eller process (genus), som till skillnad från den biologiska delen var föränderlig och förhandlingsbar. Indelningen innebar att man kunde frångå mänsklig könsidentitet som något naturgivet och statiskt och istället börja diskutera olika materialiseringar av genus som inte bara begränsade sig till det manliga eller det kvinnliga. Det öppnades också en möjlighet för diskussionen av variationer av kvinnlighet och manlighet. Uppdelningen i kön och genus har visserligen fungerat som en förlösande kraft för genusforskningen. Men många inom genusforskningen är kritiska eftersom den ännu inte erbjudit något alternativ då den polära dikotomin och associationen till natur : kultur upprätthålls i och med uppdelningen i kön : genus (se bl a Nordbladh & Yates 1990; Butler 1993; Wennstedt Edvinger 1993; Gatens 1996; Gilchrist 1997; Meskell 1998; Rautman & Talalay 2000; Nelson & Rosen-Ayalon 2001; Arnold 2001; Lazzari 2003). Flera av kritikerna menar att vår uppfattning av biologiskt kön också är konstruerat och därmed föränderligt. Vår tvåkönsmodell (baserad på skillnad) introducerades t ex först i och med Upplysningen på 1700-talet. 3

10 Introduktion Dessförinnan hade man tillämpat en enkönsmodell (baserad på likhet) där kvinnans kön betraktades som en inverterad form av mannens (Shilling 1993: 43; Meskell 1998; Arwill Nordbladh 2001: 30-31). Kritikerna tar fasta på att uppdelningen i kön : genus faktiskt befäster och legitimerar att det finns något som är naturgivet och beständigt i motsats till det socialt konstruerade när så i själva verket inte är fallet. De anser att den polära uppdelningen i man och kvinna är en social konstruktion och inte en biologisk realitet. Utgår man från kromosomer finns det minst 5 olika kön, där tre visserligen är varianter på de två dominanta formerna. Men förutom detta finns det även en del komplikationer med sammansättningen av olika hormoner och genitalier som ifrågasätter uppdelningen (Shilling 1993: 52-53). Gatens (1996) föreslår att vi ska börja använda oss av termen könsrelaterad kroppsbild istället för termen kön som hon anser väcker associationer till det biologiska. Vi kan också med ganska stor sannolikhet påstå att människan under förhistorisk tid inte var bekant med kombinationer av hormoner, genitalier och kromosomer. Troligen utgick de istället ifrån egna, kulturbundna kategoriseringar som kan ha förlitat sig mer på utseende (här kan genitalier, kläder och hår spelat en stor roll), beteende eller självuppfattning (Arnold 2001). Genusperspektivet innebar att forskningen började beakta genus som ett analytiskt begrepp och en samhällsstrukturerande princip. Det teoretiska skiftet, från en processuell till en postprocessuell arkeologi under 1980-talet, innebar också att genusperspektivet fick starkare förankring inom arkeologin och det bidrog även till teoretisk och metodisk utveckling av ämnet. Under 1990-talet blev genusperspektivet en erkänd del av arkeologin till följd av upprättade nätverk och en stor mängd litteratur i form av symposievolymer (t ex Conkey & Gero 1991; Walde & Willows 1991; Moore & Scott 1997; Johnsen & Welinder 1997; Diaz-Andreu & Sørensen 1998; Wicker & Arnold 1999; Nelson & Rosen-Ayalon 2001) och viktiga monografier (t ex Nelson 1997; Gilchrist 1999; Sørensen 2000; Arwill-Nordbladh 2001). Skandinavien, Storbritannien och USA har varit länge varit ledande områden för genusdiskussionen då flera framträdande forskare haft sin hemvist där. I Skandinavien har bl a: Arwill-Nordbladh, Hjørungdal, Engelstad, Sørensen, Damm, Dommasnes, Mandt, Rathje, samt tidskriften K.A.N. Kvinner i arkeologi i Norge, spelat en stor roll i utvecklingen av genusperspektivet. I Storbritannien känner vi bl a: Gilchrist, Butler, Moore, Scott, Soafer Derevenski och Wylie som framträdande förgrundsgestalter och i USA bl a: Claassen, Nelson, Spector, Conkey, Gero, Joyce och Meskell. Men diskussionen kom snabbt att bli internationell då den förts på en internationell arena. I många före detta kolonialstater har genuskritiken mycket gemensamt med den framväxande postkoloniala teorin som också den skapats utifrån kritiken av den västerländska, androcentriska världsbilden. I dag har genusperspektivet, förutom sin roll att bryta upp konventionella kategoriseringar och erbjuda alternativ till den manscentrerade världsbilden, också etablerat sig i en rad mer övergripande frågeställningar inom arkeologin. Dessa berör bl a frågor om identitetsuppfattning eller tillhörighet, arbetsfördelning och praktiker, ideologi, rumslighet, relationer och makt, kroppslighet och uttryck, presentation och narrativ eller rent av själva arkeologiämnets sociologi. Det sistnämnda är en fortsatt kritik av att en mansdominerad forskning reproducerar ett manscentrerat språk och en manscentrerad världsbild. 4

11 Introduktion Ett bra exempel på detta egocentriska problem kan vara att visa på en undersökning som Baker (1997) gjorde med barn för att se om barn skulle ingå i förhistorien om de uppmanades att själva skriva berättelser om den. När barnen skrev var det en självklarhet att de själva ingick i berättelsen och faktum är att de blev centrala i berättelserna. Kanske är detta en lärdom att vi hela tiden skriver utifrån oss själva och våra referensramar och att vägen till en mer mångfacetterad och varierad förhistoria inbegriper att fler olika typer av människor tillåts vara med och inspirera till och skapa den. Här har särskilt arkeologiutbildningen en viktig framtida roll att spela. Persson (1994) menar att nyheter, motsägelser och det komplexa tilltalar kvinnor mer än män. Kanske handlar det inte nödvändigtvis om manligt : kvinnligt utan om strävanden från den röst som inte tillåts vara med och bestämma i samtalet. Att befinna sig i ett maktunderläge (oavsett kön eller ålder) kan bidra till att personen söker nya vägar för att få uttrycka sig. Från ett dominerande perspektiv handlar konserverandet av en maktposition ofta om att skaffa sig en klar överblick för att upprätthålla stabilitet. I denna position blir entydighet, stereotyper och naturliga oföränderligheter önskvärda. Från ett underordnat eller förhandlande perspektiv handlar det istället om att ifrågasätta verklighetsförankringen i maktperspektivet för att kunna ta plats i uppbyggandet av en ny eller korrigerad världsbild. I samband med förändring eller andra typer av förnyelse finns ofta plats för en ökad förhandling. Ett aktuellt problem för genusperspektivet är att det fortfarande inte har inkluderats tillräckligt i arkeologisk forskning, utan skapat ett eget forskningsfält beståendes företrädesvis av kvinnor som refererar till varandra. Denna separering gör visserligen genusperspektivet synligt och starkt, men i styrkan av varandra finns också en risk för marginalisering och parallellisering i förhållande till den övriga världen (Johansson 1994; Nelson 1997; Moore & Scott 1997; Boyd 1997; Lazzari 2003). Konkreta exempel på detta tvetydliga separationsfenomen utgörs bl a av Kvindemuseet i Århus (Porter 1994, 1996) och de kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek. Sørensen (2000) menar att alla arkeologer måste lära sig att tänka med genus och se det som en möjlig praktisk tillämpning inom arkeologin istället för att se det som en teoretisk eller politisk övertygelse. Vi måste också vara observanta på i vilka kontexter som genuskonstruktioner kan ha uttryckts materiellt och ha varit meningsbärande. Det finns naturligtvis många samhällsstrukturerande principer utöver genus, t ex klass och ålder som beroende av kontext kan vara överordnade. Det viktiga ur ett framtida perspektiv är inte att bli genusforskare utan att bli genusmedveten såväl i samtiden som vid konstruktionen av kategorier och strukturer i förhistorien. På så sätt öppnar vi för att förhistorien kan ge oss alternativ och inneha en konstruktiv roll i vårt samhälle istället för att bara vara en självreflekterande spegel där vi kan förlora oss själva i narcissism. Arkeologin har en mycket nära relation till studiet av det andra. I ett fritt, accepterande och respekterande samhälle kan den ge oss glimtar av andra mänskliga verkligheter och alternativa sätt att förstå världen då den delvis frigör oss från vår egen föreställningsvärld och dess värderingar. Burström menar att arkeologi, liksom science fiction, erbjuder samtidsreflektion, fast i motsatta tidsriktningar (Burström 2004: 11-22). 5

