Länstransportplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länstransportplan"

Transkript

1 Länstransportplan

2 INNEHÅLL Förord... 4 Sammanfattning... 5 Vad styr länstransportplanen?... 8 Regeringens uppdrag till Region Gävleborg... 8 TRANSPORTPOLITISKA MÅL... 9 FÖRORDNINGAR... 9 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI (RUS) FYRSTEGSPRINCIPEN Åtgärdsplanering Åtgärdsvalsstudie INFRASTRUKTURPROGRAM MED SYSTEMANALYS NATIONELL OCH REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTURPLAN REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM REVIDERINGAR/ÅRLIGA SAMMANSTÄLLNINGAR SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS OCH EFFEKTER Genomförande FINANSIERING HASTIGHETSÖVERSYNEN Förutsättningar PENDLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING GODSTRANSPORTER Inriktning: hållbara transporter för god kompetensförsörjning Hållbart resande och transporter Miljökonsekvensbeskrivning av länstransportplanen ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING LÄSANVISNING BAKGRUND OCH SYFTE

3 METOD FÖR MILJÖBEDÖMNING NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL AVGRÄNSNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ALTERNATIV BESKRIVNING AV MILJÖTILLSTÅNDET OCH BETYDANDE PÅVERKAN Åtgärder OSTKUSTSTRÅKET, SÖDRA DELEN, GÄVLE-UPPSALA-STOCKHOLM OSTKUSTSTRÅKET, NORRA DELEN, UMEÅ-SUNDSVALL-GÄVLE GÄVLE HAMN MED ANSLUTNINGAR BERGSLAGSBANESTRÅKET GÄVLE - SANDVIKEN - FALUN/BORLÄNGE (-GÖTEBORG/OSLO) NORRA STAMBANESTRÅKET (TRONDHEIM-)ÖSTERSUND-BOLLNÄS-GÄVLE/STORVIK-MJÖLBY BERGSLAGSDIAGONALEN (JÖNKÖPING-)FALUN/BORLÄNGE-OVANÅKER-BOLLNÄS-SÖDERHAMN VÄG 84 STRÅKET HUDIKSVALL-LJUSDAL-HÄRJEDALEN/JÄMTLAND STRÅKET VÄG 272 OCKELBO SANDVIKEN Mindre åtgärder GÅNG- OCH CYKELÅTGÄRDER UTÖVER ÅTGÄRDSPAKETEN KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER UTÖVER ÅTGÄRDSPAKETEN STEG 1-ÅTGÄRDER UTÖVER ÅTGÄRDSPAKETEN MINDRE TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER ENSKILDA VÄGAR Underlag Bilaga 1: Avgränsning av betydande miljöaspekter kopplat mot miljökvalitetsmål

4 Förord Föreliggande Länstransportplan , som antagits av Regionfullmäktige november 2013, är ett av de viktiga redskapen för att kunna uppnå en hållbar regional utveckling i Gävleborg. Planen omfattar åtgärder i den regionala infrastrukturen och har av Regeringen tilldelats 940 milj kr för hela den tolvåriga tidsperioden. Länstransportplanen är direkt kopplad till den nyligen antagna regionala utvecklingsstrategin (RUS) och dess infrastrukturprogram. Det tilldelade anslaget är långt ifrån tillräckligt för att täcka de stora åtgärdsbehoven i länet. Därför har Regionfullmäktige tvingats göra prioriteringar. Utgångspunkten har varit den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och infrastrukturprogrammet. Länstransportplanens huvudinriktning är därför att förbättra möjligheterna till arbets- och studiependling för medborgarna, liksom kompetensförsörjningen för näringsliv och offentliga arbetsgivare. Detta innebär större fokus än tidigare på åtgärder som stärker kollektivtrafikens möjligheter. Men även uppenbara brister inom det regionala vägnätet kommer att förbättras, vilket även underlättar för näringslivets övriga transporter. En viktig ledstjärna är att skapa kortare restider inom regionen och över länsgränserna, så att arbetsmarknaderna i Gävleborgs län både kan knytas ihop och samtidigt utvidgas till att omfatta större geografiska områden. I synnerhet tåg är det transportsätt som kan ge betydande restidsförkortningar, och därför innehåller Länstransportplanen bl.a satsningar på nya regionala tågstationer. Detta inkluderar väl fungerande anslutningar till dessa nya och de redan befintliga stationerna och tågstoppen utmed våra tre stora järnvägsstråk (Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Norra stambanan). Som komplement görs även satsningar att utveckla busstrafiken. En utvecklad kollektivtrafik innebär samtidigt att transportsystemet tillgängliggörs för fler grupper i samhället, och utvecklingen kan gå mot ett mer hållbart transportsystem. Sven-Åke Thoresen Regionstyrelsens ordförande 4

5 Sammanfattning Länstransportplanen för transportinfrastruktur omfattar åren Den är ett politiskt dokument som fastställer åtgärdsplaneringen för länet. Ambitionen med länstransportplanen för regional infrastruktur är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Ett betydande fokus läggs därför på ett mera hållbart resande genom ökade satsningar för gång och cykel samt kollektivtrafik. Det betyder att transportsystemet tillgängliggörs för fler grupper i samhället. Det handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att resa oavsett ålder, socioekonomisk tillhörighet, ekonomi, funktionsnedsättning, tillgång till fordon med mera. En målsättning för att nå en ökad regional tillväxt är att genomföra insatser som möjliggör ett mera hållbart resande inom regionen och över länsgränserna. Syftet är, att där det är möjligt, korta ner restider för att möjliggöra att funktionella arbetsmarknadsregioner i länet och utanför kan växa ihop på ett långsiktigt hållbart sätt. I synnerhet tåg är då det transportsätt där en betydande restidsförkortning är sannolik. På de sträckor där järnväg saknas eller finns i ett sådant geografiskt läge att den inte sammanbinder målpunkter i tätorterna kan snabbuss vara ett alternativ. I enlighet med nationellt plansystem för infrastruktur delas åren in i intervaller om 1-3 år, 4-6 år samt 7-12 år. Förutom angelägenhetsgraden görs indelningen efter hur långt framskriden planeringsprocessen är alternativt om det är objekt som inte kräver omfattande utredning och planläggning. En årlig översyn kommer att ske samt en genomgripande revidering av planen vart fjärde år. Åtgärdspaket: Summa: Gävle - Uppsala - Stockholm 2, ,5 Umeå - Sundsvall - Gävle 20, ,5 Gävle hamn med anslutningar 18,5 19, Gävle - Sandviken - Falun/Borlänge 25,5 9, (Trondheim-) Östersund - Bollnäs - Gävle/Storvik - Mjölby (Jönköping)Falun/Borlänge- Ovanåker - Bollnäs Söderhamn 27, ,5 Hudiksvall - Ljusdal - Härjedalen/Jämtland (inkl genom Ljusdal) Ockelbo-Sandviken ,5 60,5 5

6 Gång- och cykelåtgärder utöver åtgärdspaketen ,5 134,5 Kollektivtrafikåtgärder utöver åtgärdspaketen 12, ,5 Steg 1-åtgärder utöver åtgärdspaketen 6 1,5 5 12,5 Mindre trafiksäkerhetsåtgärder utöver åtgärdspaketen Enskilda vägar SUMMA: RAM: , ,5 940 Fördelning av medel per åtgärd 6

7 Fördelning av medel per transportslag Gång- och cykelåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Steg 1-åtgärder Vägförbättringsåtgärder Gång- och cykelåtgärder avser åtgärder för att underlätta dessa transporter. Exempelvis passager, belysning vid befintliga stråk eller förbindelser mellan viktiga målpunkter. Kollektivtrafikåtgärder avser åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken. Exempelvis förbättrad tillgänglighet vid hållplatser, pendlarparkering eller nytt stationsläge. Steg 1-åtgärder avser åtgärder som påverkar behovet av resor. Exempelvis marknadsföring av kollektivtrafik i samband med ombyggnationer, testresenärskampanjer, teknisk utveckling eller samhällsplanering. Vägförbättringsåtgärder avser åtgärder för ökad trafiksäkerhet för vägtrafiken. Exempelvis kurvrätning, cirkulationer och andra korsningsåtgärder. 7

8 Vad styr länstransportplanen? Regeringens uppdrag till Region Gävleborg Regeringen har gett länstransportplaneupprättarna i uppdrag att upprätta förslag till länstransportplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Åtgärdsplaneringen är ett viktigt instrument för att nå det övergripande målet för transportpolitiken med de tillhörande jämbördiga funktions- och hänsynsmålen. Det övergripande målet ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmålet ska medverka till en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet ska medverka till högre säkerhet samt förbättrad miljö och hälsa. Nuvarande transportpolitiska principer och fyrstegsprincipen ska även fortsättningsvis vara vägledande. Inriktningen för åtgärdsplanering är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser medborgarnas och näringslivets behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för att stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Särskild uppmärksamhet kan även behöva läggas på de delar av infrastrukturen där det finns behov av anpassning till omgivningen. Det befintliga transportsystemet ska fortsätta att utvecklas och anpassas till moderna hänsynskrav avseende tillgänglighet, miljö och säkerhet. Miljöåtgärder i befintlig infrastruktur kan behöva intensifieras för att motverka de negativa effekter som uppstår till följd av infrastruktur och trafik. Dessutom kan ökad miljöhänsyn i samband med drift, underhåll och reinvesteringar bidra till förbättrade miljöförhållanden i infrastrukturen. En grundläggande tillgänglighet i hela landet måste också utvecklas. Ett väl fungerande transportsystem nyttjar på ett effektivt sätt alla trafikslag. Samverkan mellan trafikslagen, men även väl fungerande var för sig, är av stor vikt för att genomföra resor eller transporter optimalt och hållbart samt att kvinnor, mäns, flickor och pojkars olika resmönster beaktas. Robustheten i transportsystemet är av stor vikt för att förebygga allvarliga händelser eller kriser, eller att kunna hantera dem när avbrott och störningar sker i transportsystemet som kan få allvarliga följder för verksamheter som är viktiga för samhället. Krisberedskapen bör därför beaktas i åtgärdsplaneringen. Åtgärdsplaneringen ska spegla den väntade utvecklingen av efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen. Handelsutbyte, lokalisering av företag, arbetsplatser, bostäder, utbudspunkter för de tjänstenäringar som genererar persontransporter, miljökrav, behov av och tillgång till grönområden, miljövänliga resealternativ, utbud av service, omsorg och utbildning och IT-lösningar för att minska resandet är exempel på aspekter som ska tas i beaktande i åtgärdsplaneringen. Miljökonsekvenser ska identifieras, beskrivas och bedömas. Genom att tillämpa 6 kap. miljöbalken är syftet att kontinuerligt integrera miljöaspekter för att främja en hållbar utveckling. Länstransportplaneupprättarna förutsätts i sina prioriteringar utgå från ett länsöverskridande och nationellt perspektiv. En ökad användning av kollektiva färdmedel och förflyttningar till fots och med cykel är till gagn för såväl individer som näringsliv och samhället i stort. Det finns brister i infrastrukturen för cykling och regeringen ser behov av att åtgärda detta. För att åstadkomma sammanhängande och attraktiva cykelvägnät behövs aktiv planering bland annat genom regionala och kommunala cykelplaner. 8

9 Länstransportplanen ska redovisa hur stor andel av medlen som avsätts för cykelåtgärder. Transportpolitiska mål De åtgärder som prioriteras i länstransportplanen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Regeringen bedömer att det är angeläget att använda ett trafikslagsövergripande synsätt för att bättre uppfylla de transportpolitiska målen. De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering. Målen användes t.ex. i arbetet med att ta fram Sveriges första sammanhållna transportplan för åren De kommer även att utgöra utgångspunkt när regeringen föreslår riksdagen ny lagstiftning på transportområdet. Målen påverkade också förnyelsen av transportmyndigheterna; Transportstyrelsen, Trafikverket och Trafikanalys. Samtidigt ska målen fungera som ett stöd och inspiration för lokala och regionala transportmål och för företagens policies. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Förordningar Länstransportplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Planerna får i enlighet med förordning (1997:263) om länstransportplaner för regional transportinfrastruktur omfatta följande ändamål: o o o Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen 9

10 o o o Investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvaret enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur Byggande och drift av enskilda vägar Åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera Regional utvecklingsstrategi (RUS) Nya möjligheter -regional utvecklingsstrategi för Gävleborg beskriver regionens utvecklingsambitioner och pekar på prioriteringar och insatser som ska genomföras med lokala och regionala aktörer. Strategin kopplas till den nationella och europeiska nivån och utgör ett paraply över regionala och lokala planer samt program. Det är de regionala planerna och programmen som beskriver konkreta åtgärder i det regionala utvecklingsarbetet. Åtgärderna ska bidra till måluppfyllelsen av Nya möjligheter. Länstransportplanen utgör en av dessa planer. Det övergripande målet i Nya möjligheter tar sin utgångspunkt i människan och dess betydelse för Gävleborgs utveckling: Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Regionen måste vara inkluderande i bemärkelsen att olika människors behov, villkor och förutsättningar tas tillvara. Strategin är att med utgångspunkt i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling arbeta för mål och vision genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens är drivkrafterna, motorerna, för att uppnå målet. Ett konkurrenskraftigt näringsliv och offentlig sektor behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur som möjliggör flöden av personer, varor och tjänster. Dessutom behövs tillskott av människor med kunskap och kompetens för att regionen ska kunna utvecklas, växa och bli dynamisk. 10

11 Fyrstegsprincipen 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. En åtgärdsvalsstudie föregår processen som sedan leder till ett paket av åtgärder. Hur åtgärderna sedan fördelas över tid varierar beroende av bland annat behov, ekonomi, planeringsmognad etc. 11

12 Åtgärdsplanering Åtgärdsvalsstudie Val av åtgärder för bättre fungerande transportsystem handlar om att lösa problem och tillgodose behov på ett sätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling med kostnadseffektiva åtgärder. Genom att utgå från kända brister och behov samverkar parter som på något sätt berörs av behovet och bristen för att tillsammans föreslå åtgärder. Åtgärderna delas sedan in enligt fyrstegsprincipen. Alla former av åtgärder och åtgärdskombinationer liksom alla trafikslag ska studeras innan åtgärder väljs. En åtgärdsvalsstudie pekar inte bara ut vilka tänkbara åtgärder som finns utan ska även prioritera och peka ut ansvariga för utförandet att respektive åtgärd. Det betyder att åtgärderna kan fördelas mellan flera parter, att genomförande och tidplanen kan förändras och att finansieringen ser annorlunda ut jämfört med tidigare processer där det oftast varit en aktör. Processen som leder fram till åtgärdsval ska inkludera informationsutbyte med allmänheten, intresseorganisationer och berörda parter. Infrastrukturprogram med systemanalys Region Gävleborg har tagit fram ett regionalt program för infrastruktur med transportsystemanalys. Syftet med systemanalysen är att möjliggöra prioriteringar och peka på de viktigaste stråken för framförallt arbets- och studiependling samt näringslivets transporter inklusive kompetensförsörjning i länet. Infrastrukturprogrammet ska ligga till grund för all planering inom infrastruktur och transporter på regional nivå. Nationell och regional transportinfrastrukturplan Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att upprätta en nationell plan för utveckling av transportsystemet för perioden Samtidigt fick länstransportplaneupprättarna uppdraget att upprätta länstransportplaner för regional transportinfrastruktur för samma tidsperiod. Uppdraget till länstransportplaneupprättarna var att analysera den väntade utvecklingen och efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen. Föreslagna åtgärder skulle sedan inriktas på de viktigaste stråken och stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, med hänsyn till tillgänglighet, miljö och säkerhet. Länstransportplaneupprättarnas uppdrag var att utgå ifrån ett länsöverskridande och nationellt perspektiv. Trafikverkets uppdrag var att föra en dialog och samråda med länstransportplaneupprättarna avseende prioriteringen i nationell plan. Regeringen lyfte särskilt fram stamvägnätet och statliga järnvägsnätet som viktigt att genom dialog mellan planupprättarna och Trafikverket skapa prioriteringar avseende angelägna åtgärder. Regionalt trafikförsörjningsprogram Landstinget Gävleborg är regional kollektivtrafikmyndighet i Gävleborgs län och ansvarar för den regionala kollektivtrafiken från den 1 januari Visionen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet i Gävleborgs län är: Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg - där kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. 12

