Resursfördelning i utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Skapa en likvärdig och rättvis resursfördelning Resursfördelning i utbildningsförvaltningen Årets Kommunalekonom 2015 berättar om resurseffektivitet i processen SKL informerar om utjämningsystemen och utbildningsförvaltningarnas kostnadsutveckling Skolverket delger sina erfarenheter från kommunernas resursfördelning Effektiv gymnasieorganisation trots alla externa faktorer sjunkande elevantal, avhopp och framtida behov Mål och nyckeltal i resultatstyrningen Socioekonomisk resursfördelning lär av andra kommuner Ekonomisk tilldelning av tilläggsbelopp målgrupp och kriterier Nyanlända elever vilka resurser behövs? Moderator PÄR PALMGREN Mjölby kommun Talare RÅDET FÖR FRÄMJANDE AV KOMMUNALA ANALYSER Maria Price SKOLVERKET Henrik Bengtsson KALMAR KOMMUN Mats Linde NORA KOMMUN Henric Lundberg SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Anders Folkesson CEKU Anna Cederqvist HELLSTADIUS UTBILDNINGS & RÅDGIVNING AB Mikael Hellstadius STRÄNGNÄS KOMMUN Marie Green Stockholm maj

2 Konferensprogram Tisdag 10 maj REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS MODERATOR PÄR PALMGREN INLEDER KONFERENSEN Pär är en skolledare med mer än 10 års erfarenhet som rektor fick han priset för Sveriges mest innovativa rektor och sedan 2013 arbetar han som gymnasiechef och chef för vuxenutbildningen i Mjölby kommun Omvärld i förändring hur fungerar kommunal resursfördelning? De demografiska förändringarna kommer att utmana dem kommunala verksamheterna och ekonomin. Antalet barn i förskola och skola ökar samtidigt som antalet äldre ökar stiger. Dock ökar inte som de gemensamma resurserna i samma utsträckning. Vilka effekter får detta på kommunens sätt att styra och rikta resurserna där de bäst behövs? Utmaningar för Sveriges kommuner vilka är de och vilka effekter kan vi vänta oss? Hur fungerar resursfördelningen från staten ut till verksamheterna Resursfördelning i kommunen i praktiken Resurseffektivitet i processen Socioekonomi påverkan på resursfördelningen? Hur ser kommunalekonomens roll ut i framtiden? ANNA CEDERQVIST Anna har lång erfarenhet från den kommunala sektorn på olika befattningar. Anna har specialistkompentens inom kommunal ekonomi och styrning samt finansfrågor. Som ekonomichef i Lidköpings kommun mottog Anna det ärofyllda priset som Årets Kommunalekonom Från och med våren 2015 arbetar Anna som kommundirektör i Vara kommun SKL informerar om utjämningsystemen och utbildningsförvaltningarnas kostnadsutveckling Utjämningssystemen omfördelar brutto 150 miljarder kronor årligen. I detta anförande får ni en genomgång av utjämningssystemet för ökad insikt för dess påverkan på ert arbete. Hur fungerar utjämningssystemen i stort? Årets kommunalekonom 2015 Hur beräknas kostnadsutjämningen för förskola, grundskola och gymnasieskola? Vilken är koppling mellan kostnadsutjämningen och nettokostnadsavvikelsen? Vilka intäkter från utjämningssystemen får kommunen för en elev? Så ser Skolverket på kommunernas resursfördelning Hur stora resurser satsar kommunerna på grundskolan? På vilket sätt fördelar kommuner resurserna till grundskolorna? Finns det några förklaringar till varför skillnaderna är så stora mellan kommuner vad gäller resursernas storlek och hur resurserna fördelas mellan skolor? Hur har resursfördelningen förändrats de senaste åren i kommunerna? Hur följer kommunerna upp att resursfördelningen fungerar? Vilka övriga faktorer är viktiga i en effektiv resursfördelning? HENRIK BENGTSSON, undervisningsråd, Skolverket Henrik är undervisningsråd på Skolverkets enhet för analys och utredning. Han har varit projektledare för två regeringsuppdrag om resursfördelning i grundskolan och rapporterna Resursfördelning till grundskolan - rektorers perspektiv; Kommunernas resursfördelning till grundskolor Skapa en effektiv gymnasieorganisation trots alla externa faktorer så vände Mjölby kommun ett omfattande underskott Tyvärr är det väldigt vanligt att gymnasieskolor inte håller budget, då verksamheterna påverkas av externa och snabbt föränderliga faktorer som inte kan påverkas fullt ut. I Mjölby kommun har gymnasieskolan bestämt sig för att sätta det pedagogiska ledarskapet främst men samtidigt hålla budget. Under de senaste åren har gymnasieskolan därför genomgått ett stort förändringsarbete och på kort tid lyckats vända ett omfattande underskott. Hur skapas en transparent modell för att effektivt och tydligt kommunicera budget för rektor och deras medarbetare? Vad gör vi när budgeten inte hålls? Hur tacklar man strukturella fel i organisationen och hur kan de se ut? Så har Mjölby gymnasium lyckats effektivisera och samordna processerna inom och mellan skolenheterna Vilka resultat kan vi se redan nu och vad förväntas på lång sikt? Förvaltningsekonomens roll viktig nyckelspelare för att skapa en effektiv organisation PÄR PALMGREN, chef gymnasie- och vuxenutbildningen, Mjölby kommun FIKA ANDERS FOLKESSON, ekonom, Sveriges kommuner och landsting (SKL) LUNCH

