Utredning om behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenbergs kommun.

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utredning om behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenbergs kommun. Dnr KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna att socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden via barnoch ungdomspolicygruppen har genomfört sitt uppdrag enligt kommunfullmäktiges beslut 46/12 om utredning av behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i. 2 Uppdra åt dessa nämnder att behandla barnoch ungdomspolicygruppens förslag och i sina budgetar redovisa ekonomiska konsekvenser. 3 Uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att i budgetarbetet kostnadsberäkna de åtgärder som berör kommunstyrelsens egna verksamheter. Beslutsunderlag Skrivelse från barnpolicygruppen med redovisning av behov och tänkbara åtgärder för att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenbergs kommun. Yttrande från socialnämnden 27/13. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige behandlade enligt 46/12 en motion från Per Sjövall (V) och Eva Kronwall (V) om handlingsplan för minskad barnfattigdom. Fullmäktige beslöt då att uppdra åt socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att genom barnoch ungdomspolicygruppen utreda behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barnoch ungdomar i. Utredningsarbetet skulle enligt fullmäktiges beslut återrapporteras till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomspolicygruppen, som består av företrädare för socialförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, har nu enligt uppdraget överlämnat en utredning i ärendet. Information om förslaget har lämnats i socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. De två sistnämnda har då inte framfört några ytterligare synpunkter, medan socialnämnden markerat att man inte helt ställer sig bakom gruppens bedömning av vissa ekonomiska konsekvenser.

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts. 88 Kanslienheten konstaterar, liksom barnoch ungdomspolicygruppen, att vissa av de föreslagna åtgärderna har en påverkan på kommunens ekonomi. Förutom socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden berörs även kommunstyrelsen. Barn- och ungdomspolicygruppen föreslår att respektive nämnd får bedöma de ekonomiska konsekvenserna. Övervägande Kanslienheten bedömer att barnoch ungdomspolicygruppen har genomfört sitt uppdrag att utreda behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i. Eftersom de ekonomiska konsekvenserna endast delvis är utredda finns inte förutsättningar att nu framlägga konkreta förslag om genomförande av de åtgärder som barnoch ungdomspolicygruppen har presenterat. Kanslienheten föreslår därför att berörda nämnder får ta ställning till förslagen och i sina budgetförslag redovisa ekonomiska konsekvenser av de åtgärder som respektive nämnd anser ska genomföras. Yrkande, propositionsordning och beslut Mari-Louise Wernersson (C) yrkar att orden ta ställning till i andra stycket i beslutsförslaget ersätts med behandla samt att orden av de åtgärder som respektive nämnd anser bör genomföras som står sist i samma mening stryks. Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner det bifallet. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande

3 Beslutsförslag FALKENBERG Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Ingmar Kärrsten Utredning om behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i. Dnr Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna att socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden via barnoch ungdomspolicygruppen har genomfört sitt uppdrag enligt kommunfullmäktiges beslut 46/12 om utredning av behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i 2 Uppdra åt dessa nämnder att ta ställning till barnoch ungdomspolicygruppens förslag och i sina budgetar redovisa ekonomiska konsekvenser av de åtgärder som respektive nämnd anser bör genomföras 3 Uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att i budgetarbetet kostnadsberäkna de åtgärder som berör kommunstyrelsens egna verksamheter Beslutsunderlag Skrivelse från barnpolicygruppen med redovisning av behov och tänkbara åtgärder för att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenbergs kommun. Yttrande från socialnämnden 27/13. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige behandlade enligt 46/12 en motion från Per Sjövall (V) och Eva Kronwall (V) om handlingsplan för minskad barnfattigdom. Fullmäktige beslöt då att uppdra åt socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att genom barnoch ungdomspolicygruppen utreda behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barnoch ungdomar i. Utredningsarbetet skulle enligt fullmäktiges beslut återrapporteras till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomspolicygruppen, som består av företrädare för socialförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, har nu enligt uppdraget överlämnat en utredning i ärendet.