13 Gävleborgs avgränsningar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet är: Gävleborgs län, resor över länsgräns i de starka pendlingsstråken, kollektivtrafik som ingår i regionala kollektivtrafikmyndighetens åtagande, kommersiell trafik och serviceresor. Landstinget väljer att satsa på och prioritera regional kollektivtrafik i starka pendlingsstråk, områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval och stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad. Starka pendlingsstråk är stråk med trafik under alla veckans dagar. För att säkra en basförsörjning i länet är utgångspunkten dagens kollektivtrafik. Landstinget vill säkerställa ett basutbud om tre förbindelser från orter med omkring 200 invånare (SCB:s lägsta definition för tätort). Landstinget kommer att beakta lokala förutsättningar i samverkan med berörda kommuner vid planering av den regionala landsbygdstrafiken. Landstinget Gävleborg har beslutat om politiska mål för den regional kollektivtrafik mandatperioden vilka är: Kollektivtrafiken utgör en större andel av trafikvolymen, att mer arbets- och studiependling sker med kollektiva färdmedel och tillsammans med omgivande län underlätta länsöverskridande resande. Revideringar/årliga sammanställningar En årlig översyn/aktualitetsprövning av planen kommer att ske. Utöver den kommer även ett större omtag göras vart fjärde år. Detta i enlighet med det nationella planeringssystemet som Trafikverket arbetar efter. Genom att följa den nationella åtgärdsplaneringen kan de regionala insatserna samordnas med nationell plan och det blir enklare att följa de parallella processerna. Det gör även av delar av länstransportplanen får en ökad flexibilitet och att den årliga cykeln förtydligas avseende mindre åtgärder. Bilden nedan visar ett förslag på årlig cykel för åtgärdsplaneringen. Målsättningen är att hitta en fungerande process som möjliggör effektiva beslutsgångar, delaktighet och samverkan. 13

14 Samhällsekonomisk analys och effekter En samhällsekonomisk analys med samlad effektbedömning ska påvisa de samhällsekonomiska vinsterna och förlusterna i förslagen till åtgärd. På grund av utformningen av metoden och mallen anser inte Region Gävleborg att de uppfyller de direktiv och mål som finns, och därför anses de vara otillräckliga för att mäta de effekter som är intressanta för en långsiktigt hållbar regional utveckling. Exempelvis så behöver en ökad tyngd i metoderna ligga på dynamiska effekter, hållbara transporter, tillgänglighet, trygghet, miljö och jämställdhet. De prioriterade stråken i programmet för infrastruktur med systemanalys har därför analyserats översiktligt för att se var de mest angelägna behoven av insatser och åtgärder upplevs finnas och därmed omnämns de som åtgärdspaket i stråken. Genom att samtliga stråk med åtgärdspaket sedan får genomgå åtgärdsvalsstudier utkristalliseras vilka åtgärder som ska genomföras, och de kan effektbedömmas. I detta skede, när åtgärderna i många fall ännu inte beslutats finns en risk att fel åtgärder bedöms, vilket kan få felaktiga följder för stråken. Genom att analysera effekterna först efter åtgärdsvalsstudien skulle en mera rättvisande bild framträda. Trafikverkets beskrivning av samhällsekonomiska analyser och effekter: En samhällsekonomisk kalkyl räcker inte för att beskriva alla effekter som en åtgärd har på samhället. Vissa effekter går att kvantifiera men inte att värdera i pengar, medan andra effekter även är svåra att kvantifiera. I en komplett samhällsekonomisk analys måste även de svårvärderade effekterna ingå. För att göra en samlad bedömning av den samhällsekonomiska lönsamheten kompletteras därför den samhällsekonomiska kalkylen med bedömningar av effekter som inte är prissatta. Detta görs bland annat i en samlad effektbedömning, som är en metod och en mall för att beskriva en åtgärds effekter på ett samlat och strukturerat sätt. I en samlad effektbedömning beskrivs såväl prissatta som icke prissatta effekter samt fördelningseffekter. Dessutom bedöms åtgärdens bidrag till att uppfylla de transportpolitiska målen. Det underliggande syftet är att bedömningen ska utgöra ett beslutsunderlag och informationsmaterial för både beslutsfattare, tjänstemän och medborgare. Nedan följer en beskrivning kring hur länstransportplanens inriktning följer de nationella och regionala målen. FUNKTIONSMÅL Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Genom en ökad satsning på kollektivtrafik framför allt men även gång- och cykel förbättras tillgängligheten för fler i samhället och fler har möjlighet att resa. Steg 1-åtgärder handlar bland annat om information och tekniska hjälpmedel som realtidssystem och resfri mötesteknik som kan bidra till ökad bekvämlighet, trygghet och tillförlitlighet. De vägåtgärder som avses i länstransportplanen ska anpassas för att säkerställa framkomligheten och därigenom tillförlitligheten till kollektivtrafiken på väg. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Näringslivets transporter är till stor del persontransporter, vilka förbättras genom förbättrad kollektivtrafik samt tillgänglighet till kollektivtrafiken. Ett nytt stationsläge, Gävle Västra, förbättrar kommunikationer för näringslivet som finns i den delen av Gävle, som även är viktig i ett regionalt och nationellt perspektiv. Genom att fler får möjlighet att åka kollektivt frigörs utrymme i trafiken för godstransporter och framkomligheten förbättras. Medfinansieringen för förbättrad järnvägsanslutning till Gävle hamn är 14

15 ytterligare en satsning för att förbättra för godstransporterna och samtidigt en åtgärd för att stärka noden i ett större sammanhang. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Förbättringar avses i kollektivtrafiken med syfte att minska administrativa gränsers betydelse i det dagliga resandet och på så sätt väva ihop arbetsmarknader och förbättra tillgängligheten till utbildning. Även åtgärder på järnvägen förbättrar tillgängligheten ur ett nationellt och internationellt perspektiv i form av nya regionala tågstationer och järnvägsanslutningen till Gävle hamn. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Målsättningen med en ökad satsning på gång, cykel och kollektivtrafik är att öka tillgängligheten för kvinnor och män som reser utan bil. Kvinnor har en mera positiv inställning till kollektivtrafiken och reser kollektivt i större utsträckning än män. Med åtgärder för ökad trygghet och säkerhet kring bytespunkter, gång- och cykelvägar är förhoppningen att fler kvinnor ska känna sig trygga att använda transportnätet under dygnets alla timmar. Både kvinnor och män har arbetat med att ta fram den nya länstransportplanen samt fattat beslut om dess innehåll och inriktning. Genomförandet rår inte länstransportplanen över, men kan uttala önskemål om sammansättning i arbetsgrupper med mera. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Syftet med ökad satsning på gång, cykel och kollektivtrafik är att öka tillgängligheten i transportsystemet. Den fysiska utformningen ska leva upp till de krav som finns för att personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till exempelvis kollektivtrafiken. Även den ökade satsningen på steg 1-åtgärder handlar om ökad information för resenärer samt tillgänglighet utan att behöva resa. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Den ökade satsningen på gång, cykel och kollektivtrafik riktar till stor del in sig mot pendlingsstråk, men har även till syfte att förbättra rörligheten för oskyddade trafikanter kring skolor som berörs i stråken. Genom kollektivtrafikåtgärder ökar tillgängligheten till fritidsaktiviteter och möjlighet att välja skola i större utsträckning. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Syftet med länstransportplanen är att förbättra möjligheterna att gå, cykla och resa kollektivt då det är transportmedel som fler har tillgång till, jämfört med exempelvis åtgärder på väg som gagnar en mindre målgrupp och inte bidrar till tillgängligheten i samma omfattning för barn, äldre, funktionshindrade, människor med begränsad tillgång till bil etc. Åtgärder för nya gång- och cykelstråk, kollektivtrafikstråk, nya stationslägen och förhöjd standard i befintliga kollektivtrafikstråk samt beteendepåverkansåtgärder och information är samtliga åtgärderför att möjliggöra att fler väljer dessa transportslag. HÄNSYNSMÅL Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Genom att aktivt bidra till förhöjd trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter samt möjliggöra att fler kan åka kollektivt bidrar länstransportplanen till att minska antalet allvarligt skadade och omkomna. Även åtgärder på vägtransporter har som övergripande målsättning att minska risken för incidenter. 15

16 Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Inte aktuellt i länstransportplanen. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Genom att se över bytespunkter och där aktivt bidra till ökad säkerhet kan länstransportplanen bidra till minskat antal allvarligt skadade och omkomna inom järnvägstransportområdet. Inom åtgärden järnvägsanslutning till Gävle hamn avser länstransportplanen att säkerheten och robustheten ska ses över för att förbättra situationen för arbete i spår. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Gång, cykel och kollektivtrafik är transportslag som samtliga kan bidra till minskad klimatpåverkan. Förbättringar för tillgänglighet till alternativa bränslen pågår i länet, dock inte inom ramen för länstransportplanen. Även delar av busstrafiken använder fossilfria bränslens, vilket bör utvecklas ytterligare. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Över hälften av länstransportplanens medel avsätts till gång, cykel och kollektivtrafik. Tre transportslag som alla bidrar till minskad ohälsa då rörligheten hos dem som reser ökar. Utöver det är syftet med steg 1-åtgärder att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik genom diverse insatser. REGIONALA MÅL Målområde: Stärkta individer Målområdet Stärkta individer handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Gävleborg. Medskapandet handlar om inflytande över sin personliga situation samt delaktighet i samhällsutvecklingen. Genom att anpassa den befintliga infrastrukturen på ett långsiktigt hållbart sätt kan länstransportplanens medel finansiera fler åtgärder som kommer fler till nytta. Utöver detta är investeringar för kollektivtrafik förhållandevis billiga jämfört med traditionella vägåtgärder och ger på så sätt en större utväxling för fler i samhället. Inom målområdet stärkta individer kan det innebära ökade möjligheter att påverka sitt eget liv och delta i samhället när möjligheterna att transportera sig ökar. Möjligheterna ökar dels genom ett större utbud, dels genom ökad tillgänglighet, säkerhet och trygghet vid bytespunkter och längs gång- och cykelvägar. Även den nya planeringsmetoden medför att länstransportplanen kommer att revideras oftare samt att åtgärdsvalsstudier ökar inflytandet över vilka åtgärder som blir genomförda inom ramen för länstransportplanen. Målområde: Smart samverkan Målområde Smart samverkan handlar om hur vi tillsammans bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle. För att effektivare använda vår kompetens, skapa samordningsvinster och få tillgång till gemensamma resurser stärker Smart samverkan vår konkurrenskraft i förhållande till omvärldens krav och utmaningar. Genom att samverka mellan dels aktörer inom transportområdet, dels inom exempelvis näringsliv och offentlig sektor, kan vi med gemensamma bidrag få ett effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur. Det kan exempelvis handla om ny linjedragning av buss för att anpassas till arbetspendling. I en sådan 16

17 fråga kan kommunen, Region Gävleborg, Trafikverket, kollektivtrafikmyndigheten/landstinget, företag etc. samverka för att exempelvis få till en effektiv linjedragning med avgångar och arbetstider som synkroniseras, ökad tillgänglighet till hållplatser och ett ökat antal resenärer pga. exempelvis resvaneundersökningar, prova-på-kampanjer, information m.m. Målområde: Tillgängliga miljöer Målområde Tillgängliga miljöer handlar om möjligheten att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av Gävleborg. Infrastrukturen ska vara ett medel för att nå nya marknader, utbildning, fritid och arbete. Den ska stärka flödet av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt. Resmönster ser olika ut för flickor, pojkar, kvinnor och män. Därför behöver vi ett flera transportmöjligheter. Genom en ökad satsning på gång, cykel och kollektivtrafik möjliggör vi ett mera kompletterande utbud av möjligheter att resa. Med förbättrad kollektivtrafik som fler kan nå och använda genom ökad tillgänglighet, säkerhet och trygghet får individen möjlighet att mera självständigt välja studier, arbete, fritidsaktiviteter med mera. Det kan betyda möjligheter att välja en utbildning som geografiskt varit onåbar tidigare, ett arbete som medför arbetstider när man tidigare inte känt sig trygg att ta sig mellan arbetet och bostaden eller fritidsaktivitet som går att förena med familjelivet. Transporter av gods/varor får en förbättrad framkomlighet, i synnerhet på väg då alternativen för persontransporter blir fler, men även till och från Gävle hamn via järnväg om åtgärderna genomförs i enlighet med länstransportplanen. Genomförande Genomförandet av länstransportplanen är i många fall en fråga om samarbete. Därför är det av stor vikt att vi som planupprättare samt våra samarbetsparter har kunskap om varandras organisationers processer. Kommunerna upprättar delar av det underlag som sedan utgör grunden för länstransportplanens planering och prioritering. Planen är ett politiskt dokument och när planen är fastställd reglerar den insatserna och åtgärderna i den regionala infrastrukturen. Trafikverket är oftast den som genomför åtgärderna, många gånger i samarbete med kommuner då det kan vara komplexa frågor som flera myndigheter och sakägare råder över. För att säkerställa att de objekt som planeras enligt länstransportplanens tidplan kan genomföras är det av största vikt att den kommunala planberedskapen är god. Kommunerna har genom sina underlag till planupprättaren Region Gävleborg prioriterat de objekt som de anser viktigast ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Därför är det viktigt att i det åtagandet synkronisera de objekt som berörs av planoch markfrågor och som behöver utredas följer länstransportplanens tidplan och Trafikverkets genomförande. Då vissa objekt även kräver insatser i den kommunalt ägda infrastrukturen eller personella insatser behöver kommunen planera och budgetera även för dessa tillskott. Genom nära samverkan kan vi då nå den effekt som eftersträvas genom de gemensamma investeringar som görs i länet. För att få ett regionalt sammanhållet system för infrastrukturen är det angeläget att kommunerna medverkar till att de regionala och lokala transportnäten sammanfogas. Det betyder att för att få full utväxling av åtgärderna på det statliga vägnätet behövs i viss mån åtgärder på det kommunala vägnätet. Det kan exempelvis handla om att förkorta restiderna för regional kollektivtrafik genom nya linjedragningar som förutsätter att framkomligheten i tätorterna förbättras och på så sätt möjliggör en total restidsförkortning. 17

18 Finansiering Den ekonomiska ramen som Gävleborg fått för länstransportplanen omfattar 940 miljoner kronor. Målsättningen med länstransportplanen är att få mesta möjliga för pengarna genom att välja de åtgärder som är bäst lämpade för att lösa de upplevda problem och behov som finns. I infrastrukturprogrammet med systemanalys för Gävleborg lyfts de stråk som ur ett regionalt perspektiv anses viktiga för den regionala utvecklingen. Länstransportplanen ska finansiera de stråk där de största behoven finns och där medlen ger störst utväxling. Det betyder att insatser kan behöva göras både på det nationella stamvägnätet, järnvägar, regionala vägnätet samt kollektivtrafikanläggningar eller gång- och cykelåtgärder. Utöver det tillkommer insatser i form av administrativa åtgärder, marknadsföring, samhällsplanering etc. Generellt sett så ska nationell plan finansiera åtgärder på det nationella stamnätet. I Gävleborg omfattas Ostkustbanan, Norra Stambanan, Bergslagsbanan, Godsstråket i Bergslagen, E4, E16, E45 och riksväg 56 av nationell plan och därmed statlig finansiering. Länstransportplanen kan som beskrivet ovan omfatta åtgärder även på det nationella stamnätet samt i form att statlig medfinansiering i det kommunala vägnätet. Kommunerna har möjlighet att medfinansiera statliga objekt, men i huvudsak är det det kommunala nätet som kommunala medel finansierar. Enskilda vägar finansieras främst genom bidrag i olika former tillsammans med den eller dem som äger vägen, dvs. markägare eller organisationer. Medfinansiering innebär en finansiering där någon part bidrar med medel som inte omfattas av statliga medel avsedda för infrastruktur. När länstransportplanen och nationella planen gemensamt finansierar en åtgärd används begreppet samfinansiering. Större krav ställs vid medfinansiering; det tydligt ska framgå vad som är grundutförande och vad som är tilläggsåtgärder. Det ska även framgå vad som utgör medfinansiärens nytta. Trafikverket ansvarar för att ta fram förslag till vad som utgör grundutförande respektive tillägg. Hastighetsöversynen Hastighetsöversynen är ett pågående arbete och 2025 ska de udda hastigheterna (50,70,90,110) vara ersatta av jämna hastigheter (40,60,80,100,120). Kriterier för de udda hastigheterna är borttagna, varför det inte är genomförbart att genomföra åtgärder för ändrad hastighet till dessa (50,70,90,110). Det innebär även att ombyggnation av befintliga vägar som idag har en viss hastighet kan få den sänkt, även om ombyggnationen medför ökad trafiksäkerhet. 18