3 Konferensprogram Onsdag 11 maj Hantering av nyanlända så arbetar vi i Strängnäs kommun Strängnäs kommun är en av dem kommunerna som har tagit emot en stor skara nyanlända elever, baserat på kommunens storlek. Sedan årsskiftet 2016 har dem tagit fram en ny resursfördelningsmodell för att kunna tillgodose behovet och erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Nystartsbidrag vad innebär det och hur kompletterar den rådande socioekonomiska resursfördelningsmodellen? Varför valde vi att göra denna särskiljning inom grundskolan? Vad hoppas vi vinna på detta? Så blickar vi framåt MARIE GREEN, controller, Strängnäs kommun MODERATOR PÄR PALMGREN SUMMERAR OCH AVSLUTAR KONFERENSENS FÖRSTA DAG MODERATOR PÄR PALMGREN INLEDER DAGEN Mål och nyckeltal i resultatstyrningen som ger förbättrat analysstöd Kommunens verksamheter behöver planeras, styras och följas upp. För detta behövs nyckeltal som är meningsfulla och kan kopplas till målen. Här får ni möjlighet att uppdatera er om nyheterna i Kolada för att kunna göra träffsäkra sökningar och analyser. Vilka kostnadsnyckeltal är mest relevanta? Vem ska man jämföra sig med? Analysstöd i Kolada SKL:s och RKA:s styrsnurra för utveckling och förbättring MARIA PRICE, projektledare, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) RKA är en ideell förening med staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som medlemmar FIKA Socioekonomisk resursfördelning lär av Kalmar kommun Sagt om Mats efter fjolårets föreläsning Otrolig bra föreläsare och precis vad jag behövde få information om! Kalmar fördelar sedan flera år resurserna inom skola och förskola efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer. För tre år sedan förändrades resursfördelningssystemet till att i än högre grad ta hänsyn till detta. I skolinspektionens rapport Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet lyfts Kalmar fram som en av två kommuner utav trettio som har ett väl fungerande resursfördelningssystem. Resursfördelningsmodellens uppbyggnad vilka bevekelsegrunder? Hur resonerar vi? Socioekonomisk resursfördelning vilka parametrar? Hur stor del av budgeten riktas mot detta? Vilka effekter ser vi och vad är resultatet av denna modell? Så hanterar vi utmaningar med resursfördelning i särskolan Nyanlända elever så handskas vi med ett oplanerat tillskott när budgeten ligger fast MATS LINDE, förvaltningschef, Kalmar kommun Mats har arbetat i över tjugo års tid i utbildningssektorn med erfarenhet från både högskola och kommunal organisation. Sedan tre år är han förvaltningschef för Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar. En fråga som har följt honom genom åren är hur organisationer styrs med effektiv resursfördelning.