4 Information om förslaget har lämnats i socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. De två sistnämnda har då inte framfört några ytterligare synpunkter, medan socialnämnden markerat att man inte helt ställer sig bakom gruppens bedömning av vissa ekonomiska konsekvenser. Kanslienheten konstaterar, liksom barnoch ungdomspolicygruppen, att vissa av de föreslagna åtgärderna har en påverkan på kommunens ekonomi. Förutom socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden berörs även kommunstyrelsen. Barn- och ungdomspolicygruppen föreslår att respektive nämnd får bedöma de ekonomiska konsekvenserna. Övervägande Kanslienheten bedömer att barnoch ungdomspolicygruppen har genomfört sitt uppdrag att utreda behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i. Eftersom de ekonomiska konsekvenserna endast delvis är utredda finns inte förutsättningar att nu framlägga konkreta förslag om genomförande av de åtgärder som barnoch ungdomspolicygruppen har presenterat. Kanslienheten föreslår därför att berörda nämnder får ta ställning till förslagen och i sina budgetförslag redovisa ekonomiska konsekvenser av de åtgärder som respektive nämnd anser ska genomföras. 2

5 Tjänsteskrivelse ol* FALKENBERG Barn och ungdomspolicygruppen Inga-Stina Johansson Karin Delin Anders Bengtsson Kommunlodninyskontorct KnnslSonheten Dnr Jiöih - 0^66 OpI To Datum Behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Bakgrund Kommunfullmäktige har efter inkommen motion av Per Sjövall (v) och Eva Kronwall (V) gett barnoch ungdomspolicygruppen i uppdrag att utreda behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i (AU 43, KS 53) Dnr KS Övervägande Det saknas en vedertagen definition av vad barnfattigdom är. FNs barnkonvention anger att alla barn har rätt till en rimlig standard utifrån sitt lands förhållanden och förutsättningar. Barn ska inte hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Rädda barnen har sedan 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. I april 2012 presenterades den senaste rapporten och som avser åren 2008 och Rapporten visar statistik över antal barn i varje kommun som lever i familjer med låg inkomststandard respektive försörjningsstöd samt fördelningen mellan barn med svensk och utländsk bakgrund och i olika familjetyper. En viss överlappning föreligger mellan antal barn i hushåll med låg inkomststandard och barn i hushåll med socialbidrag. Nivåerna skiljer sig markant mellan och inom landets kommuner. Mellan åren 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen i alla län. Nyligen har siffror för 2010 presenterats och som visar en marginell minskning jämfört med Lägst barnfattigdom på länsnivå uppmättes i Halland (7,8 %) och högst i Skåne (17,5 %). För 2010 är motsvarande siffror 7,4 resp. 17,3. Redovisning på kommunal nivå För att få en så heltäckande bild som möjligt av antal barn redovisas antal barn i hushåll med låg inkomststandard, antal barn i hushåll med socialbidrag samt den överlappning som föreligger mellan dessa grupper kommun totalt antal Barn i hushåll med Barn i hushåll med Överlappning Antal barn / ekonobarn i låg socialbidrag miskt utsatta kommunen inkomststandard Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % Falkenberg , , ,7 876 Kungsbacka , ,1 82 0,4 840 Varberg , ,8 71 0,6 760 Hylte , ,4 40 1,8 264 Halmstad , , , Laholm , ,5 76 1,6 530 ' Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012, sid BO Falkenberg. Telefon växel: Fax:

6 Kommun Totalt Barn i hushåll med Barn i hushåll med Överlappning Antal antal barn i låg inkomststandard socialbidrag barn/ekonomiskt utsatta kommunen Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % Falkenberg , ,0 85 1,0 857 Kungsbacka , ,2 73 0,4 861 Varberg , ,2 70 0,6 737 Hylte , ,6 53 2,5 254 Halmstad , , , Laholm , ,3 72 1,6 467 Även om hallandskommunerna och Falkenberg ligger jämförelsevis väl till vid en nationell jämförelse möter personal i förskola, skola och på våra fritidsgårdar dagligen barn som lever i familjer som är ekonomiskt utsatta. Det är därför av stor vikt att personal är medveten om och har ett förhållningssätt där man beaktar barns olika villkor. Detta bör avspegla sig i uppgifter och aktiviteter både i skolan och på fritiden. Förslag De kommunala verksamheternas utbud, innehåll och tillgänglighet ska så långt som möjligt anpassas för kommunens samtliga invånare. Om nedan redovisade punkter genomförs och/eller utvecklas ökas möjligheten att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenberg Kommunstyrelsen Bevara och utöka satsningen av avgiftsfria aktivitetsytor som exempel grönytor, skatepark, lekplatser, rekreationsområden. Utveckla samverkan mellan förvaltningar och organisationer för ett ökat stöd kring barn och ungdomars möjligheter att lyckas Behålla och utveckla arbetet med feriearbete för ungdomar Aktivt stödja föräldrar i barnfamiljer att få en plats på arbetsmarknaden Socialnämnden Uppmärksamma barn och ungdomar som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd (mer än 10 månader) för att öka deras möjlighet till deltagande i barn och ungdomsverksamhet. Hur? I nyligen reviderade riktlinjer för, lyfter man fram möjligheten att bevilja barn och ungdomar upp till 18 år särskilt förebyggande och rehabiliterande insatser med 10 % av basbeloppet/person och år. Biståndet skall vara riktat direkt till det enskilda barnet/ungdomen, (sid , Handbok ekonomiskt bistånd) 10 % av basbeloppet för 2013 är och om uppskattat antal barn (250) skulle beviljas en riktad insats i form av ekonomiskt bistånd är kostnaden kr. 2 Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012, sid 87