19 Förutsättningar Pendling För att skapa tillväxt i regionen krävs att både nya och etablerade företag hittar rätt kompetens för att kunna utvecklas och växa. I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Kompetent arbetskraft är en viktig förutsättning för utvecklingen, såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor. Integrering av funktionella regioner, exempelvis arbetsmarknadsregioner, ger förbättrade förutsättningar till matchning på arbetsmarknaden och en bredare arbetsmarknad. Genom att stärka möjligheterna till pendling för kvinnor och män till arbete och studier stärks också möjligheterna till attraktiva livs- och boendemiljöer. Den avgörande faktorn för att knyta ihop funktionella regioner med varandra är restiden. Kvinnor och mäns pendlingsmönster skiljer sig, men restiden är viktig för båda könen. Viljan att börja dagpendla till arbete ökar avsevärt när restiderna sjunker under 45 minuter. Infrastrukturella åtgärder som kortar restiderna och bidrar till ett robust transportsystem är därför av stor betydelse för både kvinnor och män. Den starkaste mellankommunala pendlingen inom Gävleborg finns mellan Sandviken och Gävle. Den länsöverskridande pendlingen är starkast i relation med Uppsala län. Stockholms län är dock det län som har störst inpendling från Gävleborg. Detta gäller för både kvinnor och män. Männen pendlar dock till annat län i högre grad än vad kvinnor gör, något som gäller för både ut- och inpendlare, oavsett län. Kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män och reser över kortare avstånd. Pendling till Gävleborg 2010 Från län Män Kvinnor Stockholm Uppsala Dalarna Västernorrland Pendling från Gävleborg 2010 Till län Män Kvinnor Stockholm Uppsala Dalarna Västernorrland

20 Villkoren för pendling ser generellt olika ut för kvinnor respektive män bl.a. beroende på att strukturerna inom arbetslivet skiljer sig åt mellan könen. Detta kan förklaras av strukturella faktorer. Valet av pendling är generellt en effekt av de traditionella könsstrukturer då familjer i stor utsträckning fördelar arbetet i hemmet traditionellt. Kvinnor anpassar i högre utsträckning valet av arbetsplats och arbetstid så att det fungerar med familjens behov. Närhet till barnomsorg, skola och annan omsorg styr valet av arbetsplats. En annan faktor som påverkar valet av att pendla eller inte, är att kvinnor generellt har lägre lön än män och det ger därmed lägre incitament att pendla till jobb på annan ort. Kopplingen mellan arbete på annan ort och löneökning är större för män vilket betyder att lönen som drivkraft att välja att pendla är större för män. Därmed drar män i större utsträckning än kvinnor nytta av traditionell regionförstoring och dess effekter både i form av högre lön, ökad sysselsättning och tillgång till högre utbildning. Kraven på utbildning blir allt tydligare för att konkurrera i det alltmer kunskapsintensiva arbetslivet. I Gävleborg är utbildningsnivån lägre än riket i helhet. Kvinnor har i Gävleborg, precis som i landet i stort, högre utbildningsnivå än män. För dem som inte redan befinner sig på arbetsmarknaden är tillgängligheten till goda kommunikationer många gånger avgörande för att finna sysselsättning, om de inte väljer att flytta. Stora grupper som unga vuxna och invandrare som ännu inte integrerats riskerar ett utanförskap om det inte finns fungerande kommunikationer som kan förbättra tillgängligheten till utbildning och arbete. Tillgängligheten ombord i kollektivtrafiken har ökat under de senaste åren. Det handlar om låggolvsbussar, realtidssystem, tillgänglighetsanpassad inredning i bussarna etc. Samtidigt upplever ca ¾ av dem som reser kollektivt i länet att det är ett tryggt sätt att resa. Ett tecken på att kollektivtrafiken blivit mera attraktiv kan vara att det per invånare görs fler kollektivtrafikresor än tidigare och marknadsandelen för kollektivtrafiken ökar. Samtidigt har kostnadstäckningen dvs den del av biljetten som betalas av den resande (resterande del är skattefinansierad) under de senaste åren ökat i Gävleborg. Kompetensförsörjning Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut infrastruktur som en av två avgörande drivkrafter för den regionala utvecklingen. 20

21 Det industrisamhälle som Gävleborg tidigare var har idag ett betydligt mer differentierad näringsliv och fortfarande en stor offentlig sektor. Dessa är oerhört beroende av en fungerande infrastruktur för att möjliggöra den kompetensförsörjning som krävs för att upprätthålla vårt samhälle. En allt mer specialiserad tillverkningsindustri och tjänstesektor innebär helt andra resemönster och möjligheter för kvinnor och män i arbetslivet. En av Sveriges mest växande näringar, besöksnäringen, är ett exempel på en del av näringslivet som kräver ett nytt synsätt avseende infrastrukturförsörjning. Utmaningen att nå fler för att binda ihop funktionella arbetsmarknadsregioner på ett hållbart sätt och i gena stråk är därför mera komplex och kräver ett större samarbete mellan näringsliv, offentlig sektor, resenärer med flera. Godstransporter Generellt i landet kan vi konstatera att i takt med att godsvolymerna ökar och export- och importandelarna stiger spelar transporterna en allt viktigare roll för näringslivet. Vägtrafik och sjöfart står vardera för ca 38 % av transportvolymerna medan järnvägstransporterna står för %. I Gävleborgs län transporteras 67 % av godset på väg inom länet, vilket är lägre än riksgenomsnittet. Resten är alltså transporter på väg med destination utanför länet, vilket är en indikation på att länet är viktigt för transit trafik. Järnvägstransporterna genom Gävleborg är omfattande och Gävle är en viktig knutpunkt i det svenska järnvägsnätet. Genom att den nord-sydliga axeln med stråken E 4 /Ostkustbanan och Norra stambanan/ rv. 83 möter det öst-västliga stråket med E 16/Bergslagsbanan uppstår ett logistiknav i länet och därmed förutsättningar för trafiklösningar som öppnar för affärs- och transportmöjligheter. Gävle hamn har genom detta en oerhört stor betydelse. De potentialer som finns i Gävleområdet med bl.a. stort befolkningsomland, möjligheter till tillkommande logistikyta med närhet till Arlanda och Stockholm samt att Gävle hamn är Ostkustens största containerhamn m.m. är oerhört värdefulla förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling. Även möjligheterna att utveckla axeln Finland (Helsingfors) Sverige Norge (Oslo) innebär en intressant utvecklingsmöjlighet som skulle förena tre nordiska länder. 21

22 Inriktning: hållbara transporter för god kompetensförsörjning Samhället genomgår ständigt förändringar och förvanligar där vi har möjligheten att påverka resultatet genom de val som görs genom bland annat länstransportplanen. Ambitionen på nationell och regional nivå är exempelvis att Gävleborg ska vara ett län att leva och verka i, men nödvändigtvis inte både och, även om det är en strävan. För att nå dit görs följande ställningstagande i länstransportplanen: en ökad satsning på hållbara- och jämställda transporter, dvs. gång, cykel och kollektivtrafik med lösningar för ökad effektivitet och trygghet. För en mängd samhällsfunktioner är ett robust transportsystem som säkerställer att de resor som krävs kan genomföras livsavgörande. Det gäller framförallt sjukresor, hemsjukvård, äldreomsorg, räddningstjänst med flera. Många näringar är dessutom svårare att försörja med exempelvis kollektivtrafik då de inte är lika samlade som tidigare, när fokus kunde göras på stora industriområden. I direktiven för åtgärdsplaneringen finns följande beskrivning som redogör för behoven på nationell nivå: Transportpolitiken kan bidra till att skapa förutsättningar för en utvidgad och mer differentierad arbetsmarknad och en ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter bidrar till att skapa företagande, tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. Därigenom stärks Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Ökad efterfrågan och ökning av trafik har på i vissa delar av transportsystemet resulterat i kapacitetsbrist. Utöver detta kan pågående och planerade investeringar i näringslivet ställa krav på ökad transportkapacitet. Förutsättningarna för transporter varierar i landet och det är av stor vikt att planera för gränsöverskridande trafik med bättre tillgänglighet inom och mellan regioner. 22

23 Hållbart resande och transporter Ett mera hållbart resande är ytterst angeläget, en fråga om rättvisa och en förutsättning för tillväxt. Gång, cykel och kollektivtrafik ökar tillgängligheten för samhällets samtliga grupper då resandet inte blir en fråga om kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet, funktionsnedsättning, tillgång till fordon etc. Kollektivtrafiken samt gång och cykel är något som de allra flesta kan tillgodose sig. Miljömål på global, europeisk, nationell, regional och lokal nivå anger samtliga att koldioxidutsläppen från transportsektorn behöver minska. Ambitionen är att förändra resvanorna och transportmönster till mer hållbara färdmedel. Möjligheterna till minskat resande och effektivare transporter bör alltid övervägas. Ohälsotalen och den allt mera stillasittande livsstil som vi anammar gör att vardagsmotionen kan bidra till att leva ett hälsosammare liv. Genom att i länstransportplanen prioritera åtgärder för gång, cykel och kollektivtrafik högre kan vi på en strategisk nivå närma oss dessa mål. 23

24 Miljökonsekvensbeskrivning av länstransportplanen Icke teknisk sammanfattning Syftet med miljöbedömningen av länstransportplanen är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas och beskriva den betydande påverkan som uppstår. Hela processen kallas miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningen är resultatet av hela miljöbedömningsarbetet. En avgränsning har gjorts för att koncentrera arbetet på de frågor som är de mest relevanta för länstransportplanen. För miljöaspekterna Klimat, Luft, Hälsa och Befolkning har det bedömts att planens genomförande kan medföra en betydande påverkan. Därför beskrivs miljötillståndet och planens påverkan för dessa områden. En jämförelse har gjorts mot ett nollalternativ för att bedöma den påverkan planen har. Ambitionen med länstransportplanen är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Ett betydande fokus läggs därför på ett mera hållbart resande genom ökade satsningar för kollektivtrafik samt gång och cykel. Då stora delar av de föreslagna åtgärderna i planen handlar om att förbättra förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik så blir den bedömda påverkan av planen i stora delar positiv i denna miljöbedömning. En bedömning har gjorts av hur de föreslagna åtgärdena i planen påverkar möjligheten att uppfylla de nationella och regionala miljömålen. Planen har bedömts ha störst påverkan på möjligheten att uppfylla målen Begränsad klimat påverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö och påverkan är positiv. För miljöaspekterna klimat och luft är slutsatsen att planalternativet totalt sett bedöms vara bättre än nollalternativet och att det kan handla om betydande positiv miljöpåverkan. Transporter står för en stor del av utsläppen av både växthusgaser, kväveoxider och partiklar både nationellt och regionalt. De åtgärder som är aktuella i länstransportplanen har dock en marginell påverkan i förhållande till de nationella åtgärder inom många områden som krävs för att Sverige ska kunna klara sina klimatåtaganden. Alla åtgärder som görs nationellt kommer tillsammans att medföra en stor förändring på klimatpåverkan i samhället, även om de åtgärder som föreslås i planen inte kan påvisas lokalt ge en betydande påverkan. För miljöaspekten hälsa har bedömningen gjorts att förbättrad tillgänglighet och utökning av gång- och cykelstråk främjar människors möjlighet till fysisk aktivitet på ett positivt sätt. En minskning av biltrafiken på grund av överflytt till andra transportslag minskar bullerpåverkan något. För miljöaspekten befolkning bedöms de föreslagna åtgärdena i planen bidra till en positiv betydande påverkan då majoriteten av åtgärder syftar till att öka tillgängligheten för personer utan bil. Påverkan har också beskrivit per stråk utifrån det som är föreslaget i länstransportplanen. Då stora delar av de föreslagna åtgärderna i planen handlar om att förbättra förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik så blir den bedömda påverkan per stråk i stora delar positiv. Läsanvisning Miljöbedömningen är upplagd så att under Inledning så beskrivs syftet och bakgrunden till länstransportplanen och miljöbedömningen. Metoden för hur miljöbedömningen har gjorts beskrivs också. 24

25 Under kapitlet Nationella och regionala miljömål beskrivs vilka mål som finns och hur de påverkas av planen i övergripande ordalag. Planens påverkan på måluppfyllelsen beskrivs under respektive miljöaspekt i kapitlet Beskrivning av miljötillståndet, kriterier och beskrivning av betydande påverkan. Kapitlet Avgränsning av betydande påverkan beskriver hur avgränsningen har gjorts och vilka miljöaspekter som antas ha en betydanade påverkan och vilka som inte antas medför det och därmed har avgränsats bort. För de aspekter som avgränsats bort finns en motivering till detta. Avgränsningen i tid och geografisk avgränsning beskrivs också. Under Alternativ beskrivs nollalternativet och planalternativet. I kapitlet Beskrivning av miljötillståndet, kriterier och beskrivning av betydande påverkan beskrivs miljötillståndet, kriterier för bedömning och den betydande påverkan. Detta beskrivs för aspekterna klimat, luft, hälsa och befolkning. Under kapitlet Beskrivning av påverkan per stråk beskrivs samma sak som i det tidigare kapitlet fast fördelat per stråk. Under Åtgärder och uppföljning beskrivs de åtgärder som behöver vidtas och hur MKB bör följas upp. Bakgrund och syfte Region Gävleborg har, på uppdrag från Regeringen, upprättat ett förslag till transportslagsövergripande länstransportplan för regional transportinfrastruktur för perioden När en myndighet eller en kommun upprättar en plan, som krävs i lag eller i annan författning, ska planupprättaren göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande enligt Miljöbalken kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En länstransportplan för regional transportinfrastruktur ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan, enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Behovet av en miljöbedömning är därmed lagstadgat. Miljöbedömning är en process med samrådsförfarande som genomförs integrerat med framtagandet av planen. Miljöbedömningen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning som en del av analysen av strategiska vägval och åtgärder. Miljöbedömningen görs på en strategisk och övergripande nivå och ska inte ta upp frågor som lämpligare bedöms senare i planeringsprocessen. Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en hållbar utveckling främjas. Ambitionen med länstransportplanen är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Ett betydande fokus läggs därför på ett mera hållbart resande genom ökade satsningar för kollektivtrafik samt gång och cykel. Då stora delar av de föreslagna åtgärderna i planen handlar om att förbättra förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik så blir den bedömda påverkan av planen i stora delar positiv i denna miljöbedömning. Metod för miljöbedömning De miljöaspekter som räknas upp i Miljöbalkens 6 kapitel har varit utgångpunkt för bedömnigen. Som underlag för bedömningar har Trafikverkets framtagna bedömningsgrunder använts 1. De innehåller definitioner och avgränsningar för hur de kan användas samt kriterier för när miljöpåverkan är att betrakta som betydande. I rapporten presenteras de kriterier som har störst relevans för en länstransportplan

26 Ett mål med tillämpningen av bedömningsgrunderna är att effekter och konsekvenser så långt det är möjligt ska kvantifieras och jämföras i nollalternativet och planalternativet. Detta har varit svårt i miljöbedömningen av planen. Istället förs i många fall ett resonemang om konsekvenserna av den riktning planen pekar ut i relation till kriterierna för betydande miljöpåverkan. Bedömningarna har gjorts i jämförelse med ett nollalternativ som beskriver hur området sannolikt kommer att utvecklas om planen inte genomförs. En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till bedömningsmetoder och aktuell kunskap, planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad samt i vilket skede i beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig, Vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövning av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder och ska då hanteras i dessa skeden. För vissa aspekter (t.ex. klimat, luft, hälsa) är utgångspunkten en generell påverkan för planen som helhet. För andra aspekter (t.ex. vatten, mark, biologisk mångfald) är utgångspunkten den lokala påverkan av åtgärdspaketen förutom den mer övergripande bedömningen. Den statistik som presenteras för miljötillståndet har hämtats från miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, om inget annat anges. Osäkerheter och brister Miljöbedömningen av planen har ambitionen att redovisa de storskaliga effekter planen bedöms kunna medföra, ibland tillsammans med satsningar i den nationella planen. Bedömningar av konsekvenser medför alltid en viss osäkerhet. När det gäller bedömning av konsekvenser på denna nivå är osäkerheten särskilt stor. En regional transportplan är strukturskapande med lång genomförandetid. Effekten av de planerade åtgärderna sträcker sig långt efter att planen är genomförd. Detta gör att det är svårt att dra några säkra slutsatser av konsekvenserna. I dagsläget går det inte att förutspå vilken övrig utveckling som kommer att ske i samhället, vilka politiska styrmedel som kan komma, prisutveckling på bränslen eller förändringar i den allmänna opinionen. Allt detta kan göra att de trafikprognoser som länstransportplanen och MKB grundar sig på inte kommer att slå in. Nationella och regionala miljömål Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för det nationella miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Målstrukturen utgörs numera av: Miljökvalitetsmål Etappmål Generationsmål Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av varje miljökvalitetsmål. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av miljömålen 2. De tidigare delmålen ersätts nu av etappmålen. Etappmålen identifierar en önskad inriktning/omställning i samhället och anger steg på vägen för att nå det uppsatta generationsmålet och ett eller flera

27 miljökvalitetsmål. Etappmålen ska däremot inte ange ett miljötillstånd eftersom det är fastlagt i miljökvalitetsmålen med sina respektive preciseringar. 3 Generationsmålet Generationsmålet är ett övergripande inriktningsmål för den nationella miljöpolitiken. Målet ska ge vägledning om de värden som ska skyddas för framtiden och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös och god miljöpolitik i Sverige, inom EU, men också i internationella sammanhang. Generationsmålet ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljöpolitiken ska därför fokusera på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Regionala miljömål Gävleborgs läns regionala miljömål består av nationella mål som regionaliserats samt mål som har bedömts som särskilt viktiga för länet. Nationellt beslutade preciseringar gäller fullt ut i länet. De regionala miljömålen ska ses som ett komplement till de nationella miljökvalitetsmålen. Nedan presenteras de nationella målen och därutöver de regionala mål som mest bedöms kunna påverkas av innehållet i länstransportplanen. I bilaga 1 återfinns hur de nationella och regionala miljömålen påverkas av åtgärderna i länstransportplanen. I kapitlet Beskrivning av miljötillståndet och betydande påverkan redovisas också påverkan på miljömålen för miljöaspekterna klimat, luft, hälsa och befolkning. Avgränsning av betydande miljöpåverkan Som ett första steg i miljöbedömningen har en avgränsning gjorts för att identifiera vilka miljöaspekter och mål som är relevanta och rimliga att behandla i denna miljökonsekvensbeskrivning. Den geografiska utbredning och det tidsperspektiv som miljöbedömningen kommer att omfatta har också preciserats. Syftet med en avgränsning är att koncentrera arbetet med miljöbedömningen på de frågor som är mest

28 relevanta för länstransportplanen. I arbetet med avgränsningen har Trafikverkets bedömningsgrunder använts 4. Samråd om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts med berörda kommuner, X- trafik och länsstyrelsen i Gävleborgs län den 25 september För vissa aspekter (t.ex. klimat, luft, hälsa) är utgångspunkten en generell påverkan för planen som helhet. För andra aspekter (t.ex. vatten, mark, biologisk mångfald) är utgångspunkten den lokala påverkan av åtgärdspaketen förutom den mer övergripande bedömningen. Nedan presenteras avgränsningen under fyra rubriker. Miljöaspekter med betydande påverkan här presenteras de aspekter som bedömts kan medföra en betydande påverkan tillsammans med kriterierna för bedömning och en motivering till bedömningen. Miljöaspekter som avgränsats bort - här presenteras de aspekter som bedömts inte medför en betydande påverkan tillsammans med kriterierna för bedömning och en motivering till bedömningen. Detta gäller dock inte vatten och bilogisk mångfald där bedömningen är att det eventuellt kan medföra en betydande påverkan men att det inte kan bedömas fullt ut i övergripande detta skede utan hanteras i kommande skede i planeringsprocessen. Tidsperspektiv här redovisas vilken tidsmässig avgränsning MKB har och för vilken tidsperiod påverkan beskrivs. Geografisk avgränsning här redovisas för vilket geografiskt område påverkan beskrivs. Miljöaspekter med betydande påverkan Klimat Begreppet klimatfaktorer definieras som begränsad klimatpåverkan genom minskade utsläpp av växthusgaser och minskad energianvändning. Relevanta växthusgaser för transportsektorn är koldioxid, metan och lustgas. Minskade utsläpp av växthusgaser omfattar i detta avseende enbart koldioxid eftersom denna gas utgör den klart största andelen. 5 I bedömningen har fokus varit på planens betydelse för minskad personbilstrafik och ökning av andelen gång, cykel och kollektivtrafik. Kriterier för betydande miljöpåverkan Trafiken med personbil eller lastbil ökar/minskar med >1 % Koldioxidutsläppen ökar/minskar med 1 % per transportarbete Bedömning: Planens påverkan på aspekten klimatfaktorer bedöms kunna vara betydande och därmed tas aspekten med i MKB Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket

29 Motivering: Vägtransporterna står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser både nationellt och regionalt. Åtgärder på vägar, gång- och cykelvägar och kollektivtrafik påverkar på vilket sätt befolkningen väljer att resa, vilket kan ha både positiva och negativa effekter. Luft Transportsektorns påverkan inom luft domineras av vägtrafikens utsläpp av slitagepartiklar från vägbana och däck samt avgaser från fordon och arbetsmaskiner, varför störst fokus läggs på dessa. En avgränsning görs till emissioner av kväveoxid (NO x ) och partiklar (avgaser respektive slitage) samt halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10). Kvävedioxid är bl.a. en indikator för avgasrelaterade luftföroreningar och visar inte enbart på effekter av föreningen i sig. Bedömningen har gjorts utifrån planens betydelse för emissioner av kvävedioxid och partiklar, halter av kvävedioxid och partiklar i tätorter. Kriterier för betydande miljöpåverkan: De totala utsläppen av kväveoxider och partiklar ökar eller minskar med 5 % Väsentligt bidrag till fler/färre överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO 2, eller inandningsbara partiklar, PM10 Väsentligt bidrag till att antalet personer exponerade för halter över MKN förändras. Bedömning: Planens påverkan på aspekten luft bedöms kunna vara betydande och aspekten tas med i MKB. Motivering: Vägtrafiken är den största utsläppskällan till flera luftföroreningar och halterna är särskilt höga i tätorter och under rusningstrafik. Planen bedöms ha påverkan på trafikmängder och fördelning mellan transportslag. Risk för överskridande av miljökvalitetsnorm bedöms dock som liten. Hälsa Under denna aspekt hanteras effekterna av planens genomförande på människors hälsa av buller, luftföroreningar samt ökad fysisk aktivitet. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Den samhällsekonomiska kostnaden för bullerexponering i och vid bostad förändras med 5 % eller mer. Exponerade längs järnvägen och det statliga vägnätet, för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena, ökar eller minskar (med mer än 10 %). Väsentlig förändring av förutsättningarna för att välja gång och cykel Bedömning: Planens påverkan på aspekten människors hälsa bedöms kunna vara betydande och aspekten tas med i MKB. Motivering: Infrastruktur kan ha både negativa och positiva konsekvenser för boendemiljön och människors hälsa. En utbyggnad av vägnätet kan leda till en ökning av antalet fastigheter som är bullerstörda, samtidigt som utbyggnader ofta också resulterar i att bulleråtgärder genomförs på de fastigheter som i dagsläget är störda. En ändring av trafikens omfattning och fördelning mellan 29

30 transportslagen kan påverka utsläppet av luftföroreningar. Åtgärder som främjar cykling och gång ökar möjligheten till fysisk aktivitet och är därmed en positiv effekt. Om fler väljer att gå, cykla eller åka buss minskar biltrafiken och därmed den bullerpåverkan den genererar. Befolkning Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar tillgängligheten till de målpunkter som olika grupper i befolkningen har i ett geografiskt avgränsat område. Med befolkning avses här i första hand människor utan tillgång till bil, då särskilt barn, äldre och funktionshindrade. Tillgänglighet handlar om vilka möjligheter transportsystemet erbjuder barn, äldre och funktionshindrade att ta sig till sina målpunkter. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Grupper av barn, äldre eller funktionshindrade (> 30 %) kan inte ta sig fram säkert till sin målpunkt. Andelen barn som kan ta sig säkert till skolan ökar med minst 10 %. Andelen funktionsnedsatta och äldre som kan ta sig till målpunkt på egen hand ökar med minst 10 % Möjligheterna försämras/förbättras väsentligt att med kollektivtrafik eller med gång och cykel pendla till arbete och studier eller fritidsaktiviteter. Bedömning: Planens påverkan på aspekten befolkning bedöms kunna vara betydande och aspekten tas med i MKB. Motivering: Åtgärder för ökad trafiksäkerhet, utökad kollektivtrafik och möjlighet till gång och cykel ökar tillgängligheten för de utpekade grupperna. Miljöaspekter som avgränsats bort Vatten Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten. Bedömningar utgår från påverkan på vattnets kvalitet, påverkan på flöden och nivåer samt fysisk påverkan. Påverkan från anläggningar och trafik på land på havsmiljön hanteras genom att påverkan på det yt och grundvatten som flyter ut i havet ingår i bedömningsgrunderna. Planen kan ha inverkan på vatten som återfinns under flera olika miljökvalitetsmål. Påverkan på vattenkvalitet ur naturmiljösynpunkt innefattas, liksom fysisk påverkan, framförallt avseende fragmentering av vattendrag genom vandringshinder i vatten. Konsekvenserna för biologisk mångfald hanteras under Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv. Påverkan på människors hälsa avgränsas till inverkan på dricksvatten och dricksvattenförsörjningen. Vatten som ett element i hanteras under Landskap. En bedömning har gjorts om planen inkluderar åtgärder som riskerara att försämra vattenkvaliteten, påverka möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormen (MKN) negativt, ge påtaglig skada på skyddsvärda områden eller riksintressen, betydande påverka på områden som är känsliga för avvattning t.ex. våtmarker samt skada vattenförekomst för dricksvattenförsörjningen. Kriterier för betydande miljöpåverkan 30

31 Vattenkvaliteten försämras/förbättras märkbart inom avrinningsområdet. Möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnorm påverkas negativt/förbättras påtagligt inom avrinningsområdet. Påtaglig skada/ påtagligt minskad risk för skada på utpekade värden i skyddade områden enligt 7 kap MB 10 och 11 eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Väsentligt bidrar till ökade/färre överskridanden av miljökvalitetsnorm för vattenförekomst av betydelse för dricksvattenförsörjningen eller vattenförekomst som i framtiden kan komma till sådan användning. Väsentligt bidrag till ökad/minskad risk för skada på vattenförekomst av betydelse för dricksvattenförsörjningen eller vattenförekomst som i framtiden kan komma till sådan användning. Bedömning: Planens påverkan på aspekten vatten bedöms kunna medföra en betydande påverkan men att i detta planeringsskede kan inte påverkan bedömas då detaljeringsgraden på planeringen inte ger ett tillräckligt kunskapsunderlag. Aspekten måste därför utredas och beskrivas vidare i kommande planeringsskeden. Aspekten tas inte med i MKB. Motivering: Trafikens påverkan på grundvattenkvalitén är dels genom drift av vägar, där saltning kan bidra till saltinträngning i grundvattnet. Olyckor kan även leda till att grundvatten förorenas av dels drivmedel från bilar, dels av andra kemikalier vid olyckor vid transport av farligt gods. Det kan finnas risk för lokal påverkan för enskilda vattenförekomster i samband med byggnation men detta hanteras bättre i enskilda projekt då detaljeringsgraden i planeringen är större och det därmed finns ett underlag som ger en bedömning med större säkerhet. T.ex. så är denna fråga mycket viktig i den försatta planeringsprocessen med regional tågstation Gävle Västra och anslutningsspår till Gävle Hamn som ligger inom skyddsområde för vattentäkt. Mark I sammanhanget infrastruktur och transportplanering avser begreppet mark sådana markområden som har potential att skada eller medföra olägenhet för människors hälsa eller för miljön. En bedömning har gjorts av planens påverkar på förorenade områden, områden med förhöjda bakgrundshalter av metaller eller sulfidjordar och skyddade områden eller riksintressen. I bedömningen ingår både påverkan på människors hälsa och miljön. Kriterier för betydande miljöpåverkan Skada eller olägenhet för människors hälsa uppkommer eller ökar/minskar. Påtaglig skada uppkommer eller ökar på utpekade värden i skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Påtagligt minskad risk för skada på utpekade värden i skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Bedömning: Planens påverkan på aspekten mark bedöms inte medföra en betydande påverkan och aspekten tas därmed inte med i MKB. Motivering: Vid byggnation av vägar och andra infrastrukturanläggningar kan förorenad mark som kräver sanering förekomma, exempelvis i anslutning till gamla stations-, spår- eller industriområden. Detaljeringsgraden i länstransportplanen är inte på den nivån att detta kan bedömas fullt ut därför bör detta i förekommande fall utredas i kommande planeringsskede. 31

32 Biologisk mångfald (inkl. växt- och djurliv) Betydande negativ miljöpåverkan på den biologiska mångfalden uppstår om ett paket av åtgärder direkt eller indirekt hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer vanliga arter och miljöer. Kriterier för betydande miljöpåverkan För att bedöma om paket av åtgärder ger upphov till betydande miljöpåverkan används nedanstående indikatorer: o o o o o Betydelsen för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur uppstår när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett sätt som möjliggör arters rörelser och spridning i landskapet. Betydelsen för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar djurs möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag. Barriärer kan åtgärdas och öka djurs och växters möjligheter att sprida sig tvärs infrastrukturen. Betydelsen för dödlighet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i infrastrukturanläggningen. Betydelsen för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva pga. störningar från trafik, t ex buller. Betydelsen för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik. Bedömning: Planens påverkan på aspekten bilogisk mångfald bedöms kunna medföra en betydande påverkan, men att i detta planeringsskede kan inte påverkan bedömas då detaljeringsgraden på planeringen inte ger ett tillräckligt kunskapsunderlag. Aspekten måste utredas och beskrivas vidare i kommande planeringsskeden. Aspekten tas därmed inte med i MKB. Motivering: Infrastruktur tar mark i anspråk och fragmenterar och utgör en barriär i landskapet. Planen bedöms inte leda till markant ökade barriärer och innebär inte intrång i värdefull natur av högsta dignitet. Skyddade och skyddsvärda områden kan påverkas men aspekten bör dock följas upp i kommande planeringsskede för investeringsprojekt. Landskap Om föreslagna infrastrukturella åtgärdspaket påverkar landskapets form och rumslighet på ett sätt som motverkar möjligheten att upprätthålla landskapets karaktär och utveckla dess kvaliteter, har en negativ påverkan på landskapet uppstått. I bedömningen har planens påverkan på landskapets skala, struktur visuella karaktär bedömts. Kriterier för betydande miljöpåverkan 32

