provtagningscykel" Begärd undersökning Provtagning

Transkript

1 provtagningscykel" läkare Begär undersökning Provet tas patient Resultat förs in i patient journal resultat till avdelning transport förberedelse analys kontroll Begärd undersökning klinisk information - patient historia, anamnes Varför undersöka bara om resultatet påverkar diagnos, behandling eller prognos Diagnostisera sjukdom Kontrollera ev komplikationer av sjukdomen eller från behandling av sjukdomen Följa behandling Provtagning Typ av prov blod, urin, faeces, liquor... Cyklisk variation, fasteprov.???? Vilket rör eller behållare ska användas Konserveringsmedel och antikoagulantia Rör/behållare ska märkas och remissen ska ha rätt information Identifera patienten namn och födelsedata, Bar code Följ rätt provtagninsrutin Venprovtagning utan stas Potentiellt smittsamt prov????

2 Transport till laboratoriet Kontrollera med lab. kyla, på is, rums temperatur... Arteriellt blodgas Nedkylning av helblod ökar frisättning av kalium från celler Preparation i laboratoriet sortering identifiering och matchning av rör/behållare och remiss separation/centrifugering Distribuera till rätt sektion eller placering för förvaring analys Analys Använd relevant metod för analys Kvaliteteskontrollsystem

3 Kontroll Kontrollprover Var kontrollen inom angivna gränser? Patientprover Är resultatet vettigt i förhållande till tidigare resultat? Stämmer resultatet med frågeställningen / informationen som getts? Resultet till avdelningen Via remiss / resultatlistor elektroniskt Resultet förs in i patientjournalen Viktigt att allt blir rätt

4 Läkaren Jämför analysresultatet med diagnosfrågeställningen Variationer Pre-analytisk variation Inter-individuell variation, 15-25%, referensområdet Intra-individuell variation, 5-7% cyklisk variation provtagning transport, preparation etc. Analytisk variation precision och noggranhet fördelning av material instrument och kemisk variation intra assay, inter assay och total assay variation Post-analytisk variation Överföring av provresultat.. interindividuell variation ålder kön ras genetik hälsostatus etc

5 intraindividuell variation dag till dag variation i en individ > 20% bilirubin kreatin kinase (CK) triglycerider De flesta steroid hormoner < 5% elektrolyter - natrium, kalium, klorider etc proteiner alkaliskt fosfatas (ALP, AP) ca 10% U-kreatinin 25-50% många substanser i urin Cykliska variationer Patient-relaterade fysiska variabler träning diet stress kroppsläge läkemedel, droger etc Träning Kortvarig träning påverkar nivåerna av kalium fosfat kreatinin protein

6 Träning intensiv träning - maraton ökning i blod av: minskning i blod av: kalium - glukos urat (urinsyra) - fosfat bilirubin muskel enzymer undvik kraftigt kroppsarbete timmar innan provtagning Diet Tillfälliga ändringar, enkelt att kontrollera efter måltid ökning av: minskning av: natrium - kalium urat (urinsyra) - fosfat järn laktat dehydrogenas (LD) glukos triglycerider informera patienten ingen föda efter ett visst klockslag på kvällen prov tas på morgonen före frukost Stress ökade hormonkoncentrationer ACTH ökad kortisol och katecholaminer påverkar lipoproteiner ökad kolesterol minskad HDL - high density lipoprotein (15%) intensivvårds patients minskad koncentration hypofys hormoner och aldosteron svåra att kontrollera - informera patienten och planera provtagningen

7 Kroppsläge upprätt - ökat hydrostatiskt tryck - vatten och elektrolyter till vävnad - ökad proteinkoncentration i plasma Hemokoncentrering 5-8% calcium och andra substanser bundna till albumin kolesterol och lipoproteiner proteiner liggande - vatten och elektrolyter tas tillbaka till kärlträdet Personen bör sitta eller ligga ner minst 15 min före venprovtagning Läkemedel och droger - I kaffein ökar katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) glukos börjar bildas (glukoneogenes) ökning av insulin utsöndring stimulater gastrin bildning ökar bildningen av kortisol nikotin samma som kaffein ökar GH minskar immunoglobuliner minskar vitamin B 12 (cobalamin) Läkemedel och droger - II etanol ökar triglycerider minskar B-glukos ökar HDL-kolesterol östrogen (p-piller) ökar HDL-kolestrol ökar tyroxinbindande globulin (TBG) progesteron minskar HDL-kolesterol ökar LDL-kolesterol

8 teknik typ av rör, behållare identifiering av patienten Blodprovtagning hemolys och fördröjd separation av blodkroppar - ökning kalium, LD och magnesium - minskning - natrium - hemoglobin - möjlig interferens vid spektrofotometrisk analys Teknik vakumrör turbulent flöde ger hemolys provtagningsställe Undvik plats för intravenös infusion venös stas ökat intrakapillärt tryck hypoxi i kärlväggen passage av vatten och små molekyler till interstituella vätskan. nål Typ av blodprov arteriellt innehåller näringsämnen till cellerna och syre venöst lägre koncentration ämnen som kan metaboliseras högre koncentration av avfallsprodukter Organiska syror, ammonium hydroxid, koldioxid kapillärt närmare arteriellt än venöst blod kan"arterialiseras" provtagningsplatsen värms före provet tas

9 Vakumrör Proppens färg röd serum - ingen tillsats kemi grön heparin kemi blå citrat koagulation lila EDTA hematologi grå heparin och fluorid glukos svart citrat - SR vissa rör innehåller gel eller separator tillsatser plasma EDTA, ethylenediamin tetraacetat kelator citrat kelator heparin binder antitrombin III heparin / fluorid fluorid inhiberar glycolysen fosfat lägre i plasma: 0,06 mmol/l jmf med serum Serum inga tillsatser Innehåller ca 3 g/l mindre protein inget fibrinogen Koagulationen frisätter kalium från trombocyter: 0,2-0,3 mmol/l EDTA kontamination vanligast - ta som sista rör Referensområde - I Intervallet mellan den lägre och det övre referensnivån Definieras som 95% av den studerade populationen eller stickprovet 2.5% under och 2.5% över resp nivå - normalfördelning 2.5 percentil 97.5 percentile percentil 1/100 av antalet individer i ett stickprov (population) Minst 120 individer behövs för bestämning av referensområde

10 Referensområde - II ref. område tillåter dig att jämföra det observerade resultatet med referensområdet ofta överlappande fördelning mellan friska och sjuka data inom referensområdet utesluter inte sjukdom data utanför referensområdet innebär inte alltid sjukdom Användbarhet av metod/analys Skillnaden mellan analytisk och diagnostisk sensitivitet och specificitet Metoden kan vara precis men inte diagnostiskt intressant Användbarhet av metod/analys- II diagnostisk sensitivitet diagnostisk specificitet prediktiva värden för positiva result prediktiva värden för negativa result effektivitet - påverkas av falskt positiva och falskt negativa resultat och - prevalensen för sjukdomen i populationen medicinska beslutsgränser

11 diagnostisk sensitivitet och specificitet diagnostisk sensitivitet Chancen att få ett positivt resultat på individer med sjukdom TP/(TP+FN) diagnostisk specificitet chancen att få negativa resultat på individer utan sjukdom TN/(TN+FP) TN sant negativ FN falskt negativ TP sant positiv FP falskt positiv prediktiva värden prediktiva värden för positiva resultat chancen för en individ med positivt result att ha sjukdomen TP/(TP+FP) prediktiva värden för negativa resultat chancen för en individ med negativt result att inte ha sjukdomen TN/(TN+FN) effektivitet Kvoten mellan alla undersökta individer som klassats som med eller utan sjukdom TP+TN/(TP+FP+TN+FN)

12 sjukdom resultat neg pos ja (A) (B) nej (C) (D) sensitivitet B/(A+B) 90% specificitet C/(C+D) 70% prediktiva värden positiva resultat B/(B+D) 43% negativa resultat C/(C+A) 97% sensitivitet kan ändras under sjukdomens utveckling Ateroskleros - åderförkalkning cancer diabetes mellitus högsta sensitivitet önskvärd allvarlig sjukdom som behöver hittas om sjukdomen är behandlingsbar om falskt positiva resultat inte orsakar skada feokromocytom fenylketoneuri Könssjudomar och andra behandlingsbara sjukdomar

13 högsta specificitet önskvärd Allvarliga sjukdomar som inte är behandlingsbara Kunskap om att sjukdomen inte orsakar psykologiska eller folkhälsoproblem Falskt positiva resultat kan orsaka skada för individen multipel skleros (MS) cancer högt prediktivt värde för positivt result Behandling av falskt positiva individer kan ge allvarliga konsekvenser Ockult cancer där behandlingen ökar morbiditeten högt prediktivt värde för negativa result Om sjukdomen är allvarlig men behandlingsbar När falskt positiva eller falskt negativa resultat är allvarliga eller skadliga Akut hjärtinfarkt (AMI)

14 Medicinska beslutsgränser (threshold) Optimalt cutoff värde Bestämmer ett tests specificitet och sensitivitet Optimalt cutoff värde ROC (receiver-operating characteristic) kurvor kan användas för att jämföra sensitivitet och specificitet för olika tester används grafiskt för att ta fram optimal specificitet och specificitet