7 Utvecklings- förbättringsområde Att finns en metod för uppföljning av hur nuvarande riktlinje tillämpas så att vi kan redovisa antal barn som beviljats biståndet och i vilket syfte. Förebygga vräkningar av barnfamiljer Många av de aktuella familjerna har en osäker bostadssituation och kan ofta ha svårigheter att komma in på den regelrätta bostadsmarknaden. För familjer med bostad med kontrakt kan det vara viktigt att stödja på olika sätt så att boendet inte äventyras. Enligt statistik från kronofogdemyndigheten är det ytterst sällan som barn i är föremål för vräkningshot eller avhysningar. Under åren har 7, 11, 3 och 5 barn funnits med i samband med kronofogdens ansökan om avhysning men endast i ett fall 2009 har en vräkning fullföljts där ett barn fanns med i ett hushåll. Hur förebygga vräkningar - vad gör vi idag? Erbjuder kontakt i samband med inkommen information om uppsägning av hyra och el. Tar en personlig kontakt i samband med underrättelse från kronofogden om avhysning för att undersöka om familjen har ett ordnat alternativ vid eventuell avhysning - Erbjuder familjer med återkommande problem med hyresinbetalningar stöd i form av ekonomisk rådgivning och förmedling av egna medel. Utvecklings- förbättringsområde Att utveckla samarbetet med lokala aktörer på bostadsmarknaden i Falkenberg, framförallt med Fabo. Att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn med förslag på organisation och arbetsmetoder hur man mera samlat kan arbeta med boendefrågor dels för att förbättra arbetet med att förebygga avhysningar men också hur man stödja resurssvaga grupper med svårighet att fa en förankring på bostadsmarknaden. För att mera samlat och strukturerat arbeta med frågorna krävs ett resurstillskott motsvarande 1 handläggartjänst / år för att inledningsvis göra en genomlysning av problemet och en plan för genomförande. Denna plan får utvisa vilka resurser som behövs. Aktivt stödja föräldrar i barnfamiljer att få en plats på arbetsmarknaden. Att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden är sannolikt bästa medlet för att motverka barnfattigdom. Många föräldrar står emellertid långt från arbetsmarknaden och är i behov av ett aktivt stöd för att rustas att motsvara de krav som dagens arbetsmarknad ställer. Hur? Genom att i aktuella arbetsmarknadsprojekt prioritera familjer med barn. Genom att tillsammans med andra aktörer hitta former för finansering av praktikplatser, lönebidrag och utbildningsplatser i syfte att rustas för att få en plats på arbetsmarknanden. Socialnämnden ges möjlighet att använda försörjningsstöd till satsningar för jobbfrämjande åtgärder.

