Göteborgsakademiker 2006

Transkript

1 Göteborgsakademiker 2006 Arbetssituation och syn på utbildningen bland unga akademiker Ulrika Andersson

2 1

3 Inledning 3 Om undersökningen 4 Läsanvisning 5 Vilka är Göteborgsakademikerna? 6 Göteborgsakademikernas arbetssituation 13 Nuvarande arbetssituation 13 I stort sett alla förvärvsarbetar 13 Tillsvidareanställningar dominerar 14 Den privata sektorn drar de flesta av akademikerna 15 Lönenivån varierar 16 Göteborgsregionen dominerar bland förvärvsarbetande 17 Steget ut på arbetsmarknaden 19 Första jobbet efter examen 19 Antal arbetsgivare 21 Inställning till det nuvarande arbetet 21 Nöjd med arbetet? 21 Kunskapskrav i arbetet 25 Bedömning av det nuvarande arbetet 28 Göteborgsakademikernas syn på utbildningen 32 Värdering av utbildningen 32 Akademikerna ganska nöjda med utbildningen 32 Värdering av utbildningens innehåll 33 Praktik en väg in i arbetslivet? 37 En majoritet skulle välja samma utbildning igen 38 Utbildningens status på arbetsmarknaden 40 Arbetsgivarens uppfattning om utbildningen 40 Försiktig optimism om framtiden 41 Kontakten med lärosätet 42 Knappt hälften har kontakt med lärosätet 42 Göteborgsakademikernas intresse för doktorandstudier 44 Sammanfattning 46 Referenser 48 Bilaga 1: Teknisk rapport 49 Bilaga 2: Figurbilaga 56 Bilaga 3: Enkäten 121 2

4 Inledning Andelen högskole- och universitetsutbildade har ökat markant i befolkningen de senaste femton åren. Idag har nästan var tredje person mellan år någon form av universitets- och högskoleutbildning, vilket kan jämföras med var femte person år Läsåret 2004/05 avlade studenter sina första examina, en ökning med 66 procent jämfört tio år tidigare. 1 Idag går ungefär 40 procent av en årskull ut från universitet och högskolor med en examen vilket innebär att antalet högskoleutbildade som kommer ut på arbetsmarknaden är ungefär dubbelt så stort som antalet högskoleutbildade som går i pension. Det innebär att varje årgång som går i pension ersätts av ett nytillskott från utbildningsväsendet som har en väsentligt högre genomsnittlig utbildningsnivå än de som går i pension. 2 I takt med en generell höjning av arbetskraftens utbildningsnivå har det dock blivit svårare för många nyexaminerade akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Av den årskull som examinerades från landets högskolor och universitet läsåret 2002/03 hade 74 procent etablerat sig på arbetsmarknaden 1,5 år senare. Det är en minskning med 4 procent jämfört med dem som examinerades läsåret innan (bilaga 2: 1). Sett till utbildningsområde är läkare och sjuksköterskor generellt de grupper som snabbast får ett jobb efter sin utbildning, medan humanister och personer med en konstnärlig utbildning står i andra änden. De lägre etableringstal som de senaste åren noterats för högskoleutbildade speglar den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden. 3 Under 2006 tycks situationen dock ha vänt, då arbetslösheten bland akademiker överlag minskade. 4 Men samtidigt har också antalet nybörjarstudenter såväl som det totala antalet studenter inom grundutbildning minskat för första gången på över tjugo år. 5 Baserat på utvecklingen på arbetsmarknaden för unga akademiker är det högst relevant att studera hur studenter med examen från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har etablerat sig på arbetsmarknaden. Det övergripande syftet med studien är därför att studera Göteborgsakademikernas situation på arbetsmarkanden samt hur de värderar den utbildning de läst i förhållande till sitt yrkesliv. Aktuella frågor som kommer att belysas närmare är: Vad gör studenterna efter examen? Hur ser deras situation på arbetsmarknaden ut? Hur värderar de sin utbildning i ljuset av erfarenheterna från arbetsmarknaden? Hur ser deras kontakter med lärosätet ut idag och i vilken utsträckning är de intresserade av att ha kontakt med lärosätet framöver? Samtliga frågor kommer att belysas utifrån akademikergruppen som helhet, men också utefter vilket huvudsakligt utbildningsområde de tillhör, hur gamla de är, vilket år de tog sin examen, för att nämna några exempel. På så sätt är det möjligt att få en bild av gruppen som helhet, men också hitta likheter eller skillnader mellan olika utbildningsområden. 1 Högskoleverket (2006). Samtliga siffror gäller för högskoleutbildade i landet som helhet. 2 Högskoleverket (2006). 3 Högskoleverket (2006); Hjortzberg, Kolsrud och Larsson (2007). För exakt metod vid beräkning av etableringsgrad, se Högskoleverket (2003:7 R). 4 Bengtsson (2006). 5 Högskoleverket (2006). 3

5 Om undersökningen Resultaten i rapporten är hämtade från en större enkätundersökning från år 2006 som genomförts av Dagspresskollegiet 6 i samarbete med Göteborgs-Posten och informationsavdelningarna vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Undersökningen har haft två huvudsakliga syften. Dels har det hos de båda lärosätena funnits en vilja att få en bild av hur tidigare studenter etablerar sig på arbetsmarknaden och hur de efter inträdet på arbetsmarknaden dels värderar den egna utbildning, dels värderar Göteborg som studentstad. Därtill kommer Dagspresskollegiets intresse för medievanor hos unga vuxna, ett intresse som även delas med Göteborgs-Posten. 7 Undersökningen har därför omfattat två delar, där den första har fokuserat på svarspersonens yrkesliv och värdering av utbildningen, medan den andra delen har fokuserat på medievanor och bedömning av olika medier. Det är resultaten från den första delen som presenteras inom ramen för denna rapport. Undersökningens population har utgjorts av personer som fått ut sin examen från en grundutbildning under åren 2000 till Övriga kriterier som har gällt för att ingå i populationen har varit: Minst 120 akademiska poäng i examen Minst tre registrerade terminer i Göteborg Folkbokförd i Sverige Yngre än 40 år (född år 1967 eller senare) Efter att dessa avgränsningar gjorts kvarstod en rampopulation om personer. Utifrån denna har sedan ett obundet slumpmässigt urval (OSU) om personer gjorts, vilka har fått en enkät tillsänt sig. Under insamlingsperioden har 31 anhöriga hört av sig och meddelat att urvalspersonen numera är bosatt i utlandet. Dessa har därför utgått ur urvalet. Totalt har personer besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 61 procent. I jämförelse med andra liknande undersökningar får det anses vara en god siffra. Av de svarande utgörs två tredjedelar av tidigare GU-studenter och resterande tredjedel av Chalmers-studenter. Denna fördelning stämmer väl överens med den fördelning som återfinns i rampopulationen som helhet. 8 Den undersökta populationen torde därför sammantaget kunna ses som ett relativt bra mått på unga akademiker i stort. Undersökning bygger på en sextonsidig postenkät bestående av 76 frågor. 9 Frågorna är en blandning av attityd-, beteende- och bakgrundsfrågor. Enkäten är sammanställd av Dagspresskollegiet och bygger på erfarenheter och frågekonstruktioner som vuxit fram i de undersökningar som genomförts inom ramen för forskningsprogrammet de senaste decennierna. Flertalet frågor är också jämförbara med resultaten från andra studier på andra populationer. Samtidigt bör det poängteras att det är första gången som en undersökning genomförts utifrån de i den här studien givna premisserna (d.v.s. nyutexaminerade Göteborgsstudenter), varför det inte finns några data från motsvarande undersökningar från tidigare år. På motsvarande sätt gäller också att vissa frågor är framtagna för att på bästa sätt uppfylla syftet med den här specifika studien. 6 Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram för forskning om dagstidningar och dess publik. Kollegiet är placerat vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG). 7 För resultatet av den medieinriktade delen av enkäten, se Ohlsson (2007). 8 Se den tekniska rapporten i bilaga 2 för en mer detaljerad metod- och materialgenomgång. 9 Se bilaga 3. 4

6 Läsanvisning Rapporten beskriver arbetslivssituation, värdering av utbildning och Göteborg som studieort bland unga akademiker med examen från Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola. Genomgående i rapporten görs analyser baserade på en uppdelning av Göteborgsakademikerna utifrån nio olika ämnesområden. Denna något schematiska uppdelning överensstämmer i hög grad med universitetets fakultetsindelning. Följaktligen motsvaras ämnesområdena Naturvetenskap och Samhällsvetenskap av Naturvetenskapliga fakulteten respektive Samhällsvetenskapliga fakulteten. Ämnesområdet Ekonomi/juridik omfattar samtliga utbildningar vid Handelshögskolan och Lärande innefattar de olika utbildningar inom lärarutbildningen (inklusive utbildningsvetenskap). Sahlgrenska akademin, som omfattar hela det hälsovetenskapliga området, har däremot delats upp i utbildningar med inriktning mot å ena sidan vård, å andra sidan medicin och odontologi. De Konstnärliga och Humanistiska fakulteterna redovisas dels enskilt, dels gemensamt under rubriken HumKonst. Orsaken till samredovisningen är att antalet svarspersoner är begränsat, samtidigt motiveras en särredovisning bland annat av att villkoren på arbetsmarknaden skiljer sig för de båda grupperna. Vidare har Chalmers betraktats som en enda fakultet, varför samtliga chalmerister har hänförts till ämnesområdet Teknik. Rapporten inleds med en kort beskrivning av Göteborgsakademikernas sammansättning, deras syn på Göteborg som studieort samt hur situationen under studietiden såg ut. Därefter ligger fokus på den aspekt som utgör undersökningens centrala fråga, det vill säga hur akademikernas etablering på arbetsmarknaden ser ut. Inom ramen för detta avsnitt belyses bland annat vilken sektor studenterna befinner sig och var i landet man arbetar. Därefter ligger fokus på hur steget ut på arbetsmarknaden har sett ut, det vill säga hur man fick sitt första arbete efter examen och hur lång tid det tog. Göteborgsakademikernas nöjdhet med sitt nuvarande arbete, arbetets överensstämmelse med utbildningen och kunskapskrav i arbetet är också aspekter som tas upp i detta avsnitt. Efter genomgången av Göteborgsakademikernas arbetssituation flyttas fokus till hur de värderar den egna utbildningen i förhållande till de erfarenheter som finns från arbetslivet. Hur nöjd eller missnöjd är akademikerna med sin utbildning? Hur upplever de att arbetsgivaren värderar deras utbildning? Hur värderar de innehållet i utbildningen och skulle de ha valt samma utbildning idag? Därefter följer ett avsnitt om akademikernas kontakter med lärosätet efter examen. Aktuella frågor som belyses är vilka grupper som har haft kontakt med sin gamla skola och vilka som har behov av framtida kontakter. Hur benägna är egentligen de forna studenterna att komma tillbaka till Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i framtiden? Avslutningsvis följer en sammanfattning av rapportens huvudresultat. 5

7 Vilka är Göteborgsakademikerna? Den genomsnittliga Göteborgsakademikern 10 är en kvinna i 32-årsåldern, som har vuxit upp i en tjänstemanna- eller akademikerfamilj i en mindre svensk stad. Hon delar sitt hushåll med en annan vuxen, kanske också med ett eller flera barn. Efter studierna har hon valt att bo kvar i Göteborgsregionen, där hon arbetar heltid inom den privata sektorn och tjänar omkring kr brutto i månaden. Den svenska akademikervärlden domineras, precis som framgår ovan, av kvinnor. 60 procent av Göteborgsakademikerna är kvinnor, ett resultat som ligger i linje med fördelningen bland grundutbildningsstuderande i landet som helhet. 11 Ser man till enbart till fördelningen vid Göteborgs universitet ökar andelen kvinnor till 73 procent. Samtliga av universitetets fakulteter är representerade av fler kvinnor än män. Högst andel kvinnor återfinns bland de akademiker som läst en vårdutbildning, där nio av tio är kvinnor. Ekonomi/juridik, det vill säga Handelshögskolans före detta studenter, är det ämnesområde där könsfördelningen är som jämnas, även om andelen kvinnor förvisso är något högre än andelen män. Männen dominerar dock klart bland de akademiker som läst vid Chalmers. Här är andelen kvinnor endast 32 procent (figur 1 och 3). Figur 1. Könsfördelning efter lärosäte (procent) Göteborgs universitet Kvinnor Män Chalmers Göteborgsakademikerna befinner sig idag i åldersspannet 25 till 39 år. Drygt hälften av dem är mellan år, medan knappt en tredjedel är yngre än 30 år. De allra flesta, 80 procent, delar sitt hushåll med en eller flera andra personer och 44 procent bor tillsammans med barn. En majoritet, 78 procent, är bosatta någonstans i Västsverige. 8 procent bor i Stockholmsområdet och 4 procent i de sydligaste delarna av Sverige (bilaga 2: 3, 5). Omkring två tredjedelar av alla Göteborgsakademiker har tagit sin examen vid Göteborgs universitet, övriga vid Chalmers (bilaga 2: 4). En majoritet, 84 procent, har examen från ett utbildningsprogram, medan övriga har examen baserad på fristående kurser. Programstudierna dominerar kraftigt bland personer som läst en utbildning inom vård, medicin/odontologi eller teknik, där andelen är i det närmaste hundra procent. Även bland de som läst en utbildning med samhällsvetenskaplig inriktning, ekonomi/juridik, lärande eller en konstnärlig utbildning är andelen programstudenter hög. Bland naturvetarna har programstudenterna en knapp majoritet, medan humanisternas utbildning i hög utsträckning bygger på fristående kurser. 10 Med Göteborgsakademiker avses här, såväl som framöver, de personer som ingått i 2006 års undersökning. 11 Statistiska Centralbyrån (2007). 6

8 När det gäller social bakgrund skiljer sig Göteborgsakademikerna påtagligt i förhållande till den vuxna befolkningen som helhet. Bland allmänheten uppger sig hälften ha någon form av arbetarbakgrund, medan motsvarande andel bland Göteborgsakademikerna endast är var tredje person. 12 Ser man däremot till tjänstemanna- eller akademikerbakgrund är förhållandet närmast det motsatta. Endast en femtedel av allmänheten räknar sig till denna grupp, vilket kan jämföras med hälften av Göteborgsakademikerna. Skillnaderna mellan akademikerna och allmänheten minskar dock om jämförelsen istället görs med motsvarande åldersgrupp bland allmänheten, åringar (figur 2). Dock kvarstår ett tydligt samband mellan social bakgrund och valet att ägna sig åt högre studier. Figur 2. Social bakgrund bland Göteborgsakademiker och svenska folket (procent) Arbetarfamilj Göteborgsakademiker Tjänstemannafamilj Befolkningen år Befolkningen år Högre tjänstemanna- /Akademikerfamilj Företagarfamilj Jordbrukarfamilj Källa: Uppgifter om social bakgrund bland allmänheten har hämtats från 2006 års SOM-undersökning. Sett till utbildningsområde är det framför allt vård- och lärandeutbildningarna som har högst andel studerande med arbetarbakgrund, närmare 50 procent. Lägst andel återfinns inom medicin/odontologi, där endast var femte person har arbetarbakgrund. Inom denna grupp är andelen akademiker med högre tjänstemanna-/akademikerbakgrund som störst. Även bland personer med examen inom ekonomi/juridik och teknik är andelen med arbetarbakgrund låg, drygt 25 procent (figur 3). 12 Uppgifter om allmänheten har hämtats från 2006 års Riks-SOM-undersökning. 7

9 Figur 3. Könsfördelning och social bakgrund, efter ämnesområde (procent) Vård Medicin/odontologi Kvinnor Naturvetenskap Arbetarfamilj Humaniora Konstfak Samhällsvetenskap Ekonomi/juridik Lärande Teknik Omkring en tredjedel av Göteborgsakademikerna bodde i Göteborgsområdet innan de började studera vid något av stadens högre lärosäten. Ytterligare en tredjedel bodde i Halland eller Västra Götaland. En sjättedel bodde i övriga Götaland, medan en sjättedel bodde i Svealand eller Norrland (figur 4). Generellt tenderar åldern att spela roll för i vilken utsträckning man är villig att flytta på sig, där yngre är mer flyttbenägna än äldre. Det gäller även för Göteborgsakademikerna. Bland den yngsta åldersgruppen, åringarna bodde knappt en tredjedel i Göteborgsområdet innan studierna, vilket kan jämföras med nästan hälften i den äldsta åldersgruppen, åringarna. Figur 4. Göteborgsakademikernas boendeort före studierna (procent) Göteborgsområdet 35 Halland eller Västra Götaland 29 Övriga Götaland 15 Svealand eller Norrland 17 Utanför Sverige

10 Det är framför allt vårdutbildningarna som rekryterat studenter från Göteborg eller Halland/Västra Götaland. 77 procent av akademikerna med examen från vårdutbildning kommer någonstans från detta geografiska område. De konstnärliga utbildningarna har lägst andel studenter med ursprung i detta upptagningsområde, 38 procent. Av dessa akademiker kommer istället närmare hälften från Svealand eller Norrland. Det bör dock observeras att antalet svarspersoner bland akademiker med konstnärlig utbildning är mycket lågt, varför siffrorna bör tolkas med viss försiktighet. Också bland akademiker med examen inom medicin/ontologi, teknik samt samhällsvetenskap finns en högre andel med ursprung i Svealand eller Norrland relativt övriga utbildningar (bilaga 2: 6,7). Omkring en fjärdedel av Göteborgsakademikerna kom direkt från gymnasiet när de började studera i Göteborg. Ungefär lika många kom direkt från arbetslivet. Omkring en femtedel hade läst någon annan form utbildning, en tiondel vardera hade varit utomlands respektive gjort värnplikten. Knappt tre procent var arbetslösa, sjukskrivna eller föräldralediga. Sett till ämnesområde är det framför allt teknik och medicin/odontologi som lockar studenter direkt från gymnasiet; 41 respektive 34 procent. Däremot är andelen akademiker som gått från arbetsliv till studier störst inom vård-, lärande- och samhällsvetenskapiga utbildningar; 41, 34 respektive 32 procent. Tre fjärdedelar av Göteborgsakademikerna hade inte studerat på någon annan ort innan man påbörjade sina studier i Göteborg. Bland de personer som hade studerat på annat håll, uppger en tredjedel att man valt att studera på den andra orten eftersom det var hemorten. En fjärdedel hade sökt till Göteborg, men inte blivit antagen och därför tackat ja till en utbildningsplats på annan ort. Drygt en tiondel uppger att den kurs eller utbildning de ville läsa inte fanns i Göteborg. Det finns inga åldersmässiga skillnader i svaren på denna fråga, däremot har personer med examen inom vårdområdet i högre utsträckning än övriga uppgett skälet att man inte kom in på den utbildning man sökt i Göteborg; 44 procent. Knappt en femtedel av Göteborgsakademikerna har läst någon del av sin utbildning utomlands. Den klart största andelen återfinns bland personer med examen inom ekonomi/juridik, där drygt var tredje person har läst utomlands. Den klart lägsta andelen, 5 procent, hittas i sin tur bland personer som har läst en vårdutbildning. Sett till ålder är det de personer som i dagsläget befinner sig i åldersspannet år som valt att förlägga en del av sin utbildning utomlands. Det är således inte främst de yngsta åldersgrupperna som framför allt studerar utomlands, vilket annars vore rimligt med tanke på att dessa sannolikt inte hunnit bilda familj och stadga sig på hemmaplan ännu. Närmare 60 procent av Göteborgsakademikerna bodde i egen bostad alternativt delade bostad tillsammans med någon under studietiden. 20 procent bodde i studentrum eller studentlägenhet, medan 10 procent vardera bodde i en andra- eller tredjehandslägenhet alternativ bodde hemma hos föräldrar eller andra släktingar. Sett till ålder var det framför allt den yngsta åldersgruppen som i högst utsträckning bodde hemma, medan den äldsta åldergruppen i högst utsträckning hade en egen bostad. Andelen hemmaboende var störst bland studenter som ursprungligen kom från Göteborgsområdet, samtidigt som andelen med egen bostad också var störst i denna grupp. Andelen som bodde i studentrum eller studentlägenhet var däremot klart störst bland personer som kom från övriga delar av Sverige. Drygt en tredjedel upplevde att den ekonomiska situationen under studietiden fungerade problemfritt. Närmare 60 procent upplevde att det fanns en del problem, men att det i huvudsak fungerade. Knappt en tiondel upplevde att den ekonomiska situationen präglades av flera stora problem. Det är framför allt i den äldre åldersgruppen som andelen som upplevde stora problem återfinns. Andelen är också högre bland personer som innan studierna arbetade, alternativt var föräldralediga eller arbetslösa (figur 5). 9

11 Figur 5. Andel som instämmer i påståenden om utbudet i Göteborg under studietiden (procent) Rikt utbud av trevliga caféer och restauranger Nöjesutbudet var tillräckligt stort Gott om motions- och idrottsanläggningar Rikt kulturliv Nära till natur och friluftsliv Smidigt att ta sig runt på cykel Kollektivtrafiken fungerade bra Dyrt att leva som student i Göteborg Lätt att få sommarjobb/praktik under studietiden Barnomsorgen fungerade bra Lätt att få bostad i Göteborg Instämmer helt Instämmer delvis Kommentar: Figuren utgår från de personer som har uppgett att de har en åsikt i frågan. Siffrorna anger andelen svarspersoner som på en femgradig skala svarat alternativ 5 (Instämmer helt) eller 4. Antalet svarspersoner varierar mellan 1523 och 2041, med undantag för frågan om barnomsorg där antalet svarspersoner är 175. Men hur ser då Göteborgsakademikerna på Göteborg som studentstad? Upplevde man sig vara nöjd med stadens och lärosätenas utbud under studietiden? När det gäller utbudet instämmer en klar majoritet i att Göteborg som stad kunde erbjuda en rik flora av caféer, restauranger, idrottsoch motionsanläggningar, samt nöjes- och kulturliv. En stor andel upplever också att det var nära till natur och friluftsliv. Drygt hälften upplever att kollektivtrafiken i Göteborg fungerade bra, medan en stor andel tycker det var smidigt att ta sig runt på cykel i staden. Endast en fjärdedel av Göteborgsakademikerna anser dock att det var lätt att få tag på en bostad i Göteborg. Andelen är något högre bland de studenter som ursprungligen kom från Göteborgsområdet, cirka en tredjedel, relativt de som kom från andra områden i landet. Det är rimligt att tänka sig att skillnaderna beror på att en del av som bodde i Göteborgsområdet hade bostad sedan tidigare, alternativt att man hade fler kontakter som kunde förmedla bostad, jämfört med de studenter som kom utifrån. 10

12 Knappt hälften av Göteborgsakademikerna, 44 procent, upplever att det var lätt att få tag på praktikplats eller sommarjobb i Göteborg, medan 35 procent är av motsatt åsikt. Sett till utbildningsområde är det de akademiker som har läst vård- eller lärandeutbildning som i högst utsträckning anser att det var lätt att få sommarjobb eller praktik, medan Chalmerister och naturvetare är de grupper som i lägst utsträckning är benägna att hålla med. Upplevelsen av hur lätt eller svårt det var skiljer också mellan de som redan bodde i Göteborgsområdet innan studierna påbörjades och de som kom från platser utanför Göteborg. Drygt hälften av de studenter som ursprungligen kom från Göteborgsområdet upplever att det var lätt att få praktikplats, medan motsvarande andel bland de personer som inte kom från Göteborg är drygt en tredjedel. Sannolikt spelar tillgången till kontaktnät en viktig roll i det här sammanhanget. Av de studenter som utnyttjade barnomsorg är det endast 38 procent som anser att barnomsorgen i Göteborg var bra, medan 45 procent är av motsatt åsikt. Knappt hälften av alla studenter instämmer i att Göteborg var en dyr stad att leva i under studietiden. När det gäller Göteborg som studieort instämmer en majoritet i att Göteborg är en konkurrenskraftig studentstad, liksom att staden har en gott rykte bland studenter. Omkring två tredjedelar anser att studentmiljön överlag är trivsam, dock anser knappt hälften att Göteborg tar väl hand om sina studenter. Sett till utbildningsområde är det Chalmerister som i högst utsträckning anser att Göteborg tar väl hand om sina studenter, medan naturvetare och humanister i lägst utsträckning instämmer i detta påstående (bilaga 2: 9). Det finns således både ris och ros från de gamla studenterna angående det utbud och den service som Göteborg som stad hade att erbjuda sina studenter. Detsamma gäller även den service och tillgänglighet som de båda lärosätena erbjöd sina studenter. Drygt två tredjedelar av Göteborgsakademikerna anser att det egna lärosätet hade en bra placering i stan. Här är skillnaderna dock stora mellan de olika utbildningsområdena. Bland de akademiker som har läst ekonomi/juridik, samhällsvetenskap eller någon konstnärlig utbildning instämmer nio av tio i att lärosätet hade en bra placering i staden. På motsatt sida hittas, kanske inte helt oväntat, de akademiker som läst en utbildning inom lärande. Endast 17 procent i denna grupp är nöjda med lärosätets placering, medan hela 67 procent inte är nöjda. Om motsvarande undersökning skulle göras utifrån studenter som i nuläget läser sin utbildning på Pedagogen, skulle bedömningen sannolikt se annorlunda ut (bilaga 2: 10). Också när det gäller bedömningen av avståndet mellan lärosätets olika delar, är det framför allt lärandestudenterna som utmärker sig genom att i högst utsträckning instämma i att det var för långt mellan lärosätets olika delar. 45 procent i denna grupp instämmer i detta påstående, vilket kan jämföras med 16 procent i genomsnitt för samtliga studenter. Även bland medicinare/odontologer är andelen som instämmer förhållandevis hög, 29 procent. De akademiker som är mest nöjda med avståndet mellan lärosätets olika delar är Chalmeristerna och de som läst ekonomi/juridik, där endast 7 respektive 8 procent anser att avståndet var för långt. Akademiker som läst någon konstnärlig utbildning eller medicin/odontologi är mest nöjda med tillgången på kurslitteratur på lärosätets bibliotek, medan akademiker som läst vård, samhällsvetenskap eller lärande är något mindre nöjda. Överlag upplever en klar majoritet av respondenterna att de är nöjda med sin tid som student i Göteborg; 87 procent. Andelen nöjda är allra högst bland de personer som har läst teknik, medicin/ondontologi, någon konstnärlig utbildning eller samhällsvetenskap, medan humanisterna är något mindre nöjda med sin studietid (figur 6). 11

13 Figur 6. Andel som är nöjda med sin tid som student i Göteborg samt som skulle rekommendera Göteborg som studieort (procent) Jag är som helhet nöjd med min tid som student i Göteborg Jag rekommenderar gärna Göteborg som studieort Instämmer helt Instämmer delvis Kommentar: Figuren utgår från de personer som har uppgett att de har en åsikt i frågan. Siffrorna anger andelen svarspersoner som på en femgradig skala svarat alternativ 5 (Instämmer helt) eller 4. Antalet svarspersoner är 2109 respektive Fyra av fem gamla studenter skulle gärna rekommendera Göteborg som studieort. Andelen är något högre bland Chalmerister, även om steget till övriga studenter i det här fallet inte är särskilt långt (bilaga 2: 8). Efter denna schematiska bild av Göteborgsakademikernas bakgrund, situation under studietiden och syn på Göteborg som studentstad, har det så blivit dags att granska de forna studenternas situation på arbetsmarknaden och hur de värderar sin utbildning i förhållande till den erfarenhet de skaffat sig i yrkeslivet. 12

14 Göteborgsakademikernas arbetssituation Detta första avsnitt tar sitt avstamp i undersökningens centrala fråga om Göteborgsakademikernas övergång från studier till arbetsmarknad. Frågor som belyses är vad de forna studenterna sysselsätter sig med i dagsläget, hur steget ut på arbetsmarknaden har sett ut, hur nöjda de är med sitt nuvarande arbete, i vilken utsträckning arbetet överensstämmer med utbildningen samt vad man förväntas kunna i sitt nuvarande arbete. Nuvarande arbetssituation Inledningsvis ligger fokusering på vilken huvudsaklig sysselsättning Göteborgsakademikerna har, hur anställningsformen ser ut för de personer som förvärvsarbetar och hur länge man har haft sin nuvarande anställning. Likaså berörs vilken sektor man arbetar inom samt var i landet arbetsplatsen ligger. I stort sett alla förvärvsarbetar Nästan alla Göteborgsakademiker som har besvarat undersökningen ägnar sig åt någon form av förvärvsarbetet. Större delen av dessa har en heltidsanställning, 85 procent, medan 9 procent arbetar deltid, vilket totalt innebär att 94 procent är etablerade på arbetsmarknaden. 4 procent uppger att de studerar i dagsläget, medan 2 procent är arbetslösa alternativt sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (figur 7). Figur 7. Huvudsaklig sysselsättning (procent) Förvärvsarbetar, heltid 85 Förvärvsarbetar, deltid 9 Arbetslös 2 Studerar Kommentar: Antal svarspersoner är Arbetslös inkluderar även de som genomgår arbetsmarknadsutbildning alternativt har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Observera att 3 personer svarat annat. Dessa utgör mindre än 1 procentenhet och finns därför inte redovisade i figuren. Som nämnts redan inledningsvis utgår undersökningen från de personer som under läsåren 2000/01 till 2002/03 har examinerats från antingen Göteborgs universitet alternativt Chalmers tekniska högskola. Fördelningen mellan andelen heltidsarbetande respektive deltidsarbetande är 13

15 densamma oavsett vilket av dessa läsår som beaktas, vilket innebär att samtliga årskullar har lyckats få en stark etablering på arbetsmarknaden oavsett examensår. När det gäller andelen studerande är denna ungefär dubbelt så stor i den yngsta åldersgruppen, åringarna, jämfört med åringarna. Däremot är andelen arbetslösa något högre bland åringar relativt övriga åldersgrupper. Den högsta andelen studerande hittas bland de personer som läst någon form av naturvetenskaplig eller humanistisk utbildning; 12 respektive 10 procent. Här är skillnaderna mellan män och kvinnor dock stora. En betydligt större andel kvinnor med naturvetenskaplig utbildning studerar, jämfört med andelen studerande män inom samma utbildningsområde. Det motsatta förhållandet gäller för personer med humanistisk utbildning, där andelen studerande män är väsentligt större än andelen studerande kvinnor. Vidare är andelen arbetslösa är klart störst bland personer som läst vid Humanistiska eller Konstnärliga fakulteten, där genomsnittet för de båda fakulteterna ligger på omkring 11 procent. Arbetslösheten bland män som läst vid Konstnärliga fakulteten är dubbelt så hög som motsvarande andel bland kvinnorna. Här är dock antalet svarspersoner mycket få, varför resultatet bör tolkas med försiktighet (bilaga 2: 11-14). I den äldsta åldersgruppen är andelen heltidsanställda omkring 10 procentenheter lägre jämfört med övriga åldrar, vilket sannolikt kan härledas till att denna åldersgrupp i högre utsträckning har hunnit bilda familj jämfört med övriga grupper. Skillnaderna är dock stora beroende på om det är män eller kvinnor som beaktas. 90 procent av samtliga män, oavsett ålder, har en heltidsanställning. Motsvarande andel bland kvinnor är drygt 80 procent i åldrarna år, men sjunker sedan till 67 procent bland kvinnor i årsåldern. Inom denna åldersgrupp är istället andelen deltidsarbetande väsentligt högre. Drygt 25 procent av de äldsta kvinnorna arbetar deltid, vilket ska jämföras med 10 procent av kvinnorna i övriga åldersgrupper (bilaga 2: 15). En högre andel av de äldre kvinnorna uppger att de har barn i sitt hushåll, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till att andelen deltidsarbetande är högre i denna grupp. Om vi istället för kön väljer att se till utbildningsområde, återfinns den högsta andelen heltidsarbetande bland personer som har läst medicin/odontologi, ekonomi/juridik alternativt teknik. Lägst andel heltidsarbetande finns bland de akademiker som har läst vid Humanistiska eller Konstnärliga fakulteten (i genomsnitt 61 procent). Sett till både utbildningsområde och kön är det överlag stora skillnader mellan andelen män och andelen kvinnor som arbetar helrespektive deltid. Med något enstaka undantag är den genomgående trenden för utbildningsområdena att män, oavsett utbildning, arbetar heltid i högre utsträckning än kvinnor, och att kvinnor därmed i högre utsträckning arbetar deltid jämfört med männen. Enda undantaget är humanisterna, där en högre andel kvinnor arbetar heltid jämfört med männen. Jämnast fördelning när det gäller andelen heltidsarbetande återfinns bland de akademiker som läst någon teknisk utbildning. Bland dessa arbetar 95 procent av männen och 90 procent av kvinnorna heltid. Jämnast fördelning när det gäller deltidsarbete hittas bland samhällsvetarna, där 7 procent av männen och 11 procent av kvinnorna arbetar deltid. Störst differens finns inom lärandeområdet, där 2 procent av männen och 20 procent av kvinnorna arbetar deltid (bilaga 2: 14). Tillsvidareanställningar dominerar Av de Göteborgsakademiker som förvärvsarbetar har 85 procent en tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställda är allra högst bland de personer som läst någon form av lärarutbildning, alternativ ekonomi/juridik eller teknik. Lägst andel tillsvidareanställda återfinns bland akademiker med utbildning inom medicin/odontologi, naturvetenskap eller humaniora. 14

16 Projektanställningar är i sin tur vanligast bland humanister. Humanisterna har tillsammans med medicin/odontologi och naturvetenskap också en hög andel personer som angivit alternativet annan tidsbegränsad anställning. Exakt vad denna anställningsform innebär framgår dock inte. (bilaga 2: 16) Andelen tillsvidareanställda är högst bland åringarna, även om skillnaderna här inte är särskilt stora mellan de olika åldersgrupperna. Åldern i sig är inte en faktor som är avgörande för anställningsformen, däremot spelar det roll vilket år man tog sin examen. Bland de akademiker som tog examen år 2000 är andelen tillsvidareanställda 91 procent, vilket kan jämföras 75 procent av de som examinerades år 2003 (bilaga 2: 17-18). Hälften av de Göteborgsakademiker som vid undersökningstillfället förvärvsarbetade har haft sin nuvarande anställning i mer än 3 år. Knappt en tredjedel har haft anställningen i 1-3 år och var femte person har haft anställningen i mindre än ett år (figur 8). Figur 8. Antal år som anställd på sin nuvarande arbetsplats (procent) Längre än 3 år år 29 Mindre än 1 år Kommentar: Antalet svarspersoner är Andelen som har haft anställningen en lägre tid än 3 år är högst bland åringarna och lägst bland åringarna. En förklaring kan vara att den äldsta åldersgruppen redan innan studierna hade en etablerad plats på arbetsmarknaden. När det gäller antalet anställningsår är skillnaderna stora beroende på vilket år man tog sin examen. Bland personer som tog examen år 2000 har 65 procent arbetat i mer än tre år på sin nuvarande arbetsplats, vilket kan jämföras med 31 procent bland de personer som tog examen år 2003 (bilaga 2: 20-21). Skillnaderna är en naturlig följd av att de som tagit examen i början av 2000-talet har haft längre tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med de personer som tagit examen mer nyligen. Den privata sektorn drar de flesta av akademikerna Omkring hälften av alla förvärvsarbetande akademiker är verksamma inom den privata sektorn. En tredjedel arbetar inom kommunal eller landstingskommunal verksamhet, medan en tiondel arbetar inom statlig verksamhet. Endast 3 procent är egen företagare (figur 9). Högst andel privat anställda finns bland personer med utbildning inom ekonomi/juridik eller teknik, 72 respektive 67 procent. Bland de akademiker som har en utbildning inom vård, medicin/odontologi, naturvetenskap eller lärande är i sin tur andelen kommunalt eller landstingskommunalt anställda mycket hög, mellan 74 till 82 procent. Andelen statligt anställda är högst bland naturvetare, samhällsvetare och humanister, 35, 27 respektive 25 procent. Andelen egenföretagare är i sin tur störst bland de akademiker som har en utbildning från humanistiska eller konstnärliga fakulteten, 14 procent, men här är antalet svarspersoner också få (bilaga 2: 16). 15

17 Figur 9. Andel som arbetar statligt, kommunalt eller privat (procent) St at lig 13 Kommunal/ landstingskommunal 33 Privat 51 Egen företagare Kommentar: Antalet svarspersoner är Lönenivån varierar 60 procent av alla förvärvsarbetande har en månadslön före skatt som ligger inom inkomstspannet kr. Den genomsnittliga lönen ligger runt kr per månad. En tredjedel uppger att de tjänar mer än kr per månad, medan 8 procent tjänar mindre än kr per månad brutto (figur 10). Figur 10. Månadslön före skatt, tre inkomstintervaller (procent) eller mer Mindre än Kommentar: Antalet svarspersoner är De utbildningsområden där de högst betala akademikerna hittas är medicin/odontolog samt teknik, där andelen som tjänar mer än kr i månaden är 69 respektive 53 procent. De utbildningsområden som har den högsta andelen låginkomsttagare, mindre än kr i månaden, är vård, humanistiska och konstnärliga utbildningar samt lärande (bilaga 2: 27). Betydligt fler unga män än kvinnor tjänar över kr i månaden; 50 procent respektive 20 procent (bilaga 2: 28). Nu är det förvisso en större andel kvinnor i den äldsta åldersgruppen som deltidsarbetar, men även när hänsyn tas enbart till heltidsarbete kvarstår skillnaderna mellan kvinnors och mäns lönenivåer. Oavsett utbildningsområde har män högre månadslön än kvinnor. Närmare 60 procent av männen med en utbildning från Chalmers tjänar mer än kr per månad, vilket kan jämföras 16

18 med 40 procent av kvinnorna med motsvarande utbildning. För handelshögskolans utbildningar är förhållandet 60 respektive 34 procent. För män och kvinnor med medicinsk/odontologisk utbildning är förhållandet 90, respektive 60 procent, men här är antalet svarspersoner bland männen dock lågt vilket kan ge upphov till osäkra siffror. Generellt gäller att dessa differenser kvarstår då beräkningarna görs utefter de personer som arbetar heltid (bilaga 2: 29). Lönenivån varierar också efter vilken sektor man arbetar inom. Av dem som tjänar mer än kr i månaden återfinns en klar majoritet inom den privata sektorn, medan de som tjänar mindre än kr i månaden framför allt hittas inom kommunala eller landstingskommunala verksamheter. Dessa skillnader gäller i stort sett oavsett vilket utbildningsområde som beaktas, men är särskilt tydliga bland akademiker som läst naturvetenskap, teknik eller ekonomi/juridik. Medellönen bland akademiker inom dessa utbildningsområden är klart högre bland de som arbetar inom den privata sektorn relativt de som arbetar statligt, kommunalt eller landstingskommunalt (bilaga 2: 30-31). Göteborgsregionen dominerar bland förvärvsarbetande I rapportens inledande avsnitt beskrevs att en tredjedel av Göteborgsakademikerna bodde i Göteborgsområdet redan innan de började studera vid Göteborgs universitet eller Chalmers. Men frågan är vilken dragningskraft Göteborgsregionen och dess företag har bland studenterna efter avslutade studier. Stannar de nyblivna akademikerna kvar i närområdet, eller försvinner de i huvudsak till andra orter? Det visar sig att Göteborgsregionen är starkt dominerande bland akademikerna när det gäller arbetsplatsens geografiska lokalisering. Närmare 70 procent arbetar någonstans i eller i närheten av Göteborg (figur 11). Andelen är något högre bland personer i årsåldern, 74 procent, jämfört med åringarna samt åringarna, 68 respektive 66 procent. De yngsta akademikerna är således något mer flyttbenägna relativt de akademiker som befinner sig i den äldsta åldersgruppen, vilket sannolikt beror på att dessa i lägre utsträckning än de äldre akademikerna har hunnit stadga sig och bilda familj. Figur 11. Arbetsplatsens geografiska lokalisering (procent) Göteborgsregionen 68 Stockholmsregionen 9 Malmöregionen 3 Övriga Sverige 18 Utomlands Kommentar: Antal svarspersoner är När det gäller utbildningsområde är koncentrationen till regionen mycket jämn oavsett utbildning. Personer med teknisk utbildning har den högsta koncentrationen på 72 procent, medan personer med samhällsvetenskaplig utbildning har den lägsta koncentrationen på 64 procent. De allra flesta 17

19 utbildningsområden har dock en andel om 68 procent, varför differensen får anses vara mycket låg mellan de olika utbildningarna (bilaga 2: 33). Om hänsyn tas till var i landet man bodde innan studierna påbörjades, är det tydligt att personer som redan befann sig i Göteborgsområdet också i högre utsträckning än övriga grupper har valt att stanna kvar i regionen. 84 procent av de akademiker som även tidigare bodde i Göteborgsområdet har sin arbetsplats i regionen, vilket kan jämföras med 65 procent av dem som tidigare bodde i Halland eller Västra Götaland, 56 procent av dem som bodde i övriga Götaland samt 52 procent av dem som bodde i Svealand eller Norrland (bilaga 2: 32). Sett till utbildningsområde finns den högsta andelen bland vård- och lärandeutbildningar, där 87 procent av de akademiker som innan studierna bodde i Göteborgsområdet numera har sin arbetsplats inom detta geografiska område (figur 12). Skillnaderna gentemot övriga utbildningsområden är dock mycket små. Figur 12. Andel som bodde i Göteborgsregionen innan studierna, andel med nuvarande arbetsplats i regionen, efter boendeort före studierna samt utbildningsområde (procent) Vård Medicin/odontologi Naturvetenskap Bodde i Göteborg HumKonst Arbetsplats i Göteborg Samhällsvetenskap Ekonomi/juridik Andel kvarboende bland akademiker som tidigare bodde i Göteborg Lärande Andel kvarboende bland akademiker som före studierna bodde på annan ort Teknik Samtliga

20 Steget ut på arbetsmarknaden I detta avsnitt fokuseras på hur steget från nyexaminerad student till etablerad på arbetsmarknaden har sett ut för Göteborgsakademikerna. Några av de frågor som kommer att belysas närmare är hur akademikerna fick sitt första arbete efter examen, hur lång tid det tog samt hur många arbetsgivare man har haft. Första jobbet efter examen De allra flesta Göteborgsakademiker fick sitt första arbete efter examen genom en annons i tidning eller på Internet (29 procent). Andra vanliga sätt att få jobb har varit genom exjobb/praktik, genom egna kontakter eller genom att man själv tagit kontakt med arbetsgivaren (ca 20 procent vardera). Däremot har få personer gått via något av de befintliga rekryteringsföretagen eller arbetsförmedlingen för att få ett arbete efter studierna (figur 13). Figur 13. Hur man fick sitt första arbete efter avslutad utbildning (procent) Annons i tidning 13 Genom egna kontakter 20 Annons på nätet 16 Startade eget företag 1 Genom rekryteringsföretag 2 Tog själv kontakt med arbetsgivaren 18 Arbetsförmedling 4 Kontakt m arbetsgivare genom ex-jobb/praktik 20 Annat Kommentar: Figuren gäller endast de personer som uppgivit att de haft något slags arbete sedan examen. Antalet svarspersoner är Sett till utbildningsområde dominerar platsannonser i tidning eller på Internet framför allt bland personer som utbildat sig inom lärande eller samhällsvetenskap; 49 respektive 36 procent. Bland de akademiker som läst en utbildning med inriktning mot vård, naturvetenskap eller teknik är däremot examensjobb och praktik vanliga svar. Egna kontakter har varit en viktig faktor framför allt för personer med konstnärlig utbildning, 48 procent, men här är dock antalet svarspersoner lågt varför siffrorna ska tolkas med försiktighet. Personer med utbildning inom medicin och 19

21 odontologi är den grupp som i högst utsträckning fick sitt första jobb genom att personligen ta direkt kontakt med arbetsgivaren, 50 procent (bilaga 2: 34). Men hur lång tid tog det då för Göteborgsakademikerna att få sin första anställning efter examen? En majoritet, drygt 80 procent, uppger att de hade en anställning redan inom tre månader efter avslutade studier. Av dessa hade en tredjedel en anställning redan under studietiden, medan 50 procent fick ett arbete inom tre månader efter examen. Ytterligare 9 procent fick en anställning inom ett halvår. Det innebär alltså att drygt 90 procent av alla studenter hade någon form av etablering på arbetsmarkanden ett halvår efter avslutade studier (figur 14). Figur 14. Hur lång tid det tog innan man fick anställning efter studierna (procent) Hade redan anställning under studietiden 33 Inom 3 månader 51 Inom ett halvår 9 Inom 1 år 5 Inom 2 år 1 Längre än 2 år Kommentar: Figuren gäller endast de personer som uppgivit att de haft något slags arbete sedan utbildningen Antalet svarspersoner är Hur snabb etableringen på arbetsmarknaden har varit skiljer sig dock mellan olika utbildningsområden. Fördelningen mellan de som redan hade en anställning under studietiden är relativt jämn oavsett utbildning. Handelshögskolans utbildningar ligger i topp på 38 procent, medan de humanistiska utbildningarna har den lägsta andelen på 25 procent (bilaga 2: 35). Differensen mellan Handelshögskolans forna studenter och akademiker med utbildning inom vård, medicin/odontologi, samhällsvetenskap och teknik är dock högst marginell i den här frågan. Trots att Handelshögskolan arbetar med Career Service, ett slags kontaktförmedling mellan studenter och näringsliv, tycks akademiker med utbildning inom ekonomi och juridik inte ha något påtagligt försprång på arbetsmarknaden gentemot flertalet övriga utbildningar. Bland de akademiker som inte hade en anställning redan under studietiden har etableringen gått snabbast för personer med utbildning inom lärande, vård och medicin eller odontologi, där omkring 60 procent fick en anställning inom tre månader. Den utbildningsgrupp som i sin tur haft den trögaste etableringsfasen på arbetsmarknaden är akademiker som läst humanistiska eller konstnärliga utbildningar. I huvudsak har dock de allra flesta som läst någon utbildning inom dessa områden fått en anställning inom ett år efter utbildningens slut. 20

22 Antal arbetsgivare Närmare 80 procent av alla som förvärvsarbetar har haft 1-2 arbetsgivare sedan utbildningen avslutades (figur 15). Andelen är något högre i den yngsta åldersgruppen samt bland personer som tagit examen år 2003, men skillnaden gentemot övriga grupper är i huvudsak några få procentenheter. Den höga andelen torde vara en indikation på att akademikerna har en stabil förankring på arbetsmarknaden, vilket också bekräftas av den höga andelen fastanställda (bilaga 2: 16). Figur 15. Antal arbetsgivare sedan examen (procent) 1 arbetsgivare 39 2 arbetsgivare 37 3 arbetsgivare 16 4 arbetsgivare 5 5 eller fler Kommentar: Antal svarspersoner är Bland de akademiker som läst någon form av humanistisk eller konstnärlig utbildning finns en relativt hög andel som haft mer än 4 arbetsgivare sedan examen (bilaga 2: 36). Samtidigt finns det en högre andel egenföretagare bland personer med dessa utbildningar. Det är möjligt att dessa personer även inkluderar uppdragsgivare i sin bedömning av antalet arbetsgivare, varför siffrorna då blir högre. Inställning till det nuvarande arbetet Etableringen på arbetsmarknaden tycks ha gått bra för de allra flesta Göteborgsakademiker. En majoritet fick sitt första jobb inom ett par månader efter examen och en stor andel har idag en fast anställning. Men hur nöjda är egentligen akademikerna med sitt nuvarande arbete? Och i vilken utsträckning överensstämmer jobbet med den utbildning man har läst? Det är några av de frågor som kommer att behandlas inom ramen för detta avslutande avsnitt om Göteborgsakademikernas arbetssituation. Nöjd med arbetet? Drygt hälften av de akademiker som i dagsläget har ett arbete är mycket eller helt nöjda med sitt jobb. Om även de som är ganska nöjda med jobbet räknas in, stiger andelen till 86 procent. En jämförelse med den svenska befolkningen i åldrarna visar att Göteborgsakademikerna är 21

23 något mer nöjda med sina arbeten än allmänheten, åtminstone när det gäller andelen som uppger sig vara mycket nöjda. 40 procent av allmänheten respektive 55 procent av Göteborgsakademikerna är mycket eller helt nöjda med sina nuvarande jobb. Om hänsyn tas till de personer som är ganska nöjda med jobbet, försvinner dock differensen mellan allmänhet och akademiker (figur 16). Dessa resultat gäller oavsett om det är befolkningen i åldrarna år eller gruppen av jämnåriga, det vill säga åringar, som utgör jämförelseobjektet. Om jämförelsen istället görs med jämnåriga som har en akademisk utbildning, visar det sig att dessa gör ungefär samma bedömning av sina arbeten som Göteborgsakademikerna. Det tyder på att unga akademiker överlag är mer benägna att vara mycket eller helt nöjda med sina jobb, jämfört med de grupper som inte har en akademisk utbildning bakom sig. Kunskap tycks således vara en tillgång på arbetsmarknaden. Figur 16. Andel som är nöjda med sitt nuvarande arbete bland Göteborgsakademiker och allmänheten (procent) Helt nöjd 9 9 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd 6 9 Ganska missnöjd Mycket missnöjd Göteborgsakademiker Allmänheten år Helt missnöjd Kommentar: Antal svarspersoner bland Göteborgsakademikerna är Allmänhetens bedömning av det egna arbetet är hämtat från 2003 års Riks- SOM-undersökning. Resultaten för allmänheten gäller sysselsatta personer i åldrarna år. Sett till utbildningsområde är det framför allt akademiker som har läst medicin/odontologi eller ekonomi/juridik som är allra mest nöjda med sina arbeten. Bland dessa personer är det 69 respektive 64 procent som uppger att de är mycket eller helt nöjda med sina nuvarande jobb. Men det är långt ifrån alla som är riktigt lika nöjda. Bland samhällsvetare är exempelvis motsvarande andel endast 45 procent (bilaga 2: 37). Hur mycket man tjänar spelar också stor roll för hur nöjd man är med arbetet. Bland de akademiker som har en månadslön under kr är andelen som uppger sig vara mycket eller helt nöjda med arbetet 47 procent, vilket kan jämföras med 67 procent av de personer som har en månadslön som överstiger kr. Tendensen att andelen nöjda ökar i takt med lönen gäller i stort sett alla akademiker, oavsett om de har läst vård, medicin, teknik, naturvetenskap, ekonomi, 22