Behovskartläggning. Med fokus på Kungsbacka och Falkenberg underlag från lokala nämnder 6 september 2011

Transkript

1 Behovskartläggning Med fokus på Kungsbacka och Falkenberg 211 underlag från lokala nämnder 6 september 211

2 Läsanvisning och rapportens upplägg Faktadelen i rapporten är omfattande och innehållet har strukturerats så att konklusion och diskussion kommer först. De konklusioner som redovisas i rapporten bygger på den information som redovisas i faktadelen. I några fall har det inte varit möjligt att ta fram all efterfrågad information utifrån givet uppdrag. När det gäller avsnittet Framtida hälsa och sjukdom beskrivs de stora ohälsoområdena endast översiktligt. Vid fortsatta behovskartläggningar är detta ett utvecklingsområde. När det gäller avsnittet Läkemedelskonsumtion är även detta ett utvecklingsområde. Redovisad information är i skrivande stund under kvalitetskontroll, på grund av byte av statistiksystem. Därför måste viss reservation lämnas för presenterad information. När det gäller avsnittet Vårdkonsumtion är informationen inte heltäckande. Den information som finns idag är antal besök i den öppna vården, dock inte nedbruten på leverantör eller medicinska insatser för delar som utförs i andra landsting eller regioner. Denna information finns inte heller för privata vårdgivare. För utomlänsvård, offentlig och privat, går det inte att koppla besök till invånarens geografiska tillhörighet. För att redovisa hallänningarnas totala vårdkonsumtion behöver informationen utvecklas så att den blir mer heltäckande på alla områden. Som exempelvis individens geografiska hemvist, leverantör samt medicinska insatser. Mer heltäckande information om hälsa och sjukdom, och framför allt vårdkonsumtion, möjliggör att på ett ännu bättre sätt säga något om invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Det skulle också ge ytterligare vägledning i strukturella förändringar av uppdrag och utbud av hälso- och sjukvård i Halland. 1

3 Innehåll LÄSANVISNING OCH RAPPORTENS UPPLÄGG... 1 INNEHÅLL... 2 KONKLUSIONER... 3 HALLAND... 3 KUNGSBACKA... 7 FALKENBERG... 9 DISKUSSION...11 BEFOLKNING OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING...19 BESKRIVNING AV HALLANDS BEFOLKNING...23 ÅLDER OCH CIVILSTÅND FÖDELSELAND UTBILDNING SYSSELSÄTTNING ARBETSPENDLING INKOMST BARNFATTIGDOM HÄLSA...3 BEFOLKNINGENS ALLMÄNNA HÄLSOTILLSTÅND... 3 BARNS OCH UNGAS HÄLSA VUXNAS HÄLSA FRAMTIDA OHÄLSA OCH SJUKDOM...4 LÄKEMEDELSKONSUMTION...43 KONSUMTION AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...47 VÅRDKONSUMTION UTIFRÅN FÖRVÄNTAT VÄRDE VÅRDKONSUMTION I ANDRA REGIONER OCH LANDSTING VÅRDKONSUMTION AV SPECIALISERAD ÖPPEN VÅRD VID HALLANDS SJUKHUS OCH PSYKIATRIN I HALLAND Konsumtion vid mottagningarna i Kungsbacka Konsumtion vid mottagningarna i Falkenberg VÅRDKONSUMTION SLUTEN VÅRD VÅRDKONSUMTION AV REHABILITERINGSGARANTIN VÅRDKONSUMTION AV VÅRDGARANTIN PATIENTUPPLEVD KVALITET I VÅRDEN...83 REFERENSER...85 BILAGA KUNGSBACKA...86 Församlingar i Kungsbacka kommun Befolkningsstatistik utifrån församling BILAGOR FALKENBERG...9 Församlingar i Falkenbergs kommun... 9 Befolkningsstatistik utifrån församling

4 Konklusioner Halland Befolkningstillväxt Den starka befolkningstillväxt som Halland förväntas få genom inflyttning påverkar troligtvis Kungsbacka och Halmstads kommun mest. Inflyttarna till Kungsbacka är oftast unga barnfamiljer medan inflyttare till Halmstad har en större åldersspridning. Studerande vid högskolan i Halmstad utgör dock en stor andel. Den största delen av Hallands befolkning bor i de kustnära områdena. I regionen som helhet kommer andelen äldre än 65 år att öka. Allt fler invånare kommer att bli äldre än 8 år. I kommuner med svag befolkningsutveckling kommer äldre att utgöra en fjärdedel eller mer av befolkningen. Undantaget är Kungsbacka där andelen barn och unga tros bli 1 % större än gruppen äldre. De flesta hallänningar har goda levnadsförhållanden. Utbildningsnivån och inkomsterna är, med undantag av Halmstad, generellt högre i norra Halland än i södra. Arbetslösheten är också något lägre i den norra delen av regionen än i den södra. Falkenberg, Hylte och Laholm har färre invånare med eftergymnasial utbildning. Man har också lägre medelinkomst än de övriga kommunerna. I samtliga kommuner, utom Kungsbacka, lever 8 1 % av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. I Kungsbacka är andelen 4 %. Den ojämna befolkningsutvecklingen i regionen och befolkningens olika socioekonomiska levnadsförhållanden innebär att behoven av hälso- och sjukvård kommer att vara olika och medför behov av att nivåstrukturera hälso- och sjukvården över hela regionen. Hälsa Hallänningens hälsa är generellt sett god och i ett nationellt perspektiv mycket god. Unga invånare, speciellt flickor, upplever sämre psykisk hälsa än övriga invånare. Ungas sämre hälsa yttrar sig ofta i fysiska symptom och kan leda till ökat vårdsökande. Samtidigt påverkas ungas psykiska hälsa i stor utsträckning av samhälleliga faktorer, som till exempel svårigheten att komma in på arbetsmarknaden. I alla kommuner finns det en andel unga invånare som lever under socioekonomiskt pressade förhållanden, med arbetslöshet och utanförskap. Nationellt har ökningen av psykisk ohälsa bland unga planat ut något. Men troligtvis kommer den psykosociala ohälsan bland unga i Halland att öka, framförallt bland flickor. Samordnade insatser tillsammans med andra samhällsaktörer är av vikt för att förebygga att psykisk ohälsa leder till psykisk sjukdom. Hallänningen har generellt sett en god tandhälsa. Men i samtliga kommuner finns det skillnader mellan olika områden, framför allt när det gäller barns och ungas tandhälsa. 3

5 Även om hallänningen i ett nationellt perspektiv har goda levnadsvanor, kvarstår det faktum att många hallänningars hälsa påverkas negativt av osunda vanor. Bland unga har den minskning av tobaksbruk som kunnat ses under drygt 1 år planat ut. Kvinnor röker i större utsträckning än män och lågutbildade röker mer än högutbildade. Bland unga har alkoholkonsumtionen generellt minskat något. Män och pojkar har en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och flickor. De små barnens framtida hälsa kan komma att påverkas av att amning minskar. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar amningen i hög grad. Cirka 8-1 % av de halländska barnen lever i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket innebär att dessa barn har en mångdubbelt större risk för att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa och sjukdom. Dessa barn råkar också ut för olyckor i större utsträckning än andra barn. Trots att funktionsbegränsningar och sjuklighet ökar med stigande ålder, upplever äldre hallänningar generellt en god hälsa. De har bättre psykisk hälsa än övriga åldersgrupper. Att bibehålla funktioner och oberoende i vardagen har stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan och bidrar till att skjuta upp hjälp- och vårdbehov. Men i takt med att befolkningen blir allt äldre kommer antalet multisjuka äldre att öka. Det största vårdbehovet finns under de allra sista levnadsåren. Sjukdom Antalet hallänningar som lever med sjukdomar som är relaterade till osunda levnadsvanor kommer att öka. Allt mer forskning visar att sunda levnadsvanor påverkar det psykiska välbefinnandet och kan förebygga depression och alzheimer. Insjuknande i KOL och cancer har samband med långvarig rökning. Även personer med långvarig psykisk sjukdom drabbas av vällevnadssjukdomar och för dem innebär det en högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och stroke än hos övriga invånare. Idag har cirka 4 % av regionens 4-åringar fetma och bland ungdomarna är cirka 17 % överviktiga. I den vuxna befolkningen är män överviktiga i större utsträckning än kvinnor och drygt 1 % har fetma. Fetma och övervikt ökar risken för att insjukna i exempelvis diabetes Typ 2, hjärt- och kärlsjukdom och stroke. Fetma är också en väldokumenterad riskfaktor för att insjukna i ett flertal cancersjukdomar, exempelvis bröstcancer, livmodercancer och njurcancer. Hallänningen förväntas behöva mer cancersjukvård. Antalet nyinsjuknade i cancer kommer att stiga på grund av att befolkningen ökar och den ökande andelen äldre. Samtidigt kommer allt fler avancerade och bättre behandlingsmetoder innebära att allt fler invånare lever längre med sin sjukdom, vilket i sin tur förväntas öka behovet av rehabilitering. En stor del av Hallands befolkning lever kustnära och utsätts för flera av riskfaktorerna för hudcancer och behovet av tidiga insatser för diagnostisering förväntas öka. För alla cancersjukdomar är en tidig diagnostisering av stor vikt för ett gott behandlingsresultat och hög överlevnad. 4

6 Antalet invånare som har behov av insatser för riskbruk och missbruk av alkohol och droger förväntas öka de kommande åren. Speciellt blandmissbruket av droger och substanser. Vårdkonsumtion Konsumtion i öppen specialiserad somatisk vård är relaterad till geografisk närhet av utbud. I kommuner med en stor andel invånare med eftergymnasial utbildning är vårdkonsumtion inom specialiserad och högspecialiserad vård högre än förväntat. Konsumtionen av psykiatrisk specialiserad vård motsvarar ungefär förväntat värde. I norra Halland och i Halmstad konsumerar man något mer vård än förväntat hos läkare och psykolog. I södra Halland och Falkenberg konsumerar man vård hos dessa yrkesgrupper i mindre utsträckning. I gengäld överstiger konsumtionen av vård hos sjuksköterska förväntat värde. Inom psykiatrin säger inte professionen så mycket om den faktiska kompentensen, då all personal utöver sin grundutbildning oftast har psykoterapeututbildning. Hallänningen har en hög konsumtion av hälso- och sjukvård i omkringliggande landsting och regioner, framför allt i Västra Götaland och Skåne. Den mesta av utomlänskonsumtionen sker inom specialiserad somatisk vård och primärvård. Specialiserad somatisk öppenvård i egen regi konsumerar hallänningen till största del vid Hallands sjukhus (HS) i Halmstad och Varberg. 19 % av läkarbesöken görs vid mottagningarna HS Kungsbacka och 3 % vid mottagningarna i Falkenberg. Kungsbackabor konsumerar 6 % av sin öppna somatiska specialistvård vid HS Kungsbacka och står för 98 % procent av alla besök vid mottagningarna där. Falkenbergaren konsumerar cirka 15 % av sin somatiska specialistvård vid mottagningarna i Falkenberg, och står cirka 7 % av besöken vid alla mottagningar utom kirurgisk och ortopedisk vård. Vårdkonsumtionen i regionen påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen i länet som helhet och i de enskilda kommunerna. Då befolkningen ser olika ut i regionens kommuner kan man förvänta delvis olika behov av och krav på hälsooch sjukvård. Behovet av att utveckla lokala lösningar kommer att öka. Detta kräver ett ökat krav på regionen i styrning och ledning av hälso- och sjukvården. På lokal nivå kommer det att finnas ett behov av ökat samarbete mellan olika vårdgivare, kommuner och andra samarbetspartners. 5

7 Utifrån den genomförda kartläggningen har hallänningen behov av: För att öka hallänningens livskvalitet och för att minska behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser krävs fortsatta satsningar på hälsofrämjande insatser gentemot hela befolkningen. För de invånare som redan insjuknat i en livsstilsrelaterad sjukdom behövs ökade satsningar på preventiva insatser på alla vårdnivåer. Behoven är: Ökade insatser mot psykisk ohälsa tillsammans med andra samhälls- och vårdaktörer. Det finns behov av speciellt fokus på flickors och kvinnors situation. Riktade insatser för att små barn ska ammas i större utsträckning. Riktade insatser för att förebygga övervikt och fetma hos små barn (-6 år). Insatser för att barn och unga inte ska påbörja ett tobaksbruk är av stor vikt. Likaså att minska barns och ungas alkoholkonsumtion. Insatser för att minska tobaksbruk hos den vuxna befolkning, framför allt riktade mot kvinnors rökvanor. Ökade insatser för att främja sunda kost- och motionsvanor hos invånarna. Tidiga förebyggande insatser mot övervikt och fetma. Det finns behov av riktade insatser utifrån åldersgrupp samt ett individ- och familjeperspektiv. Fortsatta insatser för att minska alkohol- och drogkonsumtionen som tar hänsyn till mäns och kvinnors olika konsumtionsmönster och livssituation. Ökade hälsofrämjande och rehabiliterande insatser till äldre. Ökade insatser för att förebygga cancer generellt och specifika insatser riktade mot vissa typer av cancer, till exempel tidig upptäckt av malignt melanom. Ökade insatser för behandling och rehabilitering av invånare med cancer. Ökade insatser för behandling av multisjuka äldre. Ökade insatser för behandling av hjärt- och kärlsjukdom hos långvarigt psykiskt sjuka. Ökade insatser för att långsiktigt utveckla hälso- och sjukvården i relation till kommande befolkningsökning och befolkningens förändrade demografiska sammansättning. Ökade behov av fortsatta insatser för en säker och god vård. Ökade insatser för att nivåstrukturera hälso- och sjukvården så att invånarna får sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda på adekvat vårdnivå. Ökade insatser för ytterligare samverkan, i hälso- och sjukvårdsfrågor, med andra samhälls- och vårdaktörer. Invånarnas olika levnadsförhållanden, kulturella tillhörighet och hälsotillstånd ställer ökande krav på att generella förebyggande och behandlande hälso- och sjukvårdsinsatser anpassas för att vara till nytta för invånarna i deras livssammanhang. 6

8 Kungsbacka Konklusionen för Halland omfattar även invånarna i Kungsbacka kommun. Men därutöver karakteriseras invånarna av: Befolkningstillväxt och socioekonomi Regionens starkaste befolkningsutveckling. Regionens yngsta befolkning. År 215 beräknas 26 % av befolkningen att vara -19 år och 11 % vara äldre än 75 år. Mycket goda socioekonomiska förutsättningar: Hög utbildningsnivå, andelen invånare med eftergymnasial utbildning är ungefär lika stor som andelen med utbildning kortare än 3-årigt gymnasium. Hög andel förvärvsarbetande (kvinnor och män), varav en stor andel är tjänstemän. Minst arbetslöshet och lägst ohälsotal i regionen. Medelinkomsten för kvinnor respektive män är högst i regionen. Kvinnornas medelinkomst är 65 % av männens. Liten andel invånare som är födda i annat land (6 %), majoriteten av dessa är födda i Europa. Liten andel ensamstående föräldrar, knappt 1 %. Lägst barnfattigdom i regionen (4 %). En stor del av befolkningen arbetspendlar ut ur kommunen. Största andelen pendlar till Västra Götalandsregionen (VGR). Hälsa Generellt upplever kungsbackaborna mycket god fysisk och psykisk hälsa. Men det finns skillnader mellan olika grupper och faktorer som bör uppmärksammas. Kvinnor upplever sämre psykisk hälsa än män, man upplever stress i mycket högre utsträckning och har svårare att lita på andra människor. Dubbelt så många kvinnor som män har allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger. Det är dock färre kvinnor än män som agerar på de tankarna. Skillnader mellan könens psykiska hälsa och konsumtionsmönster av läkemedel mot psykisk ohälsa kan ses från 18-årsåldern. Kvinnor konsumerar antidepressiv medicin samt lugnande medel och sömnmedel i större utsträckning än män. Män konsumerar lugnande medel och ataraktika samt läkemedel mot missbruk i större utsträckning än kvinnor. Pojkar i åldersgruppen 7-17 år konsumerar mycket mer läkemedel mot adhd än flickor i samma ålder. I övriga åldersgrupper finns ingen skillnad. Andelen invånare med övervikt är som genomsnittet för Halland, medan andelen invånare med fetma är lägst i regionen. Fler män än kvinnor har övervikt. Utifrån socioekonomiska faktorer är andelen barn och unga med övervikt och fetma troligen lägre än genomsnittet för Halland. Andelen rökare är låg. 7