8 Barn- och utbildningsnämnden En väl utbyggd elevhälsa som är förebyggande och hälsofrämjande. Tillsammans med Kost- och städenheten erbjuda barn/ungdomar kostnadsfri och näringsriktig lunch och följa upp att de äter sig mätta. Uppmärksamma barn och ungdomar som inte äter frukost. Kostnadsfri tillgång till dator i årskurs 7-9 på kommunens grundskolor samt Falkenbergs gymnasieskola, där datorn kan nyttjas på fritiden i hemmet vilket ökar barn och ungdomars likvärdiga förutsättningar Avstå från att ta ut elevavgifter, fika till utflykter eller liknande för verksamhetens utförande i förskola, fritidshem och skola Kultur och Fritidsnämnden Behålla låga avgifter på kommunens anläggningar I dialog med föreningslivet påverka att deltagar- och medlemsavgifter hålls låga. Välutbildade bibliotekarier som arbetar med läsfrämjande åtgärder Alla aktiviteter som sker inom fritidsgårdarnas verksamheter ska hålla låga avgifter. n ska inte vara ett hinder att delta i verksamheten. Erbjuda avgiftsfria aktiviteter under skollov. I ovan redovisade punkter finns delar som påverkar nämndernas ekonomi. Omfattningen av detta får bedömas av respektive nämnd. Barn- och policygruppen Anders Bengtsson Inga-Stina Johansson Karin Delin Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen

9 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med socialnämnden i Falkenberg 3 FALKENBERG isomidunludninyskofvlorgl K-mslifiolisten 2013 ~ /<&' -> Oj.Z Dpi JO Behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i. Dnr SN Beslut Socialnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta 1 Anta socialförvaltningens förslag till yttrande och översända det till kommunstyrelsen som socialnämndens eget. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har begärt yttrande om motion skriven av Per Sjövall och Eva Kronvall beträffande behovsinventering och tänkbara åtgärder för att ge likvärdiga förutsättningar till barn och ungdomar i. Motionen har "Rädda Barnens" inventering av barnfattigdom som utgångspunkt till skrivningen. Socialnämnden återremitterade ärendet Kommunens barnoch ungdomspolicygrupp med representanter för kultur o fritid, skola och socialförvaltning har utsetts att bereda ärendet. Samtliga tre berörda nämnder har att ta ställning till policygruppens förslag. Förslaget ger konkreta synpunkter på hur arbetet inom kommunen kan förbättras men också på möjliga ansvarsområden för berörda nämnder. Protokollepusterat och anslaget Beslutet expedieras till: Kommunstyrelseförvaltningen

10 Tjänsteskrivelse V FALKENBERG Datum / f //Å^r é' >Z- Socialförvaltningen Behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Bakgrund Kommunfullmäktige har efter inkommen motion av Per Sjövall (v) och Eva Kronwall (V) gett barnoch ungdomspolicygruppen i uppdrag att utreda behov och tänkbara åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i (AU 43, KS 53) Dnr KS Övervägande Det saknas en vedertagen definition av vad barnfattigdom är. FNs barnkonvention anger att alla barn har rätt till en rimlig standard utifrån sitt lands förhållanden och förutsättningar. Barn ska inte hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Rädda barnen har sedan 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. I april 2012 presenterades den senaste rapporten och som avser åren 2008 och Rapporten visar statistik över antal barn i varje kommun som lever i familjer med låg inkomststandard respektive försörjningsstöd samt fördelningen mellan barn med svensk och utländsk bakgrund och i olika familjetyper. En viss överlappning föreligger mellan antal barn i hushåll med låg inkomststandard och barn i hushåll med socialbidrag. Nivåerna skiljer sig markant mellan och inom landets kommuner. Mellan åren 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen i alla län. Nyligen har siffror för 2010 presenterats och som visar en marginell minskning jämfört med Lägst barnfattigdom på länsnivå uppmättes i Halland (7,8 %) och högst i Skåne (17,5 %). För 2010 är motsvarande siffror 7,4 resp. 17,3. Redovisning på kommunal nivå För att få en så heltäckande bild som möjligt av antal barn redovisas antal barn i hushåll med låg inkomststandard, antal barn i hushåll med socialbidrag samt den överlappning som föreligger mellan dessa grupper kommun totalt antal Barn i hushåll med Barn i hushåll med Överlappning Antal barn / ekonobarn i låg socialbidrag miskt utsatta kommunen inkomststandard Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % Falkenberg , , ,7 876 Kungsbacka , ,1 82 0,4 840 Varberg , ,8 71 0,6 760 Hylte , ,4 264 Halmstad , , , Laholm , ,5 76 1,6 530 O oo Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012, sid Falkenberg. Telefon växel: Fax:

