Nya tider - ändå samma gamla tider

Transkript

1 Nr KUNGSBACKA HANHALS FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN Sid. 2 Kyrkfönstret får nya kläder! Barnatro blir vuxentro Läs mer på Sid Trevlig läsning! Sid A

2 Ledare MARGOT Holmgren Kyrkfönstert nr Nya tider - ändå samma gamla tider Kyrkfönstret får i och med detta nummer nya kläder med nytt format och ny layout. Modernare, behändigare storlek, mer estetisk och ytterligare några sidor att glädjas åt! Vi hoppas att du framöver ska få en trevlig och inspirerande läsning! Något nytt och fräscht. Men att du samtidigt ska känna igen dig i det trygga, gamla och vanliga. På samma sätt är det med vår tro! Vi behöver en ständig fräschhet och förnyelse. Att komma vidare, växa och utmanas. Ta nya steg. Våga. Be att den helige Ande ska leda oss framåt varje dag av våra liv. För då vet vi att vi är i trygga händer, vad som än händer. Vilken spännande resa! Samtidigt är det så tryggt att veta att min lilla tro finns insatt i ett större sammanhang av en tvåtusenårig historia där miljontals, ja faktiskt miljardtals, gått före mig på trons väg. Såsom det var av begynnelsen nu är och skall vara i evighet. Gud är densamme, oföränderlig och evig. Så skönt! Inte mossigt och tråkigt, utan så skönt att veta att Gud står fast när ALLT annat vacklar! Förnyelse och fördjupning. Det är det som kyrkan genom alla tider utmanas av. Utan förnyelse stelnar och stagnerar både kyrkan och ens tro. Utan fördjupning blir det ytligt, varken beröring eller förvandling. I detta nummer av Kyrkfönstret kan du läsa om barnatro. Hur kan den tro som så självklart föds till liv i oss som barn, bli en tro som bär oss som vuxna? Nu står julen på tröskeln till våra hem. Det lilla jesusbarnet som föds in i vår värld kan också få födas in i mitt eget liv. Min kära gamla barnatro kan få växa och bli stark så att den bär mig i livets alla skeden, ända in i evigheten hos Gud Fader! Det är den finaste gåva man kan få! Margot Holmgren redaktör Trots att du ser all min svaghet och vet att jag är ett av dina minsta barn, får jag komma ändå, och jag vet det är så: under allt är jag älskad av dig. Sv ps 753:3 Sid 2

3 Innehåll Sid Lilla kyrkskolan Lilla kyrkskolan har kommit fram till bokstäverna N och O: Nåd och Olja. Barnatro blir vuxentro Vår barnatro möter på motstånd och har alla världsliga odds emot sig att överleva. Hur ska en barnatro kunna växa och mogna? Fira jul i kyrkan! Hänt se n sist Korsord Advent- och jultidens gudstjänster Anslagstavlan 6 Barnatro blir vuxentro Ljuset lyser upp Lilla kyrkskolan - olja Julotta i Hanhals kyrka Kyrkfönstret Församlingstidningen Kyrkfönstret utges av Kungsbacka-Hanhals församling och utkommer med fyra nummer årligen. Tidningen delas ut till församlingens samtliga hushåll. Den finns också att tillgå i kyrkans lokaler. ANSVARIG UTGIVARE kyrkoherde Joachim Holmgren REDAKTÖR informatör Margot Holmgren REDAKTION Anna Håkansson, Gerd Olsson, Martina Petrén, Maria Valeberg REDAKTIONENS ADRESS Kyrkfönstret Box Kungsbacka e-post: margot.holmgren@svenskakyrkan.se hemsida: kungsbacka TRYCKERI Sandstens, Västra Frölunda FRAMSIDA Foto: Malin Magnusson NÄSTA NUMMER 8 mars Vinnare av korsordstävlingen Nr 3: Anita Elfving Nils-Erik Axén Bodel Mattisson GRATTIS!

4 lilla kyrksolan Kyrkfönstret nr A B C D E F G H I J K L M NOPQR S T U V X Y Z Å Ä Ö Nåd lilla kyrkskolan Nåd är ett av de viktigaste begreppen i Bibeln. Genom nåden uppenbarar Gud sin kärleks väsen, rikedom och fullhet. På dessa sidor presenteras begrepp och symboler som är ofta förekommande i våra kyrkliga sammanhang. Nåd är en Guds gåva till människan som skänks fritt och villkorslöst i avsikt att leda människan till frälsning. Även skapelsen i sin helhet kan beskrivas som ett uttryck för Guds nåd livet och livets upprätthållande. Men vanligtvis brukar man mena den kraft som Gud ger människan för att hon skall räddas från döden. Nåden är ett uttryck för Guds nådiga sinnelag, hans ynnest, välbehag och välvilja. Den är Guds rikes egentliga signatur och alltid knuten till Guds frälsningsverk genom Jesus. Guds välbehag och ynnest vilar över dem som genom tron står i det nya förbundsförhållandet till Gud. Nådens primära gåva är syndernas förlåtelse och omedelbar gudsgemenskap, evigt liv. Allt Jesus säger och gör är uppenbarelse och förverkligande av Guds nåd. Nåden kom genom Honom. Hans budskap om Guds rike är uttryck för Guds nåd - en ren gåva - oförskyllt och förbarmande given. Paulus gör nåden till ett huvudbegrepp. Hela hans teologi är nådens teologi. I NT finns ordet 155 gånger, därav 100 gånger hos Paulus. Guds nådesbevisning har sin dramatiska höjdpunkt i Jesu död på korset. Kristi kors är nådens uppenbarelseort. Kristi person är nådens förmedlare och redskap. Genom Jesus realiserar Gud sin eviga nådesvilja. Att vara kristen är att ha del i nåden, stå i nåden och att motta Guds nåd. Att komma bort från Jesus är att falla ur nåden. Nåden är det livsrum och den livssfär som vi kristna lever under. Nåden utestänger vikten av gärningar och tanke på lön, mänsklig berömmelse och vishet. Genom tron blir nåden verksam. Nåd och tro bildar en oupplöslig enhet. I nåden finns tillväxt som sammanhänger med att Guds nåd är en verksam makt, som utvecklar sig genom nådegåvorna vilka Anden utdelar. Nådebegreppet återspeglas av flera liknelser. Arbetarna i vingården (Matt 20:1-16) och den förlorade sonen (Luk 15:11) är exempel på en oförtjänt, välvillig gåva. Jesus använder sig av ett begrepp som vänder upp och ned på föreställningarna om merit, lön och rättigheter i mellanmänskliga relationer. Illustrerat bibellexikon Sid 4

5 Kyrkfönstret nr lilla kyrksolan Olja Oliv ol ja användes i bi belns värld både vardagligt och sakralt. Och oljan används idag i våra kyrkliga sammanhang. Olivoljan användes till mat lag ning, un derhåll av mi litär utrustning, kroppsvård och sårbehandling. Den kosmetis ka använd ning en gjor de ol jan till en lämp lig sym bol för glädje och välbe fin nan de. Att hälla ol ja över hu vu det på en gäst var en he dersbe vis ning. Vid fas ta, sorg och botgöring lät man bli att smörja sig med ol ja. Ett sakralt bruk av ol ja spe lar stor roll i bi beln: man invig de och hel ga de ting el ler per so ner ge nom att smörja dem. Symbolbetydelsen är att oljan tänks förmedla gudomlig kraft. Berättel sen om Ja kob an ty der att lik nan de bruk i äldre tid tillämpats på ett myc ket fri a re sätt. Framför allt var det kung en som in vig des till sitt ämbe te ge nom att smörjas med olja på huvudet. Bara undantagsvis nämns en pro fet el ler präst i lik nan de sam man hang. I tex ter som hand lar om el ler härrör från Is ra els kun ga tid syf tar därför uttrycket Herrens smorde på den regerande kungen. När Is ra els folk ef ter kun ga ti dens slut sak na de egen re gent fick ta let om den smor de föränd rad in nebörd. Det överfördes på överste prästen, men även på per soner som Her ren ta git i sin tjänst. När man allt in ten si va re börja de vänta på en kom man de rädda re som skul le upprätta Is ra els självständig het och Guds her ravälde, kun de han i an slut ning till äld re tex ter tänkas som både kung, präst och profet. Uttrycket den smorde passade enligt ti dens språkbruk till al la des sa rol ler och blev strax före kristendomens uppkomst en självständig beteckning för den vänta de rädda ren. Dess hebre is ka form mashíach har på så sätt gett upp hov till nam net Mes si as. Då Je sus i NT skild ras som Mes si as el ler den smor de aktualiseras också tanken att smörjelseoljan förmedlar kraft och he lig an de. Den ges en bild lig tillämp ning på de krist na: de har smorts av Kristus, ta git emot An den av honom. Det konkreta bruket av olja fortlevde samtidigt som sym bol för en ge nom bön förmed lad kraft. Idag används oljan i våra kyrkor i samma bibliska anda. Vid förbönstillfällen smörjs ett korstecken i pannan som ett tecken på den helige andes närvaro. Detta görs också för var och en av konfirmanderna vid konfirmationshögtiden Sid A

6 barnatro blir vuxentro Det lilla nyfödda jesusbarnet stötte på motstånd direkt och tvingades lämna sitt land. På samma sätt stöter vår barnatro på motstånd och har alla världsliga odds emot sig att överleva. Hur ska en barnatro kunna växa och mogna? Sid 6

7 Kyrkfönstret nr Reportage Det var en dotter som ritade en teckning av hur Gud ser ut och hennes mamma ropade från köket och undrade vad hon gjorde. Flickan svarade att hon ritar en bild av Gud varpå mamman ropar tillbaka, det kan du ju inte göra. Det är ju ingen som vet hur han ser ut! Då sa dottern med starkt självförtroende: Då får de väl se på min teckning! Många barn har denna enkla, naturliga uppfattning av Gud. Det verkar så oproblematiskt. Himmel, Gud Fader och änglar hör till sådant man ännu inte ifrågasätter utan de finns i sinnevärlden lika naturligt som föräldrar och vänner. Någonstans inom oss finns känslan av barnatron kvar och denna känsla kan vi både sakna och söka efter. Det handlar om trygghet och att inte behöva vara rädd. Att känna sig älskad för den man är och inte för vad man presterar eller något annat yttre. Det är inte ofta vi sänker garden och erkänner det men inom oss är vi med jämna mellanrum väldigt små. Då är avståndet till en barnatro inte så långt borta, om man inte nu har bearbetat dessa sidor i livet och kommit en längre bit på trons väg. Det är som om barnatron finns med oss genom hela livet i så motto att vi längtar efter trygghet och behöver kärlek. Vi vill att Gud skall vara en stor famn i vilken vi kan bli inneslutna med all vår svaghet och bräcklighet. Det finns en period då vi gärna säger kan själv. Men så småningom, när kroppen bryts ner, kommer man tillbaka till det tillstånd då man lyfter fram barnatron. Barnen hjälper oss ibland så att vi vuxna får lämna vår egen vuxenvärld in till deras barnatro utan att vi tappar ansiktet. Det märks i lussetåg och annat som barnen deltar i och dessutom kanske ännu tydligare när vi skall förklara för dem när någon dör och de kommer med sina frågor om var farfar är nu. Och vi berättar många gånger om en himmel där ingen behöver lida mer. Vi kanske använder Astrid Lindgrens Nangijala som en önskeplats, vi kan liksom se det framför oss. Men faktum är att det kommer en brytpunkt när barnen blir så stora att de själva genomskådar våra svar och börja tänka mer kritiskt. Det är en ganska problematiskt Hur kan den tro som föds i det lilla barnet, växa och bli moget? Sid A7

8 Reportage Kyrkfönstret nr tid då de inser att vi människor inte är några barbiedockor utan vi är just dödliga! Då sätts vår egen barnatro på prov och det är rätt många av oss som egentligen inte vet hur vår tro ser ut och vad vi ärligt skall svara. Det är då det börjar bli skillnad mellan önsketänkande och medveten tro. Sällan har vi i hemmet eller på arbetsplatsen haft djupare samtal med andra vuxna om vad vi egentligen tror på. Snarare möter man påståenden om att du kan väl inte vara kristen eller tro på någon Gud. En skolklass i de lägre åldrarna hade undervisning om Bibelns berättelser, Gud och Jesus. För alla barnen var det en självklarhet att tro på detta. Sedan kom en vikarierande lärare till klassen och sa: Ni är väl inte kristna, är det någon som tror på det? Och gissa hur många som räckte upp handen? Ingen, inte ens de som hade en fast tro, för man var rädd för vad andra skulle tycka. Denna rädsla finns hos många av oss och gör att vi lätt tystnar och samtalen om ens innersta funderingar blir aldrig av. Det är rätt sorgligt egentligen. Och nu menar jag inte bara samtalen om kristen tro utan just detta, att vårt innersta får möjlighet att ventilera de stora frågorna om varför man finns till, hur man kan bli förlåten, vad meningen är med själva livet. Just rädslan för döden och att inte finnas mer är kanske det som är mest jobbigt att samtala kring. och vuxentro kommer in. Barnen har inte lärt sig att systematisera tillvaron i kropp, själ och ande. Och här gör, enligt mig, barnet rätt eftersom detta är en helhet. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att vår ande kommunicerar med Guds ande, vår själ lyfter fram vårt känsloliv och gör så att det fungerar och kroppen behöver vi som ett slags skal. Barnet gör detta natur- Vi vuxna menar ibland att man inte kan tro på Gud för att vetenskapen har sagt ett och annat. Samtidigt är vetenskapen föränderlig. Fler och fler tycks ibland brista ut i meningen Man vet inte vad man skall tro på!. Detta kan i sin tur leda till både passivitet och att man i denna stressade värld inte prioriterar det som hör till tron. Men det är här den stora skillnaden mellan barnatro Sid 8

9 Kyrkfönstret nr Reportage ligt medan vi vuxna fokuserar på så mycket annat, som exempelvis kroppen, utseendet, konsumtion och lyckan i att äga rätt saker. Trots detta så finns det ett hål i ens inre och en gnagande känsla av tomhet eller rädsla. Allt detta ser naturligtvis olika ut beroende på vem man är och man kan inte jämföra sig med någon annan. efter frid viktigt och Jesus säger Min frid ger jag åt dig. Detta är en frid som övergår allt förstånd och som bevarar våra hjärtan (kroppen) och våra tankar (själen) i Jesus Kristus (anden). Joachim Holmgren Barnatron och den kristna tron har bl a det gemensamt att kropp, själ och ande är ett. För den kristne är längtan ARKIV. Skolbarn på besök vid julkrubban i Kungsbacka kyrka för att höra julens berättelse. Foto: Margot Holmgren. Sid A9

10 Reportage Kyrkfönstret nr barnatro blir vuxentro II När Lukas Andersson döptes blev faster Cecilia Reimal fadder till honom. Hon ser det som en viktig uppgift att ta ett speciellet ansvar, att han ska få veta vem Gud och Jesus är så att han senare i livet vet vad han säger ja eller nej till. Sid 10

11 Kyrkfönstret nr Reportage Cecilia går Svenska kyrkans grundkurs på Helsjöns folkhögskola. En dag på skolan berättade en kvinna att hon hade ett dopbarn. Varje år under pojkens uppväxt köpte hon ett ljus och gav honom för att markera dopdagen. Hennes tanke var att avsluta i och med konfirmationen då man ju bekräftar sitt dop och har vuxit i sin dopdräkt, rent symboliskt. Efter pojkens konfirmation var det dags för dopdag och ljuset uteblev som planerat. Då fick kvinnan ett telefonsamtal från honom: Var är mitt ljus?. Kvinnan trodde att intresset svalnat men så var alltså inte fallet. Denna sanna berättelse kom att bli en stor inspiration för Cecilia och startskottet på att förändra sin roll som fadder till Lukas. Att varje år se fram emot dopdagen på ett nytt sätt och markera den. Lukas har fått välja ut ljus som han tycker om och ett band med stjärnor på som vi ska knyta runt ljuset, berättar Cecilia. Hennes tanke är att varje år på dopdagen tända ett ljus. - På konfirmationsdagen ska vi tända alla ljusen på en och samma gång! Det blir speciellt, tror Cecilia. Cecilia funderade nu än mer på sin roll som fadder. När Lukas blir äldre ser hon fram emot att förhoppningsvis få samtala om de stora livsfrågorna. Men hon tänkte Vad kan man göra redan nu, när han är liten?. Då tog Cecilia initiativet att, tillsammans med Lukas, besöka hans dopkyrka, S:ta Gertruds kyrka. Det var nu i höstas. Där visade hon honom dopfunten. - Va, kan man döpas där? frågade han och förstod inte riktigt hur det hade gått till. - Då lyfte jag upp honom över dopfunten och visade precis hur det hade gått till när han var liten. Det var lite tungt, skrattar Cecilia. På bokbordet i kyrkan köpte de också en Bibel för barn som är lättläst och har färgglada bilder. Jag vill att de ska bli nyfikna på Gud och ställa frågor Sid 11A

12 Reportage Kyrkfönstret nr Cecilia Reimal, Fabian och Lukas Andersson. Cecilia är faster och fadder till Lukas. Foto: Margot Holmgren. Fakta Cecilia Reimal Ålder: 40 år Boende: Alingsås/Helsjöns folkhögskola Lukas Andersson Ålder: 5 år Boende: Hammerö Fabian Andersson Ålder: 8 år Boende: Hammerö Sid 12

13 Kyrkfönstret nr Reportage man frågar sig vad Cecilia har för bakgrund, vad som driver henne att dela med sig av sin kristna tro till Lukas och hans bror Fabian. - Jag vill ju att pojkarna ska få kunskap om vem Gud och Jesus är, förklarar hon. Jag vill att de ska bli nyfikna på Gud och ställa frågor. Hon berättar att hon är uppvuxen i Vårgårda och att hon tillsammans med sina syskon var med i barntimmar och söndagsskola. I tonåren konfirmerades hon och kom med i kyrkans ungdomsgrupp. - Detta kom att bli väldigt viktigt för mig och gjorde stor skillnad för min kristna tro, intygar Cecilia. I 20-årsåldern flyttade hon till England och trakterna kring Birmingham, först som Au pair, men kom att stanna i nästan 20 år och är relativt nyss hemkommen till Sverige. För cirka tio år sedan uppmuntrade hennes dåvarande pojkväns mamma att Cecilia borde gå en Alphakurs. - Hon var nog uppmärksam på att jag var intresserad av de stora livsfrågorna, tror Cecilia. Nu i efterhand vet Cecilia att Alphakursen var det som gjorde att hon hittade tillbaka till sin barnatro. Efter kursen kom hon med i en annan grupp, Discovery, och sedan blev det hemgrupp. Och söndagens gudstjänst i kyrkan, förstås. Den stora skillnaden är bönen, vet Cecilia. - I England har jag lärt mig att bön är viktigt, intygar hon. Varje månad har man i församlingen ett öppet möte där alla som vill får komma och be för verksamheten eller för något personligt. Man ber i smågrupper. - I början var jag ovan vid dessa spontana böner, minns Cecilia. Jag var livrädd i början för att våga be högt inför andra. Men om man vågar så släpper rädslorna. - Jag har lärt mig att den kristna tron är en relation, berättar Cecilia. Innan trodde jag att det handlade om att få så mycket kunskap som möjligt: Ju mer du lär dig, desto mer troende är du. Men jag har erfarit att det är helt fel! Cecilia känner även ett ansvar för Fabian. Det har blivit mer självklart att göra samma saker för båda pojkarna. - Fabian vill ju så klart också få ljusblå ljus med band på sin dopdag, upplyser Cecilia. Klart att han ska få det! Och även på hans konfirmationsdag ska vi tända alla hans ljus från åren som gått. Vad gäller den närmaste framtiden så tänker Cecilia att nästa steg är att lära pojkarna bönen Gud som haver. - De har jag själv rabblat hundrafemtielva gånger i den perioden när jag var borta från kyrkan vid de tillfällen när jag hade det jobbigt, säger Cecilia. Denna barnens bön är en bön som håller även som vuxen och en god grund att bygga på, är hennes erfarenhet. Margot Holmgren Sid Sid 13 A

14 Hänt se n sist Kyrkfönstret nr Pensionärernas utflykt med Skåne som resmål. Här andakt i kyrkan tillhörande Nissaströms kursgård. Foto: Rolf Andersson. Sång från scenen på Barnkalaset i Badhusparken som samlade rekordpublik. Foto: Margot Holmgren. Pilgrimsvandrarna Helén och Clifford Ling. Foto: Anna Göransson. Konfirmation i Kungsbacka kyrka i september. Foto: Margot Holmgren. Sid 14 Grillfest i S:ta Gertruds kyrka en härlig höstkväll. Foto: Bogdan Timiras.

15 Kyrkfönstret nr Korsord Din lösning skickar du in senast den 1 februari till: Kyrkfönstret, Box 10218, Kungsbacka. De tre först rätta öppnade lösningarna vinner var sitt presentkort hos Bröderna Nilsson på 200:-. Lycka till! Ovan finner du rätt lösning till korsordet i förra numret. Namn: Gata: Postadress: Sid Sid 15A

16 Kalender Kyrkfönstret nr Advent- och jultidens gudstjänster Kungsbacka kyrka S:ta Gertruds kyrka 1 söndagen i Advent 1/12 11 Högmässa, Holmgren. 16 Vi sjunger in Advent, Jonsson. tisdag 3/12 12 Middagsbön. onsdag 4/12 18 Veckomässa med undervisning, Larsson. torsdag 5/ Marknadsmusik, Larsson. 2 söndagen i Advent 8/12 11 Gudstjänst, Holmgren. tisdag 10/12 12 Middagsbön. onsdag 11/12 18 Veckomässa, Jonsson. lördag 14/12 17 Julmusikal. 3 söndagen i Advent 15/12 11 Högmässa, Jonsson. tisdag 17/12 12 Middagsbön. onsdag 18/12 18 Veckomässa, Holmgren. 4 söndagen i Advent 22/12 11 Högmässa, Holmgren. Julafton 24/12 11 Samling vid krubban, Holmgren. 17 Julbön, Holmgren. Juldagen 25/12 11 Högmässa, Jonsson. Annandag Jul 26/12 11 Högmässa, Holmgren. lördag 28/12 16 Dopgudstjänst, Holmgren. Söndag efter Jul 29/12 11 Högmässa, Larsson. Nyårsafton 31/12 11 Högmässa, Holm. Nyårsdagen 1/1 11 Högmässa, Holmgren. Söndag efter Nyår 5/1 11 Högmässa, Holmgren. Trettondedag Jul 6/1 11 Högmässa, Jonsson. tisdag 7/1 12 Middagsbön. onsdag 8/1 18 Veckomässa, Jonsson. 1 efter Trettondedag Jul 12/1 11 Högmässa, Holm. 1 söndagen i Advent 1/12 10 Familjegudstjänst, Holm. 17 Musikgudstjänst, Holm. lördag 7/12 16 Dopgudstjänst, Holm. 2 söndagen i Advent 8/12 17 Mässa, Holm. 3 söndagen i Advent 15/12 16 Julmusikal med julfest, Holm. 4 söndagen i Advent 22/12 17 Mässa, Larsson. Julafton 24/ Julnattsmässa, Holm. Annandag Jul 26/12 17 Sinnesrogudstjänst, Holm. Söndag efter Jul 29/12 17 Mässa, Jonsson. Nyårsafton 31/12 Se Kungsbacka kyrka Nyårsdagen 1/1 Se Kungsbacka kyrka Söndag efter Nyår 5/1 Se Kungsbacka/Hanhals kyrka Trettondedag Jul 6/1 17 Missionsfest., Holm. lördag 11/1 16 Dopgudstjänst, Holm. 1 efter Trettondedag Jul 12/1 17 Mässa, Holm. Sid 16 16

17 Julmusikaler lördag 14/12 kl 17 i Kungsbacka k:a Hanhals kyrka 1 söndagen i Advent 1/12 11 Gudstjänst, Larsson. 2 söndagen i Advent 8/12 11 Högmässa, Jonsson. 3 söndagen i Advent 15/12 11 Familjegudstjänst, Larsson. 4 söndagen i Advent 22/12 11 Högmässa, Larsson. 13 Dopgudstjänst, Holmgren. Julafton 24/12 11 Samling vid krubban, Jonsson. Juldagen 25/12 07 Julotta, Holmgren. Annandag Jul 26/12 16 Vi sjunger helgens sånger och psalmer, Holmgren. Söndag efter Jul 29/12 11 Gudstjänst, Jonsson. Nyårsafton 31/12 Se Kungsbacka kyrka Nyårsdagen 1/1 Se Kungsbacka kyrka Söndag efter Nyår 5/1 11 Gudstjänst, Holm. Trettondedag Jul 6/1 11 Högmässa, Holmgren. 1 efter Trettondedag Jul 12/1 11 Gudstjänst, Larsson. Vuxenkör framför julens budskap. Drama, solister och instrumentalister. söndag 15/12 kl 16 i S:ta Gertruds k:a Barnkör framför julens berättelse. Drama, solister och instrumentalister. Julaftonsfirande 24/12 på Skansen Julmat, tomtebesök, julmusik, gottebord mm. Anmälan till caféet tel eller Caroline Antblad senast 22/12. Sid A

18 anslagstavla Kyrkfönstret nr december Levande adventskalender kl 17 på trappan till Kungsbacka k:a Lördagar och söndagar kl 11. söndag 8 december kl 13 Skansen Jullunch Julbuffé, sång och musik. Pris: 80 kr som går till Svenska kyrkans internationella arbete. Ingen anmälan december Julklappsinlämning Kyrkcaféet vid Kungsbacka kyrka Lämna oinslagna julklappar till barn, ungdomar och vuxna i alla åldrar. torsdag 12 december Jullunch kl i S:ta Gertruds kyrka Jultallrik, sång och musik. Pris: 60 kr. Anmälan till Caroline Antblad tel december kl Skapardag i advent Skansen Ljusstöpning, kranstillverkning, fika mm Trettonde dag jul 6 januari Missionsfest kl 17 i S:ta Gertruds kyrka Utblickar från den världsvida kyrkan, sång och musik. torsdag 9 januari Pensionärernas julfest kl 17 på Skansen Gemenskap, matservering, andakt och inbjuden gäst. Anmälan till Anita Arnesson 19 dec-2 jan tel KUNGSBACKA-HANHALS FÖRSAMLING Box , Kungsbacka Besöksadress: Storgatan 1 A Fax: E-post: kungsbacka.pastorat@ svenskakyrkan.se KANSLI exp.tid tisdag och torsdag 10-12, ons ekonomiass. Wenche F Carlsson telefon kansliassistent Annika Mårtensson telefon Sid 18 kyrkokamrer Monica Ekman telefon mobil PRÄSTER kyrkoherde Joachim Holmgren telefon mobil komminister Andreas Holm telefon mobil komminister Martin Jonsson telefon mobil DIAKONER Caroline Antblad telefon mobil Ann-Christine Eriksson telefon mobil Ingrid H Larsson telefon mobil Bogdan Timiras telefon mobil MUSIKER organist Ulrika Hjertén Åberg telefon kykokantor Brittinger Einarsson telefon kantor Malin Lindgren telefon kyrkokantor Lisbeth Torwald telefon musikpedagog Carolina Widén telefon

19 Kyrkfönstret nr Personalnytt personalnytt valresultat Vi välkomnar Christoffer Antblad som sedan höstterminen arbetar som kyrkogårdsvaktmästare. Han presenterar sig så här: Hej! Jag bor i Åsa tillsammans med min fru och våra fyra barn. Jag har tidigare arbetat på Lunds kyrkogårdar och trivdes mycket bra med detta. De senaste åren har jag arbetat med ett företag som säljer LED lampor och på så sätt spridit lite ljus i vårt land. Jag älskar havet och naturen så jag spenderar gärna min fria tid med att promenera, gräva i trädgården eller åka båt. Den 15 september hölls kyrkoval. För Kungsbacka-Hanhals församling ser resultatet ut som följer: Fria listan 43 procent (11 mandat), Folkkyrkan 32 procent (8 mandat) och Borgeligt alternativ 25 procent (6 mandat). Antalet röstande var 829 personer vilket innebär 10,6 procent. De som fick flest personröster var: Malin Magnusson, Eva Kårstad, Marianne Andersson, Eva Kollmats-Persson och Lars-Erik Olofsson. QR-kod ny hemsida Härmed presenteras en QR-kod (Quick response). Detta är en avläsare för smartphones. Ladda ner en QR-app, håll mobilkameran över koden och scanna. Du kommer direkt till församlingens hemsida där du hittar all inforamation du behöver om gudstjänster, verksamhet, kontaktinformation osv.! I skrivande stund lanserar församlingen en helt ny hemsida designad av Jakob Griph. Det är som gäller, tills vidare i alla fall. Den nya hemsidan gör det betydligt lättare att söka och hitta rätt information. Den är estetiskt tilltalande och med moderna sökfunktioner. PEDAGOGER pedagog/informatör Margot Holmgren telefon Anna Göransson telefon Lena Karlsson telefon Marie Wadström telefon VAKTMÄSTARE Håkan Karlström mobil Eva Hilbertsson, Hanhals Linda Nordin, Skansen telefon / Maria Helgesson Thorin, S:ta Gertrud telefon KUNGSBACKA KYRKA/KYRKCAFÉET Cafévärdinna Majbritt Löfgren S:TA GERTRUDS KYRKA Kök telefon Fax nr HANHALS KYRKA Kyrka TELEFON Fax nr SKOGSKYRKOGÅRDEN exp. tid tisdag och torsdag telefon förman Magnus Linnarsson vaktmästare Christoffer Antblad vaktmästare Lotta Karlsson vaktmästare Henrik Törnmarck Fax nr KYRKORÅDETS ORDF Eva Kårstad telefon KYRKOFULLMÄKTIGES ORDF Eva Kollmats Persson telefon Sid A

20 Ljuset lyser upp! Nu i december när det är som mörkast ute är vi i stort behov av ljus. Vi tänder ljus och njuter av dess förmåga att skingra mörkret och sprida värme. Jesus talar också om ljus att Han är världens ljus och att den som följer Honom aldrig ska vandra i mörker. Vad menar Han och vad innebär det för mig? Jag tror att Han menar att Han vill vara ljus för alla människor i hela världen, Han har inte valt ut vissa utan finns här för alla. Oavsett var jag befinner mig i världen och i livet, vill Han lysa upp mitt liv. Det enda som kan hindra mig från att ta emot det ljuset är att jag inte öppnar mitt hjärta och släpper in det. För mig personligen behöver jag påminnas om det gång på gång. Jag kommer på mig själv med att inte låta Jesus lysa upp mitt liv, utan kämpar på av egen kraft i tron på att jag måste klara så mycket och vara så duktig. Varje gång jag efter en längre eller kortare period av eget kämpande öppnar upp mig och släpper in Jesu ljus igen, lyses min situation upp och jag ser mina bekymmer i ett helt annat ljus, från ett annat perspektiv. Helt plötsligt kan något, som för mig verkade helt omöjligt att lösa, plötsligt bara lösa sig på ett sätt som jag aldrig hade kunnat tänka mig. Varje gång blir jag lika tacksam, ödmjuk och påmind om vilken fantastisk gåva det är att få vandra i Jesu ljus och att aldrig behöva känna sig ensam. Jag tror också att Han menar att vi inte ens behöver frukta dödens mör- ker. Han går med oss även där och leder oss med sitt ljus till livet efter döden. Men Jesus vill också att vi ska vara ljus för varandra. Hur sprider man ljus till andra? Det finns naturligtvis många olika sätt att göra det på, beroende på vem man är och vem man möter, men ett sätt är att försöka leva efter den Gyllene regeln. Om jag vill bli bemött med vänlighet, omtanke, uppmuntran och varm ärlighet, bör jag själv möta människor så. Tänk så lätt ett leende kan sprida sig från den ena till den andra. Som kristen tror jag också att det handlar om att sprida det hopp och den tro jag har till andra runt mig. Nu inför den stundande julen, när vi omger oss av ljus i adventsljusstakar, stjärnor och lyktor, önskar jag att vi alla ska bli påminda om det ljus och hopp som Jesus vill ge oss och som vi alla kan få del av. Jag önskar oss hjärtan fyllda av kärlek och ljus. Så fyllda att de svämmar över till människor vi har runt oss och som vi möter. Jesu kärlek som aldrig sviker eller tar slut och som är oberoende av de omständigheter vi befinner oss i. Jesu ljus som alltid består, som övervinner mörkret, som är till för hela världen och som är enda vägen till evigt liv. Välkommen till världen, Du världens ljus Jesus! Anna Göransson Sid 20 Med reservation för ändringar och fel. Se även dagspressen och besök hemsidan