9 Andelen män med en riskabel alkoholkonsumtion är störst i regionen. Inom kommunen är det mer än dubbelt så många män som kvinnor som har en riskabel alkoholkonsumtion. Andelen 17-åringar som använt marijuana eller hasch samt provat på narkotika är oroande. Vårdkonsumtion Vårdkonsumtionen är högre än förväntat framför allt inom specialiserad och högspecialiserad vård. Trenden förväntas fortsätta de närmaste åren. En mycket stor del av konsumtionen sker i Västra Götalandsregionen (VGR). Konsumtion inom primärvården har ökat något under de senaste två åren men är lägre än förväntat. Kungsbackaborna står för nästan alla läkarbesök vid HS Kungsbacka. Inom psykiatrisk specialiserad vård är konsumtionen ungefär som förväntad, andelen som söker för behandling för psykiska sjukdomar och tillstånd som har med beteendestörningar att göra (till exempel adhd) ökar. Kungsbackaborna tenderar att efterfråga specialister i större utsträckning än övriga hallänningar. Utifrån tidigare erfarenheter, uppskattas att kungsbackaborna står för tre fjärdedelar av den utomlänsvård som konsumeras i Västra Götalandsregionen. Det innebär i så fall att kungsbackaborna gör nästan lika många besök i VGR som vid HS Kungsbacka. Befolkningens behov Kungsbackaborna har samma behov av hälso- och sjukvårdande insatser som hallänningen i övrigt. Men utifrån befolknings- och hälsostatistik kan kungsbackaborna ha behov av ytterligare insatser för att: Minska psykisk ohälsa för flickor respektive kvinnor. Minska alkoholkonsumtionen hos framför allt män. Minska bruket av tobak, alkohol och droger bland unga. Upptäcka hudcancer (malignt melanom) på ett tidigt stadie, eftersom många av kommunens invånare exponeras för riskfaktorer. Minska läkemedelskonsumtionen av framför allt lugnade medel och sömnmedel. 8

10 Falkenberg Konklusionen för Halland omfattar även invånarna i Falkenberg. Men därutöver karakteriseras invånarna av: Befolkningstillväxt och socioekonomi Liten befolkningsutveckling framöver enligt prognoser. Andelen barn och unga förväntas inte förändras i någon större utsträckning. Andelen äldre förväntas öka något. De socioekonomiska förutsättningarna ligger i mittfåran för regionen: 58 % av invånarna har en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium, 22 % har eftergymnasial utbildning och 2 % har 3-årig gymnasial utbildning. Lägre andel förvärvsarbetande än genomsnittet för Halland. Högre ohälsotal än genomsnittet för regionen. Högre arbetslöshet än genomsnittet för regionen. Fler kvinnor än män är arbetslösa och arbetslösheten är högre i kommunens inland än vid kusten. Lägre medelinkomst än genomsnittet för regionen. Andelen invånare som är födda i annat land är i nivå med genomsnittet för regionen (cirka 1 %). Andelen ensamstående föräldrar är liten (cirka 1 %). Var tionde barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Fler arbetspendlar in till kommunen än ut. Hälsa Majoriteten av invånarna i Falkenberg upplever att de har en bra allmän hälsa. Falkenberg är den enda kommunen i Halland där kvinnor och män upplever lika god psykisk hälsa. Men det finns olika aspekter som bör uppmärksammas: Det finns skillnader mellan könen när det gäller psykisk hälsa. Fler kvinnor än män upplever stress och tycker inte att de kan lita på andra. Andelen män som allvarligt har övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger är något högre än genomsnittet i regionen. Falkenbergarnas konsumtion av läkemedel för psykisk ohälsa och sjukdom är något högre än genomsnittet för Halland. Skillnader mellan könens konsumtionsmönster kan ses från 18-årsåldern. Falkenbergarnas konsumtion av läkemedel mot adhd är i nivå med genomsnittet för Halland. Kvinnor konsumerar antidepressiv medicin, lugnande medel och sömnmedel i mycket högre utsträckning än män. Män konsumerar lugnande medel och ataraktika samt läkemedel mot missbruk i större utsträckning än kvinnor. 9

11 Andelen av befolkningen med övervikt och fetma är i nivå med genomsnittet för Halland. Andelen män med fetma är högre än genomsnittet för Halland. Fler män än kvinnor har övervikt, men andelen kvinnor med övervikt är något större än genomsnittet för regionen. Utifrån de socioekonomiska faktorerna är andelen barn och unga med övervikt och fetma troligen något större än genomsnittet för regionen. Andelen barn som ammas är något högre än genomsnittet för regionen. Andelen dagligrökare är relativt hög bland både män och kvinnor. För båda könen är andelen större än genomsnittet för Halland. Fler kvinnor än män röker. Andelen kvinnor med riskabel alkoholkonsumtion är större än genomsnittet för regionen. Inom kommunen är det fler män än kvinnor som har en riskabel alkoholkonsumtion. Vårdkonsumtion Konsumtionen av högspecialiserad vård är lägre än förväntat. Konsumtionen av sjuksköterske- och sjukgymnastbesök är lägre än förväntat i närsjukvården såväl som i specialiserad somatisk vård. Konsumtionen av högspecialiserad vård är lägre än förväntat. 15 % av falkenbergarnas läkarbesök i somatisk öppen vård vid Hallands sjukhus görs på mottagningarna i Falkenberg. Vid mottagningarna i Falkenberg står falkenbergarna för 71 % av läkarbesöken. Vid kirurg- och ortopedmottagningarna står övriga hallänningar för en majoritet av besöken. Inom öppen specialiserad psykiatrisk vård konsumeras mer vård än förväntat. Befolkningens behov Generellt har falkenbergaren samma behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som hallänningen i stort. Men utifrån befolknings- och hälsostatistik kan falkenbergaren ha behov av ytterligare insatser för att: Minska den psykiska ohälsan inom alla grupper. Öka andelen av befolkningen som har sunda levnadsvanor. Minska tobaksbruk och dagligrökning i alla åldersgrupper. Minska alkoholkonsumtionen hos såväl män som hos kvinnor samt bland unga. Minska övervikt i alla grupper av befolkningen, framför allt hos barn och unga. Diagnostisering och behandling av adhd. Behandling av fetma hos hela befolkningen, särskilt fokus på barn och unga samt män behövs. Behandling av de följdsjukdomar som osunda levnadsvanor ger. Förebygga och behandla cancer samt upptäcka hudcancer tidigt i sjukdomsprocessen. 1

12 Diskussion Hälsa I ett nationellt perspektiv är hallänningens hälsa generellt mycket god. Men alla mår inte lika bra. Ålder, kön och vilka socioekonomiska förhållanden man lever under påverkar hälsan. Hallänningen har generellt sett en god tandhälsa. Men i samtliga kommuner finns det skillnader mellan olika områden, framför allt när det gäller barns och ungas tandhälsa. Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa som sticker ut i Halland, framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Olikheter mellan mäns och kvinnors hälsa kan ses redan i tonåren. Olikheten kan inte enbart förklaras med skillnader i socioekonomiska faktorer som utbildning, arbetslöshet och inkomst. I Falkenberg upplever båda könen lika god hälsa och man har ungefär samma olikheter mellan könen som i andra kommuner avseende de socioekonomiska faktorerna. Kulturella och sociala sammanhang har förmodligen stor betydelse för vad kvinnor respektive män uppfattar som ohälsa och sjukdom. Kvinnor och män uttrycker också psykisk ohälsa och sjukdom på olika sätt. Den halländska folkhälsoundersökningen, tillsammans med statistik över läkemedelskonsumtionen, antyder att det kan vara så. Dubbelt så många män som kvinnor har en riskabel alkoholkonsumtion och pojkar använder alkohol och droger i större utsträckning än flickor. Överkonsumtion av alkohol behöver inte vara ett tecken på psykisk ohälsa och framför allt behöver inte individen uppleva det så. Överkonsumtion kan upplevas som bara en mindre bra vana. Halländska män konsumerar mer läkemedel mot missbruk och adhd än kvinnor, medan kvinnor konsumerar mycket mer läkemedel mot depression samt lugnande medel och sömnmedel än män. Barns hälsa påverkas mycket av föräldrarnas levnadsförhållanden och levnadsvanor. De största hälsoriskerna har barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Att växa upp med en ensamstående förälder eller i en familj där föräldrarna har utländsk bakgrund är två faktorer som var för sig starkt bidrar till barnfattigdom. Enligt Rädda Barnen riskerar barn som växer upp under knappa villkor, i högre grad än andra, att utveckla diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt att mobbas i skolan. Risken att utsättas för våld är tre gånger så stor för barn som bor i ekonomiskt utsatta områden jämfört med andra. Dessa barn har också en ökad risk för att råka ut för olycksfall. Barn i utsatta hushåll har tillsammans med sin familj ett större behov av samordnade insatser från regionen och kommunen än andra barn. Samarbete mellan barnhälsovård, närsjukvård, barnsjukvård, barnpsykiatri och kommunens elevhälsovård och socialtjänst är av stor vikt. 11

13 Unga hallänningar upplever sämre psykisk hälsa än vuxna, och flickor upplever sämre hälsa än pojkar. Ungas psykiska ohälsa yttrar sig ofta som fysiska symptom och kan leda till ökat vårdsökande. Även om de ungas tillit till vuxna är låg påverkas ungas psykiska hälsa inte enbart av nära relationer med familj och vänner, samhälleliga faktorer spelar också en stor roll. Allt större krav ställs på exempelvis utbildning och kompetens och detta leder till att många känner en ökande press att lyckas. En annan bidragande orsak till ohälsa är svårigheten att komma in på arbetsmarknaden och därmed få möjlighet att leva ett självständigt liv som vuxen. I alla kommuner finns det en andel unga invånare som lever under socioekonomiskt pressade förhållanden, med arbetslöshet och utanförskap. Psykisk ohälsa kommer troligen att fortsätta att öka något i Halland, framförallt bland flickor. I riket har den uppåtgående trenden planat ut något. För att förebygga att psykisk ohälsa leder till psykisk sjukdom är det viktigt med samordnade insatser tillsammans med andra samhällsaktörer så att hela livssituationen för den drabbade kan påverkas. Äldres hälsa kan relateras till funktionsbegränsningar (till exempel sämre syn och sämre rörlighet) och sjuklighet som åldrande medför. Ju äldre man blir ju större är sannolikheten att man har flera sjukdomar och flera funktionsbegränsningar. De som är 8 år och äldre kommer att ha mycket större hälso- och sjukvårdsbehov än de yngre i åldersgruppen. Störst behov av hälsooch sjukvård har man under de sista levnadsåren. De faktorer som påverkar äldres hälsa återfinns inom både regionens och kommunernas ansvarsområde. Bostaden och den omgivande miljön har stor betydelse för äldres hälsa. En europeisk studie som omfattar 8 till 89-åringar i fem länder (varav Sverige är ett land) visar att äldre som har bra tillgänglighet i sin bostad och närmiljö har bättre hälsa och är mer självständiga i vardagen än äldre som har dålig tillgänglighet i sin boendemiljö. Äldre som bor i tillgängliga miljöer har också bättre förmåga att själv utveckla nya strategier för att vara aktiva när funktionsbegränsningarna ökar (till exempel att synen och gångförmågan försämras ytterligare). Bibehållen fysisk kapacitet är viktigt för att äldre människor ska kunna vara så självständiga som möjligt. Forskning visar att även sent i livet ger träning ökad muskelstyrka. Regelbunden motion anpassad till de äldres kapacitet leder i sin tur till bibehållen eller ökad självständighet. Att träna nya sätt att utföra vardagliga aktiviteter, när funktionsbegränsningarna ökar, har betydelse för att minska olycksfall och för att motverka passivitet på grund av osäkerhet eller rädsla. Insatser riktade mot äldre främjar hälsa och självständighet och bidrar därmed till att skjuta upp omfattande vårdbehov som äldre förr eller senare har behov av. Behovet av hälsofrämjande och rehabiliterande insatser för äldre kommer sannolikt att öka i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Levnadsvanor Sund kost och fysisk aktivitet är fundamentalt för en god hälsa. Ett flertal studier har visat att generellt sätt äter vi mer osunt och rör oss mindre än tidigare 12

14 generationer, vilket bland annat har resulterat i ökat insjuknande i så kallade livsstilssjukdomar som bidrar till sämre psykisk hälsa. Stora nationella och internationella studier pekar på ett ökat behov av insatser som främjar invånarnas hälsa genom fysisk aktivitet. Långvariga insatser behövs eftersom det kan ta flera år innan regelbundna motionsvanor är etablerade i individens vardag. Samhällsplanering har betydelse för befolkningens fysiska aktivitet och påverkar invånarnas aktivitetsmönster i vardagen. Regionen kan tillsammans med kommunerna påverka invånarnas fysiska aktivitet genom en hälsofrämjande samhällsplanering. En säker och trygg miljö är viktig för att kunna vara aktiv utan att behöva vara beroende av någon annan. 3-4 % av halländska kvinnor avstår ofta från att gå ut ensam av rädsla för att något ska hända dem. Kvinnor som bor i områden med flerbostadshus avstår från att gå ut ensam i större utsträckning än kvinnor som bor i villaområden. Gångstråk som är väl upplysta, har fri sikt och som ligger där det finns annan trafik har visat sig öka kvinnors trygghet och säkerhet. Gångstråk med jämnt underlag och bänkar för vila med jämna mellanrum främjar äldres aktivitet. Miljöer som gör det möjligt att välja bort bil och buss för kortare transporter främjar också fysisk aktivitet i vardagen för de flesta. För äldre har tillgängliga allmänna kommunikationer nära bostaden stor betydelse för att behålla sociala aktiviteter och nätverk. Exempel från Danmark Odense kommun startade tillsammans med landstinget ett projekt i syfte att främja folkhälsan och miljön genom att få invånarna att välja cykel istället för bil eller buss vid kortare transporter. För att nå målet planerades trafiken om utifrån cyklisternas behov. Man byggde till exempel bort farliga korsningar, anlade många nya cykel- och gångvägar och säkerställde bra belysning i anslutning till dem. Det byggdes också bevakade parkeringsgarage för cyklar vid buss- och tågstationer. Efter cirka 5 år kunde man vid Odense sjukhus se en av hälsoeffekterna - patienter som kom in för hjärtinfarkt hade minskat cirka 5 %. Övervikt och fetma har ökat bland såväl barn som vuxna. Ungefär hälften av alla hallänningar mellan 18 till 84 år har övervikt eller fetma, vilket är i nivå med riket. Bland invånare som har låg utbildning, har arbetaryrken eller är arbetslösa är andelen med fetma högre. Osund kost, förändrade matvanor i samhället och dåliga motionsvanor är oftast anledningen till övervikt och fetma, men kan också orsakas av genetiska faktorer. För att kunna påverka övervikt och fetma hos befolkningen krävs tidiga och samordnade insatser på alla vårdnivåer. Insatser som till exempel kost- och motionsförändringar måste utgå från individens och familjens kulturella sammanhang och socioekonomiska standard för att få effekt. Fyra procent av alla förskolebarn i Halland har fetma, men nationella undersökningar visar att fetma och övervikt bland barn och unga kan vara upp till 2 % vanligare i områden med låg socioekonomisk standard än i områden med 13

15 hög. Flera befolkningsstudier visar att barn som är överviktiga eller har fetma i femårsåldern förblir överviktiga eller feta livet ut. Insatser för barn, speciellt förskolebarn, är alltså mycket viktiga för att motverka övervikt och fetma senare i livet. Amning har visat sig ha förebyggande effekt mot att utveckla övervikt och fetma senare i livet. Kanske behövs insatser redan under graviditeten för att amning av barn upp till 6 månader inte ska minska ytterligare? I Halland har ett primärpreventivt program som bygger på amning utvecklats och detta kommer att provas på två BVC-enheter i Falkenberg under hösten. Förutom fortsatta insatser inom barnhälsovården krävs det samordnade insatser på alla nivåer i vårdkedjan för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Det finns ett ökande behov av fortsatta satsningar för att höja kunskapen hos personal och barnens familjer. Övervikt och fetma leder till följdsjukdomar och invånare med övervikt och fetma betalar ett högt pris i form av sämre hälsa, ökad sjuklighet och ökat lidande. Invånare med övervikt och fetma har större risk för att få kronisk värk och psykisk ohälsa. Insjuknandet i exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes Typ 2 är också större. Fetma är en riskfaktor för insjuknande i ett flertal cancersjukdomar som exempelvis bröstcancer (efter klimakteriet), livmodercancer, njurcancer och cancer i matstrupen. För att ytterligare minska sjukligheten i denna grupp, är preventiva insatser på alla vårdnivåer samt åtgärder för att minska effekten av följdsjukdomar av stor vikt. Den hittills mest effektiva metoden, för personer med svår fetma att uppnå hälsosam vikt, är fetmaoperation. 21 nyttjade 141 hallänningar vårdgarantin för fetmaoperation, kostnaden är cirka 9 kronor per operation. Statistik från verksamhet i egen regi saknas då kvalitetskontroll pågår. Nästan alla som genomgår fetmaoperationer får behov av plastikoperationer för att reducera det överskott av hud som uppstår efter viktnedgången. Förbyggande och behandlande insatser för att minska övervikt och fetma i befolkningen är lönsamt för såväl individen som för samhället. En person som i medelåldern undviker att gå från övervikt till fetma vinner två levnadsår. Man har räknat ut att om fetma orsakar tre förlorade levnadsår är kostnaden för individen 2,1 miljoner kronor. 23 kostade övervikt och fetma samhället 15 miljarder kronor i produktionsbortfall. Kostnaden beräknas öka mellan 4 och 8 % fram till 22. Tobakens och rökningens skadeeffekter är väl kända och beräknas kosta samhället 3 miljarder per år. Rökning orsakar stor sjuklighet och för tidig död. Det ökande insjuknandet i lungcancer speglar samhällets rökvanor upp till ett halvt sekel tillbaks i tiden. Idag röker fler kvinnor än män och kvinnors ändrade rökvanor innebär att lungcancer sedan några år orsakar fler dödsfall än bröstcancer. Många kvinnor som rökte tidigare i livet eller som rökt genom livet insjuknar i lungcancer i 7-årsåldern. Rökning bidrar även till att öka risken för 14

16 insjuknande i andra cancersjukdomar. I Halland röker kvinnor i större utsträckning än män. I Falkenberg och Hylte kommun bor störst andel rökande kvinnor och män. Detta talar för att det finns behov av ytterligare insatser för tobaksavvänjning. Den minskning av tobaksbruk som har setts bland ungdomar under det senaste decenniet är på nedåtgående. Fler ungdomar börjar att röka och fler flickor än pojkar röker. I Sverige röker 43 % av flickorna och 38 % av pojkarna som går andra året på gymnasiet. Detta är ett betydligt högre genomsnitt än vad ungdomarna som besvarade undersökningen LUPPEN i Kungsbacka angav. Det resultatet bör dock inte generaliseras till att gälla hela Halland. Man vet att ungdomar med kort utbildning och som lever under låga socioekonomiska förhållanden röker i större utsträckning än ungdomar med goda socioekonomiska förhållanden. Därför är det troligt att andelen unga rökare i delar av Halland är i nivå med genomsnittet för riket. Med all den kunskap som finns om rökningens skadliga verkningar är det av vikt att öka insatserna för barn och unga att inte påbörja ett tobaksbruk. Samt att öka insatserna för tobaksavvänjning bland ungdomar som redan brukar tobak. Eftersom rökning är tydligt kopplad till socioekonomisk position och i viss utsträckning till kön, finns det anledning att överväga om insatser för tobaksavvänjning behöver riktas ytterligare till rätt invånargrupper. Både ålder och kön har betydelse för att påbörja eller upprätthålla bruk av tobak. Tobaksfritt sjukhus Den specialiserade vården vid Hallands sjukhus gör positiva insatser för att minska tobaksbruket, inte minst genom satsningen på ett tobaksfritt sjukhus. Man vet att rökning i samband med operation bidrar till längre vårdtider och ökad risk för komplikationer. Hallands sjukhus driver därför ett projekt om tobaksavvänjning inför operationer. Den nationella cancerstrategin har förslag på hur man kan förebygga tobaksbruk. Det första är att samtliga primärvårdsenheter 214 ska erbjuda lättillgänglig och effektiv rökavvänjning. Region Halland har arbetat med detta under flera år och är på god väg. Men ytterligare insatser tillsammans med andra vård- och samhällsaktörer behövs för att minska tobaksbruket i alla åldrar. Alkohol och droger. Den förändring i attityderna kring konsumtion av öl och vin, som skett under de senaste 2 åren, har bidragit till att alkoholkonsumtionen ökat. Allt fler vuxna når en riskabel alkoholkonsumtion och på senare år har alkoholism ökat bland kvinnor. Det är väl känt att hög alkoholkonsumtion bidrar till ökad ohälsa, ökad sjuklighet i andra sjukdomar och sociala problem. Ungefär en femtedel av de halländska männen och 5-1 % av kvinnorna uppger att de har en riskabel konsumtion. Nationella undersökningar visar att ungdomar dricker allt mindre. Men den lokala variationen är stor, exempelvis visade 15

17 undersökningen LUPPEN i Halmstad en hög alkoholkonsumtion bland ungdomar. Kunskapen om hallänningarnas bruk av droger är begränsad. Undersökningen LUPPEN i Kungsbacka visade att det finns en ökad användning av droger bland pojkar. Psykiatrin i Halland möter allt fler patienter som har ett blandmissbruk av droger. Nationellt skattas läkemedelsberoende som den vanligaste formen av beroende efter alkoholberoende. De flesta som missbrukar alkohol, läkemedel och droger inte är kända inom hälso- och sjukvården. Det finns evidens för att en tidig upptäckt av riskabel konsumtion eller missbruk, tillsammans med kort rådgivning har god effekt för att förhindra att beroende uppstår. Den statliga Missbruksutredningen som kom med sitt slutbetänkande i april menar dock att metoden inte används i tillräcklig omfattning. Nationell statistik visar att allt fler invånare söker hälso- och sjukvård för insatser vid riskabel konsumtion eller missbruk, inte minst i primärvården. Det finns ett behov av ytterligare kunskap om riskbruk, missbruk och beroende av alkohol, läkemedel och droger bland invånarna i Halland. Samt ytterligare insatser för att förebygga och behandla riskkonsumtion, missbruk och beroende. Sjukdom. Antalet hallänningar som lever med sjukdomar som är relaterade till osunda levnadsvanor kommer att öka. Allt mer forskning visar att sunda levnadsvanor påverkar det psykiska välbefinnandet och kan förebygga depression och alzheimer. Insjuknande i KOL och cancer har samband med långvarig rökning. Personer med långvarig psykisk sjukdom har en mycket högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och stroke än övriga invånare. Antalet nyinsjuknade i cancer kommer att öka på grund av att befolkningen ökar och allt fler blir äldre. I dag insjuknar en hallänning i cancersjukdom var fjärde timme. Samtidigt kommer allt mer avancerade och bättre behandlingsmetoder för att behandla cancer att innebära att allt fler invånare lever allt längre med sin sjukdom. Detta kommer i sin tur att ställa nya krav på hälso- och sjukvården, bland annat tillgång till rehabilitering. Bland män kommer insjuknande i prostatacancer att öka mest och bland kvinnor ökar antalet fall av lungcancer och bröstcancer mest. Kvinnor som utöver cancer har en psykisk sjukdom kommer senare till behandling och dör i större utsträckning än andra kvinnor med cancer. Insjuknandet i hudcancer och framför allt malignt melanom kommer att öka i länet. En stor del av Hallands befolkning lever kustnära och utsätts därmed för ett flertal av riskfaktorerna för sjukdomen. För denna cancerform såväl som för andra är en tidig diagnostisering av stor vikt för ett gott behandlingsresultat och hög överlevnad. Antalet invånare inom psykiatrin som behandlas för missbruk förväntas öka de kommande åren. Speciellt blandmissbruket av droger och substanser. Antalet fall av adhd förväntas också öka. Den ökade diagnostiseringen bidrar till detta. 16

18 Vårdkonsumtion Utifrån vad som varit möjligt och inte fullt möjligt att ta fram som faktaunderlag (se Läsanvisningar), hade det gått att värdera och diskutera till exempel utbudet av hälso- och sjukvård i Kungsbacka i förhållande till vad som konsumeras i Västra Götalandsregionen på ett bättre sätt. Likaså hade vägledning om utbudet i Falkenberg på ett bättre sätt kunnat ges. Invånarnas konsumtion av öppenvård förändras relativt lite över tid. Några samband mellan befolkningens hälsa och vårdkonsumtion kan inte ses, till exempel har Kungsbacka och Hylte likvärdig hälsa men helt olika konsumtion av specialiserad somatisk öppen vård. Kungsbackabor konsumerar mer läkarbesök inom högspecialiserad vård och mer sjuksköterskebesök inom specialiserad vård än förväntat. Hylteborna konsumerar läkarbesök inom högspecialiserad vård som förväntat, medan konsumtionen av specialiserad vård är mindre än förväntat. Falkenbergaren konsumerar mindre högspecialiserad vård än förväntat och konsumerar specialiserad vård (läkarbesök) som förväntat. Bland Kungsbackabor har antalet besök i primärvård ökat något sedan 29, dock utan att påverka vårdkonsumtionen på andra vårdnivåer. Man kan säga att de hallänningar som har nära till ett sjukhus har högre konsumtion av specialiserad vård än de som har långt till ett sjukhus. Olika konsumtionsmönster kan också ses i öppen psykiatrisk vård. Kungsbackaborna konsumerar mindre besök hos sjuksköterska än hallänningen generellt. Psykologbesöken ligger något över förväntat värde i Kungsbacka och Falkenberg. Falkenbergarnas besök till sjuksköterska har minskat något sedan 29. Inom psykiatrin säger inte professionen så mycket om den faktiska kompetensen, då all personal utöver sin grundutbildning oftast har psykoterapeututbildning. Invånarna i Kungsbacka har en hög utbildning och det är känt att högutbildade oftare efterfrågar specialister än de med låg utbildning. Bland de falkenbergare som konsumerar öppenvårdspsykiatri finns invandrare och en del av dem bär med sig negativa erfarenheter från psykiatriker från sitt födelseland. Då kan det vara tryggare att möta en sjuksköterska. Sammanställningen av vårdkonsumtion i relation till förväntat värde inom öppen vård visar på olikheter utifrån var i regionen man bor. Därför är det troligt att geografisk närhet och utbud påverkar invånarnas vårdkonsumtion i större utsträckning än behovet. Det relativa sambandet mellan närhet, utbud och efterfrågan är väl känt - det utbud som finns efterfrågar man. Hallänningen har en relativt hög konsumtion av utomlänsvård, framför allt i Västra Götalandsregionen (VGR) och till viss del i Region Skåne. De allra flesta besöken i VGR gjordes inom specialiserad vård och primärvård. Tidigare erfarenheter pekar på att kungsbackaborna står för den största delen av besöken inom öppen specialiserad vård. Vilket i så fall skulle innebära att kungsbackaborna gör nästan lika många öppenvårdsbesök i VGR som vid HS Kungsbacka. Många kungsbackabor arbetspendlar till VGR och dagtid har man större närhet till VGR:s hälso- och sjukvårdutbud än till Region Hallands. 17

19 Närheten kan vara en förklaring till kungsbackabornas höga vårdkonsumtion i VGR. En annan kan vara att utbudet i VGR är fritt att söka utan remisskrav. Hallänningarna konsumerar mest specialiserad somatisk öppenvård i egen regi vid HS Halmstad och HS Varberg. Ungefär 2 % av hallänningens konsumtion av specialiserad somatisk öppenvård sker vid HS Kungsbacka och kungsbackaborna stod för så gott som alla besöken. Besöken vid den somatiska specialiserade öppna vården i Falkenberg utgör en mycket liten del av den totala konsumtionen (4 %) och falkenbergarna stod för 71 % av läkarbesöken. Kirurgmottagningen specialistvård och ortopedi operation hade flest besök och övriga invånare stod för merparten av dessa. Vid de övriga klinikerna är det falkenbergarna som gör de flesta besöken. I alla kommuner görs besök vid mottagningarna i den öppna psykiatriska vården till allra största del av invånarna som bor i den kommun där mottagningen finns. Närhet till mottagningen är viktig inom den psykiatriska vården, inte minst då många patienter går till mottagningen varje dag för att hämta medicin. Detta kan också ses av de besöksåtgärder som registreras (DRG). Öppenvårdsmottagningarna i norra Halland har under de senaste åren haft en fördubbling av antalet patienter med adhd. I norra Halland har man arbetat strukturerat för att kunna diagnostisera och behandla vuxna med adhd. Motsvarande ökning har inte setts i södra Halland med det kan bero på att man inte har infört den arbetsmetoden fullt ut än. Man räknar med att 5 % av befolkningen har adhd och det är ingen skillnad i förekomst mellan män och kvinnor. 18

20 Befolkning och befolkningsutveckling Från 29 till 21 har befolkningen i Halland ökat med invånare. Befolkningsökningen beror till största delen på inflyttning till länet, drygt 7 % (1 942 personer) och födelseöverskottet står för knappt 3 % (723 personer). Kungsbacka kommun har det största flyttningsnettot följt av Varberg, Halmstad, Falkenberg och Laholm. Hylte har negativt flyttningsnetto. I Kungsbacka flyttar många unga vuxna ut medan det är tvärtom i Halmstad. Kungsbacka kommun har också det största födelseöverskottet följt av Halmstad, Varberg och Falkenberg. Laholm och Hylte kommuner har ett födelseunderskott. Folkmängd och befolkningsförändringar i Halland, Kungsbackberg Falken- Varberg Halmstad Laholm Hylte Halland Folkmängd Folkökning Levande födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto

21 Antal invånare Medellivslängden i Halland fortsätter att öka. Förväntad medellivslängd för de som är födda mellan 26 och 21 är 8 år för män och 84 år för kvinnor. Förväntad medellivslängd K Halland K Riket M Halland M riket Figuren ovan visar 5-årsmedelvärden Befolkningsprognoser På 11 år (2-21) har Hallands befolkning ökat från invånare till invånare. Hallands befolkningsökning har länge legat över riksgenomsnittet. Befolkningsutvecklingen har varit störst i Kungsbacka och Varberg, medan den varit under riksgenomsnittet i Hylte och Laholm. Halland förväntas ha en stadig befolkningsökning i framtiden och prognoser visar att år 23 kommer Halland att ha cirka 34 invånare. Den största befolkningsökningen förväntas ske i Kungsbacka och Halmstads kommun. Befolkningsprognos per kommun t om år Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka År När man fördelar befolkningsprognosen för Kungsbacka och Falkenberg efter ålder, visar den att andelen äldre kommer att öka fram till år 22. Andel barn och unga spås öka i Kungsbacka och minska i Falkenberg. Befolkning i arbetsför ålder kommer nästan att fördubblas i Kungsbacka, medan den snarare minskar i Falkenberg. 2

22 21

23 Befolkningsprognos fördelat på Kommun och år Totalt Andel % per åldersgrupp Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Falkenberg Falkenberg Falkenberg

24 Beskrivning av Hallands befolkning Befolkningens hälsa och behov av hälso- och sjukvård påverkas, förutom av ålder och kön, också av olika socioekonomiska och sociodemografiska faktorer. Därför beskrivs befolkningen också utifrån utbildning, arbetssituation, ekonomi och boende. Statistiken i detta avsnitt är huvudsakligen hämtad från Statistiska centralbyråns (SCB) databaser. Ålder och civilstånd Hallands befolkning är generellt fördelad på: 3 % barn och unga (upp till 24 år), 5 % i yrkesverksam ålder och 2 % som är 65 år och äldre. Kungsbacka kommun har störst andel barn och unga (33 %) och Laholms kommun lägst (28 %). Andelen äldre är störst i kommunerna Falkenberg, Laholm och Hylte (21-22 %). Medelåldern för hallänningen är 41,6 år vilket är något högre än riksmedelåldern som ligger på 41,1 år. Befolkning fördelad på kommun och ålder årsskiftet 21/211 Totalt Andel % per åldersgrupp Kungsbacka ,5 15,3 8,2 23,5 26,1 13,1 4,3 Varberg ,3 12,3 8,9 23,3 26,9 14,3 6, Falkenberg ,5 13,1 9, 22,1 26,7 15,1 6,5 Halmstad ,9 11,8 1,6 25,3 25,1 13,6 5,7 Laholm ,1 12,5 8,3 21,5 28,8 15,4 6,4 Hylte ,9 13,1 9, 22,3 26,6 14,4 6,7 Halland ,3 13, 9,2 23,6 26,3 14, 5,6 Riket ,2 12,2 9,5 26, 25,6 13,2 5,3 23

25 Fler hallänningar är gifta (37 %) jämfört med den genomsnittlige svensken (34 %). I Hylte är 5 % unga gifta (18 till 24 år), genomsnittet för Halland är cirka 2,5 %. I åldersgruppen 65 till 79 år är cirka 15 % av befolkningen änkor eller änklingar. I Kungsbacka och Falkenberg är andelen 12 %. Vid 8 års ålder har nästan hälften förlorat man eller hustru. Det vanligaste är att leva i familj med gemensamma barn. I Kungsbacka är andelen 54 % och i Falkenberg 57 %. I båda kommunerna är andelen ensamstående förälder som lever med barn lika. Kungsbacka har 1 % fler ensamstående pappor än Falkenberg. Medelåldern i länet när kvinnor får sitt första barn varierar mellan 26 år i Hylte och 3 år i Kungsbacka. I Falkenberg är medelåldern 27 år. Männens medelålder vid första barnets födelse är högre än kvinnornas och varierar i länet mellan 3 år i Falkenberg och 33 år i Kungsbacka. 1% 8% 6% 4% 2% % Halland 21, familjeförhållanden i befolkningen i % Ensamst. Övriga Ensamst. Mor Ensamst. Far Gift/sambo/partnerskapsfamilj med gemensamma barn 24

26 Födelseland De flesta av Hallands invånare är födda i Sverige, totalt 1 % är födda i utlandet. Flest invånare som är födda utomlands har Hylte och Halmstads kommun. Kungsbacka kommun har lägst andel. De allra flesta, av de som är födda utomlands, är födda i Norden eller Europa. Av de som är födda i Europa kommer cirka hälften från Balkan. Falkenberg, Halmstad och Hylte har en högre andel invånare födda utanför Europa än de övriga kommunerna. Andel i % av befolkning efter födelseland 29 Sverige Övriga Övriga Övriga Europa Mellanöstern Norden Asien världen Kungsbacka 93,8 1,7 2,6,4,8,8 Varberg 91,7 1,7 4,3,4,9 1, Falkenberg 89,7 1,7 5,3 1,5 1,,9 Halmstad 86, 1,8 7,9 1,4 1,6 1,1 Laholm 91, 2,5 4,9,5,7,4 Hylte 84,8 4,3 7,9,4 2,,7 Halland 89,9 1,9 5,3,9 1,1,9 Utbildning Kungsbacka kommun har flest invånare med behörighet till gymnasiet 96 % och Hylte har lägst med 81 %. I Varberg är andelen 9 %, i Falkenberg 89 %, i Halmstad 91 % och i Laholm 87 %. I hela Halland har 91 % av invånarna behörighet till gymnasiet. Kungsbacka har flest invånare med eftergymnasial utbildning och Hylte kommun har minst andel. Utbildningsnivå 29, andelar i % Kortare än 3-årigt gymnasium 3-årig gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Sverige

27 Sysselsättning Ohälsotal och sjuk- och aktivitetsersättning Under 2-talet har ohälsotalet i Halland minskat kontinuerligt och i december 21 var det 26,7. Kungsbacka kommun har lägst ohälsotal och Halmstad kommun har högst. Försäkringskassans statistik för 21 visar att den vanligaste sjukskrivningsorsaken var funktionsbegränsningar och sjukdomar i muskler och skelett. Ohälsotal 21 och 21 Kungsbackberberg Var- Falken- Halmstad Laholm Hylte Halland Riket Jan 21 22,8 29,7 31,7 32,1 32,7 27,8 29,2 32,5 Dec 21 2,5 27, 28,4 29,1 3,9 25,4 26,7 29,5 5 % av Hallands befolkning mellan 18 och 64 år har sjuk- eller aktivitetsersättning. I Halmstad och Laholm är andelen 6 %, i Varberg, Falkenberg och Hylte 5 % och i Kungsbacka knappt 4 %. Arbete Sedan år 2 har Hallands befolkning förvärvsarbetat i större utsträckning än befolkningen i riket. Trenden håller i sig även om andelen förvärvsarbetande totalt har minskat. Män förvärvsarbetar i större utsträckning än kvinnor och Kungsbacka har flest förvärvsarbetande, både när det gäller män och kvinnor. Andel (%) förvärvsarbetande 2-64 år fördelat på kön och kommun, 2 och Skillnad män - kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Kungsbacka 85,1 8,3 85,2 82,3 2,9 Varberg 81, 74,4 83,9 79, 4.9 Falkenberg 81,4 73,7 81,4 77,2 4,2 Halmstad 75,8 7,6 76,2 73,6 2,6 Laholm 81,9 72,3 81,4 73,5 7.9 Hylte 86,9 78, 81,3 75,8 3,3 Hallands län 8,7 74,5 81,1 77,3 3,8 Riket 77,7 72,7 76,2 73,1 3,1 I Halland är det vanligast att arbeta inom service, omsorg och försäljning, 26 % gör det. Kungsbacka och Falkenberg har högst andel invånare med arbete som kräver specialistkompetens. 26

28 1% Förvärvsarbetande år, andel i % per yrkesområde och kommun, 28 5% % Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Uppgift saknas Inga krav på särskild yrkesutbildning Process- och maskinoperatör, transportarbete mm Jordbruk, trädgård, skogsbruk & fiske, byggverksamhet & tillverkning Försäljnings- kontors-& kundservice, service- & omsorg Kortare högskoleutbildn eller motsvarande Teoretisk- lednings- eller militär spec.kompetens Arbetslöshet I januari 211 var arbetslösheten 6,1 % vilket var lägre än riksgenomsnittet på 6,8 %. Jämfört med 21 har en minskning med,6 % skett bland de öppet arbetslösa och med,2 % bland deltagande i program med aktivitetsstöd. Falkenbergs kommun har den högsta arbetslösheten bland både kvinnor och män, medan Kungsbacka har den lägsta. Andelen invånare som deltar i program med aktivitetsstöd är något mindre än andelen öppet arbetslösa. Lika många kvinnor som män deltar i program med aktivitetsstöd, utom i Laholm där kvinnor deltar i större utsträckning än män. 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år i befolkningen fördelat på kön, januari 211 Arbetslösa kvinnor Kvinnor i progr med akt.stöd Arbetslösa män Män i progr med akt.stöd 27

29 Arbetslösheten bland unga skiljer sig från befolkningen i stort. Kungsbacka, Halmstad och Laholm har lägst arbetslöshet bland unga kvinnor. Hylte har lägst arbetslöshet bland unga män och Falkenberg har högst arbetslöshet bland unga, både män och kvinnor. Både i Kungsbacka och i Falkenberg deltar arbetslösa kvinnor i program med aktivitetsstöd i mindre utsträckning än män. Medan det i Laholm är just kvinnor som är aktiva i programmen. Halmstad och Laholm har störst andel unga arbetslösa som deltar i program med aktivitetsstöd. Statistiken över ungdomsarbetslösheten ska tolkas försiktigt. Data som underbygger den är till viss del osäker. Olika databaser använder sig av olika källor och beräkningsgrunder Andel unga (18-24 år) öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i befolkningen fördelat på kön, januari 211 Arbetslösa kvinnor Kvinnor i progr. med aktivitetsstöd Arbetslösa män Män i progr med akt.stöd Arbetspendling Arbetspendling till och från Hallands kommuner har ökat mellan 2 och 29. Inpendlingen har ökat mest i Kungsbacka och minst i Laholm och utpendling har ökat mest i Varberg och Halmstad Ökning av arbetspendling bland bofasta invånare 2-64 år i % 2-29 Ökning inpendling Ökning utpendling 28

30 I Kungsbacka och Laholms kommun pendlade fler invånare ut ur kommunen än in. Detta innebär att nettopendlingen var negativ (-14 % respektive -1 %). I Varberg var nettopendlingen 16 %, i Falkenberg 15 %, i Halmstad 37 % och i Hylte 5 %. 1% 5% % Nettopendling, bofasta invånare 2-64 år, per kommun 29 Utpendling Inpendling Inkomst Medelinkomsten för hallänningen är 241 kronor om året. Kungsbacka har högst medelinkomst medan Hylte har lägst. I samtliga kommuner är kvinnornas medelinkomst lägre än männens. Beskattningsbar inkomst 29, tusental kronor Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Kvinnor Män Totalt Medelinkomsten i Sverige är 237; kvinnor 21; män 271 Kommunalt försörjningsstöd I Halland erhåller en liten andel invånare försörjningsstöd (2,2 %). Hylte har störst andel invånare som erhåller försörjningsstöd (3,9 %) medan Kungsbacka har minst (1,5 %). I Falkenberg har 2,9 % försörjningsstöd, i Laholm 2,6 %, i Halmstad 2,4 % och i Varberg 2,9 %. Barnfattigdom Enligt Rädda Barnens fattigdomsindex levde nästan 7 % av de halländska barnen i ekonomiskt utsatta hushåll år 28. Det vill säga hushåll som har låg inkomststandard eller som får kommunalt försörjningsstöd. I Kungsbacka levde 4 % av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll, i Falkenberg 1 %, i Varberg 6 %, i Halmstad 8 %, i Laholm 9 % och i Hylte 1 %. 29

31 Hälsa Genom att på olika sätt mäta hälsan hos befolkningen får vi bättre förståelse för hallänningens behov av hälso- och sjukvård i form av hälsofrämjande, förebyggande, medicinska och rehabiliterande insatser och hur dessa kan utvecklas i framtiden. Statistiken kommer till största del från folkhälsoundersökningar som genomförts i Halland och från Folkhälsoinstitutet. Befolkningens allmänna hälsotillstånd Oavsett ålder bedömer hallänningen överlag sin hälsa som bra eller mycket bra. Kvinnor upplever generellt sämre hälsa än män. Andel (%) av befolkningen år som uppger bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd Män Kvinnor Skillnad mellan könen Kungsbacka kommun har störst andel män med upplevd god hälsa, medan andelen kvinnor med upplevd god hälsa är störst i Falkenberg. Halländska tjänstemän och högutbildade bedömer i större utsträckning än arbetare och lågutbildade sitt allmänna hälsotillstånd som gott. Sämst hälsa upplever arbetslösa hallänningar och de som har kommunalt försörjningsstöd. 3

32 Hallänningen upplever att hälsan blir sämre med ökad ålder. I åldersgruppen år upplever 58 % av kvinnorna och 66 % av männen sin hälsa som bra eller mycket bra. I gruppen år uppger 41 % av kvinnorna och 49 % av männen sin hälsa som bra eller mycket bra. I båda åldersgrupperna är andelen halländska kvinnor som upplever god hälsa något högre än i riket. Ingen sådan skillnad kan ses hos männen. Trygghet att kunna röra sig fritt är en viktig faktor för såväl gott välbefinnande som en god psykisk och fysisk hälsa. I Halland har det undersökts djupare hos invånare som är äldre än 45 år. Kvinnor avstår i mycket större utsträckning än män från att gå ut på grund av otrygghet. Andel (%) av befolkningen 45 år och äldre som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Halland Riket Tandhälsa Tandhälsa har ett direkt samband med den generella hälsan. Ju sämre tandhälsa ju sämre generell hälsa. 29 ansåg 9 % av kvinnorna och 11 % av männen (18-84 år) att man har en ganska dålig eller mycket dålig tandhälsa. Riksgenomsnittet för båda könen är 11 %. Arbetare och lågutbildade har sämre tandhälsa än tjänstemän och högutbildade. Hallänningar som är arbetslösa eller har kommunalt försörjningsstöd är de grupper som har sämst tandhälsa. Jämfört med riket har Halland en hög andel kariesfria barn, men andelen minskar med stigande ålder. Vid 19 år, då fri tandvård upphör, är det endast en tredjedel av ungdomarna som är kariesfria. Bäst tandhälsa har barn och ungdomar i Kungsbacka. Risken för barn och ungdomar att få karies påverkas bland annat av hur mycket fluor som finns i dricksvattnet och av socioekonomiska faktorer. Forskning har visat att förekomsten och risken att få karies kan variera mellan olika områden inom en och samma kommun. Samt att det även i kommuner med god tandhälsa kan finnas områden där barn och ungdomar har högre risk för karies än i andra områden. Andel (%) kariesfria barn och ungdomar, 21 Åldersgrupp Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland 3-6 år år år år

33 Sexuell hälsa Det finns få sätt att mäta sexuell hälsa. Därför används ofta statistik kring olika könssjukdomar samt aborter för att ge en bild av hur den sexuella hälsan i befolkningen ser ut. Sedan 27 har antalet fall av klamydia minskat i åldrarna år, men under 21 ökade antalet markant. Sannolikt beror ökningen på att fler personer testade sig när klamydiatest via webben infördes i Region Halland under samma år. I de andra åldersgrupperna är antalet fall oförändrat. Källa: Smittskydd Halland 29 var antalet aborter 17,4 per 1 kvinnor i Halland, vilket är mindre än riksgenomsnittet på 2,8 aborter per 1 kvinnor. Lägst antal aborter gjordes i Kungsbacka kommun och högst antal gjordes i Laholm. Flest aborter genomfördes i åldersgruppen 2-29 år och i Falkenbergs, Hylte och Halmstads kommun var antalet över genomsnittet för regionen. Antal aborter per 1 kvinnor fördelat per kommun Åldersgrupp Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland < 19 år 22,3 25,7 13, 22,4 19,9 28, 21, år 2,9 24,9 27,8 26,1 25,4 35,6 25,5 > 3 år 7, ,9 13, 19,6 8,9 11,4 totalt 13,7 17,9 16,7 19,1 21,2 2,6 17,4 32

34 Barns och ungas hälsa Barns och ungas hälsa är inte lika väl undersökt som övriga befolkningsgruppers. Generellt kan sägas att barnens hälsa har, det senaste decenniet, utvecklats positivt. Dödligheten har minskat men allergiska besvär har ökat. Halländska barn grundvaccineras i mycket större utsträckning än barn i riket och i samtliga halländska kommuner vaccineras 98-1 % av alla barn. Barn till 6 år Amning är en faktor som påverkar det lilla barnets framtida hälsa. Drygt hälften av alla barn ammas vid 4 månaders ålder. Sedan några år kan man se en nedgång i andelen barn som ammas. Lågutbildade mammor är överrepresenterade bland de mammor som inte ammar alls eller har en kort amningstid. En annan faktor av betydelse för barns framtida hälsa är om hemmet är rökfritt eller inte. Det finns stora variationer mellan kommunerna. Generellt röker föräldrar med hög utbildning i mindre utsträckning än de med låg utbildning. Därför lever barn till högutbildade föräldrar oftare i en rökfri miljö än de barn som har föräldrar med låg utbildning. Andel (%) barn som ammas och som har rökande föräldrar under första levnadsperioden, 21 Barn som enbart Barn -4 veckor Barn -4 veckor Antal inskrivna ammas vid 4 med rökande med rökande far barn vid BVC mån mor Kungsbacka 55,2 2,5 5,4 976 Varberg 57,1 6, 9,4 74 Falkenberg 54,1 6,6 11,4 473 Halmstad 48,8 6,4 13,5 999 Laholm 55,6 8,6 13,2 224 Hylte 53,2 1,7 19,6 112 Halland 53,6 5,5 1, Cirka 15 % av regionens 4-åringar är överviktiga och 4 % har fetma. Den halländska tvärsnittsstudien från 26 visade att andelen barn med övervikt eller fetma är 11 % i Kungsbacka, 14 % i Falkenberg, 14 % i Varberg, 12 % i Halmstad, 1 % i Laholm och 15 % i Hylte. Barn och ungdomar 7 till 17 år Det har gjorts få studier om barns och ungdomars hälsa i Halland under de senare åren. När inget annat anges är data hämtad från folkhälsoundersökningen Ung i Halland som genomfördes 26. Psykisk hälsa 26 trivdes de allra flesta ungdomar mellan 13 och 17 år ganska bra eller mycket bra med livet (pojkar 95 %, flickor 89 %). Pojkarna rapporterade genomgående något bättre välbefinnande än flickorna. Välbefinnandet minskade med ökad ålder i båda grupperna. 33

35 Ganska många ungdomar rapporterade fysiska besvär som ofta har en underliggande psykosocial orsak såsom stress eller oro. Därför genomfördes 27 en nationell fördjupningsstudie för att studera faktorer som har samband med psykisk ohälsa. Studien visade att bland de som mådde psykiskt dåligt var det nio gånger vanligare att sällan eller aldrig ha det bra hemma. Brist på tillit och att inte våga lita på vuxenvärlden var mer än fyra gånger så vanligt i samma grupp. Resultatet visade också att flickor var kraftigt överrepresenterade bland de som mådde psykiskt dåligt genomfördes en nationell studie som pekar på att ökningen av självrapporterade psykiska besvär bland 15-åringar har avstannat. Orsaken till detta har man haft svårt att bedöma, men fortfarande mår flickor sämre än pojkar. Sett ur ett längre tidsperspektiv ligger den självrapporterade psykiska ohälsan på betydligt högre nivåer idag jämfört med mitten av 198-talet. Fysisk hälsa En ny nationell studie visar att bland barn 7 till 9 år är 17 % överviktiga och 3 % lider av fetma. Studien bekräftar att förekomsten av övervikt och fetma är relaterad till socioekonomiska faktorer. Det kan skilja upp till 2 %. Om det nationella resultatet applicerades på Halland och på barn mellan 7 till 17 år skulle 6 64 personer i åldersgruppen ha övervikt och 1 17 personer lida av fetma. Levnadsvanor Kost och motion: Drygt 8 % av halländska ungdomar mellan 13 och17 år äter frukost de flesta dagar. Gymnasieungdomar äter frukost mer sällan än ungdomar i årskurs 9 och årskurs % av flickorna och 71 % av pojkarna tränade regelbundet och dessa ungdomar rapporterade en bättre psykisk och fysisk hälsa än icke motionerande ungdomar. Tobaksvanor: Den nationella undersökningen om skolelevers drogvanor från 21 visar att den minskning av tobaksanvändandet som man sett sedan år 2 har planat ut. Kungsbacka kommun deltog i ungdomsundersökningen LUPPEN 21 och den visar att i årskurs 8 röker 5 % av ungdomarna och 2 % snusar. I årskurs 2 på gymnasiet röker 16 % och 13 % snusar. År 26 i Halland rökte 7 % av flickorna och 4 % av pojkarna i årskurs 9. I årskurs 2 på gymnasiet rökte 16 % av flickorna och 8 % av pojkarna. Daglig snusning ökade bland pojkar från 4 % i årskurs 7 till 19 % i årskurs 2 på gymnasiet. Flickor snusade i mycket liten utsträckning. Alkohol och droger: 21 års nationella undersökning om ungas drogvanor visar att den totala alkoholkonsumtionen bland ungdomar har minskat kontinuerligt under de senaste åren. Andra undersökningar visar på stor lokal variation bland Sveriges kommuner. 26 uppgav nästan 7 % av flickorna mellan 13 till 17 år att de drack starköl, vin eller sprit minst en gång i veckan. Bland pojkarna var det 18 % som drack starköl 34

36 minst en gång i veckan, 3 % drack vin och 1 % drack sprit. Andelen ungdomar som någon gång druckit sprit ökade med åldern och i årskurs 2 på gymnasiet hade 92 % av flickorna och 94 % av pojkarna druckit sprit. LUPPEN 21 visar att i Kungsbacka har 3 % av eleverna i årskurs 8 använt narkotika. I årskurs 2 på gymnasiet har 15 % använt hasch eller marijuana och 6 % har använt annan narkotika. I en annan enkät, som genomfördes i Falkenberg 28, hade 6 % av ungdomarna provat hasch, marijuana eller annan narkotika. Vuxnas hälsa Psykisk hälsa 8-9% av den vuxna befolkningen i Halland uppger att de har ett gott psykisk välbefinnande. Kvinnors psykiska välbefinnande är sämre än mäns i alla kommuner utom i Falkenberg. Kungsbacka har minst andel kvinnor och män med nedsatt psykiskt välbefinnande Andel (%) av befolkningen år som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande, 29 Män Kvinnor skillnad mellan män och kvinnor Invånare som är arbetslösa eller har ekonomiskt försörjningsbidrag uppger nedsatt psykiskt välbefinnande i högre utsträckning än andra grupper. Nedsatt psykiskt välbefinnande är mer vanligt i åldersgruppen 18 till 29 år än i andra åldersgrupper. Hallänningar över 65 år har bättre psykiskt välbefinnande än andra åldersgrupper. I gruppen 65 till 74 år uppger 13 % av kvinnorna och 8 % av männen nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland 75 till 84-åringar är andelen cirka %. Att känna att man kan lita på andra människor är en faktor som bidrar till psykiskt välbefinnande. Omkring 25 % av hallänningarna litar inte på andra människor. Generellt är det fler kvinnor än män som anser att de inte kan lita på andra. Störst andel invånare som inte litar på andra finns i Halmstad och minst andel har Kungsbacka. Andelen som inte litar på andra ökade mellan

37 Andel (%) kvinnor respektive män år som inte tycker att de kan lita på de flesta människor, 29 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Kvinnor Män Skillnad mellan könen För riket var andelen kvinnor 26 % och män 26 %. Lågutbildade, arbetare, arbetslösa och socialbidragstagare har mindre tillit till andra jämfört med övriga socioekonomiska grupper. Åldersgruppen 18 till 29 år har mindre tillit till andra jämfört med äldre åldersgrupper. Åldersgruppen 75 till 84 år har högre tillit till andra jämfört med de som är yngre. I såväl Halland som i riket upplever fler kvinnor stress än män. Halmstad och Kungsbacka har störst respektive minst andel stressade kvinnor. Hylte och Laholm har störst andel stressade män. Jämfört med andra åldersgrupper upplever 18 till 29-åringar stress i större utsträckning. Invånare med kommunalt försörjningsstöd är den grupp som upplever stress i störst utsträckning. Andel (%) kvinnor respektive män år som upplever stress, 29 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Kvinnor Män Skillnad mellan könen För riket var andelen kvinnor 15 % och män 1 % Det finns ett starkt samband mellan att allvarligt ha övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger och hur man upplever sin hälsa. Kvinnor överväger att ta sitt liv i större utsträckning än män. Störst skillnad mellan könen finns i Kungsbacka och Halmstad. Genomsnittet för Halland är lägre än för riket. Andel (%) kvinnor respektive män år som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger, 29. Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Kvinnor Män Skillnad mellan könen För riket var andelen kvinnor 15 % och män 11 %. Jämfört med andra åldersgrupper har 18 till 29-åringar i större utsträckning övervägt att ta sitt liv. Invånare som är arbetslösa överväger oftare än andra att ta sitt liv. I gruppen som har kommunalt försörjningsstöd uppger 2 % att de allvarligt övervägt att ta sitt liv. Riksgenomsnittet för denna grupp är 26 %. Män genomför självmord oftare än kvinnor. Mellan 25 och 28 var antalet självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare i Halland 1,6 36

38 bland kvinnor och 19,4 bland män. Riksgenomsnittet var 9,4 bland kvinnor och 23 bland män. Fysisk hälsa Värk, högt blodtryck och diabetes är tillstånd och sjukdomar som till stor del bidrar till ohälsa i befolkningen. Till viss del kan dessa förebyggas och behandlas med goda levnadsvanor. Höft- och ryggbesvär ökar med åldern och ökningen sker främst i åldrarna 45 till 84 år. Cirka 11 % av hallänningarna upplever svår värk och det är inga skillnader mellan regionens kommuner. Kvinnor upplever värk i större utsträckning än män och invånare med kommunalt försörjningsstöd har värk i större utsträckning än andra grupper. Cirka 2 % av hallänningarna har högt blodtryck. I Kungsbacka är det 19 %, i Varberg 18 %, i Falkenberg 21 %, i Halmstad 23 %, i Laholm 25 % och i Hylte 22 %. Cirka 4 % av kvinnorna och 6 % av männen i Halland har diabetes. Inga skillnader finns mellan kommunerna. Levnadsvanor Övervikt och fetma: I Halland är det betydligt vanligare med övervikt bland män än bland kvinnor. Andelen överviktiga män är störst i Laholm och minst i Hylte. Andelen överviktiga kvinnor är störst i Laholm. Störst andel kvinnor med fetma finns i Halmstad och Falkenberg, medan Kungsbacka har minst andel. Falkenberg och Halmstad har störst andel män med fetma och Kungsbacka har minst Andel (%) av befolkningen år med övervikt respektive fetma, 29 Övervikt Män Övervikt Kvinnor Fetma Män Fetma Kvinnor Kost och motion: Kungsbacka och Falkenberg har flest fysiskt aktiva kvinnor och Hylte har minst. Laholm har flest aktiva män medan Falkenberg och Hylte har minst. 37

39 Andel (%) kvinnor respektive män 18 till 84 år som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, 29 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Kvinnor Män För riket var andelen för kvinnor 53 % och för män 54 %. Bland 65 till 74-åringar är 63 % av männen och 65 % av kvinnorna fysiskt aktiva minst 3 minuter om dagen. Bland 75 till 84-åringarna är 55 % av männen och 41 % av kvinnorna fysiskt aktiva 3 minuter om dagen. En minoritet av Hallands och Sverige befolkning äter den rekommenderade mängden 5 gram frukt och grönsaker varje dag. 13 % av kvinnorna och 5 % av männen följer rekommendationerna. Tobaksvanor: Halländska kvinnor röker i större utsträckning än männen. Störst andel rökande kvinnor har Hylte, Falkenberg och Varberg. Störst andel rökande män har Hylte och Falkenberg. Hallänningar med hög utbildning och som arbetar som tjänstemän röker mindre än andra grupper. Invånare som har kommunalt försörjningsstöd röker i större utsträckning än andra grupper. Störst andel rökare finns i åldrarna 45 till 64 år. Snusning är betydligt vanligare bland män (18 %) än bland kvinnor (3 %). Andel (%) kvinnor respektive män år som röker dagligen Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Kvinnor Män

40 Alkohol och droger: Det är fler halländska män än kvinnor som har riskabel alkoholkonsumtion. Kungsbacka har störst andel män med riskkonsumtion och Hylte har minst andel. Falkenberg har störst andel kvinnor med riskkonsumtion och Hylte har minst andel. 25 Andel (%) av befolkningen år med riskabel alkoholkonsumtion, Män Kvinnor Riskabel alkoholkonsumtion beräknas utifrån vilken mängd alkohol som intas vid ett och samma tillfälle, samt hur ofta man dricker. En riskabel konsumtion för män är mer än 14 standardglas (4 cl starksprit) per vecka eller 5 standardglas vid ett och samma tillfälle. För kvinnor gäller 9 standardglas per vecka eller 4 standardglas vid ett och samma tillfälle. Någon översiktlig och samordnad statistik över drogmissbruk finns inte att tillgå vilket betyder att kunskapen inom området är begränsad. 29 tillfrågades hallänningarna om de någon gång provat hasch eller marijuana. Bland kvinnorna svarade 6 % ja och bland männen svarade 11 % ja. Riksgenomsnittet var 7 % för kvinnor och 15 % för män. Invånare mellan 18 till 29 år hade i större utsträckning än andra åldersgrupper provat hasch eller marijuana. 39

41 Framtida ohälsa och sjukdom I detta avsnitt ges endast en översiktlig bild av hur hälsa och sjukdom kan påverkas i framtiden. Utifrån tillgänglig information om hallänningarnas hälsa går det inte att göra någon säker analys. Man kan dock dra några försiktiga slutsatser som kan användas som ett diskussionsunderlag inför framtida planering. Ohälsan spås öka i relation till följande aspekter: Psykisk ohälsa fortsätter öka bland ungdomar, särskilt bland flickor, och ungdomars tillit till vuxna är låg. Fetma ökar hos både barn och vuxna. Spelberoende är en tänkbar riskfaktor som är på frammarsch, men det behöver undersökas vidare. Utifrån nationell kunskap om sjukdomsförekomst kan man göra några generaliseringar. Om inte andelen överviktiga och de med fetma minskar kommer fler invånare att insjukna i diabetes Typ 2. Diabetes kan bland annat leda till en större risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Risken att någon gång under livet insjukna i stroke är stor, var femte kvinna och var sjätte man drabbas. Diabetes Typ 2 leder till ytterligare ökad risk för att drabbas. Mer än var femte som insjuknar i stroke har diabetes. Den ökande andelen äldre i befolkningen leder till att fler invånare kommer att drabbas av flera olika sjukdomar, det vill säga bli multisjuka. Förekomsten av kronisk hjärt- och kärlsjukdom i befolkningen är 2-3 % och den siffran stiger med ökad ålder. Bland 7-8 åringar är den så hög som 1-2 %. Andelen som insjuknar och avlider på grund av demenssjukdomar kommer också att öka. Invånare som vårdats för psykiska sjukdomar i den slutna psykvården har till exempel högre dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar än en genomsnittlig invånare. 42 % av de hallänningar som varit inlagda på grund av sin psykiska sjukdom och 4

42 drabbas av hjärtinfarkt, dör inom 28 dagar från det att de fått infarkten. Motsvarande för en genomsnittlig svensk är 3 %. Samma mönster kan ses för stroke. Cirka 38 % av de hallänningar som vårdats på sjukhus för psykisk sjukdom dör inom 9 dagar efter att de fått en förstagångsstroke. Motsvarande procent för en genomsnittlig svensk är 29 %. Antalet invånare som insjuknar i kronisk obstruktiv lungsjukdom förväntas fortsätta öka. Bland invånare mellan 45 och 65 år förväntas 1 % att insjukna. KOL drabbar många som röker eller har rökt. Man uppskattar att minst 5 % av de som rökt utvecklar förändringar av lungornas ventilationsförmåga som vid KOL. Cancer är en sjukdom som allt fler invånare kommer att insjukna i. Detta beror dels på att befolkningen ökar och dels på att vi blir äldre. Nya och mer avancerade behandlingsmetoder gör också att överlevnaden i cancer ökar. I Sverige fördubblades den relativa 5-årsöverlevnaden mellan var den relativa överlevnaden 6 % för kvinnor och 65 % för män. Detta innebär att allt fler invånare kommer att leva med sin cancersjukdom under flera år. 29 insjuknade 2 14 hallänningar i cancer (i Sverige ), av dem var 1 4 kvinnor och 1 1 män (i Sverige respektive ). Redovisat på ett annat sätt kan man säga att i Halland insjuknar en invånare i cancer var fjärde timma. Enligt Cancerregistret är den vanligaste cancersjukdomen bland halländska kvinnor bröstcancer och bland halländska män prostatacancer. Näst vanligast bland båda könen är hudcancer följt av tjock- och ändtarmscancer. Antal insjuknade hallänningar i de vanligaste cancersjukdomarna, 29 Kvinnor Män Bröstcancer 255 Prostatacancer 373 Hudcancer, skivepitel 177 Hudcancer, skivepitel 167 Tjock- och ändtarmscancer 17 Tjock- och ändtarmscancer 113 Livmoder & äggstockscancer 68 Lungcancer 7 Lungcancer 61 Malignt melanom 62 Malignt melanom 52 Cancer i övre mag- tarmsystemet 56 Cancer i övre mag- tarmsystemet 36 Lymfom/akut leukemi 32 Lymfom/akut leukemi 26 Malign hjärntumör 2 Malign hjärntumör 21 Barncancer (samtliga diagnoser) 7 Barncancer (samtliga diagnoser) 8 Utifrån data från Dödsfallsregistret i Halland kan man göra en försiktig uppskattning av det framtida insjuknandet i de vanligaste cancersjukdomarna. Generellt kan man säga att insjuknandet i tumörsjukdomar förväntas öka med cirka 32 fall per 1 hallänning och år. Skillnaden mellan könen kvarstår, det vill säga dubbelt så många män som kvinnor kommer att insjukna. 41

43 Förändringar, förekomst av cancer i Halland Skattad ökning eller minskning, fall per 1 invånare Kvinnor Män Bröstcancer 1,6 --- Lungcancer 2,2 -,16 Malignt melanom (hud),44 2 Prostatacancer ,9 Tjocktarmscancer 1,2,9 Obs! Skattningarna är ett grovt mått. Den framtida verkligheten kan avvika både positivt och negativt. En försiktig uppskattning av den framtida dödligheten i Halland visar att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar förväntas minska. Dödligheten i olika åldersrelaterade sjukdomar kommer att öka eftersom den äldre befolkningen ökar. Det finns inte för närvarande tillräcklig information om hallänningarnas hälsa för att kunna förutsäga vilka dessa sjukdomar är. Förändringar av dödsorsaker, Halland Skattad ökning eller minskning, fall per 1 invånare Kvinnor Män Hjärt- och kärlsjukdomar -1,5-13,5 Cancer (tumörer) 1,2 1,9 Sjukdomar i matsmältningsorganen,3,6 Sjukdomar i andningsorganen -3, -3, Traumatiska skador -,1 -,5 Obs! Skattningarna är ett grovt mått. Den framtida verkligheten kan avvika både positivt och negativt. 42

44 Läkemedelskonsumtion Statistiken i detta avsnitt är hämtad från ett statistiksystem som tillhandahålls av Apotekens service för uppföljning av apotekens försäljning av läkemedel och handelsvaror inom läkemedelsförmånen. Statistiken omfattar samtliga recept som hallänningar hämtat ut i Sverige under 21. Hallänningarna konsumerade receptförskrivna läkemedel för total 84 miljoner 21, varav basläkemedel stod för 497 miljoner och specialistläkemedel stod för 36 miljoner. Kostnaden för läkemedel som skrevs ut av vårdgivare i ett annat län är cirka 14 % (112 milj. kr) av totalkostnaden, 29 var det cirka 8 %. Hallands kostnad för läkemedel motsvarar cirka 3 % av kostnaden för recept i Sverige. I Halland skrevs det under 21 ut läkemedel för 44 miljoner kronor till utomlänspatienter. Det är en ökning med cirka 4 %. Kostnaden per person är relaterad till invånarens geografiska hemvist, alltså var man bor. Hylteborna hade lägst total kostnad per individ, medan boende i Laholm hade högst. Totalt sett är kostnaden för konsumtion av basläkemedel högre än kostnaden för konsumtion av specialistläkemedel. Läkemedel, faktiska kostnader per individ (regionens + egenavgift) i Halland fördelat på kommun 21 Folkmängd Bas- Specialistläkemedel Kommun Totalkostnad läkemedel Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland

45 Region Hallands kostnad för läkemedel fördelat per invånare och kommun är högst i Halmstads kommun och lägst i Hylte kommun. I alla kommuner utom Halmstad och Laholm är den faktiska kostnaden för 21 lägre än den förväntade. Differens mellan högst och lägst konsumtion i kronor, 21 Bas Specialist Totalt Differens Högst Halmstad Lägst Hylte Spann Läkemedel, differens (%) mellan förväntad och faktisk kostnad per kommun Bas Specialist Totalt Hylte -19,52-13,4-16,83 Halmstad 4,26 14,51 8,56 Laholm,41 3,75 1,79 Falkenberg -5, -7,91-6,2 Varberg 1,52-5,66-1,47 Kungsbacka -,91-8,14-4,4 Bilden nedan visar läkemedelskostnaderna fördelade på anatomiska huvudgrupper. Läkemedel i fem av grupperna står för 68 % av kostnaderna. Dessa grupper är: Medel som påverkar nervsystemet, till exempel smärtstillande medel, medel mot psykossjukdomar samt medel mot depression och adhd. Medel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, till exempel cytostatika och medel som stimulerar eller trycker ner immunsystemet (till exempel. Enbrel och Humira för behandling av RA, reumatoid artrit). Medel som påverkar matsmältningsorganen och ämnesomsättningen, till exempel medel vid diabetes och medel vid magsyrarelaterade symptom. Medel som påverkar hjärta och kretslopp till exempel medel vid hjärtsjukdom och som påverkar blodtryck. Medel som påverkar andningsorganen, framför allt medel vid astma och KOL, men även medel vid nässjukdomar, medel vid hosta och förkylning samt medel vid allergiska tillstånd. 44

46 Läkemedelskostnader (miljoner kr) på recept till patienter i Halland, 21 antiparasitära, insektsdödande medel övriga rörelseapparaten hud ögon och öron hormoner, exkl könshormoner och insuliner infektionssjukdomar urin- och könsorgan samt könsh blod och blodbildande organ andningsorganen hjärta och kretslopp matsmältningsorgan och ämnesomsättning tumörer och rubbningar i immunsystemet nervsystemet bas specialist Läkemedel för behandling av psykisk ohälsa och sjukdom Inom denna grupp av läkemedel konsumerar hallänningen mest läkemedel för behandling av depression. Därefter konsumeras sömnmedel och lugnande medel. Falkenbergarens konsumtion av lugnande och ångestdämpande medel är något högre än genomsnittet för Halland, kungsbackabons är något lägre Läkemedel, antal dygnsdoser för behandling av psykisk ohälsa och sjukdom per invånare i respektive kommun Halland Kungsbacka Falkenberg 45

47 Kvinnor har nästan dubbelt så hög konsumtion av antidepressiva läkemedel som män. Samma mönster finns när det gäller lugnande medel och sömnmedel. Män har däremot nästan dubbelt så hög konsumtion av läkemedel mot adhd och beroende som kvinnor. Kvinnor står för den största konsumtionen av läkemedel mot demens, vilket delvis beror på att de lever längre än män. I Kungsbacka konsumeras sömnmedel och lugnande medel i större utsträckning bland -17-åringar än bland åringar. Motsvarande skillnad finns inte i Falkenberg. Läkemedel mot adhd konsumeras i större utsträckning bland -17-åringar än bland åringar. 46

48 Vårdkonsumtion av hälso- och sjukvård Kunskap om invånarnas konsumtionsmönster av hälso- och sjukvård är ett viktigt underlag för att kunna göra framtida planeringar. Syftet med att kartlägga och analysera vårdkonsumtionen är att ta ställning till eventuella skillnader och avvikelser. All statistik över vårdkonsumtionen redovisas i 3 grupper: Övriga invånare, vilket innefattar invånare i Varberg, Halmstad, Hylte och Laholms kommuner Kungsbackabor Falkenbergare Vårdkonsumtion utifrån förväntat värde Statistiken omfattar hallänningens samtliga öppenvårdsbesök oavsett var de skett i Sverige eller om de skett offentligt eller privat. Statistik över vårdkonsumtion per vårdnivå och yrkesgrupp är åldersstandardiserad eftersom de olika kommunerna har olika åldersstrukturer. Åldersstandardisering innebär att man utifrån kända fakta om hela Hallands vårdkonsumtion (till exempel antal besök inom närsjukvården) fördelat på åldersklasser beräknar ett förväntat värde av konsumtionen. Det förväntade värdet av hälso- och sjukvårdskonsumtionen jämförs sedan med den faktiska konsumtionen. Är det faktiska värdet större än det förväntade överstiger konsumtionen det man förväntat sig, utifrån åldersstrukturen. Invånarnas konsumtionsmönster av öppen vård inom länet har inte förändrats nämnvärt mellan 29 och 21. Somatisk hälso- och sjukvård Hyltebornas vårdkonsumtion ligger under förväntat värde och kungsbackaborna har en vårdkonsumtion som ligger över förväntat värde. Kungsbackabornas konsumtion av läkarbesök och besök hos sjukgymnast i primärvård ökade något mellan 29 och 21. Konsumtionen av läkarbesök i specialiserad vård minskade något men är fortfarande högre än förväntat. 47

49 Konsumtionen av läkarbesök i högspecialiserad vård är fortsatt mycket högre än förväntat värde. Övriga invånare i Halland Konsumtion av öppen vård i relation till förväntat värde 21 HSVLäk PV Läk PV Ssk Varberg Halmstad Laholm SV Sjg PV Sjg Hylte Förväntad konsumtion SV Ssk SV Läk PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast Kungsbackbor Konsumtion av öppen vård i relation till förväntat värde 21 HSV Läk PV Läk PV Ssk SV Sjg PV Sjg Förväntad konsumtion Ssk Läk SV Läk PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 48

50 Falkenbergarens konsumtion av läkarbesök i primärvård har minskat något mellan 29 och 21. Den totala konsumtionen av sjukgymnastik ligger under det förväntade värdet och har inte förändrats sedan förra året. Konsumtionen av läkarbesök i specialistvård är som förväntat medan konsumtionen av läkarbesök inom högspecialiserad vård ligger under förväntat värde. SV Sjg Falkenbergare vårdkonsumtion i öppen vård i relation till förväntat värde 29 och 21 HSV Läk PV Läk PV Ssk PV Sjg Förväntad konsumtion SV Ssk SV Läk PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast Psykiatrisk hälso- och sjukvård Inga större förändringar har skett i konsumtionen av psykiatrisk vård mellan 29 och 21. I Laholm och Hylte ligger besök hos läkare och psykolog under förväntat värde. I Laholm och Halmstad ligger besök hos sjuksköterska över. Psykolog Övriga invånare invånare i Halland Konsumtion av specialiserad psykiatrisk öppenvård i relation till förväntat värde Läk Ssk Varberg Halmstad Laholm Hylte Förväntad konsumtion Läk= läkare, Ssk = sjuksköterska 49

51 Kungsbackabon har högre konsumtion av läkar- och psykologbesök än förväntat och konsumtionen av besök hos sjuksköterska ligger under förväntat värde. Psykolog Kungsbackabor Konsumtion av specialiserad psykiatrisk öppen vård i relation till förväntat värde 14 Läk Ssk Förväntad konsumtion Läk= läkare, Ssk = sjuksköterska Falkenbergaren har något lägre konsumtion av läkarbesök än förväntat. Konsumtionen av besök hos sjuksköterska ligger mycket över förväntat värde medan konsumtionen av psykologbesök är något över förväntat. Falkenbergare Konsumtion av specialiserad psykiatrisk öppen vård i relation till förväntat värde Psykolog 14 Läk Ssk Förväntad konsumtion Läk= läkare, Ssk = sjuksköterska 5

52 Vårdkonsumtion i andra regioner och landsting Statistiken omfattar samtliga öppenvårdskontakter inom hälso- och sjukvården på alla vårdnivåer år 21. I statistiken över konsumtion av utomlänsvård går det inte att särskilja vilken kommun, de hallänningar som söker vård, är folkbokförda i. Det går inte att särskilja om högspecialiserad vård ingår i statistiken för Skåne, och inga långtgående slutsatser kan därför dras avseende detta. Hallänningen konsumerar den största delen av den öppna utomlänsvården, somatisk såväl som psykiatrisk, i Västra Götalandsregionen inom alla vårdnivåer. Den mesta konsumtionen sker inom specialiserad vård (se figur nedan). Totalt gjorde hallänningen 88 utomlänsbesök i närliggande landsting och regioner. Inom psykiatrisk öppen vård gör invånarna totalt 1 79 besök utom länet och konsumtionen av sluten vård var 24 vårdtillfällen. Inom sluten somatisk vård hade invånarna vårdtillfällen för specialiserad vård och vårdtillfällen för sluten somatisk högspecialiserad vård. Även här de flesta i VGR Västra Götaland regionen Hallänningens konsumtion av utomlänsvård, samtliga öppenvårdskontakter 21 Region Skåne Landstinget Kronoberg Landstinget i Jönköpings län Primärvård Specialiserad vård Högspecialiserad vård Högspecialiserad vård, riksvård Alla akutbesök som görs i VGR registreras som högspecialiseradvård. Vårdkonsumtion av specialiserad öppen vård vid Hallands sjukhus och psykiatrin i Halland I detta avsnitt redovisas hallänningarnas konsumtion av specialiserad öppen vård vid Hallands sjukhus (HS) och psykiatrin i Halland. För Hallands sjukhus redovisas konsumtionen övergripande för Hallands sjukhus fyra utbudspunkter (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad). För psykiatrin i Halland redovisas konsumtionen övergripande för hela verksamheten. För båda 51

53 verksamheterna visas konsumtionen nedbruten per mottagning i Kungsbacka och Falkenberg. Statistiken omfattar i huvudsak läkar- och sjuksköterskebesök. Besök hos andra yrkesgrupper har endast inkluderats vid några enstaka mottagningar där antalet besök varit så stora att de slår igenom i statistiken. Statistiken är hämtad från Region Hallands egen databas över vårdkonsumtion. Hallands sjukhus 21 gjorde hallänningen totalt läkarbesök på mottagningarna vid Hallands sjukhus (HS). 49 % procent av läkarbesöken gjordes i Halmstad, 29 % i Varberg, 18 % i Kungsbacka och 4 % i Falkenberg Antal läkarbesök gjoda av hallänningar i öppen specialiserad somatisk vård, vid Hallands sjukhus 21 HS Kungsbacka HS Varberg Mottagningar, Falkenberg HS Halmstad Kungsbackaborna gjorde totalt läkarbesök vid Hallands sjukhus. Av dessa gjordes 59 % i Kungsbacka, 34 % i Varberg, 6 % i Halmstad och knappt 1 % i Falkenberg. Falkenbergarna gjorde totalt läkarbesök vid Hallands sjukhus. Av dessa gjordes 49 % i Halmstad, 35 % i Varberg, 15 % i Falkenberg och mycket liten andel (,2 %) i Kungsbacka. 52

54 Psykiatrin i Halland 21 gjorde hallänningarna totalt öppenvårdsbesök hos läkare, sjuksköterska, psykolog och sjukgymnast vid psykiatrins mottagningar i Halland. De allra flesta besökte en mottagning på hemorten. Kungsbackaborna gjorde besök vid psykiatrins mottagningar och av dessa gjordes 78 % i Kungsbacka, 11 % i Varberg och 11 % i Falkenberg. Falkenbergarna gjorde totalt besök vid psykiatrins mottagningar och av dessa gjordes 11 % i Varberg, 84 % i Falkenberg och 5 % i Halmstad Antal besök gjorda av hallänningar i psykiatrin, öppen vård, 21 Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare 53

55 Vårdkonsumtion vid mottagningarna Hallands sjukhus Halmstad 21 gjorde hallänningarna totalt öppenvårdsbesök hos läkare och sjuksköterska vid mottagningarna på HS Halmstad. 78 % av besöken gjordes hos läkare ( ) och 22 % av besöken gjordes hos sjuksköterska (35 569). Av läkarbesöken gjordes 2 % av kungsbackabor, 12 % av falkenbergare och 86 % av besöken gjordes av övriga invånare. Av besöken hos sjuksköterska gjordes 1 % av kungsbackabor, 9 % av falkenbergare och 9 % av övriga invånare. Invånare äldre än 65 år står för 34 % av läkarbesöken och 31 % av besöken hos sjuksköterska Antal besök gjorda av hallänningar på mottagningarna vid HS Halmstad, 21 8 år och äldre år 7-64 år -6 år Konsumtion vid mottagningarna Hallands sjukhus Varberg 21 gjorde hallänningarna totalt öppenvårdsbesök hos läkare och sjuksköterska vid mottagningarna på HS Varberg. 8 % av besöken gjordes hos läkare (67 734) och 2 % av besöken gjordes hos sjuksköterska (16 423). Av läkarbesöken gjordes 18 % av kungsbackabor, 24 % av falkenbergare och 58 % av besöken gjordes av övriga invånare. Av besöken hos sjuksköterska gjordes 13 % av kungsbackabor, 12 % av falkenbergare och 75 % av övriga invånare. Invånare äldre än 65 år står för 39 % av läkarbesöken och 44 % av sjuksköterskebesöken. 54

56 Antal besök gjorda av hallänningar på mottagningarna vid HS Varberg, 21 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 8 år och äldre år 7-64 år -6 år Konsumtion vid mottagningarna i Kungsbacka HS Kungsbacka. Hallänningarna gjorde totalt öppenvårdsbesök vid mottagningarna på HS Kungsbacka. 8 % av besöken gjordes hos läkare (35 72) och 2 % av besöken gjordes hos sjuksköterska (8 794). Kungsbackaborna stod för 98 % av öppenvårdsbesöken hos läkare och sjuksköterska. Övriga invånare stod för knappt 2 %, falkenbergaren gjorde 95 besök hos läkare och 3 besök hos sjuksköterska. Invånare äldre än 65 år stod för 33 % av läkarbesöken och 42 % av besöken hos sjuksköterska. Antal besök gjorda av hallänningar på mottagningarna vid HS Kungsbacka, år och äldre år 7-64 år -6 år 55

57 Avancerad sjukvård i hemmet Barnallergimottagning Barnhabilitering Barnmottagning Gynekologimotagning Kirurgmottagning Klinisk kemi lab Medicin dialysavdelning Medicinmottagning Operationsavdelning Ortopedimottagning Urologimottagning Ögonmottagning Öron- näsa- halsmottagning Hallänningarnas öppenvårdsbesök hos läkare och sjuksköterska fördelat på mottagningar vid HS Kungsbacka, 21 Sjuksköterska Läkare Psykiatrisk öppenvård. 21 gjorde hallänningarna totalt besök vid psykiatrins öppenvårdsmottagningar i Kungsbacka. 3 % av besöken var hos läkare (3 628), 3 % var hos sjuksköterska (3 596), 36 % var hos psykolog (4 388) och 4 % var hos sjukgymnast (454). Kungsbackaborna stod för 99 % av läkarbesöken, alla sjuksköterskebesök, utom 6 stycken, 99 % av psykologbesöken samt alla sjukgymnastbesök utom 6 stycken. Resten av besöken gjordes av övriga invånare Hallänningars öppenvårdsbesök vid psykiatirin i Kungsbacka fördelat på klinik och yrkesgrupp, 21 BUP Kungsbacka Öv Psykiatri Projekt år Öv Psykiatri mottagning Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare 56

58 De flesta besöken gjordes av invånare mellan 7 och 64 år. Hos läkare var det 95 %, hos sjuksköterska 99 %, hos psykolog 98 % och hos sjukgymnast var det 99 %. Konsumtion av hälso- och sjukvård för barn Barnallergimottagningen, HSK år 7 år och äldre Sjuksköt bes kungsbackabor Läkarbes övr invånare Läkarbes falkenbergare Läkarbes kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök (91 %) och 236 besök hos sjuksköterska (9 %). Kungsbackaborna stod för 98 % av läkarbesöken, falkenbergarna gjorde 5 besök och övriga invånare gjorde 34. Av besöken hos sjuksköterska stod kungsbackaborna för 94 %, falkenbergarna gjorde 2 besök och övriga invånare gjorde % av läkarbesöken och 45 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av flickor. Motsvarande för pojkar var 62 % respektive 55 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid sjukdomar i andningsorganen, öron-näsa-halsregionen samt läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar. Barnhabiliteringen HSK år 7 år och äldre Psykologbesök Kungsbackabor Sjukgymnastbesök Kungsbackabor Sjuksköterskebesök Kungsbackabor Läkarbesök Kungsbackabor 21 gjordes 218 läkarbesök (1 %), 78 besök hos sjuksköterska (4 %), besök hos sjukgymnast (6 %) och 525 psykologbesök (26 %). 57

59 Kungsbackaborna stod för alla besöken utom 1 läkarbesök och 4 psykologbesök. 33 % av läkarbesöken, 45 % av besöken hos sjuksköterska, 54 % av besöken hos sjukgymnast och 34 % av psykologbesöken gjordes av flickor. Motsvarande för pojkar var 67 %, 55 %, 46 % respektive 66 %. Statistik över de vanligaste insatserna vid besök är inte tillgänglig. Barnmottagningen HSK Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor -6 år 7 år och äldre 21 gjordes läkarbesök (75 %) och 1 44 besök hos sjuksköterska (25 %), totalt besök. Kungsbackaborna stod för 98 % av läkarbesöken och 97 % av besöken hos sjuksköterska. 44 % av läkarbesöken och 52 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av flickor. Motsvarande för pojkar var 56 % respektive 48 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid sjukdomar i andningsorganen, för andra problem samt vid blodsjukdomar. Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen, Kungsbacka Psykologbesök övriga invånare Psykologbesök kungsbackabor Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare 5-6 år 7-64 år Läkarbesök kungsbackabor 58

60 21 gjordes läkarbesök (28 %), 92 besök hos sjuksköterska (23 %) och psykologbesök (49 %), totalt besök. 38 % av läkarbesöken, 2 % av besöken hos sjuksköterska och 42 % av psykologbesöken gjordes av flickor. Motsvarande för pojkar var 62 %, 8 % respektive 58 %. Invånarna gjorde oftast enskilt läkarbesök eller läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid psykiska sjukdomar samt läkarbesök för psykosocial funktionsutredning. Vid besök hos sjuksköterska var de vanligaste åtgärderna (DRG) som invånarna erhöll: Övriga sjuksköterskebesök, samtal och rådgivning och sjuksköterskebesök med team. Invånarna gjorde oftast psykologbesök för att få psykosocial funktionsträning, systematisk psykologisk behandling eller samtal och rådgivning. Ungdomspsykiatriska mottagningen, Kungsbacka Psykologbesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor år 21 gjordes 23 läkarbesök (3 %) och 815 psykologbesök (97 %), totalt 838 besök. 22 % av läkarbesöken och 71 % av psykologbesöken gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 78 % respektive 29 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök eller läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid psykiska sjukdomar och drogberoende eller för att få systematisk psykologisk behandling. Psykologbesök gjorde invånarna oftast för att få (DRG-kod) systematisk psykologisk behandling, psykosocial funktionsutredning eller övrigt. 59

61 Konsumtion av kvinnosjukvård Gynekologmottagningen HSK år år 8 år och äldre Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök Kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök och kungsbackaborna stod för 99 % av dessa. Falkenbergarna gjorde 7 besök och övriga invånare 35. Samtliga gjordes av kvinnor och inga besök var hos en sjuksköterska. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för insatser vid sjukdom i de kvinnliga könsorganen, vid andra problem och vid graviditet, förlossning och barnsängstid. Konsumtion av kirurgisk och ortopedisk vård Kirurgmottagningen HSK år år 8 år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes 2 35 läkarbesök (88 %) och 289 besök hos sjuksköterska (12 %), totalt besök. Kungsbackaborna stod för 98 % av läkarbesöken och för alla sjuksköterskebesök utom % av läkarbesöken och 4 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 48 % respektive 6 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) vid sjukdomar i matsmältningsorganen, för att få koloskopi och endoskopi av övre gastrointestinalkanalen. 6

62 Ortopedimottagningen HSK år 7-64 år år 8 år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök falkenbergare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök (85 %) och 428 besök hos sjuksköterska (15 %), totalt besök. Kungsbackaborna stod för 9 % av läkarbesöken och 97 % av besöken hos sjuksköterska. 54 % av läkarbesöken respektive besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor och 46 % av män. 6 av läkarbesöken var i åldersgruppen till 6 år. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv, för knäoperationer (utom diagnostiska atroskopier, kortvård) samt sjukdomar i nervsystemet. Konsumtion av internmedicinsk vård Avancerad sjukvård i hemmet, HSK år år 8 år och äldre Sjuksköterska Läkare Kungsbackaborna gjorde 49 besök hos läkare (81 %) och 143 hos sjuksköterska (19 %), totalt 552 besök. Inga besök av invånare från andra kommuner. 64 % av läkarbesöken och 67 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 36 % respektive 33 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid bröstkörtelsjukdomar, sjukdomar i andningsorganen och vid myeloprolifiera sjukdomar. 61

63 Dialysavdelningen HSK år år 8 år och äldre Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes totalt 1 88 läkarbesök och kungsbackaborna stod för alla besök utom 14 som gjordes av övriga invånare. 37 % av läkarbesöken gjordes av kvinnor och 63 % av män. Det gjordes endast 4 besök av invånare yngre än 64 år. Samtliga män som besökte mottagningen var mellan 65 och 79 år. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRG-kod) med dialysbehandling vid njursjukdom. Medicinmottagningen HSK år år 8 år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök (7 %) och 2 94 besök hos sjuksköterska (3 %), totalt besök. Kungsbackaborna stod för 98 % av läkarbesöken och 99 % av besöken hos sjuksköterska. 51 % av läkarbesöken och 48 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 49 % respektive 52 %. 62

64 Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid andra problem, samt läkarbesök vid sjukdomar i cirkulationsorganen och nervsystemet. Urologmottagningen HSK Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor 7-64 år år 8 år och äldre 21 gjordes läkarbesök (84 %) och 451 besök hos sjuksköterska (16 %), totalt besök. Invånare i åldersgruppen till 6 år gjorde 2 läkarbesök. Kungsbackaborna stod för 99 % av läkar- respektive sjuksköterskebesöken. 9 % av läkarbesöken och 22 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 91 % respektive 78 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) vid sjukdomar i de manliga könsorganen, vid endoskopi av nedre urinvägar samt ultraljud. 63

65 Konsumtion av vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatriska mottagningen, Kungsbacka 7 6 Psykologbesök övriga invånare 5 Psykologbesök kungsbackabor år år Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök (34 %), besök hos sjuksköterska (37 %) och besök hos psykolog, totalt besök. Kungsbackaborna stod för cirka 99 % av alla besöken. 63 % av läkarbesöken, 57 % av sjuksköterskebesöken och 71 % av psykologbesöken gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 37 %, 43 % respektive 29 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök eller läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid psykiska sjukdomar och drogberoende samt för att få systematisk psykologisk behandling. Invånarna gjorde besök hos sjuksköterska för samtal och rådgivning, kontroll i samband med pågående behandling och övrigt. Invånarna gjorde besök hos psykolog (DRG) för systematisk psykologisk behandling, psykosocial funktionsutredning eller övrigt. 64

66 Konsumtion av ögonsjukvård Ögonmottagningen HSK år 7-64 år år 8 år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök (66 %) och 2 57 besök hos sjuksköterska (44 %), totalt besök. Kungsbackaborna stod för 99 % av läkarbesöken. 52 % av läkarbesöken och 55 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 48 % respektive 45 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) vid sjukdomar i ögon, för ögondiagnostik med annan undersökning och vid andra problem. Konsumtion av sjukvård inom öron-näsa-hals Öron- näsa- halsmottagning HSK år 7-64 år år 8 år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor 65

67 21 gjordes läkarbesök (94 %) och 38 besök hos sjuksköterska (6 %), totalt besök. Kungsbackaborna stod för 98 % av läkarbesöken och 99 % av besöken hos sjuksköterska. 51 % av läkarbesöken och 35 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 49 % respektive 65 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få åtgärder (DRGkod) i öron-näsa-hals, besök i team vid sjukdomar i öron-näsa-hals och vid andra problem. Konsumtion av insatser från andra verksamheter Operationsavdelning HSK 21 läkarbesök på anestesi/iva-klinik är registrerade. Statistik över åtgärdskoder är inte tillgänglig. Mottagning vid klinisk kemiskt laboratorium, HSK Besök biomed. analytiker övriga invånare Besök biomed. analytiker Kungsbackabor 1-6 år 7-64 år år 8 år och äldre 21 gjordes alla besök, utom 11 läkarbesök, hos biomedicinsk analytiker (15 75). Kungsbackaborna stod för 98 % av besöken. 44 % av besöken gjordes av kvinnor och 56 % av män. Den vanligaste orsaken till besöket var provtagning. 66

68 Konsumtion vid mottagningarna i Falkenberg Hallands sjukhus. 21 gjorde hallänningen totalt öppenvårdsbesök vid HS mottagningar i Falkenberg. 8 % av dessa var hos läkare (7 94) och 2 % var hos sjuksköterska (2 3). Invånare äldre än 65 år stod för 32 % av läkarbesöken och 58 % av besöken hos sjuksköterska. Falkenbergarna stod för 71 % av läkarbesöken och 98 % av besöken hos sjuksköterska. Kungsbackaborna stod för 5 % av läkarbesöken och 2 besök hos sjuksköterska. Övriga invånare stod för 24 % av läkarbesöken och 2 % av besöken hos sjuksköterska Antal besök gjorda av hallänningar vid HS mottagningar i Falkenberg, 21 8 år och äldre år 7-64 år -6 år Antal besök gjorda av hallänningar vid HS mottagningar i Falkenberg, 21 Besök hos undersköt Besök hos biomed analytiker Sjuksköterskebesök Läkarbesök 67

69 Psykiatrisk öppenvård. 21 gjorde hallänningarna totalt besök vid psykiatrins mottagningar i Falkenberg. 21 % av besöken var hos läkare (2 86), 5 % hos sjuksköterska (4 944), 28 % hos psykolog (2 818) och knappt 1 % var hos sjukgymnast. Falkenbergarna står för 97 % av läkarbesöken och övriga invånare står för 3 %. Av sjuksköterskebesöken står falkenbergaren för 96 %, kungsbackabor står för 3 % och övriga invånare 1 %. Falkenbergarna står för 98 % av psykologbesöken och övriga invånare står för 2 %. Samtliga sjukgymnastbesök görs av falkenbergare BUP Falkenberg Antal besök gjorda av hallänningar vid psykiatrin i Kungsbacka, 21 Öv Psykiatri Projekt år Vuxenpsykiatri Falkenberg Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Nästan alla besök gjordes av invånare mellan 7-64 år. Hos läkare är det 96 %, hos sjuksköterska är det 96 %, hos psykolog 99 % och hos sjukgymnast är det samtliga besök. 68

70 Konsumtion av hälso- och sjukvård för barn och unga Barn- och ungdomsmottagning, Falkenberg år 7 år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök falkenbergare Läkarbesök övriga invånare Läkbesök Falkenbergare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök (84 %) och 264 besök hos sjuksköterska (16 %), totalt besök. Kungsbackaborna stod för 91 % av läkarbesöken och 97 % av besöken hos sjuksköterska. 43 % av läkarbesöken och 42 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 57 % respektive 58 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) för lungfunktionsundersökningar, vid sjukdomar i andningsorganen och matsmältningsorganen. Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Falkenberg år 7-64 år Psykologbesök övriga invånare Psykologbesök falkenbergare Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök falkenbergare Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök falkenbergare 69

71 21 gjordes 559 läkarbesök (3 %) och 149 sjuksköterskebesök (8 %), och psykologbesök (62 %), totalt besök. 37 % av läkarbesöken, 26 % av sjuksköterskebesöken och 46 % av psykologbesöken gjordes av kvinnor. Män stod för 63 %, 74 % respektive 54 %. Det var vanligast att invånarna gjorde läkarbesök eller läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid psykiska sjukdomar och drogberoende samt psykosocial funktionsutredning. Det var vanligast att invånarna gjorde besök hos sjuksköterska för insatser (DRG-kod) för kontroll av pågående behandling, samtal och rådgivning och övrigt. Det var vanligast att invånarna gjorde besök hos psykolog för insatser (DRGkod) som systematisk psykologisk behandling, psykosocial funktionsutredning och besök med team. Ungdomspsykiatriska mottagningen Falkenberg Psykologbesök övriga invånare Psykologbesök falkenbergare Sjuksköterskebesök falkenbergare år 21 gjordes läkarbesök, 44 sjuksköterskebesök (32 %) och 95 psykologbesök (68 %), totalt 139 besök. 7 % av sjuksköterskebesöken och 84 % av psykologbesöken gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 3 % respektive 16 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde sjuksköterskebesök för att få samtal och rådgivning, läkemedelstillförsel och psykosocial funktionsutredning. De vanligaste var att invånarna besökte psykolog för att få (DRG) systematisk psykologisk behandling och övrig hjälp. 7

72 Konsumtion av hudsjukvård Mottagningen för ljusbehandling, Falkenberg Besök kungsbackabor Besök falkenbergare år år 8 år och äldre Totalt besök gjordes vid ljusbehandlingen, 42 % var av kvinnor och 58 % av män, falkenbergarna stod för 99 % av besöken. Mottagningen är bemannad med undersköterska. Mottagningen tillhör hudkliniken HS Halmstad. Konsumtion av kirurgisk och ortopedisk vård Kirurgmottagningen, specialiserad vård, Falkenberg år 7-64 år år 8 år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök falkenbergare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Läkarbesök övriga invånare Läkbesök Falkenbergare Läkarbesök kungsbackabor 21 gjordes läkarbesök (93 %) och 337 besök hos sjuksköterska (7 %), totalt 4 59 besök. Falkenbergarna stod för 54 % av läkarbesöken och för 96 % sjuksköterskebesöken. 71

73 42 % av läkarbesöken och 18 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 58 % respektive 72 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) vid sjukdomar i matsmältningsorganen, i de manliga könsorganen, för att få endoskopi av övre mag-tarmkanalen och koloskopi. Kirurgmottagningen, öppen vård, Falkenberg Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök falkenbergare Läkarbesök övriga invånare Läkbesök Falkenbergare år år 8 år och äldre 21 gjordes 244 läkarbesök (54 %) och 28 besök hos sjuksköterska (46 %), totalt 454 besök. Falkenbergarna stod för alla läkarbesök utom 2 stycken och alla sjuksköterskebesök utom 7 stycken. 53 % av läkarbesöken och 49 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 47 % respektive 51 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) för kemoterapi (inte vid akut leukemi) som bi-diagnos, transfusion av erytrocyter eller helblod och läkemedelstillförsel intravasalt. Dessa behandlingar ges oftast på palliativa vårdenheten. 72

74 Ortopedi operation, Falkenberg Övriga invånare Falkenbergare Kungsbackabor 2-6 år 7-64 år år och äldre 21 gjordes 139 läkarbesök och besök hos sjuksköterska. Falkenbergarna stod för 11 % av besöken och övriga invånare stod för 86 %. 59 % av läkarbesöken gjordes av kvinnor och 41 % av män. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser (DRGkod) för knäoperationer (utom diagnostiska atroskopier), fotoperationer, lokalt avlägsnande av sjuklig förändring (excision) och avlägsnande av internt fixationsmaterial utom i höft och lår. Konsumtion av kvinnosjukvård Gynekologmottagning Falkenberg år år 8 år och äldre Läkarbesök övriga invånare Läkbesök Falkenbergare 21 gjordes 1 85 läkarbesök. Samtliga besök, utom 7, gjordes av kvinnor. Inga besök gjordes hos sjuksköterska. Falkenbergarna stod för alla 95 % av besöken. 73

75 Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser vid sjukdomar i de kvinnliga könsorganen, vid andra problem och för att göra gynekologiskt ultraljud. Konsumtion av vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatriska mottagningen, Falkenberg år år Psykologbesök övriga invånare Psykologbesök falkenbergare Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök kungsbackabor Sjuksköterskebesök falkenbergare Läkarbesök övriga invånare Läkarbesök kungsbackabor Läkarbesök falkenbergare 21 gjordes läkarbesök (19 %), sjuksköterskebesök (6 %) och psykologbesök (2 %), totalt besök. 6 % av läkarbesöken, 51 % av sjuksköterskebesöken och 67 % av psykologbesöken gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 4 %, 49 % respektive 33 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök eller läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid psykiska sjukdomar och drogberoende eller läkarbesök för psykosocial funktionsutredning. Det var vanligast att man besökte sjuksköterska för samtal och rådgivning, psykosocial funktionsutredning och övrigt. Det var vanligast att man besökte psykolog för systematisk psykologisk behandling, psykosocial funktionsutredning samt för samtal och rådgivning. 74

76 Konsumtion av ögonsjukvård Ögonmottagningen, Falkenberg år år och äldre Sjuksköterskebesök övriga invånare Sjuksköterskebesök falkenbergare Läkarbesök övriga invånare Läkbesök Falkenbergare 21 gjordes 86 läkarbesök (4 %) och besök hos sjuksköterska (6 %), totalt 2 32 besök. Falkenbergarna stod för 99 % av läkarbesöken och för 98 % av besöken hos sjuksköterska. 61 % av läkarbesöken och 53 % av besöken hos sjuksköterska gjordes av kvinnor. Motsvarande för män var 49 % respektive 47 %. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök i team för att få insatser (DRG-kod) vid sjukdomar i ögonen samt för ögonfotografering eller ögondiagnostik med annan undersökning. Konsumtion av sjukvård inom öron-näsa-hals Öron-näsa-halsmottagningen, Falkenberg Under första halvan av 21 gjordes 71 läkarbesök (71 %) och 39 audionombesök (29 %), totalt 177 besök. Uppgifter kring patienternas hemkommun, kön samt åldersgrupper saknas. Det vanligaste var att invånarna gjorde läkarbesök för att få insatser vid sjukdomar i öron-näsa-hals och för att få åtgärder för dessa, eller besök för att få hjälp med övriga problem i öron-näsa-hals. 75

77 Antal vårddagar/vårdtillfälle Konsumtion av servicefunktioner Mottagning vid klinisk kemiskt laboratorium, Falkenberg år 7-64 år år 8 år och äldre Besök biomed analytiker övriga invånare Besök biomed analytiker Kungsbackabor Besök biomed analytiker Falkenbergare Totalt 21 läkarbesök, alla gjordes av falkenbergare. Totalt besök hos biomedicinsk analytiker (44 % kvinnor, 56 % män). 96 % av besöken gjordes av falkenbergare. Den vanligaste orsaken till besöket var provtagning. Konsumtion av sluten vård Palliativa vårdenheten, Falkenberg Palliativa vårdenheten är sluten vård och är en del av kirurgkliniken vid HS Halmstad. Enheten redovisas här eftersom enheten ligger i Falkenberg. Flertalet av de insatser som registreras vid kirurgmottagningen, ges på palliativa enheten år år 8 år och äldre 76

78 21 hade vårdenheten totalt vårddagar fördelade på 278 vårdtillfällen: Kungsbackaborna hade 22 vårddagar och 5 vårdtillfällen. Falkenbergarna hade 2 23 vårddagar och 225 vårdtillfällen. Övriga invånare hade 532 vårddagar och 48 vårdtillfällen. De vanligaste orsakerna (DRG-kod) för vårdtillfälle är: Maligna tumörer i matsmältningsorganen, komplicerade, 56 % män och 54 % kvinnor. Antalet vårdtillfällen samt vårddagar stiger med ökad ålder. Maligna tumörer i manliga könsorgan. Antalet vårdtillfällen samt antalet vårddagar stiger med ökad ålder. Maligna tumörer i bukspottkörtel, lever och gallvägar. Kvinnor i åldersgruppen 65 till 79 år står för 54 % av vårdtillfällena. I övrigt är fördelningen jämn mellan kön och åldersgrupp. Vårdkonsumtion sluten vård Konsumtion av sluten somatisk vård Hallänningens konsumtion av sluten somatisk vård vid Hallands sjukhus omfattade totalt vårdtillfällen och vårddagar år 21. Det totala antalet DRG poäng var Mest konsumtion skedde vid HS Halmstad Hallänningens vårdkonsumtion av sluten vård vid Hallands sjukhus 21 HS Kungsbacka HS Varberg HS Halmstad Vårdtillfälle Vårddagar DRG poäng HS Halmstad Hallänningens konsumtion av sluten somatisk vård vid HS Halmstad omfattade totalt vårdtillfällen och 17 3 vårddagar. Det totala antalet DRG poäng var Mest konsumtion skedde inom vårdområdena internmedicin och kirurgi. 77

79 78

80 Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare HS Varberg Hallänningens konsumtion av sluten somatisk vård vid HS Varberg omfattade totalt vårdtillfällen och 17 3 vårddagar. Det totala antalet DRG-poäng var Mest konsumtion skedde inom vårdområdena internmedicin och kirurgi. Ögonsjukvård hade 1 vårdtillfälle, 23 dagar och 3,37 DRG poäng. Urologisk vård hade 4 vårdtillfälle, 16 vårddagar och 6,51 DRG poäng Hallänningens konsumtion av sluten somatisk vård vid HS Varberg Internmedicinsk vård Kirurgisk vård Ortopedisk vård Obstetrisk & gynekologisk vård Mödrahälsovård (MVC) Akutklinik Vårdtillfälle Vårddagar DRG 79

81 Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare HS Kungsbacka Hallänningens konsumtion av sluten somatisk vård vid HS Varberg omfattade totalt 662 vårdtillfällen och vårddagar. Totalt antal DRG-poäng var 676. Mest konsumtion skedde inom vårdområdena internmedicin och urologi. Hallänningens konsumtion av sluten somatisk vård vid HS Kungsbacka Mödrahälsovård (MVC) Internmed vård Kirurgisk vård Ortopedisk vård Urologisk vård Obstetrisk & gynekologisk vård Geriatrisk vård Vårdtillfällen Vårddagar DRG poäng 8

82 Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare Kungsbackabor Falkenbergare Övr invånare Konsumtion av sluten psykiatrisk vård vid psykiatrin i Halland Hallänningens konsumtion av sluten psykiatrisk vård i egen regi omfattade totalt vårdtillfällen och vårddagar. Totalt antal DRG-poäng var 1 1. Det har inte gått att särskilja rättspsykiatri från annan psykiatri Hallänningens konsumtion av sluten psykiatrisk vård i Halland, 21 8 år och äldre år 7-64 år Vårdtillfälle Vårddagar DRG 81

83 Vårdkonsumtion av rehabiliteringsgarantin Sedan den nationella rehabiliteringsgarantin startade 29 har totalt invånare erhållit rehabilitering. 29 genomgick 472 personer med måttlig till medelsvår depression rehabilitering med kognitiv beteendeterapi (KBT) och 13 personer med långvarig smärta erhöll multimodal rehabilitering. Den 31 december 21 hade 1 78 personer pågående KBT-behandling och 239 personer hade pågående multimodal rehabilitering. 1% 8% 6% 4% 2% % Nationella rehabiliteringsgarantin, avslutade rehabprocesser 29 och pågående rehabprocesser 31 december 21 Multimodal 21 Multimodal 29 KBT 21 KBT 29 Mellan 29 och 21 ökade andelen patienter som rehabiliterades inom 2 månader från påbörjad sjukskrivning. För KBT är ökningen från 5 % till 7 % och för multimodal rehabilitering är ökningen från 74 % till 81 %. Även andelen icke sjukskrivna som får behandling inom rehabiliteringsgarantin har ökat, från 45 % till 68 % för KBT och från 6 % till 22 % för multimodal rehabilitering. Det är ungefär lika många kvinnor som män som får KBT, men det är mest kvinnor som får multimodal rehabilitering, 74 % 29 och 81 % 21. Medelåldern för KBT är 4 till 42 år medan medelåldern för invånare som får mulitmodal rehabilitering är några år högre. Vårdkonsumtion av vårdgarantin Under 21 nyttjade invånarna vårdgarantin för åtgärder (läkarbesök eller behandling). Flest vårdgarantier nyttjades inom ögonsjukvård (4 49 stycken) och ortopedi (1 94 stycken). Inom hudsjukvård nyttjades 312 vårdgarantier, inom kirurgi 266, inom urologi 113 och för allergi 13. Inom ögonvård nyttjades vårdgarantin främst för ögonundersökning (76 %) och nybesök (9 %). Inom ortopedi nyttjades vårdgarantin främst för besök och åtgärder av knäled (15 %), hand (15 %), axel (13 %) och höftled (12 %). Inom hud nyttjades alla vårdgarantier, utom en, för nybesök (311 stycken). Vårdgarantier inom kirurgi nyttjades mest för gastric by pas (fetmaoperation) (53 %), bukplastik (16 %) och åderbråck (15 %). Alla besök, utom ett inom neurologi, var nybesök (17 stycken) och inom urologi var alla besök, utom tre, nybesök (11 stycken). 82