11 Kommun Totalt antal bam i kommunen Barn i hushåll med låg inkomststandard Antal Andel i % Bam i hushåll med socialbidrag Överlappning Antal Andel i % Antal Andel i % Falkenberg , ,0 85 1,0 857 Kungsbacka , ,2 73 0,4 861 Varberg , ,2 70 0,6 737 Hylte , ,6 53 2,5 254 Halmstad , , , Laholm , ,3 72 1,6 467 Antal barn/ekonomiskt utsatta Även om hallandskommunerna och Falkenberg ligger jämförelsevis väl till vid en nationell jämförelse möter personal i förskola, skola och på våra fritidsgårdar dagligen barn som lever i familjer som är ekonomiskt utsatta. Det är därför av stor vikt att personal är medveten om och har ett förhållningssätt där man beaktar barns olika villkor. Detta bör avspegla sig i uppgifter och aktiviteter både i skolan och på fritiden. Förslag De kommunala verksamheternas utbud, innehåll och tillgänglighet ska så långt som möjligt anpassas för kommunens samtliga invånare. Om nedan redovisade punkter genomförs och/eller utvecklas ökas möjligheten att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenberg Kommunstyrelsen Bevara och utöka satsningen av avgiftsfria aktivitetsytor som exempel grönytor, skatepark, lekplatser, rekreationsområden. Utveckla samverkan mellan förvaltningar och organisationer för ett ökat stöd kring barn och ungdomars möjligheter att lyckas Behålla och utveckla arbetet med feriearbete för ungdomar Aktivt stödja föräldrar i barnfamiljer att få en plats på arbetsmarknaden Socialnämnden Uppmärksamma barn och ungdomar som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd (mer än 10 månader) för att öka deras möjlighet till deltagande i barn och ungdomsverksamhet. Hur? I nyligen reviderade riktlinjer för, lyfter man fram möjligheten att bevilja barn och ungdomar upp till 18 år särskilt förebyggande och rehabiliterande insatser med 10 % av basbeloppet/person och år. Biståndet skall vara riktat direkt till det enskilda barnet/ungdomen, (sid , Handbok ekonomiskt bistånd) Används möjligheten att bevilja barn och ungdomar upp till 18 år insatser kan det innebära ökade kostnader. 2 Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012, sid 87

12 Utvecklings- förbättringsområde Att finns en metod för uppföljning av hur nuvarande riktlinje tillämpas så att vi kan redovisa antal barn som beviljats biståndet och i vilket syfte. Förebygga vräkningar av barnfamiljer Många av de aktuella familjerna har en osäker bostadssituation och kan ofta ha svårigheter att komma in på den regelrätta bostadsmarknaden. För familjer med bostad med kontrakt kan det vara viktigt att stödja på olika sätt så att boendet inte äventyras. Enligt statistik från kronofogdemyndigheten är det ytterst sällan som barn i är föremål för vräkningshot eller avhysningar. Under åren har 7, 11, 3 och 5 barn funnits med i samband med kronofogdens ansökan om avhysning men endast i ett fall 2009 har en vräkning fullföljts där ett barn fanns med i ett hushåll. Hur förebygga vräkningar - vad gör vi idag? Erbjuder kontakt i samband med inkommen information om uppsägning av hyra och el. Tar en personlig kontakt i samband med underrättelse från kronofogden om avhysning för att undersöka om familjen har ett ordnat alternativ vid eventuell avhysning - Erbjuder familjer med återkommande problem med hyresinbetalningar stöd i form av ekonomisk rådgivning och förmedling av egna medel. Utvecklings- förbättringsområde Att utveckla samarbetet med lokala aktörer på bostadsmarknaden i Falkenberg, framförallt med Fabo. Att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn med förslag på organisation och arbetsmetoder hur man mera samlat kan arbeta med boendefrågor dels för att förbättra arbetet med att förebygga avhysningar men också hur man stödja resurssvaga grupper med svårighet att få en förankring på bostadsmarknaden. Det behöver inledningsvis göras en genomlysning av problemet och en plan för genomförande. Förvaltningen bör ta kontakt med Falkenbergsnämnden för att hitta ett strukturerat sätt att arbeta. Detta arbete far visa vilka resurser som behövs för att förebygga avhysningar och stödja resurssvaga grupper på bostadsmarknaden. Aktivt stödja föräldrar i barnfamiljer att få en plats på arbetsmarknaden. Att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden är sannolikt bästa medlet för att motverka barnfattigdom. Många föräldrar står emellertid långt från arbetsmarknaden och är i behov av ett aktivt stöd för att rustas att motsvara de krav som dagens arbetsmarknad ställer. Hur? Genom att i aktuella arbetsmarknadsprojekt prioritera familjer med barn. Genom att tillsammans med andra aktörer hitta former för finansering av praktikplatser, lönebidrag och utbildningsplatser i syfte att rustas för att få en plats på arbetsmarknaden.

13 Socialnämnden ges möjlighet att använda försörjningsstöd till satsningar för jobbfrämjande åtgärder. Barn- och utbildningsnämnden En väl utbyggd elevhälsa som är förebyggande och hälsofrämjande. Tillsammans med Kost- och städenheten erbjuda barn/ungdomar kostnadsfri och näringsriktig lunch och följa upp att de äter sig mätta. Uppmärksamma barn och ungdomar som inte äter frukost. Kostnadsfri tillgång till dator i årskurs 7-9 på kommunens grundskolor samt Falkenbergs gymnasieskola, där datorn kan nyttjas på fritiden i hemmet vilket ökar barn och ungdomars likvärdiga förutsättningar Avstå från att ta ut elevavgifter, fika till utflykter eller liknande för verksamhetens utförande i förskola, fritidshem och skola Kultur och Fritidsnämnden Behålla låga avgifter på kommunens anläggningar I dialog med föreningslivet påverka att deltagar- och medlemsavgifter hålls låga. Välutbildade bibliotekarier som arbetar med läsfrämjande åtgärder Alla aktiviteter som sker inom fritidsgårdarnas verksamheter ska hålla låga avgifter. n ska inte vara ett hinder att delta i verksamheten. Erbjuda avgiftsfria aktiviteter under skollov. I ovan redovisade punkter finns delar som påverkar nämndernas ekonomi. Omfattningen av detta får bedömas av respektive nämnd. SOCIALFÖRVALTNINGEN Wolf Zugh; Stf socialchef

14 Rädda Barnens fattigdomsindex Rädda Barnens fattigdomsindex är sammansatt av två delmått, låg inkomststandard1 och försörjningsstöd. Indexet bygger på ett så kallat absolut2 fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom. Inkomststandarden 1,0 innebär att inkomsterna precis räcker till en miniminivå av nödvändiga levnadsomkostnader. För år 2010 innebar detta kronor/månad i disponibel inkomst (efter skatt och ev. bidrag). För ett hushåll med en vuxen och ett barn och kronor/månad för en familj med två vuxna och två barn. Familjer med lägre inkomststandard än 1,0 har mindre pengar att röra sig med än de normerade nivåerna för baskonsumtion och boende. Det finns familjer i Sverige som har en inkomststandard som väsentligt understiger 1,0. Som exempel kan nämnas att år 2010 hade 3,9 procent av alla barnfamiljer i Sverige en inkomststandard som understeg 0,75. Försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) består av två delar; en så kallad riksnorm och en ersättning för boendekostnader och andra skäliga utgifter som hushållsel, läkarvård, arbetsresor och fackföreningsavgift, förutsatt att dessa utgifter godkänns av socialtjänsten. En familj med en vuxen och ett barn kunde enligt riksnormen få kronor per månad år Med en boendekostnad på kronor motsvarar detta kronor/månad, till detta kommer eventuellt andra godkända avgifter. För en familj med två vuxna och två barn är riksnormen kronor/månad, vilket med en boendekostnad på kronor blir totalt kronor/månad, plus eventuella övriga godkända kostnader3. Begreppen inkomststandard och försörjningsstöd är var för sig hållbara definitioner av fattigdom. Men begreppen har låg samstämmighet, det vill säga de fångar in delvis olika grupper. Därför har Rädda Barnen valt att kombinera dessa två fattigdomsmått. Det finns flera skäl till den låga samstämmigheten mellan de två definitionerna av fattigdom. Ett är tidsaspekten; en familj kan vara berättigad till försörjningsstöd under en del av året, men ha bättre inkomster andra delar av året och därmed nå över 1,0 i inkomststandard. Andra familjer med små inkomster avstår av olika skäl från att söka försörjningsstöd, eller beviljas inte stödet för att de exempelvis inte vill sälja sin bil eller flytta till en annan bostad. På en ort med höga bostadskostnader kvalificerar sig fler familjer med låg inkomst för försörjningsstöd, det motsatta gäller om bostadskostnaderna är låga.