12 Introduktion Det förflutna och det imaginära kan i framtiden och med globaliseringsprocessen bli den viktigaste inspirationskällan till nya eller alternativa världar. Kritiken som givits det västerländska, vetenskapliga paradigmet handlar om hur vi konstruerar vår bild av världen och att bilden är snedvriden, ofullständig, uteslutande, orättvis och förenklad. Nog är det så att vi måste förstå världen genom våra sinnen och kommunicera den med konstruerade språk, men dessa strukturer bör vara anpassliga och inte begränsade? Risken finns att bilden av verkligheten tar över verkligheten och skapar obalans samtidigt som samhällets strukturer, vilka vi skapat för att underlätta kommunikation och utveckling (läs förändring), istället börjar begränsa oss. Den kanske hårdast åtskruvade grundbulten i vårt västerländska vetenskapsparadigm är hävdandet av det rationella och reella. Företeelser som i sig är sociokulturellt och kontextuellt avhängiga. Kritik kan visserligen börja skönjas i främst feministisk och filosofisk litteratur (Gatens 1996) där Spinozas gamla tankar att fantasi och passion inte var ovärdiga komponenter i filosofisk analys, då det kunde indikera det som var det framtida möjliga, lyfts fram. Bailey (1988: ) talar om den förtrollade världen i kontrast till den rationella systemvärlden. En värld där förändring, intuition, nyheter och ovanligheter kan användas för att bryta igenom det rationella förnuftet. Att människor inte alltid är rationella och att det föreställda kan fungera som en verklig kraft är något som också arkeologer bör vara uppmärksamma på, då rationalitet och förnuft kanske främst är ledord för vår egen samtid (se t ex Le Goff 1988). Vad rationalitet och förnuft innebär behöver inte heller nödvändigtvis vara (eller ha varit) detsamma i alla möjliga samhällen. Grosz (1999) visar genom en realiseringsprocess på relationen mellan det möjliga, det virtuella och det verkliga. I processen som producerar verkligheter smalnar möjligheterna av samtidigt som existensberättigandet i motsatt riktning ökar. Museet som institution står i ljuset av ovan beskrivna kritik och situation inför en enorm utmaning. Reaktionen mot den västerländska, vetenskapliga paradigmen innebar förutom att museets identitetsskapande karaktärer bröts ner också en kritik över hur museet använts som ideologiskt verktyg och hur förhistoria och historia skapats för att legitimera samtida politiska syften. Röster finns för att museet måste ta på sig en mer utmanande och samhällskritisk roll där en dialog förs hur vi ser på och skapar definitioner och kategorier. Museet bör också lyfta fram hur och att vi kan bryta ner idén av naturliga och oföränderliga kategorier samt lära oss att skifta mellan olika subjektspositioner istället för att bara utgå ifrån oss själva (Riegel 1996: ; Kreps 2003). Museet för i ett slags heterotopia 2 samman föremål och strukturer från olika tider och rum som egentligen inte hör samman (Foucault 1986; Hetherington 1996: ) och den platslösa platsen kan därmed utmana vår syn på verkligheten. 2 Termen heterotopia kommer ursprungligen från anatomin där det återger kroppsdelar som sitter fel, saknas, är extra eller främmande. I filosofin återger termen platser där saker samlas som egentligen inte borde finnas tillsammans eftersom de från början varit separerade i tid och rum. Sådana platser eller representationer kan skapa förvirring eftersom de erbjuder ett alternativ mellan kaos och ordning (Hetherington 1996). Foucault använde termen (1986) för att illustrera platslösa platser som skapades genom kompositioner och rörlighet, det bästa exemplet ansåg han utgöras av skeppet. 6

13 Introduktion Risker finns dock att museet undviker sin samhällskritiska roll som intellektuell arena och istället faller tillbaka på den andra sidan av sitt syfte och gör förhistoria och historia till något neutralt, ofarligt och underhållande (Zolberg 1996: 69-82). Ett annat problem med liknande konsekvenser och som Kreps (2003) tar upp är vår västerländska tendens till att avkontextualisera och alienera objekten så vi istället kan romantisera dem. Om detta sker blir museet en plats för romantisk eskapism istället för en kreativ samhällsarena. Tidsbegränsad, aktuell forskning vid museerna har med bakgrund i ovan beskrivna problematik och kritik blivit en framtida möjlighet. Museerna blir mer levande då de tillåts att andas med tiden istället för att förklara och legitimera den. Ett fenomen som på senare tid vunnit alltmer popularitet på museer är att frångå traditionella kategoriseringar baserade på t ex tid och rum och istället arbeta friare med utgångspunkt från olika teman. Det är dock viktigt att inte låta det ena ske på bekostnad av det andra. Museet har en pågående biografi, en livslinje, och det är viktigt att låta museiidentiteten förändras utifrån sin kropp och sina förutsättningar. Att behålla en form eller kropp som tillåts växa men som har en full garderob och som att då och då tillåts att byta kläder är önskvärt. Om förändringen blir för omfattande kan museets identitet gå förlorad och människor kommer genom förändringen att se något nytt och annat. Det är med denna bakgrund och ur detta perspektiv vi bör se Statens historiska museers senaste Forsknings- och utvecklingsprogram (framtaget under 2002), vilket utgår från fyra teman: Människan, Identitet, Kommunikation och Interaktion samt Materiell kultur, varav Människan är ämnet för denna första utredningsrapport. Syfte Denna utredningsrapports syfte är att skapa en kunskapsöversikt kring temat Människan där nya, aktuella perspektiv på människan inom arkeologisk forskning kommer att diskuteras för att bredda våra synsätt och utveckla vårt kunskapssökande. Syftet är också att lyfta fram material, idéer och ämnen som inte tidigare har fokuserats eller som på grund av våra kategoriseringar och strukturer blivit undanskymda. Orsakerna till den undanskymda positionen kan vara flera, t ex att de anses vara för svåra, förbjudna eller olämpliga, ointressanta, bortglömda eller helt enkelt ännu inte formulerade. Rapportens mer praktiska syfte är också att fungera som grundmaterial och inspirationskälla för framtida större forskningsprojekt och den nya förhistoriska basutställningen på Historiska museet. Problemformulering Problematiseringen av temat Människan kan formuleras genom frågorna: Vad är människan? Vad var människan? Vad kan/vill människan bli? 7

14 Introduktion Frågorna handlar om förfluten, samtida och framtida syn på och uppfattning av människan och vad som är typiskt mänskligt. Arkeologin och dess studier av förhistoriska material har en viktig roll att spela inom samtliga frågor. Genom att visa på alternativa synsätt och uppfattningar av människan och det mänskliga i förfluten tid kan perspektiv ges på vad människan är i dag och det kan därmed också bidra till ökade möjligheter för vad vi kan och väljer att bli i framtiden. Vi påbörjar med rapporten som utgångspunkt en resa: Människan tur och retur. Vi ger oss i väg ut i världen och tillbaka i tiden för att möta det/de andra så vi slutligen kan återvända till oss själva (tolkning) och omskapa oss själva (presentation) med nya perspektiv och ny kunskap. Disposition och agenda Den mer allmänt hållna och direktionsgivande introduktionen följs av tre mindre kapitel varav det första, Människan, tar upp människan som samhällelig identitetskategori, uppfattningen av hennes fysiska sammansättning, praktiker och unika egenskaper liksom värderingen vi tillskriver henne. Det efterföljande kapitlet Människan i omvärlden vidgar perspektivet från individen och diskuterar olika former av grupperingar av människor och hur människan förhåller sig till samhälleliga strukturer och kategoriseringar i form av intryck, uttryck och avtryck. För att undvika en distansering från det arkeologiska materialet och att falla in i en filosofisk, existentiell diskussion följer därefter kapitlet Människan i det arkeologiska materialet. Kapitlet konkretiserar hur vi kan studera människan och det mänskliga som det är uttryckt i det arkeologiska källmaterialet. Det behandlar även hur vi som människor i dag förhåller oss till nutid i dåtid (projicering) och dåtid i nutid (återkoppling till det förflutna). I kapitlen ingår även mer konkreta projektförslag. En betoning utifrån temat Människan kommer i takt med tidens tecken att ligga på den mänskliga kroppen som artefakt, uttryck och upplevelse. Rapportens tre nästföljande kapitel, inom vilka också mer konkreta projektförslag ingår, är medvetet disponerad i form av en språklig metafor av individens livscykel. Rubrikerna Människan som Skapare, Människan som Förändrare, Människan som Förstörare och Människan presenterad återger människans födelse, liv, död och eventuella reinkarnation eller återupptagande i framtiden. Livscykelmetaforen bör ses som ett till tid och rum kompletterande ramverk för arkeologisk forskning kring människan och utifrån människan som meningsskapande aktör. Under rubriken Människan presenterad diskuteras även förslag till riktlinjer för den framtida förhistoriska basutställningen på Historiska museet. Jag vill redan här påpeka att mina förslag utgår från mig själv personligen som arkeolog med intresse av presentation och utställningar. Jag saknar helt erfarenhet av praktisk utställningsproduktion så mina förslag bör beaktas utifrån detta perspektiv. Rapportens upplägg och innehåll kommer också att följa en agenda då författaren även har för avsikt att lyfta fram och förnya inte bara forskningens ämnesområden och material utan också själva utgångspositionen för forskningen. 8