33 Stor/omfattande påverkan på skala, struktur eller visuell karaktär i landskap med hög känslighet för påverkan på denna parameter. Stor/omfattande påverkan på skala, struktur eller visuell karaktär i landskap med hög potential avseende upprätthållande/utveckling av denna parameter. Påverkas skala, struktur eller visuell karaktär i landskap med hög känslighet alternativt potential avseende påverkan på denna parameter. Bedömning: Planens påverkan på aspekten landskap bedöms inte medföra en betydande påverkan och aspekten tas inte med i MKB. Motivering: De åtgärder som förslås i planen är i anslutning till befintlig infrastruktur där landskapet redan har påverkats. Landskapsaspekten handlar om landskapets helhet och karaktärsdrag och bedöms inte påverkas av planen i någon större utsträckning. För investeringar som ännu inte är beslutade (för stråken i Länstransportplanen) kan landskapsaspekten ha betydelse men bör då utredas i kommande planeringssteg. Materiella tillgångar I Trafikverkets miljöbedömningar av planer och program inom transportområdet har miljöaspekten materiella tillgångar avgränsats till att innefatta följande: Areella näringar, Avfall och avfallshantering. Med areella näringar som materiell tillgång avses de fysiska områden där yrkesfiske, rennäring samt skogs eller jordbruk bedrivs sett till deras kapacitet att förse oss med resurser i form av föda och material. Miljöbedömningen sker utifrån dess påverkan på möjligheten för fortsatt, likvärdig eller ökad, resursutvinning från skogs och jordbruksmark samt områden där det bedrivs rennäring eller yrkesfiske. Med avfall och avfallshantering som materiell tillgång avses de fysiska strukturer som möjliggör en fortsatt, likvärdig eller mer effektiv avfallshantering och ett hållbart resursutnyttjande sett till syftet att minimera uppkomsten av avfall. Kriterier för betydande miljöpåverkan Betydande miljöpåverkan uppstår om planen väsentligt förändrar möjligheten för framtida resursutvinning från skogs- och jordbruksmark samt områden där det bedrivs rennäring eller yrkesfiske. Betydande miljöpåverkan uppstår om planen ger upphov till en betydande mängd avfall/ material som inte kan återanvändas som resurs. Betydande miljöpåverkan uppstår om planen väsentligt förändrar möjligheten till en god avfallshantering vid befintliga anläggningar. Bedömning: Planens påverkan på aspekten materiella tillgångar bedöms inte medföra en betydande påverkan och aspekten tas inte med i MKB. Motivering: Planen bedöms inte leda till att ny mark tas i anspråk på sådana platser att kriterierna för betydande miljöpåverkan uppfylls. Inte heller bedöms planen ge upphov till sådana mängder avfall som avses eller väsentligt förändra möjligheten till god avfallshantering vid befintliga anläggningar. 33

34 Forn- och kulturlämningar och bebyggelse Människan formar landskapet genom sin användning. De fysiska spår i landskapet som människan genom alla tider åstadkommer är idag vår kulturmiljö. Kulturmiljön hjälper till att förklara varför vår omgivning ser ut som den gör och varför regioner och områden uppfattas på ett visst sätt. Kriterier för betydande miljöpåverkan För att bedöma betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) används indikatorerna: betydelse för strukturomvandling betydelse för karaktärsförändring betydelse för påverkan på utpekade värdeområden betydelse för förfall respektive god skötsel av infrastrukturens egna kulturmiljövärden betydelse för utradering av kulturmiljövärden Bedömning: Planens påverkan på aspekten Forn- och kulturlämningar samt bebyggelse bedöms inte medföra en betydande påverkan och aspekten tas inte med i MKB. Motivering: Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny mark tas i anspråk. Påverkan kan ske både direkt och indirekt på kulturarvet men planen bedöms inte medföra påverkan i den omfattningen att det innebär en betydande påverkan. Aspekten bör dock följas upp i kommande mer detaljerade planeringsskede för att säkerställa att eventuella värden inte påverkas. Tidsperspektiv Arbetet med miljöbedömningen föreslås tidsmässig avgränsas till att omfatta den nya planperioden för åren även om miljöeffekterna av åtgärderna i transportplanerna sträcker sig längre än till planperiodens slut. Motiveringen till detta är att planeringsunderlagen generellt inte innehåller dataunderlag som gör det möjligt att bedöma effekter och konsekvenser på längre sikt. I vissa fall förs dock ett resonemang kring mer långsiktiga konsekvenser såsom påverkan på klimatet och luftens kvalitet. Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen är primärt påverkan i Gävleborgs län. Påverkan på omgivande områden utanför länet kommer bara att beskrivas i allmänna ordalag. Fokus är på stråken i länstransportplanen och omfattar bara objekten i länstransportplanen, inte de åtgärder som föreslås i den nationella transportplanen. Bedömningen omfattar väg, järnväg, gång- och cykelvägar och åtgärder kring dessa. Frågor kring sjöfartens och flygets miljöpåverkan förutsätts bli bedömda inom ramen för den nationella transportplanen. 34

35 Alternativ Syftet med alternativ i planeringen är att hitta olika lösningar på brister i transportsystemet, exempelvis bristande måluppfyllelse eller stor miljöpåverkan. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall identifieras, beskrivas och bedömas. I denna plan görs en jämförelse mellan ett nollalternativ (som visar hur utvecklingen kommer att se ut om åtgärderna i denna länstransportplan inte genomförs) och ett planalternativ (de åtgärder som föreslås i länstransportplanen). Länstransportplanens påverkan beskrivs sedan utifrån denna jämförelse. Nollalternativ Innan arbetet med miljöbedömning startar ska ett nollalternativ för planen upprättas. Nollalternativet beskriver vad som händer om planen inte genomförs, för att på så sätt fungera som jämförelse med vad som sker om planen genomförs. Uppgifterna om utveckling av transportbehov och trafikslag nedan har hämtats från Trafikverkets underlag för att ta fram nationellt nollalternativ. Utgångspunkten för såväl framtida förutsättningar som framtida vägnät har varit idag beslutad politik. Prognoserna är indikatorer på vilken utveckling som kan ske om det inte görs någonting utöver den politik som idag har beslutats. Behovet att resa kommer att fortsätta öka. Enligt Trafikverkets basprognos för år 2030 beräknas biltransportarbetet nationellt öka med 34 % gentemot år Persontransportarbetet på järnväg beräknas också öka med 27 % och det sammanlagda transportarbetet för färdsätten bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 29 % under perioden. Persontrafiken med bil i Gävleborgs län har av Trafikverket bedömts öka med 12 % under perioden , med en årlig tillväxt på 0,6 % mätt som trafikarbete med personbil 6. Bränslepriset prognosticeras öka, men teknikutveckling för energieffektivisering sker så att kostnad och utsläpp per körd mil antas sjunka. För godstransporter skattas den totala tillväxttakten mätt i transportarbete för inrikes transporter till 1,7 % per år fram till år Väg är det trafikslag som bedöms öka mest med 1,9 % i årstakt, följt av sjöfart på 1,7 % och järnväg på 1,4 % per år 7. Inrikes flygtransporter, avseende gods, existerar i princip inte, men ökningen av utrikes godstransporter på flyg har beräknats till 1,6 % per år. Det totala transportarbetet för svenskt gods växer snabbare än det inrikes transportarbetet, vilket är en konsekvens av ett antagande om ökad utrikeshandel. Vägtransporterna beräknas öka från 39,9 miljarder tonkilometer år 2006 till 63 miljarder tonkilometer år Efterfrågan på järnvägstransporter väntas öka från 2010 års nivå på 23,5 miljarder tonkilometer till 32,8 miljarder tonkilometer år 2030 enligt Trafikverkets underlag, vilket ger en total relativ efterfrågeökning under perioden om ca 40 %. En stor del av ökningen består av nya transportbehov till följd en utökad gruvbrytning i norra Sverige. I nollalternativet är länstransportplanen för utgångspunkt. Alla åtgärderna som är föreslagna under perioden från 2010 till 31 december 2013 förutsätts genomföras (steg 1-4 i fyrstegsprincipen). Åtgärder som är föreslagna från 2014 till 2021 sker inga större investeringar utan bara allmänt underhåll (steg 1 åtgärder). 6 Prognoser för arbetet med nationell transportplan Persontransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer 2013:055: Trafikverket Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer: 2013:056. Trafikverket

36 Vid bedömning av respektive objekts konsekvenser och måluppfyllelse har nollalternativet varit att åtgärden inte genomförs. Planalternativ Länstransportplanen bygger till stor del på den plan som antogs 2010 för åren , avseende vägåtgärder. Utöver dessa så har denna version fyllts på med steg 1-åtgärder, gång- och cykel samt kollektivtrafikåtgärder. Då åtgärder som kommer genomföras i stråken kommer genom åtgärdsvalsstudier att utkristaliseras medan de åtgärder som blir aktuella inom potterna kommer lyftas årligen och prioriteras utifrån de kriterier som anges inom respektive pott. Ett ställningstagande har gjorts avseende mittseparering av väg då det är en oerhört kostsam åtgärd. Länsplanens medel anses inte vara tillräckligt omfattande för att så kostsamma åtgärder ska kunna genomföras i prioritering mellan andra angelägna åtgärder för hållbara transporter. Trönödiagonalen är ett objekt som diskuterats länge. Åtgärden som är en steg 4-åtgärd är mycket kostsam och skulle belasta stora delar av länsplanen. Den samhällsekonomiska bedömning som gjorts visar på en NNK om 2,42. Den bedömningen har dock inte tagit hänsyn till utveckling av kollektivtrafiken, regional utveckling med mera. Frågor som miljö, jämställdhet och framkomlighet för funktionshindrade är dessutom aspekter som viktas lågt. Åtgärden behöver ställas mot andra, mindre kostsamma åtgärder som kan bidra till kortare restid mellan Hudiksvall och Bollnäs/Ovanåker. Trönödiagonalen kan därför vara ett av alternativen i den åtgärdsvalsstudie som ska genomföras inom stråket Bergslagsdiagonalen med en koppling mot Hudiksvall. Beskrivning av miljötillståndet och betydande påverkan Klimat De transportpolitiska målen omfattar begränsad klimatpåverkan genom hänsynsmålets precisering på klimat: Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Analyser genomförda av Trafikverket visar att det finns möjlighet för transportsektorn att minska klimatpåverkan i linje med målen men för att åstadkomma detta krävs en kombination av åtgärder 8. Åtgärderna innebär bland annat minskad personbilstrafik och fördubblad gång-, cykel- och kollektivtrafik, dämpad ökning av lastbilstrafiken, överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, mer energieffektiva fordon, fartyg och flygplan med ökad andel förnybar energi samt minskad energianvändning i infrastrukturhållningen. Slutsatsen är alltså att tekniklösningar inte kommer att vara tillräckliga för att nå klimatmålen, utan andra åtgärder måste ske parallellt. År 2010 var de klimatpåverkande utsläppen i Gävleborg totalt 2 miljoner ton, vilket motsvarar 7,3 ton per invånare. Det är 9 procent lägre än De stora klimatpåverkande sektorerna i Gävleborg är energianvändning inom industrin, transporter och uppvärmning av bostäder. Koldioxidutsläppen har mellan åren 2009 och 2010 ökat för alla sektorer. 8 Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2012:152. Trafikverket Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 36

37 Den största källan till koldioxidutsläpp i länet är transportsektorn. Länets geografi och industri medför mycket transporter. År 2010 svarade transporterna för 37 procent av koldioxidutsläppen och tillsammans med arbetsmaskinernas utsläpp för nära hälften av länets totala koldioxidutsläpp 10. Med en gles bebyggelsestruktur följer pendling till arbete och studier. Bilanvändningen i länet är högre än riksgenomsnittet, men den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Gävleborgs län har dock minskat de senaste åren. År 2011 var körsträckan i länet nere i samma nivå som år Gävle kommun hade den kortaste körsträckan med 592 mil per person. Den längsta genomsnittliga körsträckan hade Nordanstigs kommun på 858 mil 11. Planens påverkan Planen innehåller investeringsåtgärder som syftar till att skapa ett transportnät för ökad tillgänglighet för länets invånare och besökare. Fokus ligger på hållbart resande genom ökade satsningar för kollektivtrafik samt gång och cykel. Hållplatsåtgärder, gång-och cykelstråk, pendlarparkeringar, trafiksäkerhetshöjande åtgärder m.m. görs för att förbättra tillgängligheten. Samtidigt rymmer planen en del linjerätningar för förbättrad sikt och korsningsåtgärder som ger jämnare körning utan stopp, vilket leder till en minskad bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid. Åtgärderna bedöms inte medföra någon större trafikökning utöver den som kommer av allmän samhällsutveckling, enligt översiktlig beskrivning i nollalternativet. Planen bedöms kunna medföra en minskning av bilanvändandet till följd av de satsningar som görs på kollektivtrafik, gång- och cykelstråk. En minskning av bilanvändandet medför också en minskning av koldioxidutsläppen. Dessutom innebär satsningen på ett nytt anslutningsspår och elektrifiering till Gävle hamn, minskade utsläpp av koldioxid då elektrifierade lok kommer att kunna användas. Budgeten för mindre investeringar gällande bland annat kollektivtrafik-och cykelåtgärder tillsammans med eventuella mobilty managementåtgärder blir större i planförslaget jämfört med nollalternativet, vilket innebär att den positiva påverkan på klimateffekten förmodas bli större i planalternativet. Arbete med attitydpåverkan kan resultera i ökad användning av kollektivtrafik, såsom tåg och buss. Detta kan då innebära att kollektivtrafiken tar marknadsandeler från biltrafiken. De föreslagna åtgärderna i planen bedöms kunna påverka möjligheterna att uppnå miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö i positiv riktning. Slutsats Transporter står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser både nationellt och regionalt. De åtgärder som föreslås i planen kan lokalt ge en betydande förbättring. Det krävs dock att dessa åtgärder kompletteras med nationella åtgärder inom många områden för att Sverige ska kunna klara sina klimatåtaganden. Slutsatsen är att planalternativet totalt sett bedöms vara bättre ur klimatsynpunkt än nollalternativet och att det kan handla om betydande positiv miljöpåverkan. Luft Miljöaspekten luft definieras av Trafikverket dels som emissioner av luftföroreningar och dels som luftkvalitet i form av halter av luftföroreningar där människor vistas i tätorter. Vägtrafiken är den största utsläppskällan till flera luftföroreningar och halterna är särskilt höga i tätorter och under rusningstrafik. 10 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 11 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 37

38 Andelen vuxna personer, i hela landet, som besväras av bilavgaser har ökat från 1999 till Vägtrafiken är den största utsläppskällan till flera luftföroreningar. Halterna är särskilt höga i tätorter och under rusningstrafik. Andelen som besväras av olika luftföroreningar och lukter är mellan 4 och 18 procent. 12 Andelen som anser sig vara besvärade av trafikens utsläpp i länet är cirka 4 %, vilket är något lägre än i landet. 13 Transportsektorns påverkan på miljökvalitetsmålet Frisk luft domineras av vägtrafikens utsläpp av slitagepartiklar från vägbana och däck samt avgaser från fordon och arbetsmaskiner, varför störst fokus läggs på dessa. En avgränsning görs i trafikverkets bedömningsgrunder 14 till emissioner av kväveoxid (NO x )och partiklar (avgaser respektive slitage) samt halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10). Detta görs eftersom det är för dessa emissioner som transportsektorns bidrag till överskridanden av miljökvalitetsnormer och mål är som störst. Luftkvaliteten i Gävleborgs län är generellt sett god och länsstyrelsen bedömer att miljömålet Frisk luft är möjligt att nå till år Det är svårt att göra bedömningar av halterna av föroreningar i länet, eftersom relativt få mätningar har gjorts och de mätningar som finns inte innehåller all nödvändig information. Flertalet kommuner är nu med i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund 16. Luftvårdsförbundet tillhandahåller en emissionsdatabas (EDB) som används för att analysera, modellera samt presentera utsläppsinformation av luftföroreningar och klimatpåverkande gaser. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med Miljöbalken De beskrivs närmare i Miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik. Tabell: Mål och normer för partiklar (PM10). Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Miljökvalitetsmål, precisering 30 μg/m 3 15 μg/m 3 Miljökvalitetsnorm 50 μg/m 3 40 μg/m 3 Övre utvärderingströskel (ÖUT) 35 μg/m 3 28 μg/m 3 Nedre utvärderingströskel 25 μg/m 3 20 μg/m 3 Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av spridningsmodeller, utsläppsinventeringar eller liknande. 12 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 13 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 14 MILJÖASPEKT LUFT Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se

39 De senaste mätningarna av PM10 i Gävleborgs län (urban bakgrund i Ljusdals och Söderhamns kommuner) är från år 2006 där ett årsmedelvärde var 10,2 mikrogram per kubikmeter 17. Det finns risk att flera av tätorterna i Gävleborgs län har högre halter utmed de mest trafikerade stadsgatorna. Bedömningen är mycket osäker på grund av att mätdata saknas. Halterna av PM10 har inte minskat under den senaste tioårsperioden i landet och målet är svårt att nå. Värdena representerar bakgrundsmiljön i tätorter och återspeglar därmed vad boende normalt utsätts för. Halterna är betydligt högre vid starkt trafikerade gator. Utsläppen av PM2,5 (d.v.s. partiklar med en diameter upptill 0,0025 mm i diameter) i Gävleborgs län domineras av industriprocesser samt utsläpp från egen uppvärmning och övrig energiförsörjning. Det totala utsläppet av PM2,5 i länet år 2010 var 1870 ton och en ökning har skett med nästan 400 ton från Det är främst vägtrafikens utsläpp av partiklar (slitage från däck och vägbana) som ger hälsoproblem i tätorterna. Lokalt kan också utsläppen från egen uppvärmning i småhus ha betydelse. Tabell: Mål och normer för kvävedioxid (NO 2 ). Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Miljökvalitetsmål, 60 μg/m3 20 μg/ m3 Miljökvalitetsnorm 90 μg/ m3 60 μg/ m3 40 μg/ m3 Övre utvärderingströskel (ÖUT) 72 μg/ m3 48 μg/ m3 32 μg/ m3 Nedre utvärderingströskel 54 μg/ m3 36 μg/ m3 26 μg/ m3 Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av spridningsmodeller, utsläppsinventeringar eller liknande. När det gäller kvävedioxidhalten så visar mätningar att halten i urban bakgrund i Hudiksvall ligger år 2011 på 16,8 mikrogram per kubikmeter som medelvärde. Detta är ungefär samma nivå som tidigare år. Halterna varierade mellan 10,6 och 25,3 mikrogram per kubikmeter. Under vinterhalvåret kan halterna i tätorter vid vissa tillfällen (episoder av kraftig inversion) bli högre. Halterna i gaturum i Hudiksvall varierade mellan 15,9 och 30,9 mikrogram per kubikmeter. Länsstyrelsen bedömer att preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk Luft på 20 mikrogram per kubikmeter nås sannolikt i bakgrundsmiljö i länets tätorter, men är svår att nå i starkt trafikerade gaturum. 19 I Gävleborg besvärades, enligt 1999 års miljöhälsoenkät, cirka 4 procent av befolkningen ofta (minst en gång per vecka) av bilavgaser, vilket var lägre än i övriga landet. 20 Tillfälligt förhöjda nivåer av luftföroreningar i tätortsluft har samband med en rad hälsoeffekter och besvär. Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften skall vara så ren att människors hälsa inte skadas. Om besvär av bilavgaser kan reduceras ytterligare så att detta uppnås är svårt att avgöra. Det beror bland annat på trafikutvecklingen och införandet av ny teknik. 17 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 18 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 19 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 20 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 39

40 Planens påverkan Planens investeringsåtgärder syftar till att skapa ökade möjligheter att nyttja kollektivtrafiken samt gångoch cykelstråk. Hållplatsåtgärder, gång- och cykelstråk, pendlarparkeringar m.m. görs för att förbättra tillgängligheten. En del av satsningarna avseende tillgänglighet är att få fler att välja ett kollektivt färdsätt. Om fler väljer att åka kollektivt och avstå från bilkörning blir resultatet minskade utsläpp. Det som framförallt har betydelse för om mål och normer ska klaras är utveckling av tätorter samt teknikutveckling avseende emissioner från fordon. Även trafikmängd och bilförares beteende spelar roll, både när det gäller mängden avgaser och partiklar från t ex väg och däck. Planen innefattar även linjerätningar och korsningsåtgärder som ger en jämnare körning, vilket leder till minskade utsläpp av partiklar och kväveoxid. I detta avseende fokuserar planen på förbättrade möjligheter samt tillgänglighet till kollektivtrafik och gång- och cykelstråk. Planen har på detta sätt en möjlighet att påverka den regionala trafikutvecklingen. Beroende på var och hur de mindre åtgärderna sätts in kan dessa åtminstone lokalt bidra till måluppfyllelse om de bidrar till minskade trafikmängder i tätort, förändrat trafikantbeteende samt ge en ökad omflyttning av resor från bil till kollektivtrafik eller cykel. Nytt anslutningsspår och elektrifiering till Gävle hamn innebär minskat utsläpp av kväveoxider och partiklar i och med en övergång till elektrifierade lok. Att mängdsätta en utsläppsminskning eller prognosticera en utveckling för att jämföra nollalternativet med planalternativet är idag inte möjligt. För att miljöpåverkan ska klassas som betydande ska de totala utsläppen av kväveoxider och partiklar öka eller minska med 5 % enligt Trafikverkets bedömningsgrunder. Planen rymmer en del linjerätningar för förbättrad sikt och korsningsåtgärder som ger en jämnare körning utan stopp, vilket leder till en minskad bränsleförbrukning och minskade utsläpp av partiklar och kväveoxider. Åtgärderna bedöms inte medföra någon större trafikökning utöver den som kommer av allmän samhällsutveckling enligt översiktlig beskrivning i nollalternativet. Planen bedöms kunna medför en minskning av bilanvändandet till följd av det satsningar som görs på kollektivtrafik, gång- och cykelstråk. En minskning av bilanvändandet medför också en minskning av utsläppen. De i planen föreslagna åtgärderna bedöms kunna påverka möjligheterna att uppnå miljömålet Frisk luft i positiv riktning. Slutsats Transporter står för en betydande del av utsläppen av kväveoxid och partiklar både nationellt och regionalt. De åtgärder som föreslås i länstransportplanen kan lokalt ge en betydande förbättring av luftkvaliteten. Det krävs dock att dessa åtgärder kompletteras med nationella åtgärder inom många områden för att Sverige ska kunna klara klara sina mål gällande god luftkvalitet. Slutsatsen är att planalternativet totalt sett bedöms vara bättre ur luftkvalitetssynpunkt t än nollalternativet och att det kan handla om betydande positiv miljöpåverkan. Hälsa (inklusive buller) I de transportpolitiska målen nämner Regeringen begreppet hälsa i samband med effekter på människors hälsa av buller, luftföroreningar samt ökad fysisk aktivitet. Vibrationer nämns inte i de transportpolitiska målen, men det är dock känt att det utgör en olägenhet för människors hälsa exempelvis genom sömnstörning. 40

41 Avseende buller anses miljöpåverkan uppstå när boende utsätts för vägtrafik eller järnvägstrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden, som Riksdagen ställt sig bakom för buller vid bostäder längs statliga och kommunala vägar respektive järnvägar. Målbilden till 2020 formuleras därför enligt följande 21 : 30 dba Leq inomhus 45 dba Lmax inomhus nattetid 55 dba Leq utomhus (vid fasad) 70 dba Lmax vid uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dba Leq uteplats och 60 dba L eq gäller i bostadsområdet i övrigt. Enligt den nationella Miljöhälsoenkäten 2007 störs cirka 13 procent av vuxna i Gävleborgs län av trafikbuller minst en gång i veckan. Det har skett en viss ökning mellan 1999 och 2007, men den är inte statistiskt signifikant 22. Andelen i Gävleborg är ungefär samma som i hela landet. Positiva effekter på människors hälsa är också möjligheten till ökad fysisk aktivitet, där satsningar på gång- och cykelstråk är avgörande. Med trafiksäkerhet avses åtgärder som minskar riskerna för att människor dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet. Förbättrad tillgänglighet såsom t ex gång- och cykelvägar ökar människors möjlighet till fysisk aktivitet. Planens påverkan Planen rymmer åtgärder för att främja cykling och gång och därmed ökar möjligheterna till fysisk aktivitet. Detta medför positiva effekter för människors hälsa. Planen rymmer även till största delen åtgärder som gynnar eller förenklar kollektivt resande vilket i sin tur kan minska bilanvändandet och bullernivåerna. Många av de tillgänglighetsfrämjande åtgärderna medför också att de oskyddade trafikanterna får säkrare trafikmiljö. En säkrare trafikmiljö bidrar också till att färre människor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Med tanke på att transportbehovet i länet beräknas öka under planperioden för både noll- och planalternativet är det av vikt att åtgärder för ökad kollektivtrafik, cykelåtgärder samt andra avlastande åtgärder i tätortsmiljöer kommer till stånd för att få så stora positiva effekter som möjligt på människors hälsa. De förslagna åtgärderna i planen bedöms öka förutsättningarna för att uppnå miljömålen Frisk luft och God bebyggd miljö. Slutsats Planen innehåller investeringsåtgärder och syftar till att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Fokus ligger på hållbart resande, genom ökade satsningar för 21 Riksdagens riktvärden för trafikbuller i boendemiljöer (prop 1996/97:53) 22 Källa: Miljömålsuppföljningen på Miljömålsportalen, miljomal.se 41

42 kollektivtrafik samt gång och cykel. Hållplatsåtgärder, gång-och cykelstråk, pendlarparkeringar, trafiksäkerhetshöjande åtgärder m.m. görs för att förbättra tillgängligheten. Förbättrad tillgänglighet och utökning av gång- och cykelstråk främjar människors möjlighet till fysisk aktivitet på ett positivt sätt. En minskning av biltrafiken på grund av överflytt till andra transportslag minskar bullerpåverkan något. Befolkning Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar tillgängligheten till de målpunkter som olika grupper i befolkningen har i ett geografiskt avgränsat område. Med befolkning avses här i första hand människor utan tillgång till bil, särskilt barn, äldre och funktionshindrade. I bedömningen handlar tillgänglighet om vilka möjligheter transportsystemet erbjuder barn, äldre och funktionshindrade att ta sig till sina målpunkter utan hinder. Mellan 2002 och 2011 ökade antalet personer som har mer än 5 minuter (med bil) till en livsmedelsbutik med 3522 personer i länet. Samtidigt har bara totalt ca 200 personer mer än 20 minuter till en dagligvarubutik (år 2011). Mellan 2009 och 2011 ökade antalet personer med mer än 5 min till drivmedelsstation med 402 personer. Ökningen har skett i spannet 5-<10 minuter medan det har sjunkit i de kategorier som har längre avstånd. 23 År 2010 hade 2,2 % av barnen i årskurs 1-6 i Gävleborgs län mer än 1 mil till skolan. Mellan 2002 och 2010 har denna andel sjunkit. 24 Planens påverkan Planens investeringsåtgärder syftar till att skapa ökade möjligheter att nyttja kollektivtrafiken samt gångoch cykelstråk. Ett flertal åtgärder är föreslagna där nya gång- och cykelvägar byggs ut och där åtgärder görs för att göra busshållplatser mer tillgängliga och säkra. Utbyggnad av nya regionala tågstationer och pendlarparkeringar främjar möjligheten att färdas kollektivt. De flesta föreslagna åtgärderna i planen kommet att främja tillgängligheten för trafikanter utan bil. Barns trafiksäkerhet ökar och bidrar till en aktiv fritid och möjlighet att säkert och självständigt resa till och från skolan. Äldre får bättre tillgänglighet till kollektivtrafik och trafiksäkrare miljöer. Planen bedöms jämfört med nollalternativet i högre grad kunna bidra till förbättrade möjligheter att med kollektivtrafik, gång eller cykel pendla till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Tillgängligheten kommer att öka då åtgärder görs kring Hofors järnvägsstation och förutsättningar för snabbuss skapas. Busshållplatser och bussplanen i Bollnäs medger ökad tillgänglighet med kollektivtrafik för olika grupper i samhället. Förbättrad tillgänglighet ökar möjligheten till ett rörligare liv och därmed förbättrar människors livskvalitet. I planen finns också medel avsatta för steg 1 åtgärder för att förändra resbehov eller val av transportslag tex markandsföring eller andra påverkansåtgärder, administrativa åtgärder som samhällsplanering eller ekonomiska incitament. Genom en genomtänkt samhällsplanering ur ett hållbarhetsperspektiv kan positiva effekter på tillgängligheten uppnås. Om samhällsplaneringen och utbyggnaden av regionen sker på ett icke hållbart sätt minskar tillgängligheten. 23 Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service, Rapport 2011:10, Tillväxtanalys, _10.pdf 24 Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service, Rapport 2011:10, Tillväxtanalys, _10.pdf 42

43 Åtgärderna i planen bedöms påverka möjligheterna att uppnå miljömålet God bebyggd miljö i positiv riktning. Slutsats De föreslagna åtgärdena i planen bedöms bidra till en positiv betydande påverkan då majoriteten av åtgärder syftar till att öka tillgängligheten för personer utan bil. 43

44 Åtgärder Nedan följer en kortfattad sammanställning av de utpekade stråkens behov av fysiska åtgärder för att stärka förutsättningarna för arbets- och studiependling, kompetensförsörjning och övriga näringslivstransporter. I detta sammanhang är tillämpningen av fyrstegsprincipen grundläggande. Samtidigt prioriteras insatser som stärker kollektivtrafiken med fokus på pendling och näringslivets transporter. För samtliga stråk kommer en åtgärdsvalsstudie att genomföras med syftet att utreda vilka åtgärder som ger bäst effekt, avstämt mot samhällsekonomisk nytta och kostnad. I de stråk där utrednings och planeringsarbetet kommit långt kommer åtgärdsvalsstudien avgränsas till andra transportslag alternativt att delsträckor väljs ut för en transportslagsövergripande åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsbehoven utgår från en helhets- och systemsyn, och omfattar därmed både den nationella planen och länstransportplanen. Angelägna åtgärder som omfattas av den nationella planen redovisas separat i kursiv text. Detta för att ge en mera komplett bild och visa sambanden. Dessa åtgärdsbehov och systemsynen har Region Gävleborg belyst i dialogen med Trafikverket om den nationella planen. Enligt förordningen behöver inte åtgärder som understiger 25 miljoner kronor redovisas, utan kan omfattas av så kallade potter. I Gävleborgs länsplan namnges dock kända brister i stråk och åtgärder oavsett kostnad. Detta för att flertalet steg 1-, gång- och cykel- samt kollektivtrafikåtgärder skulle omfattas av potter och på så sätt bli osynliga i jämförelsen med mera kostnadsgrävande objekt/åtgärder. Under respektive stråk redovisas en miljöbedömning av stråket med de miljöaspekter som valts ut i processen för miljöbedömningen av planen. Dessa är betygsatta enligt följande system: + Åtgärden har en positiv påverkan på målområdet (+) Åtgärden har en något positiv påverkan på målområdet 0 Åtgärden har ingen påverkan på målområdet - Åtgärden har en negativ påverkan på målområdet 44

45 Åtgärdsvalsstudie Steg 1 Gång- och cykel Kollektivtrafik åtgärder Investering järnväg Trafiksäkerhetsåtgärder väg Gävle - Uppsala - x x x x x Stockholm Umeå - Sundsvall x x x x x - Gävle Gävle hamn x x Falun- Hoforsx x x x x x Gävle Östersund - Bollnäs - Gävle/ Storvik - Mjölby x x x x x x Falun- Edsbynx x x x x Söderhamn Hudiksvall- Härjedalen (inkl genom Ljusdal) x x x x Ockelbo- Sandviken x x x x 45

46 Ostkuststråket, södra delen, Gävle-Uppsala-Stockholm Länstransportplan Gävleborg Stråket utgör huvudförbindelsen mellan Gävleborgs län och Uppsala-Arlanda-Stockholm-östra Mälardalen. Inom stråket förekommer betydande arbetspendling. Ca 2200 personer (källa SCB 2010) pendlar mellan Gävle och Älvkarleby. Till Tierp/Uppsala/Stockholm utpendlar över 1400 personer från Gävle, samtidigt som 1150 personer pendlar in till Gävle därifrån. Från övriga Gävleborgs kommuner utpendlar cirka 1000 personer via Gävle till Uppsala/Stockholm. Dessutom har stråket ett stort antal tjänsteresande samt förhållandevis stor pendling till högskola och universitet. Stråket har även funktionen att ansluta till landets största nationella och internationella flygplats, Arlanda, som samtidigt fungerar som länets flygplats, en viktig nod för Gävleborg avseende inrikes- och utrikes tjänsteresor etc. Mer om stråkets funktioner, betydelse för regional utveckling, 46

47 infrastruktur, nationella mål, analys, brister och åtgärdsbehov finns att läsa i Infrastrukturprogrammet med systemanalys. Ska relationen Gävle Skutskär klara den stora mängd trafik som förekommer bör alternativa färdsätt ses över. Det finns idag en väl utbyggd cykelbana längs långa sträckor som kan bindas ihop till ett stråk. En väl fungerande gång- och cykelbana är även en förutsättning för att ta sig till och från busshållplatser längs den hårt trafikerade sträckan. Föreslagna åtgärder med miljöbedömning: avsätts medel för komplettering av cykelstråket mellan Gävle och länsgränsen mot Uppsala län avsätts medel för vägförbättringar (trafiksäkerhet och standard) samt för att höja standarden och säkerheten vid busshållsplatser mellan Gävle och Skutskär. Förutsättningen för åtgärderna är samverkan med Uppsala län. Åtgärd Ostkuststråket, Gävle-Stockholm Väl fungerade gång- och cykelbana är en förutsättning för att ta sig till och från busshållplatserna längs den hårt trafikerade sträckan. Målområde Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Åtgärderna kommer att ge positiva effekter då möjligheten att transportera sig utan bil ökar. Trafiken med personbil kan komma att minska något. Luft + Åtgärderna kommer att ge positiva effekter på utsläppen av partiklar och kväveoxid då personbilstrafiken minskar något. Hälsa + Möjligheten till fysisk aktivitet ökar då gång- och cykelvägnätet byggs ut. Bullernivåerna bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Trafiksäkerheten bedöms bli bättre då standarden och säkerheten vid busshållplatser höjs. Befolkning + Tillgängligheten ökar då gång- och cykelvägnätet förstärks och standarden och säkerheten kring busshållplatserna ökar. Nollalternativ - Färre använder gång, cykel och kollektivtrafik och personbilstrafiken ökar eller förblir oförändrad. 47

48 Åtgärder i andra planer; Nationell plan, angränsande Länstransportplan etc I Trafikverkets förslag till nationell plan finns dubbelspår sträckan Furuvik-Skutskär samt norra infarten till Uppsala I detta förslag finns även ombyggnad av väg 56, Valsjö-Mackmyra , samt att sträckan Valsjön-Länsgränsen är utpekad som en namngiven brist som skall utredas I förslag till Länstransportplan Uppland finns en åtgärdsvalsstudie för väg 76, Gävle-Skutskär-Forsmark-Norrtälje. 48

49 Ostkuststråket, norra delen, Umeå-Sundsvall-Gävle Länstransportplan Gävleborg Stråket kopplar ihop Norrlandskusten, Sundsvall, Gävleborg och vidare till Stockholm. Här förekommer betydande arbetspendling. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen 4000 (källa SCB 2010) personer dagligen, exklusive inpendlingen till Sundsvall från dess närområde. De högsta enskilda talen finns mellan Nordanstig och Hudiksvall med 1400 personer, varav flest till Hudiksvall. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Hudiksvall-Iggesund, Söderhamn-Ljusne, Gävle - Hamrångebygden tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Stor del av pendlingen Ockelbo-Gävle sker delvis på detta stråk, anslutning via lv 303. Dessutom tillkommer att stråket har tjänsteresande samt pendling till högskola och universitet. 49

50 Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är hårt belastad och har stora kapacitetsproblem. Trafik- och driftstörningar uppstår ofta och är svåra att ta igen. Sedan år 2000 har tågtrafiken ökat med 80%, detta gäller såväl person- som godstrafik. Efterfrågan väntas fortsätta att öka i samma takt, bland annat beroende på de nya järnvägsträckorna Botniabanan och Ådalsbanan. Nuvarande situation och den förväntade ökningen av godstrafik innebär att utrymmet för utökad persontågtrafik är mycket litet. Mer om stråkets funktioner, betydelse för regional utveckling, infrastruktur, nationella mål, analys, brister och åtgärdsbehov finns att läsa i Infrastrukturprogrammet med systemanalys.ett dubbelspår skulle skapa förutsättningar för utveckling av såväl person- som godstrafik. Samtidigt är det angeläget att bygga fler regionala tågsstationer för att skapa möjligheter till ytterligare arbetspendling och därmed regional utveckling. En ny regional tågstation i västra Gävle, vid sjukhuset, skapar tillgänglighet till länssjukhuset, högskolan, teknikparken, etc. Detta är en angelägenhet för hela Gävleborg och även norra Uppland och Dalarna och därmed av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Ett tågstopp i Hamrångebygden ger möjlighet till nya pendlingsmönster för boende i området och utgör ett komplement till busstrafiken. Föreslagna åtgärder med miljöbedömning: avsätts medel för belysning av gång- och cykelväg mellan Hamnleden och Bönan samt medfinansiering till förlängning av stråket mot Utvalnäs och Harkskär avsätts medel för samfinansiering av fortsatt järnvägsplanering för sträckan Gävle-Sundsvall avsätts medel för gång- och cykelväg längs väg 583 mellan Iggesund och Hudiksvall avsätts medel för hållplatsåtgärder efter väg 758 (Bergsjö) avsätts medel för nya regionaltågstationer (inkl. stationsmiljö med pendlarparkering och angöring för buss, mm) i Hamrångbygden och västra Gävle. Den senare stationen är gemensam för Norra stambanan, Ostkustbanan och Bergslagsbanan, och föreslås byggas i samband med dubbelspårsetappen Gävle-Axmartavlan på Ostkustbanan. 50

51 Åtgärd Ostkuststråket, Gävle-Sundsvall Nya regionala tågstationer med pendlarparkering och angörning av buss, samt gångoch cykelväg. Målområde Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Åtgärderna kommer att ge positiva effekter på klimatpåverkan då personbilstrafiken minskar något om fler går, cyklar, åker buss eller tåg. Luft + Åtgärderna kommer att ge positiva effekter på utsläppen av partiklar och kväveoxid då personbilstrafiken minskar något om fler åker tåg, buss, går eller cyklar. Hälsa + Möjligheten till fysisk aktivitet ökar då fler gång- och cykelvägar byggs. Bullernivåerna bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Befolkning + Tillgängligheten kommer att öka för personer utan bil då gång och cykelvägar byggs ut och nya regionala tågstationer skapas. Nollalternativ - Färre använder gång, cykel och kollektivtrafik och personbilstrafiken ökar eller förblir oförändrad. Åtgärder i andra planer; Nationell plan, angränsande Länstransportplan etc I Trafikverkets förslag till nationell plan finns åtgärder för ökad kapacitet på Ostkustbanan Gävle-Sundsvall , samt att sträckan samtidigt utgör en namngiven brist som skall utredas I samma förslag finns mötesstation/kapacitetshöjning i Dingersjö på Ostkustbanan, I nationella planen finns även ombyggnad av järnvägsförbindelsen Söderhamn- Kilafors Nationella planen innehåller även ombyggnation av E4 Kongsberget-Gnarp

52 Gävle hamn med anslutningar Länstransportplan Gävleborg Gävle hamn är länets största hamn och nationellt prioriterad. Den har möjlighet att transportera ankommande eller avgående gods via Ostkustbanan, Stambanan, Bergslagsbanan, E4 eller E16. Elektrifiering av järnvägsspår och anslutningsspår till hamnen skulle medföra en betydande effektivisering i form av kortare transporttider då tågen kan angöra hamnen direkt oavsett vilken riktning de kommer från. Mer om nodens funktioner, betydelse för regional utveckling, infrastruktur, nationella mål, analys, brister och åtgärdsbehov finns att läsa i Infrastrukturprogrammet med systemanalys. Föreslagna åtgärder med miljöbedömning: avsätts medel för samfinansiering av anslutningsspår och elektrifiering av järnvägsspår till Gävle Hamn. 52

53 Åtgärd Gävle hamn med anslutningar Avser medfinansiering av byggnation och elektrifiering av anslutningsspår till hamnen Målområde Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Nytt hamnspår innebär minskat utsläpp av koldioxid p.g.a. övergång till elektrifierade lok. Luft + Nytt hamnspår innebär minskat utsläpp av kväveoxider och partiklar p.g.a. övergång till elektrifierade lok. Hälsa + Bullernivåer reduceras p.g.a. övergång till elektrifierat spår som förläggs längre från bostadsområden. Bullerreducering tillföljd av minskat behovet av rangering. Befolkning 0 Ingen påverkan Nollalternativ 0 Utsläpp av koldioxid blir kvar på samma nivå och bullernivån förblir oförändrad Åtgärder i andra planer; Nationell plan, angränsande Länstransportplan etc I Trafikverkets förslag till nationell plan finns nytt anslutningsspår och elektrifiering till Gävle hamn, för samfinansiering med Länstransportplanen och Gävle kommun. 53

54 Bergslagsbanestråket Gävle - Sandviken - Falun/Borlänge- Göteborg/Oslo Länstransportplan Gävleborg Stråket knyter ihop Gävleborgs och Dalarnas befolkningsmässiga tyngdpunkter, och har samtidigt starka näringslivskopplingar mot främst Örebro/Göteborg. Sträckan Gävle-Sandviken-Falun-Borlänge har betydande arbetspendling. Omfattningen av pendlingen mellan kommunerna är i storleksordningen

55 personer dagligen (källa SCB 2010), varav pendlingen Gävle-Sandviken omfattar 5500 personer och är i samma storleksordning i båda riktningarna. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Gävle-Valbo och Sandviken-Storvik tillkommer. Den förstnämnda bedöms vara omfattande. Stråket har dessutom tjänsteresande samt pendling till högskola och universitet. Mer om stråkets funktioner, betydelse för regional utveckling, infrastruktur, nationella mål, analys, brister och åtgärdsbehov finns att läsa i Infrastrukturprogrammet med systemanalys. E16 skyltades som Europaväg 2012 och inför omklassningen av vägen genomfördes utvecklingsprojekt för att höja vägens standard. I dagsläget har genomfarten genom Hofors tätort den lägsta vägstandarden längs sträckan inom Gävleborg. Problematiken med oskyddade trafikanter, lokal trafik och genomfartstrafik gör att trafiksäkerhetshöjande åtgärder är angelägna. Även framkomligheten för busstrafiken behöver förbättras för att säkerställa punktligheten i kollektivtrafiken. För Hofors tätort är bussförbindelserna med Sandviken och Gävle avgörande då tågförbindelserna på grund av stationens geografiska läge brister i tillgänglighet. Busstrafiken utgör dessutom därför ett komplement till regional tågtrafik. De regionala tågförbindelserna har ett stort värde för boende och arbetande i norra delarna av tätorten samt för pendlingsrelationer med Dalarna, då bussförbindelse över länsgränsen i det närmaste saknas. Snabbuss kan vara ett bra komplement till regional tågtrafik i stråk med stora pendlingsströmmar. Relationen Gävle Sandviken Hofors är viktig för pendling då de har en kompletterande arbetsmarknad. Dessutom är studiependling frekvent förekommande. Genom att möjliggöra för snabbuss mellan viktiga målpunkter i stråket förbättras möjligheterna för pendling med kollektivtrafik. En ny regional tågstation i västra Gävle, vid sjukhuset, skapar tillgänglighet till länssjukhuset, högskolan, teknikparken, etc. Detta är en angelägenhet för hela Gävleborg och även norra Uppland och Dalarna och därmed av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Föreslagna åtgärder med miljöbedömning: avsätts medel för samfinansiering av Hofors genomfart. Förutsättning är att nationell plan avsätter motsvarande summa samt att Hofors kommun medfinansierar del av investeringskostnaden avsätts medel för åtgärdsvalsstudie för ökad framkomlighet för kollektivtrafiken mellan Gävle Centralstation och Gustavsbro i Gävle, samt utreda möjligheterna av nationell, regional och lokal bytespunkt och pendlarparkering vid Gustavsbro avsätts medel för förbättrade tillgänglighet och pendlarparkering vid Hofors järnvägsstation avsätts medel för ny trafiklösning vid Sandviken Östra. Sandviken Östra innebär en ny infart till Sandvik inklusive bro för att avlasta de centrala delarna av staden. Den bro som används idag är utdömd och en ny lösning är därför angelägen avsätts medel för motorvägshållplatser med pendlarparkering vid strategiska noder i stråket avsätts medel för ny regionaltågstation (inkl. stationsmiljö med pendlarparkering och angöring för buss, mm) i västra Gävle. Denna station är gemensam för Norra stambanan, Ostkustbanan och Bergslagsbanan, och föreslås byggas i samband med dubbelspårsetappen Gävle-Axmartavlan på Ostkustbanan. 55

56 Åtgärd Bergslagsbanestråket Gävle-Sandviken-Falun-Borlänge (-Göteborg/Oslo) Medfinansiering av genomfart Hofors, förbättrad tillgänglighet och pendlarparkering invid Hofors järnvägsstation. Byggnation av motorvägshållplatser med pendlarparkering på strategiska noder i stråket. Ny infart till Sandvik inklusive bro. Ny regional tågstation i västra Gävle med pendlarparkering och angörning av buss. Målområde Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Lägre hastighet ger minskade utsläpp. Ny infart till Sandvik ger lägre hastighet med jämnare och säkrare trafikrytm som därmed minskar utsläpp av koldioxid. En förbättring av infrastrukturen kring pendlarparkeringar kan leda till att fler tar tåget istället för bilen. Detta leder till minskade koldioxidutsläpp. Fler möjligheter att resa med tåg kan ge miskade utsläpp om fler väljer tåget istället för bilen. Luft + Åtgärderna kommer att ge positiva effekter på utsläppen av partiklar och kväveoxid då personbilstrafiken minskar något om fler åker tåg, buss, går eller cyklar och att hastigheten blir lägre. Hälsa + Lägre risk för svåra trafikolyckor tack vare lägre hastigheter. I Sandviken förväntas bullernivåerna reduceras med 20 % pga ny infart. Befolkning + Tillgängligheten kommer att öka då åtgärder görs kring Hofors järnvägsstation, en ny regional tågstation i Gävle byggs och förutsättningar för snabbuss skapas. Bättre tillgänglighet för oskyddade trafikanter och framförallt skolbarn. Nollalternativ 0 Utsläpp av koldioxid kvar blir kvar på samma nivå. Trafiksäkerheten och bullernivåerna förblir oförändrade. Åtgärder i andra planer; Nationell plan, angränsande Länstransportplan etc I Trafikverkets förslag till nationell plan finns en ny mötesstation Bergslagsbanan Sandviken- Storvik (förbättrad kapacitet och tillförlitlighet). I förslaget finns dessutom en öppning för samfinansiering med Länstransportplanen och medfinansiering från Hofors kommun avseende ombyggnation av E16 genomfart Hofors. 56

57 Norra stambanestråket (Trondheim-)Östersund-Bollnäs- Gävle/Storvik-Mjölby Länstransportplan Gävleborg Stråket förbinder inre Hälsingland med Gävleområdet och i förlängningen även Stockholm. Stråket är samtidigt ett betydelsefullt nationellt godsstråk på järnväg mellan Norrland och södra Sverige och vidare ut i Europa. Stråket har relativt stor arbetspendling på sträckan Ljusdal-Bollnäs-Ockelbo-Gävle. 57

