Frågor om utbildning. Bör läkarutbildningen decentraliseras mer? Hur klarar man isåfall av att kvalitetssäkra utbildningen?

Transkript

1 Frågor om utbildning Det drar ihop sig till riksdagsvalet 2014 ett viktigt val på många sätt. Oavsett om man väljer att rösta den 14e september eller inte, så har man som läkarstudent antagligen intresse av att få veta var partierna står i frågor som gäller vår studietid och vårt kommande yrkesliv. Vad är det egentligen de olika riksdagspartierna representerar? Text:Kristin Kähäri Malmqvist Layout:Victoria Jansson Partierna har kontaktats via mail och telefon, och frågorna har ställts vid telefonintervju eller via mail. Ledamöterna som har svarat på frågorna har valts ut av respektive parti. Utöver de nuvarande riksdagspartierna har även Feministiskt Initiativ kontaktats, utan framgång. Bör läkarutbildningen decentraliseras mer? Hur klarar man isåfall av att kvalitetssäkra utbildningen? Svar: Det viktiga är att man under utbildningen träffar så många patienter som möjligt. Därför är det viktigt att pröva decentralisering, men den måste utvärderas fortlöpande så att man inte utsätter studenter för dålig kvalitet. Kvalitetssäkringen måste Högskoleverket, Socialstyrelsen, och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ta sig an. Också Vårdanalys och Riksrevisionen kan komma in i bilden. Svar: och Alliansen anser att det är viktigt med regionala högskolor som kan försörja sin respektive region med skickliga läkare. En fortsatt decentralisering ska emellertid bara genomföras under förutsättning att kvaliteten på utbildningen kan bibehållas. Regeringen har inrättat ett särskilt kvalitetsgranskningssystem som Universitetskanslersämbetet ansvarar för. Miljöpariet Svar: Kvalitetssäkringen är väldigt central. Jag kan förstå decentraliseringen i viss mån, för de sjukhus som inte är universitetssjukhus har inte någon direktanknytning till forskningen annars. Samtidigt får det inte bli så spritt att man missar kvaliteten, då har man gått för långt. Svar: Erfarenheten av att förlägga läkarutbildning till fler ställen är bland annat att några stannat kvar där man annars haft svårare att rekrytera, vilket är viktigt och positivt för att bemanna sjukvården i hela landet. Men det behöver inte handla om att starta fler utbildningar i sig utan om att förlägga delar av utbildningen på fler orter. De skall ställas samma kvalitetskrav på utbildningen när man t.ex. utlokaliserar till Östersund som när utbildningen sker i Umeå. Svar: Man kan inte bara säga att man decentraliserar generellt, utan det är ett arbete man bedriver ihop med universiteten. Det innebär också att man måste ha den kompetensen, att man har en professur och så vidare som gör att man klarar kunskapskraven. Det är ett oroligt viktigt arbete att alltid ha igång för alla utbildningar; att utveckla kunskapen och se till att man klarar kunskapskraven. Det är vad man har rätt att kräva som student men det är också vad vi som samhället kräver för att kunna se till att de som tar examen gör det med tillräckliga kunskaper. Svar: Nej, det är just kvalitetssäkringen som kan bli ett problem då. Svar: Här är Umeå och norra sjukvårdsregionen föregångare; de har gått långt i att decentralisera sin läkarutbildning och det görs väldigt noggranna uppföljningar av den. Det jag har fått höra är att man då snarare får en bättre kvalitet vad det gäller de kliniska momenten i läkarutbildningen, som ju är väldigt viktiga. Det är en väldigt intressant väg att gå vidare på, framför allt då vi har ökat antalet utbildningsplatser kraftigt på läkarutbildningen. Om man då inte använder hela den utbildningskapacitet som finns inom svensk hälso-och sjukvård, riskeras en försämring av den kliniska kvaliteten. Sedan ser jag också en annan stor fördel med den decentraliserade läkarutbildningen; det höjer kvaliteten på svensk sjukvård. Så det finns flera viktiga anledningar till att göra det här; att sprida läkare över landet, se till att vi kan ha en hög klinisk nivå i utbildningen men också att höja den teoretiska standarden i svensk hälso-och sjukvård. Svar: Det är viktigt att det finns en bra samverkan mellan landsting/regioner och lärosäten så att utbildningarna utformas efter vårdens behov. vill se ett ökat statligt ansvar. 1