15 Introduktion Denna förnyelse tar vara på aktuell forskningskritik (återgiven i Bakgrund) och nya teoretiska och metodiska förutsättningar samtidigt som den försöker uppmuntra till alternativa perspektiv på användningen av källmaterialet. För att vara så tydlig som möjligt redovisar jag agendan nedan under följande kursiverade ledord: Bredda istället för att ersätta I dagens samhälle har behovet av anpassning och förändring blivit allt tydligare då mening och sanning i någon mån förhandlas fram och i största mån konstrueras istället för att naturligt existera. I den ständiga och allt snabbare förändringsprocessen där allt fler gränser suddas ut skulle denna sociala konstruktionism kunna tyckas riskera att radera identiteter och tillsammans med globaliseringsprocessen förstärka densamma. Men, istället märks alltmer en annan typ av identitetsuppbyggande som inte baseras på likheter eller skillnader utan på hävdandet av unika egenskaper och situationsbundna förutsättningar. Kanske är det ett resultat av att vår samtida kultur alltmer domineras av simuleringar där föremål saknar ett tydligt ursprung, referens och grund (Baudrillard 2001). Det äkta behöver inte längre vara ursprungligt, först eller annorlunda, utan det viktiga är att dess identitet är trovärdig utifrån form, innehåll och kommunicerande yta. Identitetens värde ges utifrån dess kapacitet att utnyttja sin inneboende karaktär och dess kontextuella förutsättningar. Den viktiga lärdomen här är att om du, institution, människa eller företag, vill överleva och utvecklas så måste du utgå från den du är, lyfta fram det individuellt unika och utnyttja dina förutsättningar i det föränderliga och ständigt pågående samtalet. I vår moderna värld har profilering blivit det bästa färdmedlet för social ordning (Baudrillard 2001). För musik- och reklamindustrin har detta varit tydligt under en längre period, men hos de statliga institutionerna som än så länge är för upptagna med att försöka uppfatta och reflektera över de förändrade villkoren sker denna anpassning betydligt långsammare. Antagligen på grund av att de själva länge har haft patent på identitetsskapandet och de stora sanningarna utifrån skillnader, likheter och ursprung. Att ständigt byta ut och ersätta det unika för att anpassa sig kan leda till identitetskris och slutligen identitetsförlust. Nyckelordet är att förädla istället för att förvandla. Ge inte upp det du är utnyttja det. Under dessa ledord att bredda istället för att ersätta, att förädla, istället för förvandla inordnar sig även genusperspektivet i dess inkluderande form. Att bredda sin kunskap och tillåta fler möjligheter betyder inte att man förlorar överblicken eller den röda tråden i ett resonemang. Inte heller betyder det att man lämnar dörren öppen för en värdefri relativism. Det är omöjligt att undvika generaliserande argument i forskning och inte heller önskvärt då generaliseringar och värderingar skapar en intressant och kreativ dynamik genom att andra kan ifrågasätta dem. Vad detta resonemang möjliggör är däremot en mer mångfacetterad analys som genom sina många komponenter löper mindre risk att styras av samtida värderingar och syften. Är det inte så att en mosaiks mönster eller bild blir allt klarare med det ökande antalet bitar den innehåller? Relatera, samla och komponera istället för att dela upp och värdera Att dela upp världen i motsatta par har varit en övergripande struktur i både väst och öst under lång tid. I väst har denna struktur befästs genom den så kallade kartesianska dualismen, vilken dessutom kan karaktäriseras som hierarkisk och hävdande. 9

16 Introduktion Den österländska modellen, kanske mest känd genom Yin och Yang, är mer jämlik och erkänner de olika polernas inneboende relation till varandra, till skillnad från den västerländska modellen som betonar skillnaderna. Ett stort problem är också att polariseringen ses som en naturgiven oföränderlighet och att associationsrelaterade par ofta övertar mallens värderingsmönster. Kultur : natur kan på så sätt associeras med subjekt : objekt som i sin tur kan relateras till aktiv : passiv och till man : kvinna. I slutändan har kvinnan blivit natur, objekt och passiv medan mannen får stå för kultur, subjekt och aktiv. Det kan verka logiskt att följa en dikotomi genom association men mallen förvränger verkligheten och riskerar påverka den. Resultatet blir en generaliserad och förenklad bild av världens materialiteter som också skapar en förvrängd bild av stabilitet i fråga om uppdelning och maktfördelning. Ett genomgående drag i denna rapport kommer vara att ge alternativ till dessa dikotomier, som jag dessutom inte heller anser uppfyller kravet för att kallas en struktur. Kravet på att minst tre komponenter ska ingå i en struktur bör vara avgörande. Det enklaste sättet att uppfylla kravet är att tillföra en tredje övergripande komponent som inkapslar de båda polerna. Ett exempel kan vara att tillföra begreppet människa i diskussionen av man och kvinna. I dikotomin natur : kultur blir motsvarande begrepp värld. Ett annat sätt är att tillföra en eller flera mellanliggande eller utanförliggande komponenter och på så sätt skapa en eller flera broar mellan de två polerna. Man kan också, helt enkelt, skapa flera poler. Detta innebär inga som helst problem då paren i jämförelse med verkligheten aldrig är absoluta motsatser utan mer framträder som extremer eller dominanter på en skala. Tillämpningen löser upp fixerandet av motsatser och öppnar upp för diskussion av det som tidigare osynliggjorts eftersom det fallit mellan stolarna. Förutom skapandet av alternativa komponenter, som tillåter dikotomin att bli en struktur mer lik verkligheten, är det också nödvändigt att bryta illusionen av stabilitet och permanens i relation till hierarkiska positioner. Värderingen är nödvändig i ett samhälle och ofta oundviklig eftersom den ingår i formerandet av identiteter och ideologiska förhållningssätt, men insikten att värderandet är situationsoch kontextbundet istället för essentiellt sanktionerad, öppnar för en förhandlingsbar och till verkligheten mer anpassningsbar modell. Våga komplicera Eftersom det finns så lite material kvar av de förflutna samhällssystem och människor som vi som arkeologer försöker studera, är det lätt att vi underskattar komplexiteten i deras samhällsbyggen. Som forskare eller betraktare av förhistorien ställer vi ofta frågor som vi förväntar oss kunna svara ja eller nej på och vi rör oss ofta med formuleringar av typen: antingen eller. Vi underskattar betydelsen av situation, kontext och inre spänningar i systemen eller bilderna som vi upprättar över förhistorien. Vi eftersträvar enkelhet, resultat och tydliga svar på tydliga frågor. Jag anser att denna rädsla för att tillåta förhistoriska samhällen att vara komplexa begränsar oss från att utveckla nya intresseområden och frågor, särskilt kring det som är typiskt mänskligt. Vi är, då som nu och säkerligen även i framtiden, komplicerade varelser som är anpassningsbara, manipulativa och varierade. Vi underskattar även oss själva då vi är rädda för att ta oss vatten över huvud. 10

17 Introduktion Att reproducera och beskriva är tryggt, accepterat och säkert, men om vi tänker efter inte det minsta utmanande. Språk och speciellt språkliga metaforer är ett outtalat maktredskap Det är viktigt att vara medveten om att språket är en konservativ men utvecklingsbar struktur som samtidigt, då det möjliggör kommunikation människor emellan, mer eller mindre omedvetet styr våra tankars associationer och likaledes begränsar vår uttryckta kommunikation. Beroende på vilka ord, ordkombinationer, metaforer, metonymier, liknelser eller andra troper som vi använder oss av, och i vilken kontext dessa presenteras, så skapas medföljande associationer vilka innebär att outtalade men bakomliggande strukturer och fördomar reproduceras och förmedlas i samband med kommunikationen. Liknelser och metaforer är mycket effektiva i detta hänseende och används mer 3 eller mindre medvetet av människan för att skapa medföljande associationer och tankestrukturer. Att språket fungerar på detta sätt även inom arkeologin har observerats och diskuterats av en rad forskare, särskilt inom genusperspektivet. Användandet av militära metaforer inom arkeologin har ansetts legitimera och reproducera en androcentrisk världsbild. Nelson (1997: 25) menar att antagandet att kultur är av och för män är så djupt rotat i den arkeologiska retoriken att där finns en fara i att det passerar obemärkt. Andra metaforer, som tjänat liknande syfte, är den romantiska bilden av arkeologen som äventyrare, hjälte, cowboy eller erövrare. Samtliga roller är vanligen representerade av män (se bl a Sørensen 2000: 37; Joyce 2002: 21-29; Arwill-Nordbladh 2001: 21-24; Nelson 1997: 25-42; Johansson 1994: 17; Porter 1994; Meskell 1998). Försök har dock gjorts att aktivt tillämpa mer neutrala metaforer i textproduktionen. Dessa har bl a tagit upp arkeologen som kompositör, speciellt inom olika bildkonstformer (Butler 1990, 1993; Spector 1993). En ökad medvetenhet i användandet av våra språkliga metaforer kan bidra till möjligheter för arkeologin att finna nya, kanske mer jämlika vägar som i sin tur kan förändra vår bild av verkligheten och i förlängningen bilden av oss själva. Språket är alltså ett maktverktyg som kan och bör beaktas mer medvetet, både ur läsarens/lyssnarens som skaparens perspektiv. Utgå från allomfattande begrepp och låt sedan materialet indikera kategoriseringar Ett aktivt sätt att undvika att språket styr vår kunskap och våra associationer är att utgå från mer allomfattande begrepp i forskningen och att sedan låta det arkeologiska materialet indikera underavdelningar eller kategorier som kan samlas inom begreppet. På så sätt kan man behålla överblicken utan att påtvinga materialet mer karaktäriserande former. Materialet ges också större respekt då vi medvetet närmar oss det med öppna sinnen och med en önskan att det ska överraska oss och lära oss något nytt istället för att bara sortera in det i färdiga och namngivna fack. 3 T ex i propaganda och reklam. 11

18 Introduktion 12

19 Människan 2 Människan Människan i mötet med det andra Människan, med bakgrund i att hon är en genom språket återgiven och formulerad kategori, är en konstruktion skapad utifrån en genom våra sinnen uppfattad och förstådd verklighet. Som konstruktion är synen på henne föränderlig men den är samtidigt uppbunden vid den uppfattade och förstådda verkligheten som i sin tur är grundad på de i världen förekommande materialiteterna. Material och kompositioner av material i världen blir genom människan materialiserat och förstås genom bruk liksom skapandet av kategorier, identitetstillhörigheter och deras relationer till varandra. Även det immateriella kan anses inneha en pseudomaterialitet då det tillåts existera och relatera till andra kategorier i ett betydelsesystem. Formerandet av kategorier kan enligt det västerländska vetenskapsparadigmet utgå ifrån betoningen av likhet respektive skillnader. Genom att skapa skillnader och dra upp gränser, skapar man också likheter och samhörighet som håller ihop grupperingar (Sørensen 2000: 86). Att utgå ifrån likheter är den mest grundläggande funktionen och innebär att en människa känner igen en annan människa genom att hon ser sig själv i den andra. Genom att betona skillnader ökar konstruktionsförfarandet och därmed dynamiken. Skillnader och likheter som inte existerar fysiskt kan när frågan gäller människor konstrueras genom applicerandet och attribuering av material. Exempel kan vara genom klädedräkt, frisyrer, smyckeseller vapenuppsättningar. Dessa konstruerade skillnader kan göras mer eller mindre permanenta utifrån behov och kan i samband med mer stabila identitetsgrupperingar som etnicitet, klass eller kön även omfatta mer permanenta kroppsomformningar. Denna formering av kategorier och tillhörande identitetsuppfattning genom likheter eller skillnader (företrädesvis visuella och tillhörande individer) bör kompletteras med möjligheten att formera kategorier och identiteter genom extraktion av essenser (t ex ämnen, attribut eller vätskor) som kan reproduceras eller bytas ut. Socialantropologen Marilyn Stratherns arbeten i Melanesien har visat att genus i småskaliga samhällen kan formas på detta sätt (Whitehouse 2001). Kanske kan denna typ av identitets- eller kategoriformering liknas med den postmoderna trenden att konstruera identitet genom förädling som hävdar trovärdighet genom utnyttjandet av inneboende unika egenskaper och situationsbundna förutsättningar. Gruppformeringar inom och mellan människor kan alltså göras med (likhet/fusion), mot (skillnad/ fission) eller inifrån och utifrån d v s genom förädling där trovärdig identitet skapas utifrån kontextsammanhörande egenskaper hos form, innehåll och kommunicerande yta. Dessa gruppformeringar inom och mellan människor görs alltså utifrån företrädesvis synliga eller synliggjorda och till individen tillhörande former eller egenskaper. De kan också aktiveras utifrån framdragandet av essenser som kan symbolisera egenskaper vilka människan kan välja att reproducera eller byta ut. Ofta används en kombination av sätten som gärna uttrycker identitet genom visuell materialitet som i sin tur kan aktiveras utifrån kontext. Den mest allomfattande och konstruerade kategorin som människan förhåller sig till i vår samtida världsbild är det materiella. Det materiella kan av oss i sin tur delas in i det organiska och det oorganiska som i sin tur kan delas in i växt-, djur- och mineralriket. Människan sorterar här under djurriket. 13

20 Människan Men om vi lämnar den strikt vetenskapliga världsbilden och öppnar upp för en mer mänskligt påverkad värld blir kategorierna genast flera, t ex: materialitet, immaterialitet, växter, djur, människor samt andra varelser och gudar. Dessa kategorier kan sammanfattas under grupperingen skapelsekategorier (se bl a Jennbert 2004; Meskell & Joyce 2003: 79; Fredell 2003a: 51f). Den judisk-kristna traditionen har förstärkt gränserna mellan dessa kategorier (Meskell & Joyce 2003: 83), och särskilt betonat människans position och dualistiska natur genom att ställa henne mot de andra kategorierna och objektifiera dem (Baudrillard 2001: 108). Att denna uppdelning inte alltid varit så tydlig som vi uppfattar den i dag talar det arkeologiska materialet för. Intressanta arkeologiska studier har gjorts som tar upp människans relation till olika djur under järnåldern utifrån bild-, fynd- och textmaterial (Wiker 2001, 2004; Hedeager 2004). Mycket tyder på att gränsdragningen mellan djur och människa har varit betydligt lösare och att människor och framförallt gudar kunde skifta form och under vissa omständigheter kommunicera med djuren. Kombinationer och i några fall placeringen av djurben i gravar kan också väcka intressanta frågor, oavsett tidsperiod. Att lösare gränser funnits mellan människor, djur och materialitet diskuteras även av Gansum & Hansen (2004) i samband med användandet av benkol i smidesprocessen av järn till stål. Stöd för hypotesen att föremål kan erhålla mänskliga namn och egenskaper ges även i text- och bildmaterial (Eddorna, sagorna och de tidigaste runinskrifterna på vapen och dräktdetaljer se Stoklund 2003). Även tillämpningen av genusperspektiv på fenomen i naturen och materiell kultur innehar en stor potential. Relationer till vad som uppfattas som manligt och/eller kvinnligt i naturen t ex bergstoppar, sjöar, floder, träd, vägar eller i olika material och föremål kan vara ett sätt att representera och strukturera samhällets värderingar. PROJEKTFÖRSLAG 1 Män i djur : Mänsklig identitetskonstruktion och metamorfos under nordisk äldre järnålder och folkvandringstid. Bakgrund, tid och rum: I dag lever vi i ett samhälle som tydligt separerar människan som kategori gentemot djur, natur och andra materialiteter. Men har det alltid varit så? Har det funnits möjligheter att i vissa situationer eller under vissa omständigheter lösa upp gränserna och koppla ihop oss med eller uppgå i andra varelser, material eller krafter? Under folkvandringstid etableras i Norden en särpräglad djurornamentik där människa och djur presenteras i upplösta och ibland blandade eller dubbeltydiga former (Hedeager 2004). Djur har redan sedan tidigare, under förromersk och romersk järnålder, varit attribuerande för vissa gudar eller symboliskt likställts med särskilda egenskaper. Djur, djurkompositioner 4 eller delar av djur har också ingått i människogravar och diskussioner huruvida djuren varit avsedda som symboliska offer, mat eller ingått i t ex smycken eller klädedräkt/svepning har förts. Även namngivning av djur, föremål och människor kan ge ett perspektiv på hur identitet och genus konstruerades. 4 Med djurkompositioner avses här avsiktligt i graven nedlagda kombinationer av djur eller djurdelar. Ofta utgörs sådana djurkompositioner av kombinationer av vilda och domesticerade djur. 14

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete Att vetenskapa Att vetenskapliggöra hur? Att systematiskt studera världen utifrån empiriska data Generalisera, klassificera, diskriminera Testa, pröva, ifrågasätta Förmedla, granska Upprepa Skapandet av

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer