Inblicken. Fördjupning Exemplet BETT 2012

Transkript

1 Inblicken Fördjupning Exemplet BETT 2012 Visionen vi lever på är inte att bli det största utbildningsföretaget. Frida Utbildning ska istället vara Sveriges tongivande utbildningsföretag inom de fält där vi verkar

2 Frida Utbildnings idé och riktning Förväntningarna på Frida Utbildning är stora. Personalen tillsammans med elever, föräldrar och andra kunder bär på en önskan, en idé, som handlar om att i grunden förändra och förbättra villkoren för barn och unga. I förlängningen handlar det därför också om att förändra det samhälle vi lever i till det bättre. Ägarna till Frida Utbildning har därför formulerat ett aktieägardirektiv som visar att vi är beredda att ta på oss ansvaret för att bidra till att förändra världen genom att utbilda demokratiska och ekologiskt besinnade medborgare. Frida Utbildning kan inte, när det gäller omsättning, mäta sig med de stora utbildningskoncerner som finns på marknaden idag. Å andra sidan hävdar sig Frida Utbildning mer än väl när det gäller utbildningsuppdrag och därmed möjlighet att påverka och föra fram de bestående värden vi står för. Visionen vi lever efter är således inte att bli det största utbildningsföretaget. Frida Utbildning ska istället vara Sveriges tongivande utbildningsföretag inom de fält där vi verkar. Det är genom våra dotterbolag som visionen ska uppnås vilket innebär att samtliga anställda måste bidra till att vi steg för steg närmar oss visionen. Fridaskolorna AB har därför som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande individer med en omvärldsuppfattning som gör att de i framtiden aktivt kan delat i de demokratiska processerna i vårt samhälle. Vår vision för arbetet vid Fridaskolorna är Att utbilda tågluffare. Vi förväntar oss därför att elever, föräldrar och personal; är beredda på utmaningar och oförutsedda händelser anstränger sig för att skaffa sig information och lösa problem intar ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ arbetar för att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande Didaktikcentrum AB bedriver skolutveckling, längre utbildningar och föreläsningar för skolledare och personal. Som grund används aktuell forskning och erfarenhet från våra egna skolor. Didaktikcentrum inspirerar och förmedlar kraft och nya idéer åt alla som arbetar med utbildning. Visionen och drivkraften är Att föra svensk skola in i framtiden genom kunskapsutveckling i nära samverkan med kunden. För att vi genom våra dotterbolag ska nå vår övergripande vision måste vår koncern vara en socialt hållbar organisation där medarbetarna utvecklas och växer som människor. Utgångspunkten för en socialt hållbar organisation är en stark gemensam värdegrund. I linje med vår värdegrund måste vi som företag också sträva efter en ekologisk hållbar och långsiktig utveckling. Till sist måste vi som ägare ta ansvar för personal och kunder genom att våra verksamheter är affärsmässigt hållbara. Fridas fyra grundpelare 1. En stark gemensam värdegrund. 2. Vilar på systemteori. 3. Systematisk skolutveckling. 4. Personligt mästerskap 1. Gemensam värdegrund I linje med visionen finns en förväntan på medarbetarna att vara ansvarstagande och kreativa. Att skapa ett socialt klimat som gör att varje medarbetare känner tryghet och respekt i en levande social gemenskap. Att ständigt förändra till det bättre har sin utgångspunkt i personalens självkänsla och trygghet. Frida ska präglas av öppenhet och stark tilltro till personalens kompetens och förmåga. Varje medarbetare ska ha ett reellt inflytande över hur arbetet organiseras och genomförs. 2. Systemteori Helhetstänkande. Konstans och variation. Öppenhet och slutenhet. Nivåer och gränser. Energi och information. Närhet och distans Helhetstänkande Ledaren eller läraren som har en systemisk utgångspunkt för sitt arbete tar inte parti för någon enskild del utan har hela systemets väl framför ögonen. Ett sådant förhållningssätt gagnar alla som ingår i systemet ett sant demokratiskt förhållningssätt, eller hur! Konstans och variation Ett grundläggande dilemma för alla organisationer är hur man på ett klokt sätt ska balansera konstans och variation, stabilitet och förändring, ordning och oordning, tradition och förnyelse. Systemteorin ger insikter och reskap för att tänka kring och hantera konstans och variation. Öppenhet och slutenhet Systemteorin pekar på riskerna med att ett system sluter sig mot omvärlden. Bristen på information från kringliggande system leder lätt till rundgång eller till att falska föreställningar om omvärlden grundläggs. Nivåer och gränser Systemteorin hjälper oss också att hålla isär nivåerna i ett system. Medarbetare på varje nivå i systemet har sina speciella roller och uppgifter som måste respekteras för att systemet som helhet skall fungera väl. Energi och information Systemteorin går emot den rationalistiska tanken om krafter som verkar på ting och hjälper oss att släppa idén att ledaren är den enda kraften av betydelse för att en förändring skall komma till stånd. I varje system finns stora resurser som väntar på att tas i bruk under förutsättning att de som är vana att bestämma visar respekt och tålamod. Skapa förutsättningar noder för informationsbyte, då växer kompetens snabbt ja till och med språngvis. Närhet och distans Systemteorin ger också en god grund för att på ett bra sätt hantera närhet och distans. Inte minst viktigt för alla som har utbildning och lärande som profession. Man måste engagera sig, det går inte att utöva en verksamhet med omdöme om man håller allt ifrån sig. Men man måste också emellanåt kunna distansera sig och hålla sig själv tillbaka i en tilltro till systemets egen kraft att växa

3 3. Systematiskt skolutveckling Modell för arbetet med systemisk skolutveckling - målstyrd utveckling Nationella styrdokument Skolplan Skolans vision Utvecklingsplan med utgångspunkt i analys av operativ nivå Innehåll i konferensagenda, övriga konf. Genomförande GRANSKNING LÄGESANALYS etc. 4. Personligt mästerskap Gemensamma visioner Teamlärande Tankemodeller Systemtänkande Personligt mästerskap Organisationens vision Strategisk nivå 1-5 år Taktisk nivå 0,5-1 år Operativnivå Kontinuerligt Stat Kommun Skola Ledning Nyckelpersoner Ledning Nyckelpersoner Riktning - vision Pedagoger/övr. personal/ elever/föräldrar Ur Frida Utbildnings ägardirektiv 1. Gemensam värdegrund Frida Utbildning har som grundidé att de människor som har valt att arbeta i organisationen ständigt ska reflektera över sitt ansvar och sin roll i organisationen. Företagets vision innebär därför en förväntan på medarbetarna att vara ansvarstagande och kreativa. Konkret innebär det att varje enskild medarbetare oavsett arbetsuppgift har ett uttalat ansvar att bidra till att skapa en god arbetsmiljö för utveckling och ständigt lärande. Denna förväntan innebär att medarbetarna är beredda på utmaningar. De anstränger sig för att skaffa sig relevant information i syfte att lösa problem och att utveckla verksamheten i ett helhetsperspektiv. Inställningen hos Frida Utbildnings medarbetare kännetecknas därför av ett aktivt förhållningssätt där egna initiativ till förändringar till det bättre utgör en naturlig del av vardagen. Grunden för en positiv utveckling hos medarbetarna, och därmed för företaget, är att skapa ett socialt klimat som gör att varje medarbetare känner trygghet och respekt i en levande social gemenskap. Viljan och lusten att ständigt förändra till det bättre har sin utgångspunkt i personalens självkänsla och trygghet. Att aktivt arbeta med den här delen av värdegrunden är därför särskilt viktigt för att skapa goda förutsättningar för ständigt lärande och ansvar. I konkreta termer innebär det att Frida Utbildning ska präglas av öppenhet och en stark tilltro till personalens kompetens och förmåga. I ett klimat av samverkan och flexibilitet ska också tid och ekonomiska resurser avsättas för att ge medarbetarna möjlighet att tydliggöra organisationens mål genom en ständig dialog. Varje medarbetare ska också ha ett reellt inflytande över hur arbetet organiseras och genomförs mångfald ska prägla verksamheten! I vår värdegrund ligger också det vi kallar bestående värden som dels handlar det demokratiska perspektivet och dels om hållbar och långsiktig utveckling. Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen: Styrelsen ska skapa goda förutsättningar för dotterbolagen för att ett kontinuerligt arbete med den gemensamma värdegrunden kan genomföras en socialt hållbar organisation. Målet är att vara ledande i Sverige när det gäller trivsel och socialt klimat. Ägarna vill ha en återkommande rapporter över hur arbetet fortskrider och då med särskilt fokus på tidsinvestering och ekonomiska resurser. Personligt mästerskap vid Frida Utbildning delas upp på fyra områden specifik yrkeskompetens, kompetens om verksamheten, relationskompetens och personliga egenskaper. 1. Specifik yrkeskompetens Den specifika yrkeskompetensen har sin utgångspunkt i utbildning/teoretisk kunskap, den erfarenhet den enskilde medarbetaren har byggt upp och hur den kunskapen kommer till uttryck i praktiken. 2. Kompetens om verksamheten Den här kompetensen är inriktad på hur den enskilde medarbetaren i relation till sin specifika yrkeskompetens och i relation till nationella styrdokument tar sig an utvecklingsarbetet inom Frida Utbildning. Hur väl utvecklat är systemtänkandet och i vilken grad individen har utvecklat förståelse för hur olika processer/personer/arbetsgrupper samverkar i syfte att skapa en helhet i riktning mot företagets vision. 3. Kompetens relationer Hur ser den enskilde medarbetarens kompetens ut när det gäller att hantera relationer i vardagsarbetet? Den här kompetensen innefattar samarbetsförmåga, förmågan att kommunicera med arbetskamrater, förmågan att få med sig kolleger i utvecklingstankar och förmågan att hantera visionen i mötet med kolleger, kunder, elever och föräldrar. 4. Personliga egenskaper Personliga egenskaper handlar om självkänsla och självinsikt, förmågan att ge och ta feedback, inlevelseförmåga (empati) samt prestigelöshet/ödmjukhet. Styrelsen ska tillse att en forskningsinsats genomförs när det gäller bestående värden med start under Forskningen ska identifiera de mjuka kundnyttor som Frida Utbildning levererar i form av bestående värden för våra elever. Forskningen ska bedrivas inom dotterbolaget Didaktikcentrum AB och leda fram till en avhandling inom den närmaste femårsperioden. Syftet, förutom att identifiera det vi benämner Bestående värden, är också att erhålla forskarkompetens vilket ytterligare ökar möjligheterna att närma oss visionen Sveriges tongivande utbildningsföretag Frida Utbildnings kritiska massa växer. I linje med forskningsinsatsen ovan är målet att en forskningsavdelning med minst två doktorandtjänster är inrättad före utgången av När det gäller hållbar och långsiktig utveckling ekologiskt hållbar har styrelsen i uppdrag att genomlysa organisationen i syfte att Frida Utbildning blir ett föredöme vad gäller hur Frida som organisation kan minimera påverkan på ekosystemet i ett globalt perspektiv. 2. Tillväxt, omsättning och geografisk utbredning Frida Utbildning har inte ambitionen att bli det största utbildningsföretaget i Sverige. Däremot har vi visionen att bli det tongivande utbildningsföretaget i landet. Vägvisaren i riktning mot visionen är därför hög kvalitet på de varor och tjänster vi erbjuder. En del i detta är personalens kompetens. Vi måste därför arbeta för att ytterligare öka kompetensen hos den personal vi har idag parallellt med att organisationen för ledning och lärande kontinuerligt utvecklas

4 För att få större ekonomiska möjligheter att utveckla våra verksamheter är en expansion nödvändig när det gäller skolverksamheten. Varje ny skolenhet frigör medel för tillväxt eftersom overheadkostnaden per skola minskar (självklart upp till en viss gräns). För att kvalitetssäkra våra nyetableringar bör resurser (ekonomiska medel liksom personella) avsättas för att göra allt rätt från början. Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen: Styrelsens ska avsätta tid och ekonomiska resurser för att under en femårsperiod utveckla koncernens strategiska utvecklingsplan (affärsplan) samt dotterbolagens organisation för ledning och lärande Styrelsen ska tillse att omsättningen under den närmaste femårsperioden ökar avsevärt genom en etablering av en till två skolenheter i Göteborg med omnejd samt genom en utökning av antalet program vid Fridagymnasiet Styrelsen ska tillse att uppdragen i ovanstående punkter är socialt, affärsmässigt och ekologiskt hållbara 3. Bygga eget kapital Ägarna till Frida Utbildning är överens om att det är nödvändigt för en koncern i den storlek som Frida utgör med nödvändighet bygger upp ett eget kapital. Det egna kapitalet måste vara av en storleksordning som gör att Frida kan göra nödvändiga investeringar, såväl vid nyetableringar som i samband med renoveringar av befintliga verksamheter, men också för att kunna investera i utveckling för ökad kvalitet. Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen: Styrelsen har ansvaret för att åstadkomma en vinstmarginal på minst 5% samt markant öka soliditeten. Styrelsen kan växla in delar av den beräknade vinsten till förmån för investeringar dock får den kvarvarande reella vinsten aldrig understiga 2% 4. Framtida verksamhetsområden Frida Utbildning ägnar sig idag genom dotterbolaget Fridaskolorna AB åt att bedriva barnomsorg, skolbarnsomsorg, arrangera verksamhet i förskoleklass samt åt utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Inom dotterbolaget Didaktikcentrum AB bedrivs utbildning av pedagoger och skolledare från förskola till gymnasieskola samt produktion av utbildningsmaterial och läromedel. Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen: Styrelsen ska aktivt arbeta för att ytterligare bredda koncernens verksamhet inom socialt, affärsmässigt och ekologiskt hållbara områden. 5. Aktieutdelning Aktieutdelning, det vill säga utbetalning till aktieägarna, har aldrig tillämpats inom Frida Utbildning AB. Ägarna är helt överens om att den här principen ska gälla även fortsättningsvis....att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande

5 Januari i London, med runt 30 medarbetare på plats I syfte att närma sig eller rent av att uppnå ägardirektivet reste samtliga aspiranter, doktorander och delar av ledningen till London i januari för att leva upp till den kaxighet som avspeglar Frida Utbildnings ambitioner. Men först några ord om Aspirantprogrammet. Pågående Aspirantprogram vid Frida Så här såg inbjudan ut och på den vägen är det BETT 2012 London Frida Utbildning AB med dotterbolagen Fridaskolorna AB och Didaktikcentrum AB har som vision att vara Sveriges tongivande utbildningsföretag. I enlighet med visionen arbetar vi systematiskt för att stärka organisationen. Företaget vilar på en gemensam och tydlig värdegrund som genomsyrar verksamheten. Vår verksamhet utgår från forskning och beprövad erfarenhet - vår logga står för just bron mellan forskning och praktik. Förutom pedagogisk forskning lutar vi oss även mot systemteori vilket innebär att det alltid är helheten som står i fokus. Vårt uppdrag finns uttalat i våra riktlinjer och förutsätter att alla alltid vill göra sitt bästa. Personalens vilja och lust att ständigt förändra till det bättre är en viktig del av riktlinjerna och har sin utgångspunkt i personalens självkänsla och trygghet. Vi har lyckats med att skapa ett socialt klimat som ger förutsättningar för utveckling och lärande - något som vi ska vårda och ständigt förbättra. En till en - The Frida Way Omvärlden förändras i en allt snabbare takt - det gäller således att gasa på. Den 12 augusti påbörjade vi ett långsiktigt arbete för att höja kompetensen i hela vår organisation när det gäller IKT och lärande. Ansatsen var att påbörja bygget av det som ännu inte finns - att skapa framtiden i nuet. Vår långsiktiga strategi är att utöka investeringarna i ny teknik, utveckla personalens IKT-kompetens, arbeta fram pedagogiska metoder eller verktyg och samtidigt öka kunskapen kring vilka källor som finns när det gäller användbart digitalt innehåll. Målet för vårt arbete är att göra lärandet mer lustfyllt och varierat. Det vi i synnerhet ska fokusera på är sådana saker som inte är möjliga att genomföra utan teknikens hjälp. På Frida ska tekniken inte användas slentrianmässigt för att presentera fakta eller för att det är bra att i största allmänhet använda modern teknik. Nu utökar vi satsningen med ett aspirantprogram The Frida Way med inriktning mot IKT. Programmet kommer bland annat att innehålla en fördjupning i systemteori, forskning kring bedömning, de nya styrdokumenten för skolformerna med en inriktning på de möjligheter IKT ger. Utbildningen utgår från Fridas värdegrund och riktlinjer. Nu (mars 2012) har aspiranterna kommit halvvägs i sin utbildning. Samtliga har haft ansvar för kompetensutvecklingsaktiviteter lokalt och externt. London och BETT innebar en milstolpe i utbildningen. Läs nu vidare om äventyret i London och njut / Håkan Johansson, Birgitta Arosenius, Malin Johansson, Claes Arosenius, Filippa Johansson, Karin Helmersson, Ulla Grönlund, Maria Nilsson, Jesper Grönlund, Carina Herou, Gun-Britt Levin, Heléne Johansson, Jan Blomgren, Lena Larsson, Lena Lundgren, Miriam Söderbom, Tomas Borgvall, Ulf Holmgren, Annika Haglund, Niklas Karlsson, Anette Andersson, Malin Hedlund-Ternander, Tove Svalin, Anders Nord, Anitha Andersson, Benny Nilsson, Eva Hasselholm-Loodus, Gun Dahlqvist, Henrik Kamp, Ingela Göransson, Johan Larsson, Marie Qvist och Per Granström, ägare av Frida Utbildning - genom Håkan. I det här numret... Om elevperspektiv och motivation Jasmine från Fridagymnasiet berättar ipad-kurragömma på fritids Magnus Karlsson om oanade möjligheter Går det att trimma en T-Ford? Håkan Johansson om grundperspektiv Skapande förstörelse... och andra systemteoretiska begrepp m.m. m.m

6 Att göra intryck utomlands Några ord från IKT-ledarna om London-resan Varje år anordnas en gigantisk mässa i London kring skola och IKT under namnet BETT (the British Educational and Technology Show). I samband med detta åker tusentals svenska skolledare och pedagoger dit för att ta del av det senaste inom IKT och lärande. I anslutning till mässan anordnas olika seminarier för de svenska deltagarna av exempelvis Apple och Microsoft. I år tog LIN Education tillsammans med olika aktörer, bland andra Didaktikcentrum och Fridaskolorna, ett helhetsansvar för många av de svenska besökarna i ett digert program. Vill man träffa och nätverka med människor som arbetar med skola och IKT är det i London man bör vara den här veckan. Fyllda av förväntan möte Fridagänget upp på Landvetter för att tillsammans påbörja en resa av lärande och utmaningar. I gruppen ingick representanter från koncernledningen, Didaktikcentrum, 23 lärare vid Fridaskolorna - som deltar i en tvåårig aspirantutbildning med inriktning mot IKT - samt två elever från Fridagymnasiet. Deltagarna i Aspirantutbildningen har nu genomfört ett av två år på sin utbildning och en stor del av höstterminen har ägnats åt förberedelser inför just den här resan. Gruppen har träffats en gång i månaden sedan februari 2011 och den består av pedagoger från varje skolenhet inom koncernen, och de fungerar också som processledare i Fridaskolornas utvecklingsarbete. I aspirantutbildningen ingår en stor portion systemteori med ett särskilt fokus på användandet av IKT i skolan. Mellan varje utbildningsdag ges olika uppdrag att genomföra, exempelvis inläsning av litteratur, arbetsuppgifter att ta med till det egna arbetslaget och inte minst att planera och genomföra den kompetensutveckling med inriktning mot IKT som genomförs i samband med konferenser och utbildningsdagar under läsåret. Redan den första heldagen i London var det dags för Fridagänget att göra sin insats. Aspiranterna hade fått det utmanande uppdraget att under sex till tio minuter lyfta sitt perspektiv på IKT-användning i teorin eller med exempel från den egna praktiken. Efter en heldag med genrep några veckor före BETT vara alla taggade till tänderna och redo att göra sitt absolut bästa under dessa minuter. vad som händer och sker runt omkring oss: Ett besök på BETT-mässan låg högst på att göra-listan. Det fanns även tillfälle att gå på andra seminarier och föreläsningar som anordnades eller att göra studiebesök på engelska skolor. En reflektion från den dagen är att vi ligger i framkant. Skillnaden från andra organisationer som har ett visst antal mycket duktiga experter är att vi alla är experter och bärare av en gemensam idé och fokuserar på pedagogik, inte teknik. Vår utmaning ligger i att fundera över vårt nästa steg, det vill säga hur vi får tydliga effekter på våra elevers lärande. Vi vill se hur det formativa arbetet faktiskt är en skillnad som gör skillnad. Kajsa Högström, Fridaskolan Mölnlycke För ett år sedan kom Lin Education - vår samarbetspartner kring digitala verktyg - till vår klass och frågade om vi ville vara med skapa layouten till en ny lärplattform, Pluttra. Barnen ritade Pluttror och ville att man skulle åka ner i ett rör för att komma till Pluttrornas värld. Förra våren fick vi börja använda den nya lärplattformen Pluttra till att dokumentera och kommunicera barnens lärande. I London berättade jag den här historien och visade för åhörarna hur smidigt och enkelt det är att göra inlägg. Så enkelt att barnen klarar det själva. Jag visade även på de pedagogiska vinsterna med att använda Pluttras två delar, den gemensamma bloggen och barnets egna portfölj. En stor behållning som jag upplevde under veckan i London var det områdesarbete som pågick i vår klass samtidigt som jag var i väg, London Calling. Den övergripande frågeställningen var: Hur skulle det vara att flytta till London? Jag skickade små uppdrag till barnen genom att göra inlägg i bloggen på Pluttra och barnen diskuterade och undersökte hemma. Barnen skickade tillbaka sina tankar och frågor till mig i Pluttra med text, bild och film. Vi hade daglig kontakt tack vare våra inlägg i Pluttra-bloggen. Barnen var förstås mycket nyfikna på mitt studiebesök i en engelsk skola. När bilder och film från det besöket damp in i bloggen blev det livlig aktivitet. Det blev kommunikation och dokumentation så gott som live och på riktigt, häftigt! Nina Warngård, Fridaskolan Mölnlycke / IKT-ledarna och tillika ansvariga för BETT-resan på Didaktikcentrum Hjälp! Vad nervös jag blev nu. Hur ska detta gå? Jag sneglar på Kajsa, som sitter bredvid mig. Hon ser också nervös ut. Någon lägger sin hand på min arm och säger att det här kommer gå skitbra. Jag lyssnar, men orden går inte in. Vad sjutton kan jag om att arbeta med ipads och digitala verktyg? Tänk om publiken suckar och inte tycker det är spännande. Hjälp! Tidningen Inblicken utges av Frida Utbildning AB. Materialet skyddas av upphovsrätt tillhörande Frida Utbildning AB. Redaktionen kan kontaktas på inblicken@fridaskolan.se Resultatet blev verkligen något storslaget. Känslan av att ha ett tjugotal pedagoger som lyfter det absolut bästa från sin verklighet på Frida överröste seminariedeltagarna med the best of the best. Wow-känslan hängde i luften hela dagen. Styrkan i Fridagängets heldag var att vi är så många som kan och som bidrar, och att vi kan visa upp hela spannet från hur fritids jobbar med direktsänd kurragömma till aktuell forskning om hur elevers lärande stärks och stöds med hjälp av IKT-verktyg. Att alla bär på en gemensam berättelse men ur olika perspektiv och att samtliga drar åt samma håll är verkligen påtagligt. Om ändå all vår personal hade haft möjlighet att vara med där och dela den upplevelsen med oss. Ingen av oss hade kunnat göra något som ens var i närheten av detta på egen hand. Den andra heldagen fick vi möjlighet att vidga våra vyer och sätta oss in i Jag kollar bort mot dörren och ser alla IKT-aspiranter som kommer in i salen och tar plats längst bak. Varför skulle vår grupp vara sist? Nu har ju alla andra aspiranter m.fl. chansen att se vår grupp framföra Kom och Pluttra med oss. Detta gör mig ännu mer nervös. Undrar om jag skulle kunna resa mig upp nu och bara gå, gå ut genom dörren och innan jag går, viska till Håkan (med skånskt dialekt) Auu du! Jag tror jag skiter i det. En av kursledarna ställer sig upp och presenterar oss. Han drar ett skämt som får mig att tänka. Så där avslappnad kommer jag bli någon dag, fram till dess måste jag öva. Det är det jag ska göra nu. Efteråt känner jag mig stolt. Det gick ju bra! Jag känner samma känsla som när jag stod på scenen i gymnasiet och precis hade framfört en låt. Jag vill göra det en gång till, NU! Efter presentationen har åhörarna frågor till mig. De vill ha tips på bra appar, fler digitala verktyg och har vidare frågor om hur vi använder ipads för att eleven lättare ska kunna nå sina mål. Jag samtalar med flera pedagoger och upptäcker att jag delar med mig av mina erfarenheter

7 Jasmine Börlin, elev på Fridagymnasiet När vi skulle fara till London hade jag inte några förväntningar alls och jag var inte ens nervös över att jag skulle hålla i en del av ett seminarium. Hela gänget som var med var väldigt glada och nyfikna på vad som skulle hända där och det smittade av sig. Det var först framme på hotellet som jag kunde tänka mig hur det skulle bli och det var positivt överraskande! Väldigt bra lokaler att hålla seminarier i och väldigt bra ordnat med föreläsningar och andra aktiviteter som vi skulle vara med på. Vad berättade jag om på seminariet? När vi var i London skulle vi hålla varsin del av ett seminarium som jag hade övat på väldigt mycket innan. När jag skulle börja göra min del fick jag instruktioner om att jag skulle prata om elevperspektiv på hur man kan göra motiverande uppgifter i skolan som också har med datorn att göra. Motivation - något som är bland det viktigaste för att man ska kunna göra riktigt bra ifrån sig i skolan, tycker jag! Det bara dök upp massor av idéer på arbeten jag gjort som jag tyckte varit väldig motiverande men till slut fick jag begränsa mig till endast två av mina tankar, för annars hade jag aldrig hunnit med tidsmässigt då vi hade ett mycket pressat tidsschema. De idéerna som jag till slut valde att prata om på seminariet handlade om min blogg i projektarbetet och sedan visade jag hur man kan göra laborationer på datorn. Att jag valde att prata bloggen är för att det är ett så himla bra verktyg i skolarbeten vilket gör den motiverande att arbeta med, det finns så många alternativ i en blogg att den går att använda till nästan vad som helst. Sen hade vi ju det här med att laborera på datorn som jag tycker är väldigt kul. Man har alltid alla grejer som behövs till laborationen eftersom de finns i datorn och det går att göra lite mer komplicerade labbar som man kanske inte hade kunnat utföra i skolan vilket är extra spännande. Det var väldigt kul att jag fick delge mig av mina tankar för efteråt kändes det mycket uppskattat och berikande för de som lyssnade, det var jätteroligt att se! Intryck, idéer och tankar av det vi upplevde, mässan, möten, människor..? Jag träffade många nya människor i London och mitt största intryck av dem var att många är väldigt intresserade av att få mer elevperspektiv på just detta med hur man ska göra skolan roligare, vilka faktorer som gör det motiverande och kul att studera. BETT-mässan som vi besökte en av dagarna var så stor att det var svårt att ta in allt och allt hörde inte till vår målgrupp. Men det som jag blev intresserad av var några av läroplattformarna vi fick se och även hur man kan använda spelkonsoler i skolan, det tycker jag lät väldigt kul. Min slutsats efter att ha varit med en vecka i London är att detta är något som alla elever borde få uppleva någon gång då man får ett mycket större perspektiv på hur skolan och lärarna arbetar för att vi elever ska få den bästa utbildningen som bara går, något man inte som elev annars tänker på. Karin Norrbom, Fridaskolan Uddevalla Ni vet den där pirriga känslan som infinner sig innan man ska åka på läger? Den infann sig hos mig dagarna innan London då vi träffades på huvudkontoret för de sista förberedelserna inför vårt kommande uppdrag. Den pirriga känslan var tillbaka i kroppen då jag vaknade dag två i London, som var dagen då vi från Frida skulle hålla i vår programpunkt. När jag var fyra år var jag en nyfiken liten tjej, jag frågade mamma och pappa om allt. Det jag undrade mest över var allt som var skrivet. Vad står det där, mamma? Vad betyder det där? Min nyfikenhet och lust att lära var det som gjorde att jag redan vid fyra års ålder lärde mig att läsa. Att behålla den här naturliga nyfikenheten var utgångspunkten för mitt föredrag i London. Hur kan vi arbeta tillsammans med våra elever för att få dem att fortsätta att vara nyfikna och intresserade av det som de behöver lära sig? Forskning har visat att det finns olika framgångsfaktorer. Bland annat att eleven har kontroll över sitt eget lärande, alltså att de vet vad de ska kunna, varför de ska kunna det och hur de kan nå målet. Ämnesintegrerat arbete med verklighetsförankring är ett annat, det som vi kallar för områdesarbete på Frida. En tredje sådan framgångsfaktor som jag vill nämna är att datorn som pedagogiskt verktyg kan hjälpa eleverna att höja sin lust och motivation till skolarbete. Magnus Karlsson, Fridaskolan Trollhättan På min del av föreläsningen valde jag att visa exempel på hur vi har använt digitala verktyg, datorer och ipads och liknande, i vår fritidsverksamhet i Trollhättan. Det var till exempel en modernisering av kurragömma genom att filma med min mobilkamera när jag gömde mig. Detta direktsändes till storbildsskärmen på Stora Fritids med hjälp av appen Bambuser. Barnen fick sedan med hjälp av ledtrådar leta i huset var jag hade gömt mig. Jag visade också hur vi använt ipad till geocaching. Vi letade oss fram på kartan till skatterna med hjälp av en app. Till detta visade jag hur vi kopplat uppgiften till mål från vår läroplan LGR -11, i idrott och hälsa samt matematik. Inspelningen av vår film Klas Klättermus som pågick ett par veckor berättade jag också om. Barnen filmade själva till största delen. Vi använde också musik som vi spelat in. Åhörarna på vårt seminarium fick också höra om vår skivinspelning som vi gjorde. De intresserade barnen fick välja låtar som vi spelade in, dessa fanns sedan utlagda på vårt intranät Fronter för lyssning. Teckningskurs har vi också haft, steg för steg från Youtube. Det berättade jag om. Jag visade också hur otroligt nöjda fritidsbarnen var med detta erbjudande och vilka fantastiska teckningar de gjorde. Som avslutning visade jag på vilken utmaning vi (personalen) har i att visa ALLA användningsområden som finns för till exempel datorer. Barnen ville t.ex. från början mest spela spel på datorerna, eftersom de inte kände till så mycket annat. Besöket på själva BETT-mässan var intressant, men den innehöll mest datorer och olika program. Den pedagogiska tanken saknades. Det mesta som visades upp var färdiggjorda presentationer och läroböcker som kunde bläddras i digitalt på datorn. En annan intressant del av resan var nätverksträffen vi hade, då vi träffade andra pedagoger och utbyte erfareheter, samt fick lyssna på intressanta föreläsningar med bl.a. Tomas Ravelli. En sak som slog mig när jag kommit hem från London är att det finns massvis med skolor i Sverige som utrustas med den senaste utrustningen, men den pedagogiska tanken saknas. På det här området ligger vi väldigt långt framme på Fridaskolorna. Tack för flera härliga dagar i London!

8 Mikael Sunnanquist, Fridagymnasiet Katharina Farenheim, Fridagymnasiet Ibland infinner sig känslan av det totala sammanhanget. Solen värmer nacken och ryggen där jag sitter på parkbänken i Hyde Park och tittar ut över dammen. De små gråa fåglarna far fram och tillbaka till buskaget därborta. Luften är fyllt med fågeltwitter. Lyssnar jag riktigt noga kan jag höra vad de små ivriga sparvarna kvittrar och twittrar om: #fridabett Det riggas för fullt i green room nr1. Snart kör vi igång första passet - Välkomna! #fridabett Hannes från Fridagymnasiet utmanar skolsverige! #fridabett Fridaeleven Jasmine om att använda bloggbok i projektarbetet på gymnasiet! En ankmamma kommer pluttrande i sakta mak med alla de små dunbollarna i följe. Lugnet bryts av spänstiga steg då en joggare flyter förbi med blicken stadigt fäst mot horisonten, eller bortom. Sparvarna twittrar vidare: #fridabett Nu visar vi pluttra och hur den tagits fram tillsammans med elever #fridabett Underbart att se Fridaskolans fritidspedagog Magnus utmana tanken. ipad-kurragömma. Vem hade tänkt på det tidigare? Två små ekorrar studsar fram som om någon har slängt iväg två tennisbollar över gräset. Den ena tar ett stort BETT av brödbiten framför mina fötter. Samtidigt springer en hund efter en pinne som om det vore just den skillnaden som skulle göra den avgörande skillnaden. Kyrkklockor i närheten ringer in till mässan. Ljudet fyller luften och ett antal duvor tar till flykten. Solvärmen sprider sig till själsvärme då de sista twittret träder fram med innebörd. #fridabett Fridaföreläsningar höll en oerhört hög och god nivå #fridabett Vår kursledning har gjort ett toppenjobb! Välplanerat, väldisponerat, med ett väl övergripande innehåll. Imponerande! #fridabett En bra skola luktar gott och präglas av äkthet, värme och respekt Hela parken, London, England och världen fylls med fågeltwitter och succén har blivit ett faktum. Med stor stolthet tänker jag tillbaka på dessa dagar. Ett stort VI och en gemensam riktning. I sakta mak, liksom ankmamman och hennes följe, är alla med på tåget och på så sätt blir långsamt snabbt. Plötsligt slår det mig. Idag är det frida-y och i morgon byts ett sammanhang mot ett annat. På sikt ska det bli kul med nya äventyr, men nu skall det bli skönt med vardag igen. En resa till Artighetens förlovade land - eller Hur kan man bli så glad över att köpa en cappuccino? Då fick alltså den här lilla flickan ge sig ut i stora världen... Åtminstone kände man sig rätt liten när man först fick flyga till främmande land och sedan stå där framme och berätta om något så ynkligt som sin egen vardag och hur man har kul ihop med sina elever med hjälp av IKT. Eller - är det verkligen så ynkligt? Man fick gå upp på scenen med bultande hjärta och berätta om så fascinerande ting som att plugga glosor med hjälp av roliga spel på nätet (glosor.eu), om att låtsas vara flykting ( Mot alla odds - ett FN-spel) och skröt om hemsidor som ens elever gestaltat. Man såg att rektorer, förvaltningschefer och andra viktiga människor (läs: ens egna kollegor) lyssnade och hörde dem skratta vid de rätta tillfällen, och då helt plötsligt sjönk axlarna ner och man blev stolt och lite kaxig. Efteråt kunde man slappna av och ta in tips och intryck ifrån kollegorna och sist men inte minst mässan. Ja, smartboarden finns kvar, roliga datorvärldar finns för de yngre och för de äldre fantastiska apparater (något för naturvetenskapen, där man kan förstora experiment, visa dem på datorn och via projektor för hela klassen - fascinerande och mycket komplicerat). Jag väntar på att det även finns roliga datorvärldar för de äldre - förhoppningsvis snart! Under tiden ska jag ge efter för inspirationen som jag fick av Fritids-Magnus i Uddevalla och leka kurragömma med hjälp av GPS och datorn i tyskan på gymnasiet. Lite nytta får man väl ha för alla dessa vägbeskrivningsglosor. Marc Vogel, Fridaskolan Mölnlycke Min del av IKT-aspiranternas föreläsning handlade om hur Mölnlyckes sjuor arbetar med sina IUP:er. Detta arbete sker med Googles delade dokument. Varje elev hanterar tre dokument med IUP-anknytning och till dessa bjuds mentorn in. Dokumenten är: Veckoplanering med utvärdering - Varje fredag planerar eleven kommande veckas IUP-arbete på mentorstiden i ett planeringsdokument. I dokumentet finns hennes aktuella utvecklingsområden (kunskapskrav), en planeringsdel och en utvärderingsdel (veckan som gått). IUP - Det officiella IUP-dokumentet har gjorts om till ett googledokument. Själva innehållet är detsamma som i den vanliga pages-blanketten. Elevens presentation av sitt utvecklingssamtal - Eleverna presenterade tidigare sig själva och sin IUP på utvecklingssamtalet med en keynote-presentation. Detta görs nu istället i en googlepresentation. Inte riktigt lika flashigt, men smidigare och med möjlighet för mentor att lättare få inblick. Det förstnämnda dokumentet går mentorn in i ofta och läser samt kommenterar. De andra dokumenten är mest aktiva inför utvecklingssamtalen. Fördelarna med IUP-arbete i delade dokument är framför allt att mentorn kan ta del av och styra arbetet på valfri tid och plats. Själva mentorstiden kan lättare användas till direkt hjälp av själva skolarbetet. Dessutom sparas dokumenten hela tiden och kommer inte bort. Intresset för detta bland åhörarna var stort och frågorna många. Både om själva arbetet med delade dokument, men även om att IUP på Fridaskolorna är något som förekommer hela året, inte bara i samband med utvecklingssamtalen. Resan till London innehöll mängder av intressanta interna och externa föreläsningar. Dessutom många givande möten med skolfolk i olika befattningar från hela Sverige. Själva BETT-mässan..? Den var alldeles för kaotisk och teknisk för att jag skulle ha någon större behållning

9 Håkan Johansson, Koncernchef If you don t know where you re going any road will take you there Rubriken är ett citat hämtad från Alice i Underlandet (Alice's Adventures in Wonderland, Lewis Caroll). Den syftar i det här sammanhanget på den brist på riktning som för närvarande råder i Sverige när det gäller IKT (Informations och KommunikationsTeknologi). Alice i Underlandet handlar för övrigt om en sjuårig flicka som har det ganska tråkigt när en kanin (IKT?) plötsligt dyker upp. Kaninen ger sig av och Alice följer efter (eller till och med trillar ner i ett kaninhål - ett IKT-hål...?) och därefter förändras allt för Alice - ingenting blir mer sig likt. Hur tänker de som ska styra vår framtid? Vår utbildningsminister uttalade sig nyligen på följande sätt om en kommuns satsning på IKT, när han fick reda på att man hade satsat på läsplattor för att eleverna såväl skulle få tillgång till fler böcker att läsa, som bättre möjligheter att kunna lära sig skriva: Man måste lära sig skriva för hand i skolan, det går inte att upphöra med det. Man kan inte säga att bara för att det är svårare att skriva med penna så ska man sluta med det. Jag blir rätt sorgsen när jag läser att man tänker så. (DN 2/2-12) I sitt uttalande påstår också utbildningsministern bland annat att eleverna behöver lära sig att läsa långa texter och böcker - hur det nu kan tänkas stå i motsats till om man läser en bok på en läsplatta eller om man gör det i en inbunden, traditionell bok - eller om man för den delen lär sig skriva med hjälp av modern teknik eller med en vanlig penna. Om utbildningsministern blev sorgsen över att en kommun satsar på att få eleverna med sig på en bildningsresa så är sannolikt Sverige illa ute! Liknande saker har hänt tidigare Den rädsla som utbildningsminister uttrycker är klassisk när man står inför förändringar som gör att det är svårt att överblicka framtiden. I en av Platons dialoger uttrycker en tvivlare farhågor för att konsten att läsa och skriva (den tidens IKT-revolution - en övergångstid mellan muntlig komposition - tradering och en skriftspråksburen kultur) skulle leda till nedgång i förmågan att memorera och recitera berättelser och skaldestycken. Tvivlaren fick förmodligen rätt. Förmågan memorera och recitera enskilda berättelser har säkerligen minskat - men å andra sidan är den mängd information som kan genomföras genom skrivning och läsning av en helt annan magnitud och av oerhört mycket bättre kvalitet än den som kunde memoreras. Vi lever idag i en liknande brytningstid vad gäller IKT kontra analoga medier. Vissa förmågor (till exempel vacker skrivstil) kommer säkerligen att minska, men förmågan att hantera information och att genom reflektion kunna skapa djupare kunskap kommer att öka mångfalt. Det finns idag förhoppningsvis ingen (?) som vill skrota de möjligheter som IKT ger professionella pedagoger. Så jag tänker att vi kan vila lugnt - självklart ska vi vårda vårt kulturarv och då och då återvända till forntiden i våra tankar, men vi måste leva och verka i samtiden. En eller annan orolig människa i regeringen förändrar inte detta faktum. Går det att trimma en T-ford? Rubriken är en metafor och syftar på systemet svensk skola och hur mycket man kan överlasta ett sådant system (en T-ford) innan det kollapsar. Det är svårt att trimma en T-ford. Den blir inte vassare om man utbildar föraren eller om man kontrollerar den oftare. Det hjälper inte om det lastas in modern teknik i den eftersom en T-ford är en T-ford och därför inte är anpassad till de krav man ställer idag. Vill man göra en skillnad som gör skillnad måste man nog fundera mer, mycket mer, kring det som är grundläggande. Till exempel att ge sig i kast med att designa en ny plattform för skolan/samhället som gör att vi ger oss i kast med att utveckla och få till stånd en "terränggående jeep" som inte är beroende av att man bygger ut "gamla vägar" för att ett skraltigt fordon eventuellt, och under en begränsad tid, ska kunna ta sig fram ännu en liten sträcka. Om vi inte väljer att göra "en skillnad som gör skillnad" kommer vi sannolikt att gå till historien som en av de nationer som för evigt är förpassade till den marginal där vi i så fall hör hemma och på egen hand förpassade oss till. Kontroll eller utveckling? Istället för att kontrollera om eleverna kan memorera och recitera mer eller mindre inaktuella berättelser och skaldestycken måste vi snabbt, mycket snabbt, fundera över vad begreppet kunskap innebär idag. Det handlar då inte på något sätt att ifrågasätta grundläggande kunskaper som att kunna läsa, skriva och räkna utan mer om att se sig nyfiket omkring och reflektera över hur dessa kunskaper på bästa sätt bör relateras till den värld vi lever i idag. Att bygga upp organisationer som kontrollerar gårdagens kunskaper leder inte till utveckling av svensk skola. Det är därför hög tid att placera stenyxan och förmågan att tyda runskrift etc. till det museum där sådana företeelser hör hemma. Människan har alltid levt i en föränderlig tid även om det är kanske är möjligt att hävda att förändringen går snabbare idag än tidigare. Problemet är dock inte om förändringstakten har ökat eller ej - det enda vi kan vara säkra på är att våra liv, på en mängd olika sätt och av olika skäl, ständigt kommer att förändras. Det handlar i grunden om att, med demokratiska värderingar som ledstjärna eller kompass, bejaka att förändring är ett naturligt tillstånd. London, januari 2012 Nåväl, ovanstående kommer jag envist att återkomma till senare och vänder istället blicken mot det Frida genomförde i samband med BETT (the British Educational Training and Technology show). Att få resa iväg tillsammans med 30 medarbetare som visade att de på ett sällsynt begåvat vis har tagit till sig dagens digitala verktyg i lärandets tjänst var en stark upplevelse. Förutom att de på ett klargörande sätt visade på pedagogiska vinster och hur lärandet kan accelerera med hjälp av IKT lyste en stark och demokratisk värdegrund igenom i alla deras framträdanden, sanslöst seriöst och bra! Jag tänker att det är bättre att, med sina demokratiska värderingar i behåll, falla ner i ett kaninhål (IKThål) än att inte röra sig alls, eller att i värsta fall försöka sträva bakåt

10 Oscar Öquist, Systemteoretiker Oscar Öquist är legitimerad psykolog med mångårig erfarenhet av organisationsutveckling och ledarutbildning. Han har skrivit flera böcker om systemteori, en av Frida Utbildnings grundpelare, bland andra Systemteori i praktiken - konsten att lösa problem och nå resultat och Framgångsrikt ledarskap med systemteori. Under vistelsen i London i januari träffade IKT-aspiranterna Oscar under en förmiddag i ett gemensamt litteraturseminarium. Här berättar Oscar om denna förmiddag. För att se helheten behöver man stiga ur ramen, men den som stiger ur ramen ser inte sig själv. Medlemmarna behöver en gäst, handledare eller mentor för att få syn på helheten och sig själva. Vid Fridas Utbildnings besök i London i samband med datamässan, fick jag det stora förtroendet att just som gäst möta Fridas aspirantgrupp under ett seminarium. Vi språkade då tillsammans kring några systemiska principer och begrepp som kan vara intressanta för att belysa Fridaskolorna som kultur- och arbetsplats, också sådana sidor av verksamheten som är delvis skymda för medlemmarna själva. Jag inledde med att introducera begreppet storyline eller den röda tråden. En storyline är det som skapar igenkänning, förståelse, något att hålla sig till och samlas runt. Här finns flera kopplingar till Fridaskolornas arbete. Ett signum för Frida är en stark och tydlig storyline eller berättelse. I berättelsen finns Tågluffaren, bilden av en stark och självständig individ som med lärarnas stöd och uppmuntran själv formar sin framtid. Här finns tanken om bedömning och utvärdering som en pågående berättelse om framsteg och utveckling, inte som ett domslut där allt sammanfattas på slutet. Den röda råden, skolans högsta kontext, återkommer i skoltidningen Inblicken i form av små berättelser ur vardagen som skapar identitet och gemenskap. Frida finns på flera platser och orter, där elever och lärare arbetar i olika kontexter, men alla delar samma berättelse och samma språk. Det skapar ett starkt varumärke. Det andra begreppet jag lyfte fram under seminariet och som gav upphov till ett livligt och spännande samtal är skapande förstörelse. I korthet innebär detta att en innovation, en ny tanke, idé eller handling har en inneboende kraft som under vissa omständigheter bryter igenom jämviktsvallen och gör den gamla idén eller vanan helt irrelevant. Inget kan längre återgå till det gamla.när innovationen väl fått fäste kommer inget längre att vara som förr. Vi ser exempel på detta bl.a. inom idrotten då en kreativ nydanare för in en ny stil som gör det gamla bruket förpassat till historien. Backhopparen Janne Boklöfs kreativa hoppstil är ett bra exempel på detta. Ett annat exempel är de sociala medierna som bryter igenom stängsel och ståltråd och får hela regimer att vackla. Det går inte längre att hålla ett helt folk förlamat och okunnigt genom att täppa till informationskanalerna. Den Arabiska våren är en frukt av de sociala mediernas genombrott. Men vad har detta att göra med Frida Utbildning? På Fridaskolorna pågår ett nydanande arbete med IKT och En till En - upplägg som genomsyrar mycket av verksamheten på skolorna. Detta ändrar totalt bilden av vad skola är. Traditionellt är en skola avsedd som en plats där man ska lära sig saker, den är byggd och avpassad för detta ändamål. Skolans uppgifter sköter man i allmänhet i skolan. Genom datorns inträde har platsen och rummet fått en annan betydelse. Den har kompletterats med rummet för lärande, d.v.s. platsen där man är i sitt lärande, den kan vara i skolan, hemma, på ett kafé eller på bussen mellan två hållplatser. Allt som finns på nätet finns nu också i klassrummet. Allt som finns på nätet finns också på andra platser, vilket får som konsekvens att platsen för lärandet inte längre är beroende av skolan som byggnad, utan av det globala rummet. Detta är också skapande förstörelse. Ett tredje begrepp som också gav frukt för tanken under seminariet var strukturell instabilitet. Detta är djupt systemiskt. För att en utveckling ska komma igång och en kreativ miljö ska kunna skapas krävs att en kreativ spänning eller positiv oro införs i systemet. I praktiken innebär detta nya sätt att tänka kring rummet och tiden. Hur vi traditionellt planerar våra rum och organiserar vår tid skapar restriktioner i högre grad än vi anar. Genom att tänka nytt kring rum och tid skapar vi nya frihetsgrader och sätter en outnyttjad kreativ potential i rörelse. Noga planerade miljöer är sällan kreativa. Det effektivaste sättet att förstöra en kreativ miljö är att täppa till dess informationskanaler, att förhindra rörlighet och att beskära nätverken. På Frida har man god insikt om detta. Genom att använda rummen och tiden som resurser snarare än som låsta enheter skapas en tätare kommunikation och massor av nya lärtillfällen kommer till stånd. Strukturell instabilitet vänds i lärandets tjänst. Ett besök på någon av Fridaskolorna för tankarna till mingel, ett ständigt pågående samtal mellan unga och vuxna, där rummets och tidens begränsningar på ett märkligt sätt är upphävda. Grattis Frida för allt nytänkande! Jonas Fägerqvist, Fridaskolan Uddevalla Resan startade redan för knappt ett år sedan en kylig tisdag i Vänersborg, när aspirantutbildningen körde igång för ett gäng förväntansfulla pedagoger. Den brokiga gruppen pedagoger bestående av kompetens från förskolan till gymnasiet med olika erfarenheter, ämnesinriktning och åldrar hade och har alla ett gemensamt mål: Att utveckla skolan på alla möjliga tänkbara sätt genom IKT och systemutveckling. Det är till stora delar en häftig och omvälvande process när vi tillsammans skapar framtidens skola. Det är med visionen att varje enskild elev förstår processen och hittar styrkan till lärande genom självständighet, kreativitet och IKT. Mitt uppdrag under Bettmässan var att visa exempel i från vardagen då det gäller IKT och hur eleverna använder datorn som verktyg och redskap. Jag skulle också på 6 minuter inspirera till nyfikenhet om hur datorn aktivt kan används för att dokumentera kunskap på olika kreativa sätt och hur den också kan vara ett redskap för att dokumentera processer. Jag visade bland annat hur eleverna dokumenterar sin arbetsprocess i slöjden med hjälp av datorn. Där är ett av kunskapskraven att Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Genom att ta kort på de olika momenten, verktygen de använder och sedan skriva korta motiveringar om de olika valen har många elever ökat sin måluppfyllelse markant. Att datorn är ett viktigt verktyg både i slöjden och andra ämnen är ingen tvekan. Johanna Hane, Fridagymnasiet Min insats bestod bland annat i att hålla ett pass om sociala medier i undervisningen, där jag berättade jag om en uppgift som involverade bloggar, twitter och Facebook. Uppgiften syftade till att låta eleverna få möjlighet att fördjupa sig i olika typer av texter, reflektera över innehåll och språk och att författa egna kommentarer och inlägg. Hur kan vi i skolan kan dra nytta av sociala medier för att lära om världen omkring oss på ett naturligt sätt, och dessutom samspela med den? Hur kan elevernas egna intressen kan tas tillvara och hur de kan se möjligheterna till kontaktskapande och chansen att påverka sin omgivning med hjälp av de här verktygen? Förutom känslan av att vi har ett starkt team och stoltheten över det vi själva presterade känner jag att behovet av ett tajt samarbete mellan utvecklare av digital teknik kopplat till skolans värld och pedagoger som oss själva verkligen är något att satsa på. Vi behöver uttrycka vad vi önskar kunna göra för att nå de mål och den flexibilitet vi jobbar mot och vi behöver någon som är villig att lyssna, investera och dela vår vision

11 Karin Helmerson, Fridaskolornas internationella samordnare Birgitta Wikström, Fridaskolan Trollhättan Januari i London kan vara kallt och ruggigt men strålande vårväder, inspirerande föreläsningar och värmande diskussioner och möten kan tina även den mest frusne nordbo! Som IKT-aspirant fick jag denna vecka chansen att besöka IT- och utbildningsmässan BETT men framförallt var uppdraget att dela med mig av alla de fantastiska saker som sker i vår verksamhet till 500 deltagare från övriga skolsverige som också var där. Då jag är ansvarig för Fridaskolornas internationella verksamhet var det naturligt att jag föreläste i London om hur man på olika sätt kan använda IKT - Informations- och KommunikationsTeknologi - för att förbereda, genomföra och dokumentera just sådana projekt. Allt ifrån hur man (via Internet) söker EU-projekt, utländska lärarassistenter och partnerskolor, kommunicerar och samarbetar på ett bra och säkert sätt, till hur man sedan dokumenterar och sprider resultaten till så många som möjligt. I Fridaskolans vision ligger att utbilda tågluffare som sätter sina egna mål, bestämmer hur de ska ta sig dit och vad de behöver ha med sig i bagaget. Som Fridapedagog är målet att hjälpa eleverna att navigera säkert i såväl den reella som den virtuella värld vi lever i. Med stigande ålder och mognad utforskar eleven världen i allt större cirklar, från en mjukstart med uteskola och läger i närområdet till avslut med internationellt samarbete och studieresa till en skola i helt annan del av Europa. Som pedagoger finns vi med som stöd för att eleven på ett säkert sätt ska kunna vidga sina vyer och utforska världen vi lever i. Läraren och IKT-specialisten Ewan McIntosh 1 föreläste inspirerande om hur man kunde applicera den digitala miljön till skolans fysiska och att elevernas nyfikenhet till att utforska nya saker är den drivande kraften för lärande. Han säger: Digital land knows no boundaries of space, time or geography - att i den digitala världen suddas gränserna ut. Avstånden i vår värld krymper i samma takt som möjligheterna med IKT ökar och man kan använda datorerna till samarbeten och kommunikation via sociala nätverk och med exempelvis Skype. På detta vis använder vi oss av etwinning 2 och slutna grupper på Facebook för våra olika samarbetsprojekt. Med datorns hjälp kan man helt enkelt resa så mycket mer. Visst använder eleverna redan datorerna till att göra detta och inhämta ny kunskap på ett sätt som tidigare inte var möjligt men det behövs en pedagogisk tanke och helhetssyn för att lärandet ska bli effektivt och ha ett bestående värde där eleverna verkligen ser ett praktiskt syfte med att använda datorn. Före detta landslagsmålvakten Thomas Ravelli 3 höll en inspirationsföreläsning där han tryckte på vikten av att verkligen vara med i tanken i allt man gör. Hur många har inte kommit till jobbet eller skolan utan att direkt ha varit medveten om HUR man egentligen kom dit? Jag vill här dra en parallell till undervisningen: Vi behöver vara närvarande i all verksamhet och tänka till pedagogiskt kring hur vi på bästa sätt använder oss av datorn - ett uttryck som också blivit ett devis på Frida: att datorn verkligen blir en skillnad som gör skillnad! Att vandra runt bland över 600 utställare på BETT - British Education and Training Technology-mässan gav dock en annan bild av vad som i många fall var viktigare då flertalet utställare enbart fokuserade på teknik men inte hade tänkt till kring hur det skulle kunna användas rent praktiskt för att ge nya möjligheter i undervisningen och för den enskilde eleven. Utan att ha en pedagogisk tanke bakom användandet av datorerna och IKT kommer vi heller inte framåt - då är vi kvar vid det Ruben Puentedura benämner Substitution eller ersättning - där datorn i stort sett bara ersätter papper och penna och man inte går framåt i utvecklingen. Det bestående intrycket från veckan är den styrka jag kände när vi berättade om vår verksamhet. Vilken helhet vi förmedlar! Det blir så tydligt, framtidens skolan handlar om vision, pedagogik och förhållningssätt, där IKT används klokt och medvetet utforskande. Vi är på rätt väg! Min föreläsningsdel handlade om den teknik och de lärplattformar vi använder och några praktiska exempel från mellanåren. Jag tror att det är viktigt att vi inte förblindas eller skräms av tekniken, för den är rätt ointressant i sig. Tekniska lösningar har använts i lång tid i pedagogikens tjänst. De har bara förfinats och funktionerna har samlats i ett fåtal apparater. Det är i stället våra styrdokument och de didaktiska frågorna som är grunden för planeringen ihop med eleverna. Det var detta som var mitt fokus men också varför vi ska använda modern teknik och vad den tillför. Det försökte jag visa genom exempel från vardagen bl a med ett storylinearbete på nätet och hur datorn kan hjälpa till vid formativ bedömning. Själva Bett-mässan var stor och det var svårt att hitta godbitar i det stora utbudet av tekniska lösningar. Mycket handlade om interaktiva tavlor, sk smart boards, men jag tycker inte att det är där man ska investera pengarna om man vill bygga framtidens skola och det är ju inte heller det vi satsat på hos oss. Sara Welén, Fridaskolan Vänersborg Dagarna i London präglades mycket av kommunikation, nätverkande och att dela med sig. Det jag bland annat delade med mig av under vår föreläsningsdag var exempel på hur IKT kan skapa lust och motivation genom att lärandet sker mer i verkligheten med hjälp av tekniken. Jag visade också exempel på hur till exempel Facebook kan användas till elevinflytande genom att elever får en mötesplats på nätet där de kan ställa frågor om skolarbete och diskutera uppgifter med varandra och oss lärare. Vi lyssnade också på andra föreläsningar under vår vecka i London. Bl.a. berättades det om en nybyggd skola och hur de där hade tagit hänsyn till alla barns olika lärstilar när de byggde denna, vilket gav mig en del tankar på att ytterligare försöka ge våra elever tid och möjlighet till reflektion och inte bara köra på med få andrum. Under en annan föreläsning berättade en mycket underhållande skotte, Ewan McIntosh, om hur lärandet har förändrats den senaste tiden och ett citat av honom satte sig verkligen: Teach less and the kids will learn more. Mitt bestående intryck från dagarna är de otaliga mötena med personer från skolsverige som ger feedback på att vi på Fridaskolorna är på rätt väg mot framtidens skola. (Kanske är vi redan där?) När en rektor från en annan skola i Västsverige på flygplatsen innan vi tar avsked önskar att vi skulle kunna direktsända våra lektioner på nätet känns det som den ultimata bekräftelsen på att vi är på rätt väg... I ett lärorikt seminarium med författaren Oscar Öquist 4 pratade han om ett systemteoretiskt begrepp: Skapande förstörelse. Genom att skapa något nytt förstör man in någon mening det som varit förut eftersom man inte kan gå tillbaka i utvecklingen - så med datorn och IKT har vi skapat helt nya möjligheter att göra så mycket mer. Det handlar bara om att veta vart man vill, att, som Oscar uttrycker det, Ha rätt blickriktning! Det gäller både att vara på bettet och närvarande i det man gör men också att ha en vision som leder framåt. Då är det bra att ha någon i utkiken som även ser längre fram och kan ge såväl inspiration som tips om rätt riktning för verksamhetens framgång. 1 Ewan McIntosh hemsida 2 är en av EUs Internetportaler för skolsamarbeten med partnersök och olika digitala verktyg Författare till Systemteori i praktiken

12 Anna Forsberg, Fridaskolan Vänersborg En känsla av höga förväntningar och upprymdhet ligger i luften när vi anländer till London. Tänk att vi från Frida Utbildning finns representerade här med så många olika pedagoger och ledare för att dela med oss av Fridaskolans idéer och erfarenheter när det gäller skolutveckling kopplat till IKT. Min roll under Fridaskolans dag var att vara värd under ett av våra egna seminarium, fick då även förmånen att kunna lyssna på det resterande innehållet och även slänga en blick på åhörarna. Ett gott betyg är väl när många som redan börjar bubbla och planera sin egen verksamhet när de kommer utanför dörrarna. Jag blir oerhört stolt av att lyssna på våra egna seminarium och får många idéer som jag själv vill hem och prova i vardagen med eleverna. Andra intryck från resan som består är ett inspirerande seminarium som jag besökte på torsdagen om hur man kan skapa olika analoga och digitala lärmiljöer på ett variationsrikt sätt kopplat till elevers olika lärstilar. Fylld av denna känsla blev jag oerhört övertygad om att vikten av variation även i en lärares vardag också skapar motivation till att aldrig sluta reflektera kring syfte och lustfyllt lärande. Dessa dagar gav mig många stunder till egen reflektion och en hel del nya möten med andra kunniga och inspirerande pedagoger och skolledare runtom i Sverige. Åter på hemmaplan känner jag en lust och vilja till att fortsätta vässa vår egen verksamhet? Tillsammans är vi alla experter som gör det möjligt att lära av varandras misstag och framsteg i sökandet efter ständiga förbättringar. Jerker Sagfors, Fridagymnasiet Åsa Segelod, Fridagymnasiet Dags att levla igen... Man vill ju gärna ha lugn och ro omkring sig. Kunna softa och vara i fas. Jag tillhör skaran som verkligen uppskattar dessa delar i min tillvaro. Men när jag väl närmar mig, eller när tillvaron faktiskt är sådan: Hur är det då? Märkligt nog blir jag oftast rastlös. Det blir tråkigt. Börjar fundera Ska livet verkligen vara så här? Jag blir lätt en grinig gammal... Det är dags att fylla på, utmana sig själv, utvecklas, levla. Upplevelserna under BETT-resan med kollegor från Frida och DC gav påfyllning. Det var många gånger intensivt och fullt upp, men det fanns ändock tid för tanke. Att lyssna på kollegor och elever, att vara nyfiken på hur andra tänker och gör, att samtala, att ta sig tid för tanke. Dessa är ingredienser som ger mig möjlighet att utvecklas. Tid att reflektera över, exempelvis, systemteori, formativ bedömning, IKT, och hur delarna hänger samman. Jag levlar! Det är kloka människor jag har omkring mig, som delar med sig frikostigt av erfarenheter och tankar. Och när någon ger, ja, då ligger det på mig att respektfullt ta emot och förvalta. Men faktum är att det lika gärna kan ske hemma i vår egen verksamhet, bland alla andra pedagoger, anställda, elever, föräldrar, studiebesök. Det finns oändligt med idéer och intressanta tankar överallt. Det gäller att bara att vara lyhörd, att upptäcka nyanser. Att ibland lyfta blicken, upptäcka mönster. Så - mitt nya mål är att vara än mer nyfiken och lyssna än mer till vad andra säger - och - ta mig än mer tid för tanke. På det sättet kan jag ha lugn och ro, samtidigt som jag utvecklas. Mejla mig gärna en tanketråd! Hjälp tanten att levla igen. Formativ bedömning av formativ bedömning Titeln på min lilla text á cirka 300 ord känns kanske lite styltig så här i tider då svenskarnas ordförråd präglas av schlagertitlar. Likväl säger titeln en hel del om mina upplevelser av Londonresan, som vi gjorde under några dagar i januari. Ett av mina uppdrag, i egenskap av aspirant, var att hålla en kort teorigenomgång om formativ bedömning, som en del i föreläsning om hur vi inom Fridaskolorna jobbar med, just det, formativ bedömning. Föreläsningen kändes i stort sett bra, men har självfallet några utvecklingsområden, som förhoppningsvis jag upplevde som större än publiken. T ex drog jag ett skämt som bara jag tyckte var roligt. Där har vi ett utvecklingsområde: mina skämt. Ni som har The Feedback pyramid som väggplansch ovanför dubbelsängen, vid sidan av idolporträttet av Dylan William, vaknar varje morgon med blickriktningen på självvärdering och kamratrespons. Det är ju en trevlig, om än, i mångas ögon, en ganska annorlunda start på dagen. I London var blickriktningen, även om ögonen emellanåt skelade som en flundra åt andra håll, hela dagarna självvärdering och kamratrespons, eller karmarespons som min autocorrect föreslog. Jag självvärderade min egen individuella insats liksom kollektivet Fridas och kände mig nöjd; det finns mycket pedagogiskt kött på Fridabenen. Vi samtalade över ett oändligt antal koppar kaffe och ett något mer ändligt antal fish n chips kring vad vi varit med om, utvärderade våra upplevelser och uppdrag och funderade kring framtiden. Denna formativa bedömning, av t ex vårt arbete med formativ bedömning, gav mig väldigt många idéer kring hur jag kan utveckla mig själv och min verksamhet. Jag tar med mig väldigt mycket från London, även om man bortser från hotellets mjuka handdukar av ekologiskt odlad bomull, men det jag tror jag finner mest givande är alla idéer jag fått kring vad jag ska göra i min undervisning framöver. Det känns som om jag skulle behöva fördubbla min undervisningstid för att hinna med ens hälften av dem. Och det gör att mitt yrke känns väldigt kreativt och variationsrikt. Precis så som ett jobb ska vara. Anna Malmsköld, Fridaskolan Uddevalla Känslan inför resan var: Jag i London? Hålla i en presentation? Hjälp! Upplevelsen efteråt var: Javisst! Fridaskolan, wow! Jag fick förmånen att berätta om arbetet med IKT i åk 2 i Uddevalla. Jag utgick från två aspekter: Vad händer med arbetsklimatet när vi arbetar med datorn? Det som händer i vårt klassrum är att eleverna alltid placerar sig i grupper trots att de arbetar med individuella uppgifter. De kan sitta vid borden, på mattan eller i soffan. Där tar de sedan del av varandras arbeten. Kunskapen delas mellan eleverna med allt från tips på hur man kan göra till att hjälpa varandra om det är något som inte fungerar. Eleverna börjar ställa de rätta frågorna till varandra: Jag vill att det ska bli såhär, hur gör jag då? Den inre bilden av arbetet är större. Eleverna är oerhört nöjda och stolta över sina arbeten. På så vis skapas ett arbetsfokus vilket bidrar till en arbetsro som präglas av nyfikenhet och lust. Ett förändrat arbetsklimat har uppstått och det är skapat av eleverna själva. Vilka pedagogiska möjligheter ges? Fler elever lyckas! Vissa elever får det visuella och auditiva stöd de behöver. Andra elever kan ge sig hän åt datorns och internets oändliga möjligheter och kan på ett lättare sätt utmana sig själva. Att känna det gensvar vi fick av våra åhörare i London gör mig stolt och trygg med att Fridaskolans arbete går åt rätt håll och att vi dessutom har kommit en lång bit på väg!

13 Johan Larsson, Marknadschef BETT i ett vidare perspektiv Resan till BETT var ur mitt perspektiv fantastiskt lyckad, inte minst att det finns ett sug efter vad vi som organisation kan dela med oss av till andra organisationer. Detta blev väldigt tydligt i de olika sammanhang som jag ingick i under dagarna. Här tänker jag främst på våra egna föreläsningar där vi visade upp mängder med goda exempel från fritids till gymnasium, men också på helt informella samtal med alla från pedagoger till skolchefer och förvaltningsledningar från flera olika kommuner i Sverige. I dessa samtal framgår att vi faktiskt håller på att bli tongivande, när jag presenterar oss och vår verksamhet har flertalet redan hört gott om oss i flera olika sammanhang. De olika exempel som jag stötte på var naturligtvis hur vi använder våra datorer i klassrummen, vår tydliga och långsiktiga kompetensutveckling och inte minst det goda klimat som finns på Fridaskolorna. En annan intressant pratstund hade jag med utvecklingschefen i ett av de största privata skolbolagen som deltog på vårt andra seminarium under onsdagen. Efter en av föreläsningarna kom personen fram till mig och meddelade kort och koncist: Nu har jag sett vad vi ska göra, vi får åka hem och börja jobba! I flera samtal fick jag intrycket av att man var intresserade av att besöka Fridaskolorna och av att köpa utbildningar av Didaktikcentrum, så även ur ett sådant perspektiv visar det sig återigen att det är viktigt att vi berättar om oss själva och vad vi gör, eftersom det kan generera ännu fler uppdrag efter BETT - vilket då leder till att vi kan satsa ännu mera på våra elever, och som såklart i förlängningen kan bidra till att vi kan nå ännu bättre resultat. Det är en tydlig kedja där man ser hur de olika delarna av hela vår organisation hänger ihop och gynnar varandra. På själva BETT-mässan visades mängder med teknik av alla de slag. Plattformar fanns det gott om, pedagogiska spel och liknande likaså. Till och med Microsoft visade upp hur man kunde använda X-Box i skolan; spännande att skolan som sådan betraktas som en marknad värd att satsas på. En annan sak som jag tar med mig hem är att många nya plattformar har ökat möjligheten för vårdnadshavare att ta del av resultaten i skolan. Eftersom vi var i England så handlade oproportionerligt många exempel om summativ bedömning, en tendens som man också kanske kan ana inom svensk skolpolitik. Sist, men absolut inte minst, måste jag säga att jag är oerhört stolt över att vi gör så bra saker i våra klassrum. Jag vet ju att det är så, men man blir ändå smått överrumplad när man får ta del av det i samlad form så som skedde under London-dagarna. Ja, så bra saker gör vi att det intresserar många andra. Detta är mycket hedersamt och ett förtroende som jag är övertygad om att vi kommer att förvalta i fortsättningen på ett lika strålande sätt som nu.