2 Vad kan man göra för att öka tillgängligheten till AT? Finns det till exempel några politiska förslag för att förkorta väntetiden till AT? Svar: Det är ett ansvar för Sveriges kommuner och landsting att få fason på det här, för det är orimligt med de här väntetiderna. Landstingen måste kunna samordnas på ett mycket bättre sätt än vad som är fallet idag. Problemet är att statens ansvar ligger på den tidigare delen av utbildningen. Svar: Vi har inte nationellt sett en plan för det, men det är inte så att vi har några planer på att ha färre platser i alla fall. Ska man ha en bra utbildning så är vår uppfattning att man måste man ha med AT-tjänstgöringen, så ett samarbete mellan landsting och universitet som möjliggör AT-tjänstgöring står vi bakom. Jag vet att olika landsting funderar mycket på hur de ska kunna bidra och hur de ska kunna locka dit läkarstudenter både efter och under utbildningen, men det är ju inte så att läkarutbildningen läggs ut i landet enkelt. Det är viktigt att göra det på ett sätt som gör att man klarar kunskapskraven. Svar: Ett sätt skulle kunna vara att genomföra utredningens förslag där den kliniska prövningen tydligare finns med under utbildningens gång. I nuvarande ansvarsfördelning är det landstingen som ansvarar för sin personalförsörjning. Svar: AT-utbildningen är en nyckel för att få läkare till alla delar av Sverige. God samverkan mellan universitet och högskolor som anordnar läkarutbildningen och Sveriges sjukhus är avgörande för att förbättra tillgängligheten till AT. Svar: Eftersom den privatdrivna vården ökar så måste kraven skärpas på att möjlighet till AT ges även i den privat utförda hälso- och sjukvården. Stockholm som är det mest privatiserade länet i Sverige bidrar långt mindre än vad de borde. En annan del är sjuksköterskebristen, som på t.ex. Karolinska sjukhuset har resulterat i stängda vårdplatser, vilket i sin tur också resulterat i nerdragning av AT samt även tillgång på handledare. Där behöver vi både höja löner för sjuksköterskekollektivet och förbättra arbetsvillkoren. Det är absurt att akutsjukvården i dag har de största bemanningsproblemen. Problemet finns inte bara i Stockholm utan i flera landsting. Experimentet med långtgående privatisering har fått gå före att det ställts tydliga krav i avtalen på de privata utförarna i denna fråga. Svar: Enligt Socialstyrelsen är tillgängligheten god nationellt sett. Köerna är väldigt långa på universitetsorterna men betydligt mindre på andra ställen i landet, vilket är ett viktigt styrinstrument för att få ut unga läkare från universitetsorterna. Svar: Det är ett enormt problem inte minst då konkurrensen för AT inte endast består av svenska läkarstudenter. För att förkorta köerna behöver landstingen ta ett större ansvar och inrätta fler platser. Svar: Det är väl egentligen att väldigt många vill till just universitetssjukhusen som är det stora problemet, men om man ser hela landet som en möjlighet så är inte tillgången lika dålig. AT-tjänstgöringen är jätteviktig. Jag tycker inte att köer är bra, men jag kan inte heller säga att jag har något recept mer än att de läkarstuderande får se att det finns annat än universitetssjukhus. En önskemodell skulle vara att man kunde dela upp sin AT, så att man får både de stora sjukhusen men också de mindre sjukhusen. Ska AT vara kvar som en del av läkarutbildningen? (Vad hände med utredningen?) Svar: Jag är besviken på att utredningen inte har gått ut på remiss, för det hade behövts. Allmäntjänstgöringen är en viktig del var man än lägger den; man behöver ju få den kliniska utbildningen innan man kommer ut på riktigt. Svar: Frågan om en ny läkarutbildning behandlas fortfarande inom regeringskansliet. Vår utgångspunkt är en läkarutbildning som håller god kvalitet och möter arbetsmarknadens krav. I dagsläget ser vi inte hur det målet kan nås utan AT. Svar: Ja, det tycker vi. Det är väldigt många utbildningar som har praktik, och jag tycker att det är en viktig del i utbildningar där man får legitimation. Svar: Ja det anser vi. Har som oppositionspolitiker inte kännedom om varför inget har hänt med utredningen. Ofta handlar det om att förslagen fått kritik i remissomgången eller inte anses tillräckligt utredda eller bra, när inget händer. Svar: Så länge ingen ny proposition har kommit in så vi har ingen annan uppfattning än den att AT-tjänstgöring och även ST är den modellen man arbetar med. Sedan betyder ju inte det att det är för evigt, men vi har inga andra ställningstaganden idag. Svar: avvaktar till dess att ett konkret förslag är presenterat att ta ställning till frågan. Svar: Utredningen har jobbat och tittat på hur det skulle kunna se ut. Jag är av den uppfattningen att det behövs en väldigt tydlig klinisk del, men det måste finnas en särskild kritisk och kunskapsmässig prövning som ligger utanför högskolesystemet i och med att det är ett legitimationsyrke. Sedan kan man göra det som en del av en förlängd ST-tjänstgöring eller som en del i en förlängd läkarutbildning, men det måste vara en särskild prövning utöver att man bara har tagit en läkarexamen. Svar: En utredning har föreslagit att läkarutbildningen ska förlängas med en termin och att AT-tjänstgöringen ska avskaffas. Vi har ännu inte tagit ställning till dessa förslag och utredningen har heller inte remitterats. Vi är angelägna om att ta del av olika synpunkter. appendix bilaga 03/2014 2

3 Bör antalet platser på läkarutbildningen utökas? Svar: Ja. I Socialstyrelsens rapport om tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvård, Nationella planeringsstödet 2014 (NPS) framgår att tillgången på nästan alla hälsooch sjukvårdsyrken har ökat Detta gäller inte specialistsjuksköterskorna. Just nu har regeringen prioriterat att bygga ut barnmorskeutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningen. Barnmorskeutbildningen byggs ut successivt från 2015 med motsvarande 150 nybörjarplatser, en utökning med ca 50 procent jämfört med idag. Specialistsjuksköterskeutbildningen byggs ut successivt från 2015 med motsvarande 400 nybörjarplatser, en utökning med ca 20 procent jämfört med idag. Hur många platser som behövs på läkarutbildningen framöver beror också på hur inflödet av utlandsutbildade läkare ser ut men vi vill säkerställa kompetensen genom att öka antalet platser. Svar: Ja. Hur jobbar man inom ert parti för att säkerställa att alla läkarstudenter i Sverige får en likvärdig utbildning? Svar: Det är en uppgift för Universitets-och högskoleämbetet att se till att man hela tiden har kontinuerlig uppföljning och att man inte släpper ut studenter med ofullständiga betyg eller ofullständiga kunskaper. Universiteten måste ha verktyg för att säkerställa att man klarar kunskapskraven. Vården måste naturligtvis signalera när någon har praktik och tjänstgöring av olika slag om man inte håller måttet, men i grund och botten är det en uppgift för universitetsvärlden. Svar: Helt likvärdig tror jag är svårt. Jag menar att en likvärdig utbildning är viktig, men jag är också realist. Utbildningen beror alltid på vilket universitet eller vilken högskola du går på. Att få den likvärdig handlar väldigt mycket om kursplanerna, och det handlar om alla dem som på olika sätt deltar i utbildningen - det är ju de som sätter kvalitet på utbildningen. Ska man styra ännu hårdare får man styra med litteratur, men det kommer ändå till syvende och sist att handla väldigt mycket om den som föreläser. Svar: Vi arbetar för en nationell samordning för läkarutbildningen. Svar: Regeringen har utökat antalet platser på läkarutbildningen i flera omgångar, senast i år då antalet platser ökade med 40 helårsstudenter. Under nästa mandatperiod fortsätter vi att anpassa antalet utbildningsplatser på läkarutbildningen efter hur behovet förändras. Framöver ser vi ett fortsatt stort behov att utbilda fler läkare. Svar: Ja, idag är det många från Sverige som läser till läkare i andra länder och sjukvården är beroende av läkare födda och utbildade i andra länder. Vi har brist på läkare inom flera specialistområden, och vi behöver också läkare i hela landet. Svar: Vi har utökat antalet platser på högskolor och universitet överhuvudtaget, men vi har inte specifikt lagt något förslag om att utöka antalet platser på läkarutbildningen. Svar: och Alliansen har tillfört en miljard mer per år till Sveriges högskolor och universitet jämfört med Vi har även inrättat ett nytt kvalitetssäkringssystem och sett till att lärosätena har större självbestämmande över sin verksamhet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över hur utbudet av högskoleutbildningar ser ut i förhållande till arbetsmarknadens behov. Svar: Universitetskanslerämbetet har i uppdrag att utvärdera utbildningarna. Vi vill se ett ökat statligt ansvar för sjukvården, vilket vår partiordförande Göran Hägglund framhöll i sitt sommartal i Ullared i söndags (10/8). Svar: Det är Högskoleverket som har det ansvaret, och vi fäster stor vikt vid att ansvarig myndighet på ett effektivt sätt utvärderar och larmar till regeringskansliet om det behövs politiska insatser eller om det räcker med de instrument som högskoleverket har. Man har inte råd som universitet att inte leva upp till standard. I Sverige har dock universiteten en stark självständig ställning när det gäller att lägga upp undervisningen. Svar: Nej, vi har ökat upp till drygt 1400 platser och därutöver har vi samtidigt ett inflöde utifrån på minst lika mycket. Bristen är inte grundutbildade läkare, utan specialistläkare. Där har vi ett jätteproblem, för vi har ingen nationell samordning av specialistutbildningen utan det är landstingen som styr det själva. Det är en lite märklig ordning; vi i staten bestämmer exakt hur många läkare vi ska utbilda men i nyckelgruppen specialistläkare är det landstingen som bestämmer. Här krävs det en nationell samordning. Svar: Vi har plussat på med platser, så det är inte aktuellt att öka ytterligare just nu. Samtidigt pågår via Göran Stiernstedt på Socialdepartementet en genomgång av hur man utnyttjar läkares tid, för vi tror att man kan vinna mycket på att utnyttja läkares tid på ett bättre sätt. Svar: Ja, det har vi skrivit om och motionerat om. Svar: Jämför man läkarutbildningen med andra högskoleutbildningar så finns det en ytterligare kontroll i och med att vi har systemet med legitimation; ytterst är det Socialstyrelsen som prövar. Så vi har egentligen dubbla system för att kontrollera kvalitet, men det finns säkert anledningar att skärpa det. Den stora bristen i Sverige är att vi inte har någon kvalitetskontroll efter det att Socialstyrelsen har utfärdat specialistbevis. Många andra länder har någon form av recertifiering där du måste bevisa att du behåller kompetensen. Vi har ett bra system för kvalitetskontroll vad gäller grundutbildningen, och vi har fått ett betydligt bättre system vad gäller specialistutbildningen i och med att Socialstyrelsen har väldigt tydliga målbeskrivningar. Det vi måste göra något åt är kvalitetskontroller efter specialistexamen. Svar: I första hand sker det arbetet av den myndighet som utvärderar utbildningarna och som drar in tillstånd att bedriva utbildning om den inte håller hög kvalitet. 3

4 Bör antagningssystemet till läkarutbildningen förändras? (Resultaten på högskoleproven talar t.ex. för att utformningen av provet gynnar män). Är dagens system rättvist? Svar: Det enda jag vill säga om det är att vi tror att varje individ som söker till en utbildning har förmåga och potential att kunna tillskansa sig kunskap. Det är svårt att göra ett antagningsprov på vem som är lämplig för ett visst yrke; man får ju utgå från att den som söker utbildningen gör det för att denne gärna vill det. Vi måste bygga ett utbildningssystem som gör att man får hjälp och stöd i att tillskansa sig de kunskaper som vi menar att man kräver. Däremot är det bra att det finns flera vägar in; högskolprov, betyg och vi har tidigare haft så att man fick påslag för arbetslivserfarenhet. Det tycker jag var en bra modell, för jag är ganska säker på att arbetslivserfarenheten innebär att man får tid att reflektera och kanske känna sig ännu mer säker på vad man vill. Svar: Vi tycker det är bra att utveckla andra system för antagning. Högskoleprov och annat måste utvärderas ur ett genusperspektiv. Självklart krävs kunskaper för att kunna klara läkarutbildningen som är en krävande utbildning, men vi anser att också andra erfarenheter än högsta betyg är värdefulla, som livs-och yrkeserfarenhet. En ökad mångfald i bakgrund hos blivande läkare anser vi skulle förbättra hälso- och sjukvården. Svar: Vi i tycker att det är viktigt att löpande granska effekterna av antagningssystemet till högskolan för att det ska rekrytera efter kompetens och meriter och inte missgynna någon grupp. Till exempel har universiteten och högskolorna även möjlighet att anta en tredjedel av sina studenter med kompletterade antagningsmoment, t.ex. intervjuer. Prov och betyg reflekterar inte alltid en individs lämplighet. Svar: Högskoleproven ligger verkligen på bordet behöver de omformuleras? Med tanke på att män och kvinnor har olika erfarenheter, så får det inte vara så att det gynnar det ena könet. Men det är inte alldeles enkelt att ändra på heller. Betyg, högskoleprov men också fallenhet för läkaryrket tycker jag det är viktigt att titta på. Man måste ha en förmåga att möta den patient som man har framför sig. Intervjuer är därför ett viktigt komplement; då får man möjlighet att förhöra sig om varför personen vill bli just läkare. Svar: Vi är beredda att pröva frågan. Svar: Jag tror inte att det finns något antagningssystem som är helt perfekt, utan det här kräver att man hela tiden ser över och värderar utifrån att målet att vi ska få de absolut bästa studenterna att komma in på läkarutbildningen. Svar: Högskoleprovet är en indikator, men det är ändå någonting du gör en gång medan du har en skolgång bakom dig på i regel 12 år som borde säga lite mer. Det måste vara en sammanvägning av de betyg som man går ut gymnasiet med och högskoleprovet, men kanske borde det inte få den stora vikt det har idag. Det måste vara en avvägning. Svar: Vi ser hellre att det öppnas upp för fler utbildningsplatser i första hand. Högskoleproven har förändrats, detta med förhoppningen att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor. Att säga att provet gynnar män mer och att det därför bör ändras innebär isåfall att även gymnasiematematiken bör ändras då tjejer oftare presterar bättre där. Vi ser inte att det är aktuellt att förändra högskoleprovet ännu en gång så länge provet ger rätt förberedelser för högre studier. Ska den privata sjukvården utökas eller begränsas? Svar på dessa frågor och andra som rör yrkeslivet finns i den andra bilagan på hemsidan: appendix bilaga 03/2014 4

5 Dessa har svarat: Anders Andersson Foto: Lennart Molin Anders W. Jonsson Foto: Patrick Trägårdh Filippa Reinfeldt Foto: Jonna Thomasson Lena Hallengren Foto: Mattias Vepsä Talesperson i sjukvårdsfrågor/ledamot i Socialutskottet och studieinformatör. Barnläkare och ordförande i socialutskottet. Talesperson i hälsooch sjukvårdsfrågor/ Sjukvårdslandstingsråd i Stockholms Läns Landsting. Vice ordförande i socialutskottet. Miljöpariet Agneta Luttropp Foto: Fredrik Hjerling Per Ramhorn Foto: Barbro Westerholm Foto: Peter Knutson Eva Olofsson Foto: Sveriges riksdag Talesperson i hälso-och sjukvårdsfrågor/ledamot i socialutskottet och speciallärare/fil.lic. Ledamot i Socialutskottet/äldrepolitisk talesman Socialpolitisk talesperson/ suppleant i socialutskottet, läkare och professor emerita i klinisk farmakologi. Sjukvårdspolitisk talesperson/ledamot i Socialutskottet och personalsekreterare. 5