Tankar från biologiska barn i våra familjehem Tvillingarna och svanen SKL:s rekommendationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankar från biologiska barn i våra familjehem Tvillingarna och svanen SKL:s rekommendationer"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 34 Nr 4 december 2016 Tankar från biologiska barn i våra familjehem Tvillingarna och svanen SKL:s rekommendationer och fler intressanta artiklar

2 I detta nummer Nr Ställföreträdarskap för barn... 4 Mitt liv som familjehemspappa... 5 Tankar från biologiska barn i våra familjehem... 6 Tvillingarna och svanen... 8 En helt vanlig morgon...10 SKL:s rekommendationer...11 Hur ska vi nå fram till barn som blir slagna hemma Kollo för barn och unga som bor i familjehem så startade det...16 NOFCA-möte Självbiografisk barnbok ur ett familjehem...20 Jour och Familjehemsstöd Vi är erfarna konsulenter som arbetar med engagerade familjer. Våra familjer finns i hela Mälardalen Landet runt...22 Familjehemmens Riksförbund...23 Forum för familjevård Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Har ni fått höra att ni är en bra familj? Consilium Individ & Familj söker familjehem som kan erbjuda ett barn eller ungdom ett tryggt och stabilt hem att växa och utvecklas i. Vi som arbetar på Consilium Individ & Familj har många års erfarenhet av förstärkt familjehemsvård och vi erbjuder våra familjehem stöd dygnet runt. Du är välkommen att höra av dig med dina frågor! Christina Anehagen Luleå , Åsa Larsson Piteå , Linda Forssell Skellefteå , Lena Lander Umeå Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Hej! I årets sista nummer som du håller i hand är lite gott och blandat, här delger bland annat Maria Leijon och Thomas Ardenfors delar av vad vår ordförande- och funktionärs- samt rådgivarhelg handlade om. Det var en innehållsrik lördag och ämnet som de hade fokus på var just; Att ha en extra plats i sitt hjärta samt om Godmanskap och förvaltare. Även om det sedan ett år tillbaka har klingat av kring ensamkommande barn/ungdomar är det fortfarande viktigt att ta del av sådant som en placering medför, när det gäller bland annat godmanskap. Thomas har även skrivit en till bok, som kommer att ges ut efter årsskiftet. Höstens aktiviteter har fortsatt i olika former ute i länen, både som månadsträffar och andra aktiviteter. Roligt att Västerbotten i Umeå är igång med aktiviteter! Får även ge Er andra län en hälsning och Lycka till med Era planerade aktiviteter. De referensgrupper som delar av styrelsen representerat i, är fortfarande under utredning. Det har handlat om hemmasittare och familjevårdens barn/unga. Jag måste få säga att jag är tacksam över det arbete som görs inom föreningen, och det är guld värt. Vi ska även vara oerhört tacksamma och glada över möjligheterna att kunna bli inbjudna att delta som referensgrupp vid olika utredningar inom socialstyrelsen och departement som berör familjevården. Även om vi inte är så stor förening är budskapet för fortsatt god familjevård viktigt. Det är betydelsefullt att vi kan och får påverka och göra vår röst hörd! Kansliet fyller en viktig funktion i olika administrativa former och vill meddela att bäst når man kansliet under veckan på fm från kl 09:00 fram till 11:00. När det gäller mer administrativa frågor. Glöm däremot ej att ta kontakt med rådgivare då det gäller frågor kring familjevården, avtal, vårdnadsöverflyttningar etc. Kontaktuppgifter står under rådgivarrutan. Önskar Er alla Ett Gott Nytt År under 2017! Medlemsavgift för 2017 Medlemsavgiften 375 kr (inkl. tidningen Familjehemmet) betalas till bankgiro eller så Swishar du på nummer Maria Bergman Familjehemmens Riksförbund. Ange namn, fullständig adress o. tel.nr och gärna e-postadress. Gärna också medlemsnr. som finns på kuvertet. Väl mött till ytterligare ett år med Familjehemmens Riksförbund Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2017 Svartvitt Helsida 6800:- Halvsida 3900:- Kvartssida 2400:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Bankgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Bankgiro Swish Redaktion Jeanette Andersson familj.andersson@outlook.com FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Familjehemmet

4 Ställföreträdarskap för barn en kortversion av föreläsningen från den september Ett barn under 18 år är underårigt eller omyndigt. Ett barn har från födseln något som på juristsvenska kallas för rättskapacitet. Det betyder att barnet kan ha tillgångar på banken eller äga en fastighet. Genom denna kapacitet kan barnet få skyldighet som att betala skatt eller ha skulder. Som huvudregel har däremot den som är underårig ingen rättshandlingsförmåga. Det innebär att barnet inte får ingå avtal. I och med att barnet inte får företräda sig själv i olika sammanhang måste det ha en ställföreträdare. I de flesta fall har föräldrarna denna funktion. Föräldrar företräder sina barn på två sätt: som vårdnadshavare och som förmyndare. Finns ingen vårdnadshavare eller förmyndare ska domstolen förordna eller flera sådana företrädare. Jag ska här försöka förklara dessa begrepp. Vårdnad regleras i 6 kapitlet i Föräldrabalken Den som är vårdnadshavare har ett ansvar för barnets personliga angelägenheter. Det betyder att hen ska se till barnet i frågor såsom omvårdnad, trygghet och god fostran. Att vara vårdnadshavare innebär att ha rätt och skyldighet att besluta i dessa frågor. Man skiljer här mellan rättslig vårdnad och faktisk vårdnad. Om ett barn placeras i familjehem har vårdnadshavaren fortfarande den rättsliga vårdnaden och familjehemmet tar över den faktiska vårdnaden av barnet. Det innebär att föräldern fortfarande har bestämmanderätt över skola, vård och liknande. Avliden förälder En förälder Om en förälder avlider blir den andra föräldern ensam vårdnadshavare och förmyndare. Om det finns särskilda skäl kan överförmyndaren utse en medförmyndare. Det blir aktuellt till exempel om föräldern av någon anledning inte anses kunna hantera barnets pengar på ett sätt som är bra för barnet. Båda föräldrarna Om båda föräldrarna avlider ska socialtjänsten ansöka hos Tingsrätten om en eller två särskilt förordnande vårdnadshavare. Den som förordnas som särskilt förordnad vårdnadshavare är som regel också förmyndare. I vissa fall kan dock en annan person än den som är särskilt förordnad vårdnadshavare utses som förmyndare. Förmynderskap Med förmynderskap avses i allmänhet förvaltningen av barns egendom. Det är förmyndarens skyldighet att förvalta barns tillgångar och företräda denne i angelägenheter som rör tillgångarna. I vissa fall får dock den underårige själv bestämma över sina tillgångar. Exempel på sådana omständigheter är eget arbete vid 16 års ålder samt eget hushåll. Om föräldern är minderårig Om en förälder är under 18 år kan denne inte vara förmyndare (men vårdnadshavare). Om den andra föräldern är över 18 år och de har ge - men sam vårdnad blir denne ensam förmyndare. Om det inte finns någon myndig förälder ska en särskilt förordnad förmyndare utses. Det är överförmyndaren som ansöker om en sådan. Om en förälder får förmyndare En förälder som har vårdnaden om sitt barn och får förvaltare får inte vara förmyndare för sitt barn. Förmyndar ska pet upphör med automatik. Däremot är för äldern fortfarande vårdnadshavare. Är den andra föräldern också vårdnadshavare blir denne ensam förmyndare för barnet utan särskilt beslut. Det är överförmyndaren och socialtjänsten som är de två myndigheter som ska samarbeta i dessa frågor. I flera av fallen ska Tingsrätten utse särskilt förordnad vårdnadshavare eller förmyndare. Ansökan sker av överförmyndaren eller socialtjänsten. Om du har ytterligare frågor om vårdnad eller förmynderskap kan du ta kontakt med överförmyndaren i din kommun eller region. Maria Leijon Källa till ovanstående information är Föräldrabalken, Förmynderskapsförordningen och Överförmyndarpraktikan FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida 4 Familjehemmet

5 Mitt liv som familjehemspappa Mitt liv som familjehemspappa kan nog enklast och bäst beskrivas som en åktur i en avancerad berg- och dalbana. När min fru Sussi och jag anmälde vårt intresse till socialtjänsten i Uppsala under hösten 1993 visste vi mycket lite om vad som väntade. Och så här i efterhand är det nog bara och konstatera att det nog var bra. När jag är ute och föreläser runt om i landet försöker jag förmedla den där åkturen i berg- och dalbanan på ett så illustrativt sätt som möjligt. Oftast räcker det med att dela med mig av mina upplevelser kring ett antal av de drygt 30 placeringar vi haft sedan den där januarikvällen 1994 när det första barnet flyttade in. Särskilt ansvarskännande är det när jag befinner mig på samlingar där det sitter vuxna som funderar på att bli jourhem/familjehem/kontaktfamiljer. Det handlar ju om att förmedla både ris och ros, både för och nackdelar, både glädje och sorg. Den mixen är för mig en ganska bra sammanfattning av hur jag upplever hedersuppdraget med att försöka vara till hjälp för någon annans barn. Samtidigt är det jag förmedlar ingen objektiv artikel i någon tidning ej heller ett resultat av lång och mödosam forskning. Det jag förmedlar är, kort och gott, min i allra högsta grad subjektiva men likväl självupplevda berättelse om varför jag tänker fortsätta att hjälpa utsatta barn så länger jag lever och har hälsan. I min bok En extra plats i hjärtat (Libris) har jag valt att med utgångspunkt i 12 av de placeringar i haft och har, förmedla någon form av svar på tre enkla frågor: 1. Varför utsätter vi oss som familj för detta? 2. Vilka konsekvenser får uppdragen för oss som familj, våra släktingar, grannar, vänner och arbetsplatser? 3. Vad är det för människoöden vi möter? För mig är detta tre frågor som behöver lyftas fram gång på gång av oss som familjehemsföräldrar. De allra flesta hushåll i Sverige har hört talas om begreppen fosterhem, men likväl är det försvinnande få som vet vad det innebär i praktiken. Vi behöver således hitta många fler och olika kanaler för att fler människor ska förstå vad detta uppdrag innebär i praktiken. Här spelar du och jag som familjehem ofta en helt avgörande roll. Något av det vanligaste uttryck jag möter när folk hör mig berätta om att vara familjehem är uttrycket; Åh, det där har vi också pratat om att göra. Det är ett uttryck som speglar mycket av det stora hjärta som finns i många hushåll i Sverige. Samtidigt vet både du och jag att det för den stora majoriteten stannar vid att vara något man pratar om att göra. När det gäller att ta nästa steg, att höra av sig till exempelvis socialtjänsten och meddela sitt intresse, är det alltför få som gör det. Jag tror även här att vi som familjehem spelar en stor roll när det gäller rekryteringen av nya familjehem. För dem som påbörjar denna omtumlande och fantastiska resa är det ofta helt avgörande att man får kontakt med andra familjehem. På samma sätt som socialtjänsten och liknande kan vara ett stort stöd, så tycker jag att mötet med och samtalen med andra familjehem ger mig så ofantligt mycket mer för att orka med uppdraget. Därför uppskattar jag organisationer som Familjehemmens riksförbund, där stödet till familjehemmen får händer och fötter och där vi alla, med olika erfarenheter, förstår varandra på ett sätt som bara familjehem kan göra. I slutet av sommaren avslutades vår senaste jourplacering. Pojken kom i februari och skulle stanna ett par månader. Det blev sex månader. Ännu en gång fick semesterschema ritas om och planer förändras. Det ingår ju liksom i uppdraget att tillvaron ibland påverkas på flera olika sätt. Men när han väl flyttade blev det sådär obehagligt tyst om tomt i huset. Vi var ju vana vid att ha en liten parvel som kutade runt och ständigt hade en åsikt om något vi gjorde eller en fråga om högt och lågt. När vi avslutat en placering brukar vi göra slut med socialtjänsten ett tag. Den perioden är vi inne i nu. Det är både viktigt och värdefullt för vår familj att pusta ut ett slag och samla kraft för nästa placering. Den lär komma någon gång efter nyår. Av någon anledning är det alltid (med några få undantag) under perioden mars juni som vi får larm om att det blivit dags att få boende i vårt joursovrum i vårt hus i Sollentuna. Även om jag är glad för att få några veckor med familjen enbart, ser jag likväl framemot att snart stå där vid mitt köksfönster igen. Det är där, vid köksfönstret, som jag nästan alltid står och väntar på att en taxi eller en tjänstebil från socialtjänsten ska stanna. Ut kliver ett par socialsekreterare och med sig har de ett barn som ska bo hos oss ett tag. Det kan ha gått några dagar, ibland bara några timmar sedan vi fick larmet. Men oavsett tidslängd har vi redan hunnit fundera en hel del på vad som väntar. Känslan när barnet går, eller blir buren, mot vår ytterdörr är en känsla som jag alltid ser framemot. Det är då jag blir barnets jourhavande pappa. Det är då ännu ett äventyr börjar. Ett äventyr som är att jämföra med en avancerad bergochdalbana. Skratt, lätt illamående och lite lätt yrsel är det som väntar. Men det är en upplevelse jag vill fortsätta vara en del av så länge jag lever och har orken kvar. Hoppas på, sisådär, 30 år till. Minst. Thomas Ardenfors Familjehemmet

6 Tankar från biologiska barn i våra familjehem För tre år sedan skrev jag till Karlavagnen För tre år sedan ungefär vid denna tid på året hade Karlavagnen ämnet Familjehem och jag hade tänkt hela kvällen att jag skulle maila men det blev inte förens sista minuten. Skrev och de läste upp det sist i programmet. Gråtfest blev det. Jag bröt ihop. Detta berör mig mer än någon kan ana. Att mamma och pappa varit familjehem har alltid berört mig. Många gånger på negativt sätt. Jag har blivit ledsen att dom går före mig (fast de förmodligen aldrig gjort det) och för att det alltid kommer i vägen att vi är familjehem. Jag vill lägga upp det här brevet för att jag både är superstolt över att jag skrev det men också för att det är så tydligt hur jag känt och hur jag fortfarande känner kring det här. Här är det Hej. Jag sitter nu i trappen, i mitt barndomshem. Jag har flyttat ut för några månader sedan men över jul och nyår är jag hemma. I tryggheten och i värmen. Skillnaden mellan vårat hem och andras hem är att mitt hem delar jag med personer som inte är min familj. Under mitt liv har jag haft många syskon och jag har haft många vuxna kompisar. Jag minns mina två systrar, som jag växte upp med i nästan tio år. Jag minns två par, som missbrukade men ville sluta. Jag minns en man, som slängde upp mig på sina axlar, sjöng och promenerade med mig. Jag minns en tjej som var några yngre än mig, hon hade varit med om ALLT jag aldrig varit med om och inget av det jag varit med om. Jag minns fler. Många har kommit och gått. Detta har satt sina spår, jag kan lätt förlora människor ur mitt liv utan att vara särskilt berörd men jag lever för att hjälpa människor. Jag lever för att människor ska må bra. Är en vän ledsen, mår dåligt så måste jag göra allt jag kan. Den medmänslighet jag har, har jag fått på grund av att mina föräldrar valt att vara familjehem. När jag blivit äldre, har jag mått dåligt när personer som jag inte känner, skall vara och bo i mitt hem men jag vet vad de behöver. De behöver trygghet. Den tryggheten som jag behöver. Var finner jag den? Jo hemma hos mina föräldrar. Jag delar med mig av denna trygghet. Inte gärna men jag gör det. Jag måste göra det. Jag ser upp till min mamma Yvonne och min pappa Folke för det de gör. Hur de orkar och hur de kämpar. En person sa en gång på en konferens med familjehemsföreningen Håll i och håll om, allt handlar om att hålla om. Så glöm inte det, mina kära medmänniskor. HÅLL I OCH HÅLL OM. Sträck på dig, du som är familjehem. Du är en ängel. Carro Pettersson Stockholms stad söker familjehem! Vi söker familjer och ensamstående i Stockholmstrakten som kan ta emot barn och ungdomar för kortare eller längre tid. Vi erbjuder grundutbildning, fortbildning, stöd och handledning. Vill du veta mer, kontakta oss på familjehem@stockholm.se eller Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , famriks@hotmail.com Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Stockholm.se/familjehem 6 Familjehemmet

7 Från ett barn om ett barn Jag heter Signe och är tio år. Jag bor tillsammans med min mamma och pappa, två hundar och en syster. Nu ska jag berätta hur det är att växa upp i en familj som tar emot familjehemsbarn. När jag var fyra år sa min mamma att det skulle flytta in en pojke till oss som bara var 1 1/2 år gammal. Min mamma och pappa har alltid velat ha fler barn men det blev bara jag så jag tyckte det skulle bli kul att äntligen bli storasyster, för alla mina kompisar hade redan blivit storasyskon. Han bodde hos oss nästan två år och han blev som en riktig bror för mig. Plötsligt en dag tvingades han flytta från oss, allt gick jättefort. Det var länge sen men jag kommer ihåg att jag var jätteledsen och grät mycket. Långt efteråt sa jag till kompisar och andra folk att jag hade en lillebror men han bor inte längre hos oss. Undra vad folk trodde när jag sa så? Det händer att jag tänker på honom fortfarande. Några år senare bestämde mamma och pappa att en flicka skulle få flytta in hos oss. Hon var lite äldre än mig men vi var nästan lika gamla. Jag tyckte det skulle bli kul att få en syster och kompis i ett. Men ganska på en gång så förstod jag att detta inte skulle bli likadant som förra gången. Hon tog alla mina kompisar, sa dumma saker åt mig, hon tog och förstörde mina saker. På skolan skrattade hon åt mig och mina kompisar. Jag blev hela tiden arg, sur, ledsen och vresig mot henne och mot mamma och pappa. Men egentligen ville jag inte vara arg mot mamma och pappa men det vart så hela tiden och det var jobbigt. Min mamma och pappa valde att säga upp det uppdraget. Jag vet inte vad jag hade tagit mig till om hon hade stannat kvar. Jag kände att jag inte hade orkat så länge till. Mitt i sommaren 2015 ringde mammas telefon, jag märkte på en gång att det var ett sånt där hemligt samtal, för mamma sa att hon skulle gå ner i källaren och prata lite. Allt gick jättefort och dagen efter åkte vi nästan 40 mil och hämtade en liten liten gullig flicka med mörkt hår. Hon var bara några dagar gammal. Det var spännande och förväntansfullt. Det var häftigt, detta hade jag bestämt att skriva om när skolan började igen. Vi fick alltid berätta om vårat sommarlov. När jag såg henne första gången blev jag så lycklig och trodde inte det var sant att denna lilla tjej skulle flytta hem till oss. Jag tycker så hemskt mycket om henne och varje dag när jag är på skolan så längtar jag jättemycket tills jag kommer hem och får krama om henne. För då har jag saknat henne ända sen jag lämnade gården på morgonen när jag cyklade till skolan. För några veckor sedan frågade jag mamma om jag kunde säga att vi var sisters forever fast hon inte är min riktiga syster. Det sa mamma att jag kunde. Denna lilla unge kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Nu och för alltid. Signe 10 år Foto: Sara Eriksson Familjehemmet

8 Tänker inte tynga era själar med en ledsam artikel i denna härliga decembermånad. Skulle jag skriva något nu så skulle vi alla sitta och gråta, precis så känner jag just nu. Så istället så ska jag dela med er av en saga, som min man skrev till våra barn, när vi inte riktigt räckte fram i en situation som skulle kunna bli farlig. Har man nu som vi, två underbara barn med rikligt med energi och mycket svårt att kunna vara stilla så länge att vi skulle kunna föra ett allvarligt samtal. Då får man ta till sagor, som berättar vad man egentligen vill ha sagt. De har lyssnat på den många gånger och varje gång säger de men det handlar ju om oss. För våran familj har detta fungerat bra, kanske en idé till någon annan, för vi alla vet att stå och förmana går in här och ut där. Skriv en saga istället, då blir budskapet genast mycket lättare att förstå. / Jeanette Tvillingarna och svanen Vid en liten sjö långt in i skogen ligger en liten gård. På gården finns det flera röda hus. I det största huset bor fyra barn med sin mamma och pappa. Pappa heter Gustav och gillar att fixa med lite allt möjligt. Han gillar mest att renovera gamla bilar och moppar. Men mest av allt älskar han sin familj förstås. Mamma Josefins favoritsyssla är att baka, till barnens stora förtjusning. Nicklas som är äldst av barnen är en hejare på att prata baklänges. Nicklas har tre syskon som heter Mia, Moa och Fia. Mia är 14 år och är helt galen i hästar. Moa och Fia som är tvillingar är 6 år. Moa och Fia älskar att leka med dockor, småfigurer, mjukisdjur och utelekar förstås. På gården finns ett stort garage där pappa brukar jobba med sina projekt. Det finns även ett litet hus nära stranden där Moa och Fia brukar leka. I det huset finns det dockhus, Pippihus och en koja där alla mjukisdjuren bor. Där finns även ett litet bord där barnen brukar sitta och pyssla. Nu skall jag berätta om en dag då det hände något utöver det vanliga. Det är tidig lördagmorgon och pappa Gustav är uppe med tuppen. Han tittar ut genom köksfönstret och ryser till när han ser att termometern visar -10 grader. Mamma kommer in i köket och säger, Det är bäst att du tar på dig långkalsonger idag när du donar med husvagnen inför vinterförvaringen. Ja ja.. jag skall bara fixa lite frukost först, säger pappa lite surt. När alla har ätit frukost går Niklas och Mia till busshållplatsen för att ta bussen till staden. Nicklas behöver nya jeans, och Mia skall titta efter en ridhjälm. Mamma skall baka en operatårta till eftermiddagsfikat och har precis tagit fram mjölburken när telefonen ringer. Det är mammas syster Julia, som frågar om hon får låna symaskinen på eftermiddagen. Det går bra, säger mamma. Pappa som stått och tjyvlyssnat säger nöjsamt, ha! det där tror jag inte ett dugg på, hon är ju galen i operatårta och hon vet mycket väl att du alltid gör den där tårtan på lördagar. Dessutom kan hon inte sy. Det är min symaskin och min syster, säger mamma och tittar strängt på Pappa. Jahaja, suckar pappa, och ler lite retfullt mot mamma. Moa och Fia springer runt och stojar som vanligt på vägen ner till strandhuset när plötsligt Fia säger, tyst, tyst! Vad är det, vad är det? utbrister Moa ivrigt. Hör du inte det konstiga ljudet, jag tror det kommer från sjön, säger Fia. Det låter visst som en krokodil, skrattar hon. Men här finns väl inga krokodiler, säger Moa lite osäkert. Det vet man aldrig, säger Fia. Jag hoppas i alla fall att det är en krokodil för de är mycket snällare än det stora sjömonstret. Jag vill gå hem, säger Moa. Äh, kom nu din fegis, säger Fia. Men vi får inte gå ner till stranden ensamma har ju mamma och pappa sagt, säger Moa. Fia vill inte höra på Moa utan säger, kom nu! Moa följer med lite motvilligt till sist. När de kommer fram till stranden ser de att isen ha lagt sig på sjön. Det är en sån där härligt blank slät is, som man lätt kan se igenom. Plötsligt hörs det där konstiga ljudet igen, Det kommer från något som rör sig en bit ut på isen. Nu blir Fia rädd och vill genast springa hem, men då hejdar Moa henne och säger, vänta! Jag tror jag vet vad det är! Vad är det då, undrar Fia ängsligt. Jag tror att det är en svan som har fryst fast i isen, säger Moa. Pappa och jag såg på TV en gång när de räddade en svan som hade råkat ut för det. Hur gjorde de då, undrar Fia. De sköt ut en båt på isen med hjälp av en lång stång, så de kom fram till svanen. Fast jag tyckte att det verkade dumt att använda en båt när man kan gå på isen. När de kom fram till svanen så hackade de i isen och då blev svanen fri och flög sin väg. Vi måste rädda svanen, utbrister Fia. Hur då? säger Moa. Du sa ju nyss att det bara var att gå ut på isen, så inte behöver vi någon båt! Du får gå ut, men ta med dig sopborsten som står vid trappan på strandhuset. Den kan komma väl till pass när du skall bända bort svanen. Ok, jag går väl då, säger Moa motvilligt. Efter en stund är hon tillbaka. 8 Familjehemmet

9 Här kommer jag med sopborsten, men ska vi inte ropa på pappa i alla fall? säger Moa. Äsch det här fixar du lätt som en plätt, säger Fia. Moa börjar att gå ut på isen. Det knakar lite otäckt när hon rör sig framåt. Det där går ju som en dans, säger Fia glatt. Moa börjar närma sig Svanen och den börjar att trumpeta och röra sig lite oroligt. Moa är nu fast besluten på att hjälpa svanen, men plötsligt hörs ett kraftigt knakljud från isen och den brister under hennes fötter. Hjälp, hjälp jag drunknar!!! skriker Moa. Fia står på stranden som förstelnad och känner hur skräcken i hennes kropp stiger. Nu händer det som mamma och pappa har varnat för så många gånger, och hon ångrar genast att hon inte har lyssnat på sina föräldrar. Plötsligt släpper all rädsla och hon börjar också ropa på hjälp så mycket hon orkar. Som tur är, är det inte djupare än att Moa bottnar där hon gått genom isen, men det är tillräckligt djupt för att inte komma upp på isen igen. Moa börjar genast skaka av rädsla ock kyla. Pappa som är utanför garaget har hört ropen på hjälp från sjön. När han tittar mot sjön så ser han vad som hänt. Snabbt tar han ner ett rep som hänger på garageväggen, och springer så fort han kan ner till sjön. Strax innan han är framme ropar han till Fia. Spring det fortaste du kan upp till mamma, och be henne komma ner till sjön med en filt till Moa för hon har brakat igenom isen. Fia gör som pappa säger och springer för brinnande livet upp till mamma. Pappa tar repet och kastar det som en lasso, och rep änden hamnar precis framför Moa. Då ropar pappa, ta ett stadigt tag om repet så skall jag dra upp dig. Sparka med benen samtidigt så hjälper du till. Moa sprattlar med benen allt vad hon kan samtidigt som pappa drar. På några sekunder ligger Moa på mage uppe på isen och pappa kan lätt dra in henne till stranden. Pappa tar Moa i sin famn och kramar henne hårt. Tårarna rinner på hans kind och så säger han, tack och lov att du är i min famn, jag trodde du skulle drunkna. Men varför skulle du ut på isen? Jag skulle ju bara rädda svanen där ute, snyftar hon. Jaha säger pappa. Tänkte du på det där TV-programmet som du och jag tittade på? Jaa, snyftar hon. Mamma som precis har kommit ner till sjön sveper in Moa i filten lyfter upp henne och säger, nu mitt hjärtgryn går vi hem och gör lite varm choklad. Jaa, det gör vi, förlåt mamma, snyftar Moa. Då hörs plötsligt ett muntert tutande från sjön. Det är Svanen som har kommit loss tack vare att isen hade brutits sönder när Moa brakade igenom. Snart har den kommit upp i luften styr sin kosa mot något varmare land. Pappa och Fia springer i förväg upp till huset. Han skall göra upp eld i den öppna spisen så att Moa skall bli varm igen. När Mamma och Moa kommer upp till huset bär hon in henne i badrummet där hon hjälper henne att ta av de blöta kläderna. Mamma torkar Moa riktigt torr och tag på henne en mysig one-piece. Hon säger sen, gå in till pappa och sätt dig i den sköna fåtöljen framför brasan, så kommer jag strax med varm choklad till oss. När alla sitter där och myser framför brasan med chokladen säger pappa, jag har en underbar familj och jag älskar er alla så det gör ont i hela mitt hjärta. Tänk om du Moa hade drunknat idag, då skulle min sorg aldrig ha försvunnit. Det var tur att du Fia ropade på hjälp så högt så att jag hörde er. Jag och Moa har i alla fall lärt oss något idag, säger Fia plötsligt. Vad då för någonting? undrar mamma lite nyfiket. Joo.. att vi skall lyssna på dig och pappa i fortsättningen och att vi aldrig skall gå till stranden utan att någon vuxen är med, säger Fia lite skamset. Det tycker jag är en jättebra idé, säger pappa, och kramar om Fia. Det tycker jag också, säger mamma och smeker Moa på kinden. Vi räddade i alla fall svanen, säger Moa samtidigt som hon torkar bort de sista tårarana på kinden. Jaa, det berodde nog på att du var jätteduktig och sprattlade med benen, när jag drog upp dig, säger pappa. Nu börjar det skymma på ute och pappa säger, oj vad tiden har gått fort, jag får ta husvagnen i mor gon. I samma stund kommer Mia och Nicklas in genom dörren. Hej, nu är vi hemma igen! säger Mia. Jeh, un rä iv ammeh negi! Säger Nicklas. Vaaa!! säger alla utom Mia. Åååh!! du och ditt prata baklänges ticks, säger Mia. Nicklas skrattar högt men säger sedan, varför sitter ni här och myser? Jo det har hänt en otäck sak här idag, säger mamma. Vad då? säger Mia och Nicklas i mun på varann med darr i rösterna. Jag tycker Fia och Moa får berätta det, säger pappa lugnt. Moa och Fia berättar hela den ruskiga historien medan alla lyssnar uppmärksamt. Vilken tur, att det slutade lyckligt, säger Mia. Jaa, och du pappa är dagens Hjälte, säger Nicklas. Jag är också en hjälte, för det var ju jag som gjorde så svanen kunde flyga iväg, säger Moa. Jaa, du är allt min lilla hjälte du, säger mamma och kramar Moa ömt. Förresten är ni mina hjältar allihopa, tillägger hon. Alla kramar om varandra och sitter sedan tysta framför brasan, tittar in i den sprakande elden och funderar på allt som hänt under dagen. Efter en stund säger mamma, det är tur vi har varann i alla fall. Av Greger Andersson Familjehemmet

10 Vill du bli familjehem? En helt vanlig morgon Vaknar upp en helt vanlig torsdag, den där lilla näsan och det krulliga håret som brukar klättra över till min säng nästan varje natt sedan han flyttade hem till mig för några månader sedan ligger ovanligt nära. Jag greppar tag i knytet och häver upp honom på min mage här ska gosas till tusen! Blöt pymajas, blöjan verkar ha lossnat och hänger snett och det är en jättepöl bredvid mig i sängen. Det lilla pyret säger: Förlåt bli inte arg! Jag kramar det lilla paketet och trycker honom hårt emot mig. Min pyjamas blir också våt och jag försäkrar honom att jag inte är arg absolut inte på honom men jag är lite irriterad på mig själv som köpt billiga blöjor som inte håller måttet. Vad får ett barn att be om förlåtelse för att hen kissat i sängen? Vilken barn kan styra sånt? Och vilken vuxen kan någonsin blir arg på en blöt pyjamas? Nej, hemma hos oss är vi förberedda. Vi kör ingen Ferrari och bor inte i ett palats men i vår tvättstuga står tvättmaskinernas och torktumlarnas Ferrari! Herr och fru Miele står redo för tjänstgöring att fixa varje nerkissat lakan. Jag tänker att kärlek är att få sin säng och pyjamas blöt av en liten filurs kiss eftersom denna filur valde att söka upp gust mig på natten. Jag fick privilegiet att vara jus hans trygghet när drömmarna kändes för jobbiga under mörkrets timmar. Ring så berättar vi mer Familjehemmet

11 Familjehem Från SKL:s Cirkulär 08-81, Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. I 2 förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). 2. Uppdraget som familjehem Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familjehemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl a den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna socialnämnden respektive familjehemmet ska veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; - familjehemsvård Familjehemmet

12 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl a denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel. prisbasbel kr kr kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per månad fr o m. januari Arvodet har räknats upp med 2,8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnads ersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr o m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kost nader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari Arvodet har räknats upp med 3 % för år Individuell be dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m. januari Arvodet har räknats upp med 3 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr 12 Familjehemmet

13 Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr o m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnadsersättn platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 933 kr för familjehem 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari Arvodet har räknats upp med 3 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2017 från SKL:s cirkulär 15:38 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 3 % för 2017 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag l år Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% % % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: famriks@hotmail.com el. ring Susann Wikberg Roland Oscarsson Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer /rekommendationer 2016 Familjehemmet

14 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% % % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag Vuxen Forum för familjevård stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården och närliggande områden som exempelvis biologiskt nätverk, kontakt per soner och kontaktfamiljer. Forum för familjevård är religiöst och partipolitiskt obunden samt bygger sin verksamhet med en humanistisk människosyn. All familjevård, både offentlig och privat, ska ske med fokus på den placerades (barn, ungdom eller vuxen) och deras familjers behov och rättigheter. info@forumfamiljevard.se Tack för uppvaktning vid min 70-årsdag, och sedan med blommor vid mina sjukdomstillfällen. Mina förbundsuppdrag kommer att minskas ner. Jag har varit verksam i FR sedan år Hälsningar, Roland Oscarsson Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , famriks@hotmail.com 14 Familjehemmet

15 Hur ska vi nå fram till barn som blir slagna hemma och hur ska vi få de vuxna att sluta slå? För de flesta föräldrar som är uppvuxna i Sverige är det en självklarhet att inte slå barn, det har varit olagligt att aga barn sedan 1979, men eftersom en lag bara innebär att något är skrivet någonstans och inte att alla vuxna blivit fysiskt oförmögna att slå barn, så finns det naturligtvis forfarande barn som är väldigt utlämnade till vuxna som verkar ha glömt att barn också är människor med känslor, behov, önskningar och så vidare. Enligt Rädda Barnen så har 10 % av barnen i Sverige upplevt våld i hemmet, men den siffran är bara en ungefärlig uppskattning för vi vet faktiskt inte vad som händer innanför väggarna hos varenda barnfamilj. Dessutom så är det (precis som inom vissa andra områden som det står om i lagar och förordningar) stora skillnader mellan de resurser som kommuner lägger på att upptäcka och hjälpa de barn som är utsatta, det gäller så att säga att bo på rätt plats Och finns det tid och plats för att bygga upp den trygga relation som behövs så kan det ändå vara så svårt för vuxna i skolan, barnomsorg eller socialtjänst att upptäcka hur just det här barnet kommunicerar ut att något är fel, för barnets signaler kanske inte alls ser ut som den vuxne förväntar sig. Människor är inte tankeläsare och var och en av oss har blivit präglade genom vår egen uppväxt, kunskap, erfarenhet etc. som gör att vi skapar oss en bild av hur det är normalt att bete sig och det påverkar oss vuxna som ska tolka barns beteende eftersom signalerna kan vara så otroligt olika; vissa blir utåtagerande aggressiva och rastlösa medan andra barn kanske blir näst intill osynliga och har uppfunnit ett alldeles eget självskadebeteende. Ofta så ser de vuxna bara barnets beteende som ett problem som ska rättas till så fort som möjligt, medan orsaken till att barnet mår dåligt finns kvar som en tickande bomb. Socialstyrelsen vill att det ska bli en förändring och har gett direktiv till Hur ska vi göra då för att hitta de barn som utsätts för våld i hemmet och hjälpa dem? dem som möter barn i sin yrkesroll i till exempel inom psykiatrin eller sjukvården att börja ställa frågor till barn om det förekommer våld i hemmet. Men när barn blir utsatta för våld så behöver det inte innebära att föräldern slår, det finns många sätt att göra barn illa på som inte innebär någon fysisk kontakt och ju mer abstrakt våldet blir, desto svårare är det för människor att berätta för någon utomstående. Jag tror inte alls att det är så lätt att hitta en lösning genom att bara ställa de rätta frågorna och -vips- börjar barnet berätta, för om barnet kunde sätta ord på det som händer så hade han/hon förmodligen redan gjort det och det destruktiva beteendet hade inte behövts. Barnet blir också präglad av sin hemmiljö och har lärt sig hur det är normalt för vuxna att bete sig mot varann och mot barn, våld är helt enkelt en del av vardagen. När barnet så småningom upptäcker att det finns andra sätt att umgås inom familjer, så fylls barnet oftast till brädden av skam och skuld, det är svåra känslor att bära omkring på och är också ett stort hinder för att kunna berätta för någon utomstående. Vad är det som gör att vuxna slår barn? Vi som är uppvuxna enligt de normer som finns här i Sverige behöver vara medvetna om att det bara är 50 av världens 165 länder som har en lag som förbjuder våld mot barn, det betyder att 80 % av världens barn växer upp i länder där det är normalt att uppfostra sina bångstyriga barn med slag, det står ju till och med i Bibeln att alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag (Uppenbarelseboken 3:19). Förra veckan ställdes jag inför dilemmat att förklara varför vi har lag mot aga i Sverige för en mamma som berättade att i hennes hemland är det naturligt att olydiga barn får örfilar eller smisk, hon sa att alla uppfostrades så här och tyckte att det hade ingen tagit skada av. Jag hoppas att hon kunde förstå och ta till sig när jag berättade om mitt sätt att vara förälder på och att vi vuxna kan vägleda barn utan att ta till våld. Men kan jag verkligen hoppas på att hon ändrar sitt synsätt efter ett enda samtal när både du och jag vet att det finns ganska gott om föräldrar i Sverige som struntar i lagar och inte kan se sina barns behov, för annars skulle inte familjehemsvården behöva finnas, eller hur? Hur ska vi göra då för att hitta de barn som utsätts för våld i hemmet och hjälpa dem? Vi har kommit långt med vår lagstiftning; Sverige var det första landet i världen som stiftade en lag som var emot aga av barn. Inom familjehemsvården används begrepp som till exempel barns behov i centrum, det ses till barnets bästa och barnkonventionen blir lag i januari 2018 så på pappret ser det bra ut. Nu gäller det bara att alla kommuner får de resurser som behövs och att de används för att ta barns rättigheter på allvar. Eva-Lena Edholm f.d familjehemsmamma och numera föreläsare. Min hemsida: Sök på mitt namn och följ mig på Facebook, Instagram, Twitter eller Linkedin. Familjehemmet

16 Kollo för barn och unga som bor i familjehem så startade det Forskning och erfarenheter visar att ett flertal familjehemsbarn möts av låga förväntningar i skolan, upplever sig själva som lite udda och har få eller inga kamrater på fritiden. Inte sällan efterfrågar familjehem mer stöd och avlastning medan placerande handläggare vittnar om att de känner en oro kring om barnen/ ungdomarna har det tillräckligt bra. Syskon blir dessutom ofta placerade i olika familjehem listan på orosmoment kan göras lång. Sedan några år finns nu lägerverksamhet för barn och unga där alla av olika skäl inte kan bo med sina biologiska föräldrar, Magelungen Kolloverksamheter driver dels kollo på Gillbergsviks lägergård utanför Trosa och Suttarboda i Kilsbergen, Örebro län. Syftet är att erbjuda barn och unga som bor i familjehem, en vecka där de tillsammans med andra med liknande erfarenheter kan utvecklas under trygga och roliga former. Här finns även möjlighet för syskon som placerats i olika hem att vårda sin relation. Sedan är det också ett sätt för familjehemmet att få avlastning, vilket i vissa fall kan vara avgörande för att undvika sammanbrott, säger Stefan Redebo, chef för Magelungen Kolloverksamheter. Idén med att arrangera familjehemskollo i denna regi kläcktes egentligen tillsammans med familje hemssekre - terare på Tyresö kommun, då Kerstin Sandström, före detta socialsekreterare/barnhandläggare och hennes kollegor på familjehemsvården började prata om vilka behov som fanns hos de barn de hade kontakt med. De såg att barn i familjehem har en anknytningshistoria som behöver stärkas. För att de skulle förstå och acceptera sig själva behövde de få bättre koll på sin historia. Samtidigt hade vi en idé om att barn och ungdomar under sin uppväxt har behov av att kunna få känna sig som alla andra. För oss var det viktigt att kolloveckan skulle vara lustfylld och rolig, inklusive bus och upptåg. Vi ville ha trygga vuxna som även kunde se den enskilde, fånga upp barnen och ungdomarnas behov och ge dem stöd i att berätta om sig själv, sina egna drömmar och farhågor, berättar Kerstin Sandström. För drygt fyra år sedan tog Tyresö familjehemsvårdsenhet kontakt med Magelungen Utveckling och tillsammans skräddarsydde de en kollovecka för familjehemsplacerade barn i Tyresö kommun. Under drygt tre år erbjöds familjehem att anmäla barn och ungdomar till kollot. Grupperna bestod av barn och flera återkom år efter år. De som återkom blev kulturbärare kan en säga. Vi ville verkligen värna om den kultur som vi lyckades skapa från början och den hoppas vi behålla. När vi värnar om en stämning som är trygg, tillåtande, lekfull och samtidigt öppnar upp för allvarliga samtal, uppstår något som upplevs som okränkbart, säger Pekka Talamo, verksamhetssamordnare och föreståndare på Gillbergsvik, som var med från början. Det finns en otrolig kraft i att dela erfarenheter med andra som har liknande levnadshistorier, det skapar en snabbare möjlighet till samtal för de som bor/har bott eller har erfarenheter av familjehem. Det här är en grupp som det inte pratas så mycket om i samhället i dag, den är liksom lite hemlig. I vår verksamhet har vi syskongrupper där olika åldrar möts. Många kan tycka det är skönt att få vara både små- och storasyskon under kolloperioden, fortsätter Pekka. De vuxna på familjehemskollot lockade barnen att fungera som grupp och som enskilda, berättar Kerstin Sandström. De kunde växa genom att få stöd i att utmana sig själva. Jag minns speciellt en pojke med Många har behov att få känna sig som alla andra tvångssyndrom som ville stå upp i roddbåten. Samtidigt hade han en stark drivkraft att få vara med i gemenskapen och ville inte riskera att behöva stanna kvar på land. Med stöd av en varm inkännande vuxen kunde han mana på sig själv att övervinna en del av sitt tvång. Året efter satt han lugnt i båten. För ungdomarna blev det en intensiv vecka med möjlighet att skapa och bibehålla kamratkontakter även under resten av året. Andra ungdomar hittade en trygghet i att bara känna jag vill komma tillbaka, För oss som handläggare innebar detta samarrangemang med Magelungen att vi kände oss delaktiga och kunde följa upp insatsen på ett enkelt sätt tillsammans med personal, familjehem och ungdomar. Den samlade erfarenheten är att insatsen varit verksam för flera familjer och ungdomar finns kvar då jag läser i gamla journalanteckningar, säger hon. I dag finns inte samarbete med Tyresö kommun kvar, däremot har Mage l- ungen Kolloverksamheter utökat sin verksamhet. I sommar finns det möjlighet att för familjehemsplacerade barn och ungdomar att åka på kollo till Gillbergsviks lägergård, Trosa kommun och Suttarboda i Örebro län. Sedan ett par år tillbaka ordnas även återsamlingshelger på höstlovet. Av erfarenheter från tidigare grupper återkommer personalen på Magelungen hela tiden till det meningsfulla med att träffas i grupp. Suget efter att dela upplevelser, känslor och tankar är stort. Gruppsammanhanget inbjuder till meningsfulla samtal och en chans att bli lyssnade på utan att det behöver röra beslut kring placeringen. Det innebär att familjehemsföräldrar och de som är ansvariga för barnets placering kan få en 16 Familjehemmet

17 bekräftelse på att barnet verkar ha det tillräckligt bra, alternativt få en indikation på att något behöver göras, säger Stefan Redebo. Även Pekka Talamo vill understryka den läkande processen som har med gruppsammanhållningen att göra. Flera av våra ungdomar har berättat att de tänkt mycket på kollotiden då de kanske har bott i flera olika jourhem efteråt. I slutet av varje kollo brukar vi ha en ceremoni där de får med sig ett A4-ark med stärkande ord om sig själva från gruppen. Det gör vi genom att varje deltagare får vara i fokus en stund och de andra berättar vad personen gjort eller sagt under perioden som de tyckt om. Och vad vi tycker om med hen. En pojke som hade hunnit bo i flera jourhem mellan två sommarperioder berättade att han hade de här orden ovanför sängen där han sov och att det hjälp honom när han hade det ensamt och svårt. Kollokompisarna hade blivit som en familj utanför familjen. Jag har sällan träffat kollodeltagare som värnat med sådan värme om varandra och gruppen, så snabbt, under alla mina år som kolloledare. Det är vackert tycker jag! Text: Åsa Johansson Fakta/Familjehemskollo: Kollo för familjehemsplacerade välkomnar barn och ungdomar 8-19 år från hela Sverige som är placerade i familjehem. Vi tar in barn/unga i helgrupperna i mån av plats och ansökningar till sommarens läger bör vara inne före 15 april. Ansökningarna bör vara inne senast den 16 maj och därefter i mån av plats. Läs mer och anmälan här: vara-enheter/gillbergsvik-i-trosa/ vara-enheter/suttarboda-i-orebro/ Fakta/Magelungens Kolloverksamheter: Sommarkollo har vi på Gillbergsvik, Klockarbo, Suttarboda och på Terapikolonier. Helgkollo har vi på Gillbergsvik, Tuskulum och Suttarboda. Lovkollo har vi på Gillbergsvik, Tuskulum och Suttarboda. Grupper för barn och unga som bor i familjehem finns på Gillbergsvik och Suttarboda. Ledsagning/Korttids utan övernattning är varje vecka och har basen i våra lokaler i Solna. Gruppernas sammansättning är anpassad efter ålder och vilken form av sammanhang varje deltagare förväntas behöva för att känna sig trygg. Vi har ett nära samarbete med de viktiga vuxna. När barn och unga behöver extra stöd på kollo eller mellan perioderna så kan vi erbjuda det. Läs mer här: kolloverksamheter Kontakt: Stefan Redebo och Jennifer Sternberg Telefon: stefan.redebo@magelungen.com jennifer.sternberg@magelungen.com Pekka Talamo Verksamhetssamordnare och föreståndare för Gillbergsvik Stefan Redemo Chef för Magelungen Kolloverksamheter E-post: Helgkollo för barn och ungdomar som bor i famljehem. Kollogruppen blir en möjlighet att tillsammans med andra med liknande erfarenheter utvecklas under trygga och roliga former. Det ger också möjlighet för syskon som bor i olika hem att vårda och utveckla sin relation. Kolloverksamheten kan även fungera som avlastning för familjehemmen. Målgrupp: Barn och ungdomar 8-19 år Platsantal: 6 12 platser per kollogrupp Helgkollo: 11 helger/år på Gillbergsvik utanför Trosa. Vill du veta mera? Pekka Talamo, pekka.talamo@magelungen.com. Läs mera om våra kolloverksamheter på Familjehemmet

18 NOFCA-möte 2016 Årets möte ägde rum i Helsingfors. Sverige representerades av Christina Jansén från FfF och FR och mig från FSF. Enligt NOFCAs stadgar får varje land skicka två representanter till mötet. Bland deltagarna saknades Island, som inte kunnat skicka någon representant och sorgligt nog även Grönland, då vår vän Putte Hansen har gått bort efter vårt senaste möte på Färöarna. Vi hoppas att få en ny representation från Grönland och ser också fram emot att ha en träff där i framtiden. I Finland besökte vi Föreningen Pesäpuu som bedriver omfattande verksamhet med utbildning och utveckling av familjehemsvård i hela landet. Pesäpuu fungerar som ett nationellt kunskapscentrum för familjehem, placerade barn och social arbetare. Man utvecklar verktyg att användas i det praktiska arbetet och startar projekt i olika former. Till exempel finns nu en mentorsutbildning där erfarna familjehem lär sig att fungera som mentorer för nya familjer. Vi fick en genomgång av nyheter inom lagstiftningen av Pirjo Hakkarainen som är chef för Perhehoitoliitto/ Familjevårdsförbundet, som är en nationationell organisation för familjehem med många lokala medlems organisationer. Det blev extra intressant att höra om den nya familjevårdslagen som trädde i kraft 1 januari i år. Det är en egen lag som reglerar familjehemmens villkor med detaljerade bestämmelser runt begreppet familjehemsvård. Med familjevård avser man vård som sker i ett familjehem hel eller deltid och kan även ges i den vårdades egna hem och gälla utöver barn/ungdom även handikappade och äldre. Familjehem ska alltid vara första valet när ett barn ska placeras och utgå från barnets behov. Privata vårdgivare ska ha tillstånd från den lokala administrationen. Antalet barn i ett familjehem begränsas till 4 i en familj där en förälder är hemma och till 6 om det finns två vuxna som finns tillgängliga och har genomgått utbildning. I professionella hem kan högst 7 barn placeras med minst två familjehemsföräldrar. Barnen ska ha eget rum. Lagen har bestämt lägsta nivån för arvoden till 775 euro och omkostnader till 2916 euro. Familjehem har rätt till ledighet 2 dagar per månad och rätt till kommunal pension samt olycksfallsförsäkring. Familjehem måste genomgå utbildning och delta i fortbildning. Familjehemsvården av äldre har blivit en succé i Finland och numera finns ca 250 äldre i permanenta familjehem och ca 400 i tillfälliga familjehem. Vi fick information om hur familjehemsvården fungerar i Helsingfors. Där finns 730 familjehemsplacerade barn/unga. 20 % av barnen placeras i nätverket. Helsingfors har 90 barn placerade 50 professionella familjehem. 63 % av all placeringar sker i familjehem. Nya familjehemmen erbjuds efter ett år till en weekend med sina barn för coaching. Det blir också sedan årligen erbjudna utbildning. Barnens föräldrar erbjuds stödgrupper och familjeläger med sina barn. Man strävar efter att få med de placerade barnen och deras föräldrar som likvärdiga deltagare i vård planeringen. Socialarbetarna ska träffa barnen ensamma minst 2 gånger per år och besöka familjehemmen lika ofta. Man strävar efter att minska och förkorta placeringar och arbetar med främst med öppenvård. Helena Inkinen som varit med i projektet Survivors från början som en av experterna som själva var placerade i familjehem. Numera arbetar Helena vidare med att utveckla nätverk och fokusgrupper i hela Finland. Ungdomar har kommit att bli en etablerad del av familjehemsvården. Målen är att Uteveckla barnens välbefinnande på nationell nivå Hjälpa unga människor i familjevård i vård med nationella forums Bygga nätverk med lokala fokusgrupper Främja omhändertagna barn och unga att tillvarata sina rättigheter i Finland Survivors samarbetar med Barn ombuds mannen och andra barnrättsorganisationer både i Finland och internationellt. Tarja Heino från Institutionen för Hälsa och Välfärd berättade allmänt om barnvårdsarbete och statistik från Finland. Totalt är ca barn och unga placerade. Vi fick höra att man i Finland planerar en stor förändring av kommuner och förvaltning som innebär att ansvaret för sjuk och socialvård till stor del ska överföras till 18 regionala enheter i stället för de 297 kommuner som finns idag. Orsaken sägs vara ökande kostnader och ojämliken i servicen beroende kommunernas ekonomi. Tema för årets NOFCA möte var umgänge mellan barn och föräldrar/ syskon och nätverk. I Danmark har organisationen FABU utvecklat metoder kring umgänget och ordnar umgängesträffar och har även individuella kurser för familjehemsföräldrar i just umgänget. Annars är umgänget i lagstiftningen reglerat i alla länder men det finns svårigheter med genomförandet. Vikten för barn av både trygghet och kontakt med sitt ursprung och nätverk kräver samarbete. Kunskapen och metodutveckling på området behövs. För övrigt håller Danmark på att genomföra reformen som lustigt nog kallas den svenska modellen. Det innebär att kommunerna återtar alla familjehemsplaceringar som traditionellt har administrerats av frivillig/ privata organisationer. Det verkar att reformen har lyckats olika bra i 18 Familjehemmet

19 kommunerna och alla familjehem får inte det stöd som man tidigare har haft. I Norge har stortinget nu hörsammat behovet av en fullständig genomgång av familjehemsomsorgen. Ni kan läsa om det på Bland annat ska familjehemsföräldrar kunna få bättre pensions och anställningsvillkor. Man ska också kunna utjämna skillnader mellan de kommunala och statliga familjehemmen. Man kräver vidare utökad delaktighet och partsrättigheter för familjehemmen kring de placerade barnen. Under min tid som representant i NOFCA har jag fått del av fantastiskt mycket kunskap om familjehemsvården i de nordiska länderna. Vi har mycket att lära av varandra och utbytet skulle kunna utvecklas mycket mer. Många svårigheter är lika, men man har hittat olika lösningar. Det jag hoppas mest är att vi i Sverige ska kunna få tillstånd ett nationellt kunskapscenter där metoder och utveckling/utbildning ska samlas så att det kommer alla till del. Lika viktigt är att ta tillvara de placerade barnens erfarenheter och kunskap. Jag håller med om att det är de som är experterna så som de finska Survivors deklarerar. Pirkko Nilsson, Socionom NOFCA har en hemsida under där ni kan klicka på NOFCA och läsa all material som medlemmarna lagt ut. KONGRESSEN 2016 hölls på Sikargården, ett mycket trevligt ställe! och nu gör vi det igen... Redan nu kan vi meddela att Familjehemmens Riksförbunds årliga kongress kommer att förläggas just på Sikargården, som ligger mellan Katrineholm och Norrköping! Väl mött till 2017 års kongress maj! Ett bra och omväxlande program utlovas. Aleris Nåjden söker erfarna familjehem från Jämtland i norr till Skåne i söder För mer info kontakta: Familjehemsrekryterare Anna Jernkrook alt. anna.jernkrook@aleris.se Familjehemmet

20 Självbiografisk barnbok ur ett familjehem Jag växte upp som familjehemsbarn, precis som Klara 9 år i min debut- och barnbok Det ordnar sig det ordnar sig. Att skriva främst för barn var ett viktigt val, ett barns röst med erfarenhet behövs. Sedan boken kom ut i höstas har den öppnat upp betydelsefulla samtal i familjehem, i skolan, bland socionomer och psykologer, och blivit en omtyckt crossoverbok från 9 år och uppåt. Den här boken ska finnas i varje familjehem, säger vissa, och i varje skolbibliotek, säger andra. Idag ska jag rädda pappa, bestämmer sig Klara för varje dag och brer honom en korvmacka. Hon tycker att det är enkelt att rädda honom, eftersom han finns på en parkbänk i stan eller i ett övergivet ödehus. Han är i alla fall enklare att rädda än mamma, tycker hon, eftersom mamma lider av psykisk ohälsa och bara går att träffas under ett sjukhus besökstider. Klara bor tillfälligt hos Gunilla som jobbar inom socialtjänsten. När pappas spritfest tar slut ska Klara flytta tillbaka till honom och han ska gifta sig med mamma och de ska hämta Klaras lillasyster Lena som tillfälligt bor i ett annat familjehem. Men spritfesten tycks aldrig ta slut, den har pågått i tre år. Det ordnar sig, det ordnar sig, får Klara höra. När Klara ser att allt är på väg att ordna sig, blir sveket större än någonsin. Boken är självbiografisk med en fiktivt spännande berättarmiljö. Det är viktiga frågor och samtal som kan tas tillvara i samband med boken. En lärare har den som högläsningsbok för sina elever i 5:an och 6:an. Den är som en dörröppnare för elevernas egna berättelser säger han. På Skolforum hade jag seminarium och bjöd in läraren, som berättade om vad som hände i klassrummet, och en skolkurator, med erfarenhet att bemöta elever i svåra samtal. Ingen är ensam om att ha en livshistoria. Genom att berätta sin historia inför varandra, blir olika familjesituationer mer accepterande och i förlängningen inkluderande. Det kan gå att skapa en trygghet med att vara otrygg. I vår planeras en pod med UR i programmet Didaktorn där vi berättar mer. Boken har öppnat dörrar även för mig personligen. Under hösten åkte jag till Nationella dagen för Familjehemsmöten i Örebro. Jag har föreläst på Familjehemsdagen i Stock holm, för kommuner och socialtjänsten. Haft seminarium för missbrukare, psykologer och samordnare för familjehem. Det jag hör under dessa dagar är ett stort behov av att vi delar med oss av erfarenhet till varandra och omvärlden. Det jag också reflekterar över är att det behövs även vuxna som vågar vara trygga med att vara otrygga. Vuxna som inte alltid har svar på svåra frågor, som ändå finns där för barnet. För att bli bekväm med att vara obekväm finns en önskan att fler stödjer de vuxna och barn när de behöver som mest. Det ser ut att finnas längtan av tydlig gemensam struktur kring familjehemsplaceringar, en del beskriver placeringar som ett lotteri. Och jag märker av att vi som är eller har varit familjehemsbarn har en sak gemensamt. Detta faktum att våra föräldrar inte kan/ kunde ta hand om oss ger en sårbarhet som vi kan behöva se närmare på, ta hand om och ta till vara på. Ibland kan övergivenhet upplevas, och med det en svekfullhet. Genom att exempelvis börja prata om ett laddat ord som svek är avgörande viktigt för att skammen inte ska få makt, för att fördomar inte ska utesluta redan utsatta. Med det anser jag att tystnaden är det största sveket. Det var delvis därför jag bestämde mig för att våga skriva min egen berättelse genom Klara och dela med mig. För att kunna vara så ärlig som möjligt behövde jag skriva boken fiktiv, men även för att ge tydliga exempel på vad Klara behöver. Förutom att skriva en bladvändare vill jag beröra med djup. Jag vill belysa den tillfälliga situationen som ett familjehemsbarn befinner sig i, en stress den kan medföra, men även styrka, livsglädje och ge hopp. Även när jag bestämt mig för att våga berätta var det inte lätt att skriva. Rädslan över att bli halshuggen av mina egna var stundtals kvävande. Mycket skamkänslor. Oro fanns för min familjehemsmammas besvikelse. Jag var livrädd att min biologiska mamma skulle må sämre av mina ord. Dödsskraj över vad mina två halvsyskon som växt upp i två andra familjehem skulle tycka. Du som haft det så bra, du har inget att säga, du ska vara tacksam, sa mina hjärnspöken. Jag skrev ett brev till min biologiska mamma och berättade om boken. Innan hon ens läst boken skrev hon tillbaka. Med de raderna var hon en 20 Familjehemmet

21 förälder, för första gången. Jag kan inte dö av lite paradoxer, skrev hon. Så kom dagen när Det ordnar sig det ordnar sig skulle släppas ut, och det dukades till releasefest. Förbipasserande, släkt och vänner var inbjudna, och bland dem mina båda syskon. Och de alla kom! Kön ringlade in från gatan och glädjetårar rann ut. Vi samlades inte bara till fest, utan kring vår sårbarhet. För första gången i mitt liv hade jag dessutom mina båda syskon hos mig, samtidigt. Det ordnar sig det ordnar sig är en bok som jag själv och mina syskon ville ha när vi växte upp. Den är lättläst, hoppfull, sorglig och spännande för barn som för vuxen. Av: Eva Edberg, Faktaruta: Namn: Eva Edberg Yrke: Författare och föreläsare. Formgivare och illustratör. Aktuell med: Det ordnar sig det ordnar sig. Illustrerar Ebbe och mamma, en ny barnboks erie med Charlotta von Zweigbergk. Förlag: Lava förlag Bor: Stockholm Sagt om boken: En viktig bok för vuxna som arbetar med utsatta barn och för de barn som behöver en förebild för att få hopp. citat från BTJ-häftet nr 20, Lektör Christina Wedenmark. Hemsida: Kontakt: evaedberg2@gmail.com Inköp: Bokhandlare eller på nätet. För mängdrabatt: evaedberg2@gmail.com eller kontakta info@lavaforlag.se Missförstådd, hånad och skör du går igenom livet och stör Koncentrationssvårigheter och DAMP ger en inre ständig kamp Intrycken flödar i aldrig sinande ström trots otaliga försök får du aldrig beröm Din attityd kan verka kaxig och tuff men är din osäkerhets bedrägliga bluff Inuti ett vilset barn med ömhetstörst söker bekräftelse när oredan är som störst Se min kreativitet och glöd istället för att banna mig i nöd När ska andra någonsin förstå? De säger Du kan bättre än så om du bara lägger manken till och försöker sitta still Att just detta är ditt problem ger födelsen av detta poem Från gryende morgon till slumrande kväll du gör ditt yttersta för att vara snäll Din levnadsram behöver vara stram din oro lugnas av värmande kram Skriven av Moniqa Elisabet Klintestrand Öberg Familjehemmet

22 Landet runt Kom och lek med oss en kväll! Telle Söderberg leder in oss i skapande lek efter att årsmötets förhandlingarna avslutats. Länsföreningen i Stockholm kommer att ha sitt ÅRSMÖTE med sedvanlig förhandling och förtäring måndag den 6 februari 2017 kl 18:30. Vi träffas på Sveagatan 28 (markplan, om hörnet) i Södertälje. Välkomna hälsar styrelsen i Stockholm! Familjehemsföreningen i Västerbotten Vi träffades i Umeå den 26 november för sin årliga bowlingrunda. Vi var 36 personer som bowlade, trivdes och åt tillsammans. Norrbottens familjehemsförening Här uppe i Norrbotten har vi vitt och fint med snön, den kom ju äntligen efter en regnrik höst, vi hoppas den får vara kvar. Nu i skrivandets stund visar termometern på -17 grader så det ser lovande ut. Julen står för dörren och de flesta har en massa de måste göra, de ilar och hastar hit och dit. Det är viktigt att vi tar oss tid att stanna upp och vila i alla bestyr. Hinna att bara vara och umgås med familj och våra vänner. På Familjehemsfronten inom föreningen så har det inte hänt så mycket under hösten, vi satsar inför kommande årsmöte i februari närmare bestämt 18/ Då har vi Årsmöte samt att vi kommer att bjuda på lättare lunch samt att vi har 2 föreläsare. Alla medlemmar i Norrbotten kommer att få en inbjudan till denna dag. Vi i styrelsen hoppas att alla ni härliga familjehem får ha en riktig fin jul och ett gott nytt år. Med vänlig hälsning: Ann-Louice, Susanne, Jenny, Susann, Peter och Brittmarie. Den 20 februari kl möts vi till årsmöte i Mariakyrkan Älgvägen 1 i Umeå. Vi bjuder på fika. Carola K Malmehed, ordförande Foto: Sara Eriksson 22 Familjehemmet

23 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm AB Christina Jansén Södermanland D Ann-Christin Larsson Kronoberg Kalmar GH Annette Andréen Västsverige P+O Gudrun Atleflo Halland N Calle Bonath Rådgivare Örebro T Gizela Wizell Värmland S Ylva Gavell Söderström Västmanland U Maria Bergman Västernorrland Jämtland XYZ Magnus Lorentzon Monica Fahlén Att vara medlem i Familjehemmens riksförbund Du får tidningen. Du får en väggalmanacka varje år. Du får tillgång till föreläsningar. Du kan ringa till någon av våra FR-utbildade rådgivare. Du får aktuell information. Du får aktiviteter/gemenskap i länsföreningarna. Vi får möjlighet att påverka familjehemsvården genom att vara referensgrupp. För att få alla dessa förmåner kan du betala in 375:- för ett helt år, alltså inte mycket mer än en krona per dag. Det finns två sätt att gå med, antingen betalar du via bankgiro eller så Swishar du på nummer Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis, Stockholm Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Jönåker Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Västerbotten AC Carola Larsson Malmehed Rolf Ringsell www. familjehemsforeningen.se Norrbotten BD Ann-Louise Larsson Dalarna W Telle Söderberg Södertälje AB Maria Bergman Förbundsstyrelsen Ordförande: Maria Bergman Gullvivsstigen 20, JÄRNA, miabergman@msn.se V. ordförande: Jeanette Andersson Ekvägen 12, Högsjö, familj.andersson@outlook.com Kassör: Hans Larsson Anneberg, Lugnet, HÄLLEFORSNÄS , hans.hanas@gmail.com Sekreterare: Ann-Louice Larsson Orrstigen 36, Kalix, louican1@hotmail.com Ledamot: Peter Eriksson Rosenforsvägen 830, Sjulsmark peter@theswede@gmail.com Ledamot: Ann-Christin Larsson Anneberg, Lugnet, HÄLLEFORSNÄS annchristin53@hotmail.com Ledamot: Yvonne Nordström-Pettersson Ringvägen 54, Jönåker, vreta@telia.com Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis Telefonvägen 15, HÄGERSTEN carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Ulrika Jägerbrink Mejerigatan 1A, TREKANTEN ulrikajagerbrink62@gmail.com Suppleant: Gizela Wizell Lännäs 1312, ODENSBACKEN gizzan@me.com Valberedningens sammankallande: Susann Vikberg Snårvägen 7, BODEN , susarmband@gmail.com Familjehemmet

24 Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm

Detta är en förkortad version av cirkulär 17:52. Förkortningen gjord av Ljusdals kommun.

Detta är en förkortad version av cirkulär 17:52. Förkortningen gjord av Ljusdals kommun. 2017-11-17 1 (5) CIRKULÄR 17:52 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Detta är en förkortad version av cirkulär 17:52. Förkortningen gjord av Ljusdals

Läs mer

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. Cirkulärnr: 09:78 Diarienr: 09/5766 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Vård och Omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2009-12-11 Mottagare: Rubrik: Socialnämnder Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. Cirkulärnr: 10:73 Diarienr: 10/6008 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2010-11-24 Mottagare: Rubrik: Socialnämnden Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-11-27 Mottagare: Rubrik: Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm. för år 2015

Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm. för år 2015 4 Sveriges 1 (6) 2014 12 02 CIRKULÄR 14:48 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familj eomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare: Socialnämnden Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS

Avdelningen för Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare: Socialnämnden Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Cirkulärnr: 15:38 Diarienr: 15/06253 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och socialtjänst Datum: 2015-12-08 Mottagare: Rubrik: Socialnämnden Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar till

Läs mer

CIRKULÄR. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år 2017

CIRKULÄR. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år 2017 2016-11 - 25 1 ( 6 ) CIRKULÄR Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ - och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar

Läs mer

Cirkulärnr: 10:72 Diarienr: 10/6007 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 10:72 Diarienr: 10/6007 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 10:72 Diarienr: 10/6007 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2010-11-24 Mottagare: Rubrik: Socialnämnden Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2016

Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2016 2014-12-08 1 (4) Bilaga 3 Kommunstyrelsen 2016-01-18 13 CIRKULÄR 15:39 Avdelningen för Vård och omsorg Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Cirkulärnr: 14:49 Diarienr: 14/6574 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Rubrik: Ersättning

Läs mer

Cirkulärnr: 12:64 Diarienr: 12/6782 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum:

Cirkulärnr: 12:64 Diarienr: 12/6782 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Cirkulärnr: 12:64 Diarienr: 12/6782 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-11-27 Mottagare: Rubrik: Socialnämnd Individ och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar

Läs mer

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS.

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Styrelsen Sammanträdesdatum 2008-06-12 201/218 179 Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. Styrelsen beslutade 2008-02-28, 160 angående

Läs mer

Samrådsmöte KFR och socialförvaltningen

Samrådsmöte KFR och socialförvaltningen SID 1/3 Samrådsmöte KFR och socialförvaltningen Tid: 26 september 2016, kl. 14:00-16:00 Plats: Rosendal, Socialförvaltningen Närvarande: Linnea Nyman, Leif Pehrson, Vildana Zorlak, avdelningschef VSK och

Läs mer

Cirkulärnr: 10:71 Diarienr: 10/6006 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 10:71 Diarienr: 10/6006 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 10:71 Diarienr: 10/6006 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2010-11-24 Mottagare: Rubrik: Socialnämnd Handikappomsorg Äldreomsorg

Läs mer

Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem

Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-09-08 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Cirkulärnr: 14:48 Diarienr: 14/6573 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ- och familjeomsorg

Läs mer

kontaktfamilj kontaktperson

kontaktfamilj kontaktperson kontaktfamilj kontaktperson Illustrationer: CC BY-SA 4.0 Därför behövs kontaktfamilj Ett barn kan behöva personligt stöd, trygghet och få komma till en ny miljö. Det kan också handla om att föräldrarna

Läs mer

STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens vård-omsorgsutskott kallas till sammanträde.

STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens vård-omsorgsutskott kallas till sammanträde. STORFORS KOMMUN Datum 2015-01-14 Ersättare FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsens vård-omsorgsutskott kallas till sammanträde. Tid: Fredagen den 23 januari 2015 kl. 13.00. Plats: Sammanträdesrum

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327. Datum:

Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327. Datum: Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327 Handläggare: Avdsek: Margareta Erman AK Vård Datum: 1994-05-27 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 1991:116 Bilagor: Individ- och familjeomsorg Omsorgs- och handikappfrågor

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Avgifter och ersättningar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Avgifter och ersättningar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Förvaltningsstab er och ersättningar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2019 Antagna av socialnämnden 2018 11 29, 105 Box 22, 593 21 Västervik, Besöksadress:

Läs mer

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 1(43) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30-14.00 Beslutande: Övriga deltagande: Ingalill Jonsson (m), ordförande Tage Björk (s) Ingrid Holmgren (c) Torsten Palbom (c) Eva-Lena Wrethén

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam

Läs mer

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Riktlinje - Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård.

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Riktlinje - Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Minna Ljungberg 2019-05-28 SN 2019/0433.11.01 0480-453767 Socialnämnden Riktlinje- Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård Förslag till beslut

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Den magiska dörren. Författare Deni saeed

Den magiska dörren. Författare Deni saeed Den magiska dörren Författare Deni saeed Kap1 Hej jag heter Kristian. Jag är 10 år. Jag har en kompis, men han är inte riktigt min vän, jag är bara hans kompis för hans farsa är miljonär. Jag är lite rädd

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till beslutande sammanträde torsdagen den 18 februari 2016 kl. 09.00 i Leja, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Tema Barn och unga - Placeringar

Tema Barn och unga - Placeringar Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för socialtjänst

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för socialtjänst Cirkulärnr: 17:52 Diarienr: 17/05513 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Datum: 2017-11-17 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för socialtjänst Socialnämnd Individ-

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024. Datum:

Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024. Datum: Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024 Handläggare: Sektion/Enhet: Margareta Erman Vård och Omsorg Datum: 1995-04-03 Mottagare: Rubrik: Äldreomsorg Omsorgs- och handikappfrågor Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Mina kompisar. Bättre vänner igen. Vänskap, är viktigare än pengar. Man ska säga, snälla saker Och fråga, om någon vill va med!

Mina kompisar. Bättre vänner igen. Vänskap, är viktigare än pengar. Man ska säga, snälla saker Och fråga, om någon vill va med! Mina kompisar Kompisen är så positiv Undrar bara vad vi skall göra Mina kompisar, åh åh jag Eller min BFF, åh åh jag Ska hitta på nåt bra, åh åh jag Att gå till skolan nu, varje dag det känns bra Emojis

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-03 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Diarienummer 2012/SN 071 52 Socialnämnden Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är

Läs mer

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står

Läs mer

Ersättning familjehem Elisabeth Melin Vård och omsorg Socialtjänst

Ersättning familjehem Elisabeth Melin Vård och omsorg Socialtjänst Cirkulärnr: 18:60 Diarienr: 18/05156 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: Ersättning familjehem Elisabeth Melin Vård och omsorg Socialtjänst Datum: 2018-12-05 Mottagare:

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

Masha och Hjälparna. Tove Ulfsdotter Johanson

Masha och Hjälparna. Tove Ulfsdotter Johanson Masha och Hjälparna Tove Ulfsdotter Johanson Ett kallt hus Det får räcka med att hon anar. Jag börjar lita på hennes aningar nu. Och Lu tittar så trofast, på henne. Då letar vi, säger Lu. Först vill jag

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Familjehemscentrum Jämtlands län RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN FAMILJEHEMSCENTRUM OCH KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN

Familjehemscentrum Jämtlands län RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN FAMILJEHEMSCENTRUM OCH KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN Familjehemscentrum Jämtlands län 161216 RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN FAMILJEHEMSCENTRUM OCH KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN 1. Bakgrund och syfte Under sommaren 2014 beslutade Jämtlands

Läs mer

Den magiska dörren. Tilde Buhler

Den magiska dörren. Tilde Buhler Den magiska dörren Tilde Buhler Kapitel 1 Hej, jag heter Sofia och är 10 år. Min bästis heter Thilde och vi går på Färjestad skola. En dag när vi var ute på lunchrast såg vi den nya läraren, han var jätteläskig

Läs mer

Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn

Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete Beslutsdatum: 2018-02-08 Framtagen av: Emma Frostensson, områdeschef Dokumentansvarig: Områdeschef Diarienummer: KS/2018:68 Giltighetstid

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Riktlinjer för ersättningar till uppdragstagare

Riktlinjer för ersättningar till uppdragstagare SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elisabeth Karlsson 2018-01-31 SCN-2018-0073 Socialnämnden Riktlinjer för ersättningar till uppdragstagare Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en extra

Läs mer

Information från överförmyndaren

Information från överförmyndaren FLENS KOMMUN Information från överförmyndaren Om förordnade förmyndare/särskilt förordnade vårdnadshavare 2018-07-18 INFORMATION TILL FÖRORDNAD FÖRMYNDARE Uppdraget Bestämmelserna i Föräldrabalkens (FB)

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser sidan 1 Författare: Beth Bracken & Kay Fraser Vad handlar boken om? Boken handlar om Lucy och Soli som är bästa vänner. De har känt varandra sedan de var små, och de gör allt tillsammans. Där de bor finns

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Räkna med Rutiga Familjen

Räkna med Rutiga Familjen Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ

INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ Vad är en kontakfamilj och kontaktperson? En kontaktfamilj tar emot ett eller flera barn i sitt hem, vanligtvis under ett bestämt antal

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Läggdags. Karaktärer:

Läggdags. Karaktärer: Karaktärer: : Kai, eldmästaren : Yoda : militär : räv : varg : rockstjärna : rockstjärna : hund : hund Edith : liten flicka som har en nallebjörn : tiger : prins : varulv Läggdags Scen 1,,,, och Ediths

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de

Läs mer

Särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn

Särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn Särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn Ett informationshäfte till dig som är god man och vill bli särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn

Läs mer

Föredragande borgarrådet Margareta Olofsson anför följande.

Föredragande borgarrådet Margareta Olofsson anför följande. PM 2003 RVII (Dnr 325-2793/2003) Nytt beräkningssätt av arvoden till kontaktfamiljer enligt SoL och kontaktfamiljer/stödfamiljer som korttidsvistelse enligt LSS att gälla fr.o.m. den 1 januari 2004 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Vad är ett familjehem?

Vad är ett familjehem? Familjehemsfakta. Vad är ett familjehem? Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden låter ett barn eller ungdom flytta in och leva tillsammans med familjen. Placeringens längd varierar

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Ung och alkohol Att prata med din tonåring om alkohol

Läs mer

Innehll. 1. Ett missförstånd Moa En arg tjej Har du något emot mig? En hemlighet är som ditt blod...

Innehll. 1. Ett missförstånd Moa En arg tjej Har du något emot mig? En hemlighet är som ditt blod... av Pär Sahlin Innehll 1. Ett missförstånd... 11 2. Moa... 16 3. En arg tjej... 21 4. Har du något emot mig?... 25 5. En hemlighet är som ditt blod... 32 6. Bra simmat, Nadir!... 37 7. Vad gör han här?...

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola En vanlig höstdag så ska klass 5a gå på utflykt till den gamla fyren. Alla har med sej massäck, när dom väl kom fram till fyren så berättade Tommy dess historia.

Läs mer

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429 Cirkulärnr: 2005:58 Diarienr: 2005/1469 Handläggare: Eva von Schéele Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-06-21 Mottagare: Överförmyndare/ Överförmyndarnämnder Individ- och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Kap 1 hej Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Min bästa vän heter Emil, Emil gillar fotboll och innebandy.

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Den magiska dörren. Kapitel 1 Johan

Den magiska dörren. Kapitel 1 Johan Den magiska dörren. Kapitel 1 Johan Hej jag heter Johan och är 10 år gammal. Jag gillar parkour. Jag har parkourhandskar och egna skor som jag bara får använda när jag skall ut och köra sporten. Jag går

Läs mer