58 Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen 2300 personer (källa SCB 2010). Den största mellankommunala pendlingen är mellan Ockelbo och Gävle med ca 700 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Järvsö-Ljusdal, Vallsta-Bollnäs-Kilafors tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Stråket har dessutom tjänsteresande samt resande till högskolan. Inpendlingen till Gävle är omfattande, ca 1100 personer dagligen Väg 83 har en problematik med den blandade trafiken som både är lokal, regional och transit. Den regionala och långväga trafiken domineras av arbetspendling och näringslivets transporter. Vid vissa tidpunkter kan genomfartstrafiken till turistiska besöksmål (Härjedalen/Jämtland) vara omfattande och begränsa framkomligheten. Mer om stråkets funktioner, betydelse för regional utveckling, infrastruktur, nationella mål, analys, brister och åtgärdsbehov finns att läsa i Infrastrukturprogrammet med systemanalys. Sträckans linjeföring och krön med dålig sikt upplevs problematisk särskilt på sträckan Bollnäs Vallsta. Dessutom saknas funktionella korsningslösningar vid ett flertal platser. Vägen passerar genom eller angränsande till en rad tätorter vilket gör att oskyddade trafikanter rör sig längs vägen. Trafiksäkra gångoch cykelstråk som binder ihop närliggande orter samt översyn av busshållplatser är därför angelägna. Sträckan har även kompletterande regionaltåg med pendlarparkeringar vid stationslägen. En ny regional tågstation i västra Gävle, vid sjukhuset, skapar tillgänglighet till länssjukhuset, högskolan, teknikparken, etc. Detta är en angelägenhet för hela Gävleborg och även norra Uppland och Dalarna och därmed av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Föreslagna åtgärder med miljöbedömning: Under 2013 påbörjas arbetet med trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 83, vägkorsningarna Häggesta och Orbaden (Bollnäs) Det är viktigt att ombyggnationerna av rv83 anpassas och utförs på ett sådant sätt att en framtida uppgradering till 2+1väg underlättas avsätts medel för ombyggnationer väg 83 sträckan Bollnäs-Vallsta samt vägkorsning i n:a Järvsö för höjd trafiksäkerhet och standard. Även ombyggnationer av busshållplatser på sträckan Bollnäs(Häggesta) Järvsö. Dessutom ingår kompletterande delsträckor för att binda ihop gång- och cykelstråk mellan Arbrå och Bollnäs avsätts medel för ombyggnad av bussplanen inom Bollnäs resecentrum, samt busshållplatser utmed sträckan Kilafors-Bollnäs-Ljusdal. Funktion och säkerhet och tillgänglighet behöver förbättras avsätts medel för ny regionaltågstation (inkl.stationsmiljö med pendlarparkering och angöring för buss, mm) i västra Gävle. Denna station är gemensam för Norra stambanan, Ostkustbanan och Bergslagsbanan, och föreslås byggas i samband med dubbelspårsetappen Gävle-Axmartavlan på Ostkustbanan. 58

59 Åtgärd Norra stambanestråket (Trondheim-)Östersund-Bollnäs-Gävle/Storvik-Mjölby Trafiksäkerhetshöjande åtgärder och busshållplatser på sträckan Häggesta-Järvsö, samt gång- och cykelstråk mellan Arbrå och Bollnäs. Ombyggnad av bussplanen inom Bollnäs resecentrum, samt busshållplatser utmed sträckan Kilafors-Bollnäs-Ljusdal. Ny regional tågstation i västra Gävle med pendlarparkering och angörning av buss. Målområde Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Åtgärderna kan komma att ge positiva effekter gällande koldioxidutsläppen då möjligheten att transportera sig utan bil ökar genom förbättringar av gång- och cykelstråk samt ny regional tågstation och busshållplatser. Luft + Minskat bilanvändande minskar utsläppen av luftföroreningar och partiklar i tätort och på landsbygden. Hälsa + Trafiksäkerhetshöjande åtgärder ger färre skadade i trafiken. Det bidar också till en ökad trafiksäkerhet för både oskyddade och skyddade trafikanter. Att binda ihop gång-och cykelstråk ökar möjlighet till fysisk aktivitet. Befolkning + Busshållplatser och bussplanen i Bollnäs samt ny regional tågstation i Gävle medger ökad tillgänglighet med kollektivtrafik för olika grupper i samhället. Förbättrad tillgänglighet ökar möjligheten till ett rörligare liv och därmed förbättrar människors livskvalitet. Nollalternativ - Utan åtgärder blir tillgängligheten lidande, och färre har möjlighet att använda sig av gång- och cykelstråk samt kollektivtrafiken. Koldioxidutsläppen kan komma att öka eller bli oförändrade beroende på vilka val individer gör. Åtgärder i andra planer; Nationell plan, angränsande Länstransportplan etc I Trafikverkets förslag till nationell plan finns kapacitetshöjande åtgärder Kilafors- Holmsveden samt ombyggnad av järnvägsförbindelsen Söderhamn- Kilafors Dessutom finns ett kapacitetspaket för godsstråket genom Bergslagen (Storvik-Frövi)

60 Bergslagsdiagonalen (Jönköping-)Falun/Borlänge-Edsbyn- Bollnäs-Söderhamn Länstransportplan Gävleborg Stråket ingår i Bergslagsdiagonalen från Jönköping/Örebro genom det mellansvenska inlandet via Borlänge/Falun upp till södra Hälsingland och Norrlandskusten. I den norra delen råder en förhållandevis stor arbetspendling mellan Söderhamn, Bollnäs och Edsbyn. Omfattningen av den dagliga pendlingen mellan kommunerna är i storleksordningen 3000 personer (källa SCB 2010), varav Ovanåker-Bollnäs 1400 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Mohed-Söderhamn och Edsbyn-Alfta tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Dessutom har relationen 60

61 Bollnäs-Hudiksvall via Söderhamn ett pendlingstal på ca 200 personer. Stråket har även tjänsteresande samt resande till högskola. Väg 50 och 301 är ett viktigt pendlingsstråk för södra Hälsingland och binder samman en funktionell arbetsmarknadsregion. Sträckan trafikeras av väl fungerande kollektivtrafik i form av buss. Tätorterna ligger som ett pärlband efter sträckan och mellan dem en levande landsbygd. Mer om stråkets funktioner, betydelse för regional utveckling, infrastruktur, nationella mål, analys, brister och åtgärdsbehov finns att läsa i Infrastrukturprogrammet med systemanalys. Det är därför av stor vikt att anslutningar till vägen, gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikanslutningar fungerar bra. Med en snabbuss skulle pendlingen med kollektivtrafik kunna bli ännu mera attraktiv. För att möjliggöra det behövs ett gent stråk mellan målpunkterna med funktionella och geografiskt väl anpassade pendlarparkeringar vid hållplatserna. Ytterligare en åtgärd är ombyggnationer längs vissa delsträckor av vägarna 50 och 301 för ökad trafiksäkerhet och standard. Ett kompletterande gång- och cykelstråk närmast kommunhuvudorterna gör det även möjligt att pendla med cykel. Bollnäs resecentrum behöver en tydligare struktur och i synnerhet höja trafiksäkerheten kring busstrafiken. En ny gen väg mellan Trönö och Losjö (den s.k. Trönödaigonalen) förkortar resvägen mellan Bollnäs/Ovanåker och Hudiksvall. Detta är dock en steg 4-åtgärd som behöver analyseras vidare ur flera perspektiv än hittills gjorts. Åtgärden bedöms kunna ge nya möjligheter till regional utveckling genom att knyta ihop Hälsinglands två största FA-områden. För att uppnå en hållbar utveckling behöver i så fall samtidigt kollektivtrafik med snabbuss utvecklas på denna sträcka för bland annat arbets- och studiependling. Trönödiagonalen kommer därför att ingå som ett av alternativen i den åtgärdsvalsstudie som ska genomföras inom stråket Bergslagsdiagonalen med en koppling mot Hudiksvall. Föreslagna åtgärder med miljöbedömning: avsätts medel för en åtgärdsvalsstudie avsätts medel för en gång- och cykelväg genom Söderala. Den är främst anpassad för att skapa en säkrare trafikmiljö för elever att ta sig till och från skolan, men utgör även en del i ett längre stråk som är viktigt för arbetspendling avsätts medel för kompletterande åtgärder för att binda samman ett stråk för cykelpendling mellan Florhed och Söderhamn avsätts medel för hållplatsåtgärder och pendlarparkeringar i hela stråket som bidrar till en effektivare och mera tillgänglig kollektivtrafik avsätts medel för gång- och cykelväg mellan Vevlinge och Bollnäs avsätts medel för ombyggnationer av väg 301 för höjd trafiksäkerhet och standard sträckan Malvik Östanå, samt gång- och cykelväg mellan Söräng och Bollnäs avsätts medel för gång- och cykelväg mellan Ovanåker och Edsbyn. 61

62 Åtgärd Bergslagsdiagonalen, (Jönköping-)Borlänge- Edsbyn-Bollnäs-Söderhamn Avser gång- och cykelväg genom Söderala, förbättra ett stråk för cykelpendling mellan Florhed och Söderhamn, hållplatsåtgärder och pendlarparkeringar i hela stråket, gångoch cykelväg mellan Vevlinge och Bollnäs, förbättrad linjeföring på sträckan Malvik- Östanå samt en gång- och cykelväg mellan Söräng och Bollnäs. Gång- och cykelväg mellan Ovanåker och Edsbyn. Målområde Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat (+) En marginell ökning av koldioxidutsläpp kan förväntas p.g.a. högre hastigheter med en förbättrad linjeföring enligt åtgärderna i planen. Det lokala bilanvändandet kan komma att minska då stora satsningar avser gång- och cykelstråk och pendlarparkeringar. Ett minskat bilanvändande innebär positiva effekter på koldioxidutsläppen. Luft + Utsläpp av kväveoxider och partiklar kan förväntas minskas då bättre kollektiva lösningar finns att tillgå och personbilstrafiken förväntas minska. Hälsa + Med dessa åtgärder kan olycksriskerna förväntas minska. Åtgärden innebär allmänt ökad trafiksäkerhet och trygghet tack vare nya och förbättrade gång- och cykelstråk och vägar samt nybyggnation av ett antal busshållplatser. Befolkning + Tillgängligheten ökar för alla i samhället genom förbättringar inom gång och cykelväg, busshållplatser och allmänna kommunikationer. Nollalternativ - Den allmänna tillgängligheten och trafiksäkerheten är då på en lägre nivå än den om planen genomförs. Barn, äldre och individer med funktionsnedsättning kommer vara de som drabbas hårdast. Det blir svårare för bilister att välja åka kollektivt då pendlarparkeringar saknas. Utsläppen kan antas vara marginellt högre än om planen genomförs då planerade gång- och cykelstråk inte blir av. 62

63 Väg 84 stråket Hudiksvall-Ljusdal-Härjedalen/Jämtland Länstransportplan Gävleborg Stråket förbinder norra Hälsingland, dels internt, och med Härjedalen/Jämtland. Arbetspendling förekommer främst på sträckan mellan Hudiksvall-Ljusdal-Färila. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen strax under personer dagligen (källa SCB 2010). Största utbytet är mellan Ljusdal-Hudiksvall, ca 700 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Delsbo-Forsa- Hudiksvall tillkommer och bedömningen är att pendlingen där är betydligt högre än på övriga delen av stråket, som dessutom har visst tjänsteresande samt pendling till högskola. Inomkommunal pendling förekommer även mellan Färila och Ljusdal i viss omfattning. Mer om stråkets funktioner, betydelse för 63

Länstransportplan för Gävleborgs län

Länstransportplan för Gävleborgs län 1(5) Version 2017-04-10 Beslutsunderlag Hållbarhetsnämnden 2017-04-20 Länstransportplan för Gävleborgs län 2014-2025 Verksamhetsplan 2018 med utblick mot 2021 Sammanfattning Föreliggande förslag till verksamhetsplan

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN 2018-2029 Remissversion juni 2017 Bilaga 3. Inriktning för cykelåtgärder Nedan följer de prioriterings-, fördelnings- och finansieringsprinciper

Läs mer

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1 ~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1 1 (l) 2013-08-21 YITRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadskontoret YTTRANDE Remiss: Länstransportplan för infrastruktur i Gävleborgslän 2014-2025 Sala kommun har

Läs mer

Effektbeskrivning av länstransportplan

Effektbeskrivning av länstransportplan Effektbeskrivning av länstransportplan 2018-2029 Detta kapitel innehåller en beskrivning av effekterna av planens inriktning och åtgärder samt en samlad effektbedömning. Effektbeskrivningen syftar till

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget

Läs mer

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Vad har hänt sedan senast?

Vad har hänt sedan senast? Vad har hänt sedan senast? Höst 2016 Vinter 2016-2017 Vår 2017 Sommar 2017 Kontinuerlig dialog med kommuner och andra via - Tjänstemannaforum - Kommunsamråd REMISS OM BEHOV OCH BRISTER Väg; 22 Trafiks

Läs mer

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur

Läs mer

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden

Läs mer

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering

Läs mer

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016 Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET' Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-00526-13 Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Systemanalys Gävle-Göteborg

Systemanalys Gävle-Göteborg Vision Bergslagsbanan och Systemanalys Gävle-Göteborg Genomgång med Partnerskap Bergslagsbanans lednings-/tjänstemannagrupp 26 oktober 2010 2010-10-24 Trafikverket arbetar utifrån transportpolitiska mål

Läs mer

Länstransportplanen Verksamhetsplan 2015 (med utblick mot 2018)

Länstransportplanen Verksamhetsplan 2015 (med utblick mot 2018) 2014-11-21 Till Regionstyrelsen Länstransportplanen Verksamhetsplan 2015 (med utblick mot 2018) Sammanfattning Föreliggande förslag till verksamhetsplan är en konkretisering av gällande Länstransportplan

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys 1 Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys Tre regeringsuppdrag 1. Utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort (20 oktober)

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet

Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet YTTRANDE 1(6) 2017-11-24 Dnr 341-5860-17 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin

Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen Norra Latin 2018-11-20 ÖVERGRIPANDE MÅL: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

Läs mer

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-01861-13 Länsstyrelsen i Västmanlands län Via mail: vastmanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Förslag till nationell plan för transportsystemet YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Regional utveckling med fokus på integration

Regional utveckling med fokus på integration Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät 1 2 Vilket vägnät är viktigast? Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Transportsystemet är till för att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för Skåne perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för Skåne perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-05-20 Ärendenr NV-03889-13 Region Skåne Att: Kristoffer Levin Via mail: kristoffer.levin@skane.se

Läs mer

Möte med helikopterflygplatserna Jörgen Andersson

Möte med helikopterflygplatserna Jörgen Andersson Transportstyrelsen Möte med helikopterflygplatserna 2014-03-19 Jörgen Andersson Möte med helikopterflygplatserna 2014-03-19 Jukka Niskala Flygplatsinspektör Roland Burman Flygplatsinspektör Robert Jangfall

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Infrastruktur för framtiden

Infrastruktur för framtiden Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag

Läs mer

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Dialogmöte 2 Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Workshop om inriktning och övergripande prioriteringar Den fortsatta

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister Stråk 6 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

Läs mer

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen

Läs mer

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Workshop om medfinansiering Sveriges Kommuner och Landsting 20 november 2014 Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Utgångspunkter för medfinansiering Medfinansieringen syftar till att åstadkomma effektiva

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE

KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE POSITIONSPAPPER KOLLEKTIVTRAFIK 2019 1 KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och

Läs mer

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund Cykeltrafik mätmetoder och mål Östersund 2018-05-23 Uppdraget Utveckla en enhetlig metod för systematisk mätning av cykeltrafik på lokal och regional nivå. Uppdraget bör samordnas med arbetet med den nationella

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige

Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige Sidan 1 (7) Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige Vi sex regioner i Sydsverige; Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne samverkar politiskt från hösten 2015 över regiongränserna inom

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna! Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

LÄNSTRANSPORTPLAN. För Gävleborgs län 2013

LÄNSTRANSPORTPLAN. För Gävleborgs län 2013 LÄNSTRANSPORTPLAN För Gävleborgs län 2013 R SV S I EM IO S R E N N U J 24 1 SE 6 1 I- B M E PT 13 0 2 ER 2 » Innehåll Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Vad styr länsplanen? 6 Att planera 10 Förutsättningar

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister Stråk 2 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer

Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer Trafikförsörjningsprogrammens innehåll Omfattning och behov av regional kollektivtrafik i länet Mål för kollektivtrafikförsörjningen Minskad

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

POPULÄRVERSION. NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg

POPULÄRVERSION. NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg POPULÄRVERSION NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020 Region Gävleborg har det statliga uppdraget att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i vår region. Den Regionala

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer