Beprövat byggande: Vårda de fina gamla fönstren!

Transkript

1 Beprövat byggande: Vårda de fina gamla fönstren! Vi fortsätter med kurser i vår serie Beprövat byggande och Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby kommer måndagen den 13 april 2015 kl i Gamla folkskolan i Hindersby och berättar och visar hur vi kan rusta upp våra gamla fina fönster. Det finns ännu en hel del gamla fönsterbågar som är hundra år gamla och gjorda av speciellt utvalt virke. De är ytterst värdefulla och av mycket bättre kvalitet än de nya snabbt och billigt producerade fönstren. Ofta behövs bara omkittning och målning för att de skall bli bättre än nya. Det kommer mera information om kursen men reservera redan nu måndagskvällen. Eftersom vi fick pengar från Kulturfonden så är den gratis men vi vill gärna ha anmälningar så vi vet hur mycket kaffe vi skall koka. Vi har ungefär tio arbetsplatser i slöjdsalen så de tio första får ta med sina fönsterbågar. Kursen kommer först att handla om de grundläggande sakerna vid upprustning av fönster. Vi går ännu inte in på reparation av träet i bågarna. Om det finns intresse så fortsätter vi med flera omgångar. Önskemål mottages med tacksamhet. Ring styrelsen.

2 Vårda gamla fina fönster De gamla fönstren som tillverkats av utvalt virke är ofta av mycket bättre kvalitet än de nya. Även om målningen flagar litet så är det ganska lätt att sätta dem i skick. Det är mycket billigare och bättre än att byta fönster. För att visa hur det går till tänkte Gamla folkskolans vänner hålla en fönstervårdskurs med Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby. Tidpunkten är ännu inte fastslagen så det går bra att komma med önskemål men nån gång före sommaren skall det bli. Det kan i många fall räcka med att kitta om rutorna och måla båge och karm. I vissa fall måste trädelar förnyas men ofta inte alls å mycket som försäljarna vill påskina. Speciellt korkade är argument som Byt ut hela skräpet!. Det leder bara till att man får sämre fönster och betalar en massa för det. Förstås använder man vid fönsterenovering linoljekitt och linoljefärg. De håller mycket högre kvalitet än allsköns plastfärg som bara stänger in fukten och får fönstret att ruttna snabbare. Linoljekitt kan man själv tillverka av krita och linolja då vet man åtminstoen vad som finns i det. Tyvärr kan man inte lita på att en linoljefärg är en linoljefärg. Den kan vara förstärkt med en massa billig plastolja. Så linoljefärg bör köpas enbart i byggnadsvårdshandeln såsom Byggnadsapoteket. Till och med Uula som tidigare ansågs vara bra har börjat blanda i skumma kemikalier. För att få bort gammalt kitt och gammal färg kan man använda en speciell kittlampa och en sådan förevisas på kursen. Annars är verktygen helt enkelt spackel och pensel. Här kommer så småningom mera praktiska råd och länkar till bra

3 sidor om fönsterrenovering. Modernt byggande ger fuktskador Sedan 1950-talet har byggandet bara blivit sämre hela tiden. Mögelhus följer på mögelhus och nu slår man larm om tätskikten i badrum. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har granskat de 20 vanligaste systemen och av dessa läcker 17! Det är inte felaktig installation utan själva systemen som är felaktiga. Länsförsäkringar räknar med stor ökning i antalet fuktskador i framtiden. Och fuktskador är mycket dyra att reparera. Man kan undra hur de repareras? Med nån metod som är lika dålig eller sämre? Det är inte fråga om nån sorts flummighet och romantik att gå tillbaka till beprövade byggmetoder och material före Det är fråga om att helt bryta med den inriktning på byggandet som lett till mögelhusen och som blivit otroligt dyrt i längden. Där gamla stockhus står kvar i prima skick sedan ett par hundra år tillbaka så måste man riva mögelhusen Det är rent tekniskt vansinne. Orsaken är förstås att det skall byggas billigt för stunden. Sedan lägger man byggfirman i konkurs (byter namn) och ägaren står där med uruselt byggda hus som ingen tar ansvar för. Hela systemet är rent vansinnigt.

4 Kaminen installerad Nu har vi fått igång den gamla vedvärmen i slöjdsalen. Visserligen bara en provisorisk kamin kakelugnen är ännu inte klar. Men det går att elda. Nu kan det inte bli något värre eldande ännu för pipan måste försiktigt värmas upp och likaså kaminen. Så tillsvidare får bara styrelsen elda eller nån som fått lov av styrelsen. Vi vill undvika att någon sprängeldar och spräcker kamin eller pipa. I dag satte vi för första gången eld i kaminen och det var minsann bra drag. Underligt vore det annars för pipan är 9,5 meter hög. Första försöket gick inte så bra och behovet av en späntyxa stod klart. Efter en tur upp till vinden efter torra brädstumpar och späntning av dess i små bitar så började lågorna ta fart. Då elden fick fart så gällde det att stänga nedre luckan kvickt för draget var grymt. Det är lätt att spräcka den här om man lämnar nedre luckan öppen för då brinner det alldeles för våldsamt. Så fort man tänt och elden tagit fart så måste nedre luckan stängas och draget regleras med den runda luckan. Vi satte bara litet ved i kaminen för vi måste elda försiktigt nu i början. Men det fungerar. Idag så började vi också spika upp panelen i köket på de sista

5 två väggarna. Sedan skall den ännu målas och så är bara listerna kvar. Eftersom vi sågade av kroppåsen då vi murade pipan så behövs det stöd uppe i vinden. Idag sågade jag litet kraftigare virke: två 3-tums blankor på var sin sida om pipan och en stabil stock som underlag för stödstolpen under kroppåsen. Fixa en kamin (Husqvarna) Kaminer har aldrig varit så vanliga i Finland som i Sverige kanske därför att en stor del av Sverige ligger söder om Finlands sydkust. Men i vårt hus i Medåker, Arboga finns det två kaminer och vi har lärt oss att kaminer är väldigt bra värmekällor även om de inte magasinerar värme nästan alls. De värmer upp luften mycket snabbt. Då man eldar i kakelugn så tar det nästan ett halvt dygn innan man får upp värmen. Fast då hålls den lika länge varm också. På Blocket.se finns en hel del riktigt förmånliga kaminer till salu. Priserna kan vara under 1000 kronor. Det är förstås inte renoverade kaminer. Även om gjutjärnsskalet är alldeles helt så kan murningen av eldfast tegel innanför vara i dåligt

6 skick. Jag köpte två kaminer: Husqvarna 150 och 155. De är emaljerade och ganska lika den Ankarsrum Viking 86 som vi har i Medåker som huvudvärmekälla för nedre våningen. Men luckan på Husqvarna går uppåt medan den på Viking går nedåt och det samlas lätt en massa skräp på luckan då man fyller på ved. Husqvarna 150 är äldre än 155 och har ingen kokplatta med lock som 155. Det finns dessutom numrorna 151, 153 och 157 som är likadana som 155 men av olika storlek. Litet data: Modell Värmekapacitet kubikmeter Vedutrymme liter Vikt kg Höjd cm Bredd x djup cm Rökrörets diameter är 113 mm för alla även om Husqvarnas katalog från 1943 anger att 150 har 127 mm diameter. Åtminstone vårt exemplar av 150 har 113 mm. Som synes så är 151 ganska liten. Till och med de största modellerna är relativt små om man är van vid kakelugnar men värmer bra. Skillnaden är närmast i magasinerandet men man måste betänka att en kakelugn väger tusentals kilo. Det eldfasta teglet innanför gjutjärnsskalet är absolut

7 nödvändigt. Annars spricker gjutjärnet vid eldning. Ofta är teglet sprucket men det har ingen större betydelse. Man bara smetar på lerbruk innanför och pressar så mycket man kan in i sprickorna. Använd ABSOLUT INTE CEMENT! Den är för hård och spricker vid eldning. Men om tegelbitarna fallit bort så måste teglen förnyas. En kamin borde transporteras i stående läge för att minska riskerna för att teglet faller bort. Och har det fallit bort så är det näst intill omöjligt att mura tillbaka det på plats för det blir närmast grus. Så här kan bakväggen se ut. Det har varit två hela tegel och ett par bitar ovanför bredvid rökutgången. Det såg ganska helt ut förrän man började röra vid det. Men sidorna var redan nedfallna så allt måste förnyas. Så gäller det att hitta eldfasta tegel av rätt storlek. Det bör vara 25 mm tjockt och då finns det cm och 23 11,5 cm. Två cm passar bra för bakväggen och till sidorna behövs sju 21 11,5 cm (ett måste klyvas) för 155:an. Men det är värre för 150 (och 157) där bakväggens tegel bör ha bredden 34 cm. Det betyder en 4 cm smal remsa så jag beslöt att inte byta bakväggen alls på 150:an. Med försiktigt lirkande kunde sidoväggarnas tegel bytas utan att bakväggen skadades. Jag skall sätta på ett lager lerbruk och hoppas på det bästa. Längst nere finns det två sneda tegel som vanligen är spruckna också men som knappast behöver bytas. Kall luft strömmar in nedifrån och kyler nedre delen ganska bra så lerbruk torde fungera utanpå sprickorna. Kaminerna är byggda av fyra gjutna sidor som hålls ihop av botten och topplock. Dessa är fastskruvade med fyra skruvar och det första man bör göra är att få bort dessa. Vanligen är de helt fastrostade men med en gassvets kan man värma upp muttrarna tills de bli vitglödande och då skruvar man bort

8 dem. Men man får värma bara en kort stund. Om gjutjärnet får för stor värmeskillnad mellan olika delar av skivan så spricker den. Muttern blir vitglödande ganska fort men svalnar också fort så man måste upprepa värmandet flera gånger. Det är bra för rosten tycker inte om värmeväxlingar och lossnar efter ett tag. Använd hårda handskar (inte det mjuka skräpet) och tång. Då man lyft bort takplattan kan det vara bra med en skruvtving eller liknande som håller ihop skalet medan man arbetar. Både 150 och 155 skall ha 21 cm långa sidotegel så 23 11,5 måste kapas. Det går bäst med en vinkelslip och diamantklinga. Vinkelslipen får gärna vara av modell större för det är tungt arbete. Man skär en skåra runt om stenen och så knackar man försiktigt med hammare vid skåran (helst en murarhammare med flat och rak hacka). Stenen bör hållas i handen inte på hårt underlag. Då man knackat en stund runt stenen vid skåran så börjar ljudet ändras och bli dovare och sedan spricker stenen snyggt vid skåran (för det mesta). Det finns små hakar på skalet som man måste såga hack för i teglen. Sidoteglen bör sitta riktigt tätt intill skalet då passar två 15 cm tegel precis i bakväggen. Sidoteglen radas in först och sedan bakväggen som hålls på plats av rökutgången som är fastskruvad med två bultar. Här är sidoteglen inradade (uppifrån). Det översta måste klyvas. Då 150 inte har kokplatta bör det finnas tegel också i locket. Två cm kapas till 21 cm och anpassas till locket. Där teglen ligger finns en förhöjning i locket så teglen kan

9 inte vara bredare. Mitten är den hetaste delen men sidorna kan täckas med lerbruk. Den ursprungliga tegelsatsen hade säkert ett enda tegel i locket som låg på fyra små hyllor i väggarna men tegelsatsen kostar över 2000 kronor (ca. 250 euro) medan dessa tegel kostade 15 kronor/st. (15 30 cm) och 3 euro/st (23 11,5 cm). I stället satte jag in ett flatjärn snett under locket som håller upp teglen tills lerbruket har torkat. Hålen för skruvarna bör vara stora och avlånga för järnet utvidgas ordentligt vid eldning. På framväggen mellan luckorna bör också finnas ett tegel. Ett cm är litet för kort men med två remsor på var sida fasthållna av lerbruk så blir det hyfsad isolering. Det här teglet ligger på en hylla och hålls på plats av en stålvinkel som är fastskruvad uppifrån. Den var borttappad så jag fick tillverka en ny. Sedan läggs stenarna utanpå snedjärnet och de fyra små hållarna och locket skruvas på. Nu svänger jag bultarna så att muttrarna kommer uppåt. Det är inte så vackert men mycket lättare att skruva bort. Ännu skall bara luckor och spjäll sättas fast men först skall kaminen förses med lerbruk innanför. Tanken är att försiktigt svänga den upp och ned och sätta lerbruk kring locket och försiktigt svänga den rätt och sätt lerbruk kring nedre delen. sedan bör den helst inte flyttas utan bara sätta fast i rökröret och eldas efter nån vecka då lerbruket torkat. Och eldas försiktigt för sprängeldning leder bara till att den spricker.

10 Fotoalbum (murandet 2014) Den som inte hade tid att se på då vi murade på gamla folkskolan kan titta på bilderna. De finns på den nya Hindrikmaskinen som bland annat har fotoalbum. Men det är ännu bara testkörning. Gå till och välj album Gamla folkskolan->murandet Där finns alla foton från murandet både bra och dåliga. Tanken är att sätta in allt mer bilder om testkörningen verkar gå bra. Diamanten i Hindersby I går var det taklagsärtsoppa på Lokaaln (Hemborg i Hindersby) och det nya taket glittrade som en diamant. Nu var det mulet men ni skulle se det soliga dagar Den delikata ärtsoppan som nästan fick en att svälja tungan kokades av de erfarna ärtsoppskockarna Inga och Beatrice ute på gårdsplanen. Inne var de fullt av folk som gladde sej åt det nya taket och ärtsoppan. Speciellt glad var styrelsen som inte mera måste gå

11 upp på vinden och tömma kärlen som varit placerade under läckorna. Det fanns en hel del återväxt också. Den fina ungdomslokalen börjar vara i riktigt gott skick (även om det alltid finns en hel del som borde göras). Vi tackar den unga energiska styrelsen som räddat byns pärla för många år framöver! Piiphasi! Nu har vi den nygamla piipån färdigmurad. Det tog två veckor där speciellt Göran jobbade som en liten gris. Man ser inte ännu hur stilig den blev för vi behöver ställningarna för att sätta upp takstege och plåtar för att täta mot taket. Den får stå och torka i ett par veckor nu så den blir stark. För kransen var vi tvungna att kapa tegelstenar och det var verkliga dammjobbet.

12 Göran hade till och med tegelfärgat skägg. Ett hjärtligt tack till alla som varit med! Och upp genom yttertaket På måndagen murades pipan upp så långt det gick under yttertaket. Belysningen var viktig men det fixade vi med en liten 10 W LED-strålkastare som man kunde skruva fast på ett lämpligt ställe. Stolparna i hörnen är styrning som visar exakt var pipans hörn skall komma. Ställningarna är också viktiga för det gäller att komma på precis rätt höjd då man murar på besvärliga ställen. På tisdagen gjorde vi hål i yttertaket vilket inte var så lätt med bräder och pärtor och plåt. Hålet måste vara minst 2 cm större än pipan. Annars kan husets rörelser bryta av hela pipan. Avståndet gäller bara bräder som kommer med ändan mot muren. Alla större trädelar måste vara på minst 10 cm avstånd. Så skall takstegen upp och förankras på andra sidan huset med ett stabilt rep. Här har vi dragit upp vår gamla takstege av bräder som förvarats torrt i närmare 50 år och alltså är lätt

13 och stark. Ställningen kring öppningen är inte helt enkel att göra. Här har vi en hopfällbar variant med genomgångsskruvar som är lätt att föra upp och vikas ut över takåsen. För att komma upp till takstegen med tegel och bruk så använde vi en frontlastare med snöskopa som lyfter över 4 meter. Då kommer man upp så högt att det är lätt att rada upp stenarna på takstegen. Plattformen runt taket börjar ta form. Allting skruvas ihop med 100 mm skruvar så det håller. I dag fortsatte muraren upp genom hålet i yttertaket. Tegel och murbruk lyfts upp i skopan till takstegen och vidare till plattformen. Ovanför takåsen muras en utkragning så att regnvattnet inte skall rinna längs pipan under plåten vid tutens nedre del. Så såg den gamla tuten ut också. Trävirket används bara som stöd under murandet och tas bort senare. Alldeles färdig blev tuten inte i dag men i morgon finns det god möjlighet att fira hasi.

14 Vid krönet kommer en utkragning till. Allt för att föra ut regnvattnet från tegelstenarna och minska risken för frostsprängning. Det kommer plåt enbart runt nedre delen och ovanför krönet men själva tuten blir av renmurat tegel och riktigt snygg vilket man redan kan se på bilden. Upp i vinden På onsdag kom vi upp till mellantaket och på torsdag blev det att mura uppe i vinden. Vi fick hjälp med att bära upp tegel i vinden (tack Leif!) och där blev det håltegel medan det varit hela tegel i nedre delen av pipan. Öppningen för den gamla pipan var litet mindre eftersom den hade bara en rökkanal och nu har vi två. Så vi sågade upp lite mera. Det var lätt eftersom den gamla öppningen fanns kvar med ram runt den dåtida sandlådan. Sand användes i genomgången genom mellantaket för att brandisolera pipan. Lägg märke till LED-strålkastaren som är fastskruvad i taket. Det är viktigt med bra belysning som kan flyttas efter behov. Och så skall genomgången isoleras med brandisolering på 10 cm. Numera används speciell bergull som är grymt tung. Genombrottets timme närmar sej.

15 Sista teglet nerifrån. Och så växer pipan uppe i vinden. Och det behövs ställningar igen. Nu är det bara en dags murande kvar och sedan måste vi genoim yttertaket.