4 11.45 Faktorstyrd resursfördelning i den lilla kommunen exemplet Nora Under 2015 startades en utredning som utmynnade i att resurserna till Nora kommuns grundskolor och förskolor från 2016 börjat fördelas, på ett för Nora helt nytt sätt. Nora är en liten kommun norr om Örebro med strax över invånare, med ca 500 barn i förskolan och ca 1100 i grundskolan. Q Q Behövs verkligen en genomtänkt, faktorstyrd resursfördelningsmodell i en så liten kommun? Räcker det inte med sunt förnuft, en bra dialog och goda relationer? Hur viktigt är det att modellen blir begriplig och engagerande för rektorer och förskolechefer samt att man i förväg reder ut vilka syften och mål man har med den? Kan en bra modell, som upplevs som legitim, bidra till att budgetmålen nås i högre utsträckning än tidigare? Rätt prioriteringsbeslut på rätt nivå : Hur kan en genomtänkt resursfördelningsmodell bidra till att kopplingen mellan faktiska behov och resurser optimeras i högre grad än tidigare? Kan den politiska styrningen förbättras genom att besluten på ett tydligare sätt än tidigare hamnar på en övergripande, principiell nivå? Kan en bra resursfördelningsmodell stimulera en generell verksamhetsutveckling, pedagogiskt och administrativt, på enskilda enheter? HENRIC LUNDBERG, bildningschef, Nora kommun Henric har arbetat i kommunal verksamhet i 27 år, varav 17 år i olika typer av chefsbefattningar. Han har arbetat som chef för både laglös och lagstyrd verksamhet. En huvudinriktning som ledare har varit att arbeta med organisationsstruktur, resursfördelning och processutveckling. MIKAEL HELLSTADIUS, skoljurist, Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB Mikael är jurist och har arbetat som opolitisk tjänsteman på Utbildningsdepartementet i tio år samt tidigare som undervisningsråd på Skolverket och i domstol. Han har även varit sekreterare och expert i ett stort antal olika utredningar på skolans område samt deltagit i arbetet med flera av de större reformer som genomförts på området under senare år, bl.a. som projektledare för arbetet med att ta fram den nya skollagen. Mikael har också varit särskild utredare åt utbildningsministern och undervisar på de statliga rektorsutbildningarna vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Vi bryter för eftermiddagsfika MODERATOR PÄR PALMGREN SUMMERAR OCH AVSLUTAR KONFERENSEN Röster från tidigare konferenser: Det var en mycket hög standard på dagarnas innehåll. Sällan att man får en konferens som täcker in så många intressanta och aktuella teman samtidigt. En fördel är att ni samlat in och frågat deltagarna om vad som är intressant. Det fanns en röd tråd genom hela programmet LUNCH Tilläggsbelopp i förskola och skola Här gås regler och praxis igenom med fokus på vad dessa i praktiken innebär för verksamheterna Regler om tilläggsbelopp Skillnad mellan kommunal och fristående verksamhet Aktuell praxis När ska tilläggsbelopp utbetalas Hur ska tilläggsbeloppet bestämmas? Aktuella förändringar i reglerna om tilläggsbelopp UTSTÄLLARE OCH SPONSORER Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2Bmarknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Negar Zaerzadeh på telefon eller via e-post NZA@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket.

5 Resursfördelning i utbildningsförvaltningen Landets utbildningsförvaltningar arbetar mot det gemensamma målet att fördela resurserna så rättvist som möjligt för att kunna erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet för alla elever. Samtidigt brottas man med ett sjunkande elevantal, socioekonomiska parametrar, definitionen av rättvis och gymnasiereformen vilket ställer höga krav på er som arbetar med resursfördelning inom utbildningsförvaltningen. Hur arbetar ni fram effektiva modeller för att kunna bemästra utmaningar med nyanlända eleverna och för att bibehålla balansen mellan effektivitet och kvalitet? Gå på Resursfördelning i utbildningsförvaltningen och ta del av färska erfarenheter och kunskaper från praktikfall och ledande experter som ligger i framkant. Ta del av erfarenheter från b l.a. Mjölby kommun, Skolverket, SKL, RKA och Strängnäs kommun. Lyssna till dessa och många fler inspirerande föredrag under två interaktiva och spännande konferensdagar och knyt värdefulla kontakter med kollegor runt om i landet. Gå på konferensen och se hur du kan förbättra er resursfördelningen på ett sätt som gynnar verksamheternas utveckling och framtidsvision. Lär dig mer om Tilläggsbelopp utmaningar och möjligheter Hur bör utmaningar och risker med ett sjunkande elevantal bemötas? Nyanlända elever hur ska bidragen fördelas och vilka resurser behövs för att täcka upp behovet? Förbättrat analysstöd med rätt nyckeltal Pengsystemets styreffekter där alla elever får samma förutsättningar oavsett skola Varmt välkommen! Negar Zaerzadeh Senior projektledare Teknologisk Institut

6 Porto betalt Sverige Resursfördelning i utbildningsförvaltningen Varför ska du gå på Resursfördelning i utbildningsförvaltningen? Få verktyg för en kvalitetssäker resursfördelning Dra lärdomar från andra framgångsrika kommuner Ta del av SKLs statistik över kommunernas kostnadsutveckling Lär dig mer om hur ni kan skapa en effektiv socioekonomisk resursfördelning Lyssna till ledande experter och knyt kontakter med kollegor från hela landet TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG info@teknologiskinstitut.se DATUM OCH PLATS Stockholm maj 2016 (3910-3) Hotel Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61 A PRIS Konferens ORDINARIE PRIS kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under kaffepauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Negar Zaerzadeh på NZA@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Hemmasittare Arbetsledning Effektiv projektledning Se för datum och mer information RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm