Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

Transkript

1 1 (14) Lärande Östad enhet: Björkhyddans förskola Björnens förskola Familjedaghem Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem I Östad enhets förskoleverksamhet ingår: Björkhyddans förskola, Björnens förskola och familjedaghem omfattande åldrarna 1-5 år. Vår vision är: På vår enhet möts du av barn och elever som med lust, glädje och nyfikenhet är med och formar sin egen framtid. De har tillit till sin egen förmåga och vågar göra skillnad för att kunna möta omvärlden. Vår värdegrund baseras på delaktighet, trygghet och gemenskap. 1. Inledning: Förskolans uppdrag är att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns lagar och förordningar som vi ska följa. Enligt 6 kap i Skollagen angående kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen ska huvudmannen (Lerums kommun) se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Förskolan förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering. Det upprättas en årlig plan. För Östad förskolor och familjedaghem finns en gemensam likabehandlingsplan, men olika årliga planer med förebyggande åtgärder för varje verksamhet. En gemensam likabehandlingsplan syftar till att öka likvärdigheten bland våra förskolor och familjedaghem, höja kompetensen på likabehandlingsarbetet samt stärka känslan av att vi tillhör samma enhet och arbetar tillsammans. I Likabehandlingsplanen beskrivs det som gäller för alla förskolor och det som är 1

2 2 (14) gemensamt, t.ex. uppdrag, rutiner och dokumentation. Den årliga planen/de årliga målen skiljer sig från förskola till förskola och mellan arbetslagen då den bygger på de kartläggningar vi gjort vilka kan resultera i olika målsättningar och åtgärder. Då det är en årlig plan, analyseras kartläggningsmetoderna och målen utvärderas vilket sedan ska resultera i en ny årlig plan. Likabehandlingsplanen revideras vid behov, t.ex. om uppdraget ändras eller om vi på enheten ändrar gemensamma beslut. Definitioner: Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer och grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande, förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering/trakasserier. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Enligt läroplanen för förskolan ska "inget barn i förskola utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan religionsuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling" (SKOLFS 1998:16).

3 3 (14) Trakasserier innebär ett handlande av en individ som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Det betyder att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Med begreppet likabehandling menas att barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I Skollagen 6 kap 3 definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna, kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En handling benämns som kränkande om den upplevs så av den enskilda individen. 2 Förebygga och förhindra årlig plan: Verksamheten ska ha beredskap för att möta alla barn i en inkluderande verksamhet. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Arbetet med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som ska prägla arbetet i verksamheterna. För att arbetet ska bli systematiskt arbetar respektive förskola upp utvärderingsbara mål för det främjande arbetet. Dessa skrivs i varje förskolas/avdelnings årliga plan. De utvärderas varje månad vid arbetslagsmöten. Attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering av barn i verksamheten.

4 4 (14) Ett sätt att hantera detta i Östad förskolor är att personalgruppen återkommande reflekterar och synliggör både egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det främjande arbetet ska vara en del av det dagliga arbetet, baserat på kunskap, omfatta kompetensutveckling, genomsyras av diskussioner om normer och attityder samt omfatta delaktighet och inflytande för barnen. I mål och insatser för det främjande arbetet ska alla diskrimineringsgrunder finnas med. Mål och insatser i det främjande arbetet kan skilja från förskola till förskola till och med mellan avdelningarna. Flertalet insatser är dock gemensamma för alla förskolor och alla pedagoger i ett gemensamt ansvar för alla barn, t.ex: Pedagogerna ger barnen vägledning i att lösa konflikter Vuxennärvaro och medverkande vid utevistelse och inomhus där barnens lek är Pedagogerna bekräftar, bemöter och förstärker positiva tankar och handlingar som motverkar negativa mönster Planerade rutiner för inskolning Inga inbjudningskort till kalas delas ut på förskolan Pedagogerna för ett kontinuerligt arbete med att granska sina egna attityder och värderingar Dagliga och kontinuerliga samtal med föräldrar Genomgång av pedagogiskt material i förhållande till diskrimineringsgrunderna Planerat och kontinuerligt arbete för gruppens sammanhållning och klimat Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av gruppsammansättningar Föräldramöten Arbetslagsmöten Kompetensutveckling

5 5 (14) Genom årlig kartläggning av det förebyggande arbetet får personal och barn förståelse för varför och i vilka sammanhang kränkningar uppstår, samt hur de tar sig uttryck, så att verksamheten kan sätta in relevanta åtgärder. Det som kartläggningen visar ska ligga som grund för kommande års mål med likabehandlingsarbetet och skrivs i den årliga planen. Den årliga planen är specifik för respektive förskola, då kartläggningen kan visa på olika resultat. Årlig plan för förskolan Björnen Uppföljning av fjolåret Barnen har arbetat i sina lärgrupper. I det arbetet har förutsättningarna ökat för nya konstellationer i lärgrupper. Pedagogerna har aktivt arbetat med att uppmuntra barnen till att själva försöka lösa sina konflikter. Att se och agera utifrån sina egna och andras känslor. Detta för att träna barnen själva i konflikthantering och stärka kamratskapen. Metoder för kartläggning Samtal, observationer och en enkät (husmodellen). Resultat av kartläggning Analys av kartläggning Mål för årets insatser Ansvarsfördelning Pedagogerna kan se en del uteslutningar i barngruppen. Alla barn har inte lika möjlighet till delaktighet i leken. De kan också se en del konflikter bland barnen där barnen själva har svårt att lösa dem. Barnen har ibland svårigheter att uttrycka sig gentemot varandra. Pedagogerna ser i enkätundersökningen att det finns viss otrygg miljö inne på förskolan. Det är en barngrupp som består av barn mellan 1-5 år. Barnen befinner sig på olika nivåer när det gäller språk, socialt samspel etc. Detta syns tydligt i det sociala samspelet där de ibland tävlar mot varandra trots stor åldersskillnad. Att barnen lär sig att visa hänsyn och vara en bra kamrat. Att alla barn skall kunna känna tillhörighet i gruppen. Alla barnen skall kunna vara med vid alla tillfällen och aktiviteter (med undantag åldersindelad grupp). Att alla skall kunna känna trygghet på förskolan. Dialog med barnen i fredstid om förhållningssätt i värdegrundsarbetet. Närvarande pedagoger ger goda förutsättningar för olika gruppkonstellationer, för att kunna hitta nya

6 6 (14) kompisar. Barnen behöver delas in i mindre grupper vid behov. Pedagogerna skall vara lyhörda och hjälpa barnen till rätta vid behov i den vardagliga leken. Att erbjuda alternativ vid behov. Fortsatt arbete med husmodellen. Förebygga konflikter genom att få barnen att prata med varandra innan incidenten uppstår. Att vägleda barnen i att tänka på en röd stoppskylt innan han/hon slår, knuffar eller biter. Visa på känslor i olika situationer t.ex. med känslobollar, samtalsmatta och känslobilder. Arbetslaget är ansvariga och uppföljning sker på gemensamma arbetslagsmöten 1 gång/månad. Dokumenteras i arbetslagets mötesanteckningar. Årlig plan för förskolan Björkhyddan Uppföljning av fjolåret För att följa upp barnens trygghet från året innan påbörjades en kartläggning om inomhus och utomhusmiljön vecka för Skogen och Gläntan. Pedagogerna ville synliggöra var barnen kände trygghet eller oro inomhus och utomhus. Resultatet visade att många kände sig otrygga vid rutschbanan på baksidan i utemiljön. I inomhusmiljön visade det sig att inget barn kände någon oro eller otrygghet. Alla barn uttryckte glädje över att vara på avdelningen Skogen och Gläntan och i sina lärgrupper. I lärgrupperna på Fjärilen (de yngre barnen) är det i utemiljön pedagogerna ser att de behöver hjälpa barnen för att de ska bli tryggare och våga utforska själva med pedagog som stöd. Metoder för kartläggning Observationer. Samtal med barn och föräldrar. Husmodellen. Reflektioner på pedagogernas olika mötesformer. Resultat av kartläggning Ute - Vi ser att de yngre barnen på Fjärilen håller sig mest på framsidan. Sandlådan, rutschkanan, men även stallet, förrådet och de större fria ytorna används. Ett fåtal barn håller sig där trygga vuxna finns och utforskar inte så mycket på egen hand. Baksidan lockar många av barnen, främst de lite äldre, men även de yngre som upplevs som trygga utforskar.

7 7 (14) För de äldre barnen visar resultatet av kartläggningen för utomhusmiljön att många kände otrygghet vid den stora rutschkanan på baksidan. Måndagar och fredagar är det färre barn på förskolan pga av allmän förskola. De barn som upplevs som lite otryggare rör sig då friare. Under observationer har pedagogerna har sett att barnen får olika svar på sina frågor av vuxna om vad som är tillåtet eller ej vid utevistelsen på förskolans gård samt att det förekommer uteslutning och en del konflikter utomhus i högre utsträckning än inomhus. Analys av kartläggning Mål för årets insatser Pedagoger ser att de behöver förbättra utemiljön för att förbättre klimatet. När pedagogerna ger barnen olika svar skapas en otrygghet hos både barn och vuxna. är att främja gemensamma förhållningssätt och gemensamt ansvarstagande ffa vid utevistelse på gården: alla barn ska känna en tillhörighet i gruppen och känna sig trygga på förskolan. alla barn ska visa respekt och hänsyn mot sig själva, andra barn och vuxna samt för förskolans material. alla pedagoger tar ansvar för alla barn oavsett hemvist. alla pedagoger är aktiva och delaktiga i barnens vardag på förskolan. alla pedagoger på förskolan samarbetar med föräldrarna med barnet i fokus. alla barn ska känna trygghet och lust att vara vid rutschkanan och inte känna någon rädsla eller oro. Ansvarsfördelning Fördelning av pedagogernas aktiva närvaro, lyssnande, samt lyhördhet i arbetet runt och kring rutschkanan och övriga delar av förskolans gård. Pedagogerna arbetar aktivt med värdegrundsarbetet, utifrån materialet Tio små kompisböcker. Alla pedagoger är ansvariga och ska vara lyhörda och delaktiga i barnens lek och aktiviteter. Barnen upplever en trygghet när vuxna är närvarande. Det är viktigt att arbeta på en vi-känsla i huset. Det ska alltid finnas minst en pedagog vid uteverksamhet. Alla pedagoger ska engagera sig, stimulera barnens lek och ta ansvar. Genom att ha en daglig kontakt med föräldrarna där pedagogerna tillsammans med barnen berättar om

8 8 (14) verksamheten skapas en positiv relation. Pedagogerna måste tidigt ta upp med föräldrar om konflikter uppstår upprepade gånger och hur de arbetar vidare med det. Alla pedagoger är ansvariga för att uppföljning ska ske på gemensam reflektionstid i arbetslaget 1 gång/månad. Detta dokumenteras i arbetslagets anteckningar. Årlig plan för Familjedaghem Uppföljning av fjolåret Analys av kartläggning Mål för årets insatser Ansvarsfördelning Dagbarnvårdarna har aktivt arbetat med att flickor och pojkar skall ha lika stor plats i gruppen. Vid observationer ser pedagogerna att barnen leker med varandra oavsett kön. SCB-enkäten visade goda resultat på trygghet. Eftersom det är blandade åldersgrupper, 1-5 år och barnen står på olika utvecklingsnivåer finns en ökad risk till konflikter som kan skapa inne/uteslutning. Målet är att alla barn vet hur man är en bra kompis och har ett gott socialt samspel. Vi definierar dessa begrepp tillsammans med barnen i gruppen. Observanta och samspelta pedagoger arbetar tillsammans med barnen i ord och bild för att beskriva hur barnet är en bra kompis. Barnen fotograferas hemma, tar med till dagbarnvårdaren för återberättande i gruppen. Pedagogerna dokumenterar arbetet genom att sätta upp kort och berättelser på väggen. För att stärka barnets identitet få träning i att berätta/lyssna när de redovisar för varandra. Dagliga samtal med vårdnadshavare och utvecklingssamtal en gång/år och oftare vid behov. Hela arbetslaget har ansvaret och gör 2 utvärderingar av planen/år, en i november och en i april, samt avstämning vid planeringar.

9 9 (14) 3 Upptäcka: Ett sätt att motverka diskriminering och kränkande behandling är att återkommande kartlägga förhållandena i den egna verksamheten. En kartläggning kan bland annat innebära att se över om verksamheten genom sin organisation, regler, gruppindelningar, rutiner, schemaläggning och andra inslag kan leda till att barn blir diskriminerade eller utsätts för kränkande behandling. Gemensamma kartläggningsmetoder för Östad förskolor och familjedaghem är: planerade samtal enkäter, barnintervjuer incidentrapporter, samtal med vårdnadshavare genomgång av rutiner och regler på arbetslagsmöten kartläggning av indirekt diskriminering genom barnobservationer Utvecklingssamtal Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen fördelar sig alltid över de platser där barn leker för att ha bästa uppsikt. En god och daglig kontakt med vårdnadshavarna för att eventuellt få fram mer information än det vi ser och hör. När någon i personalen har minsta misstanke ska hela arbetslaget informeras, så särskild noggrann observation kan göras. I all kontakt med barnen verkar vi för att göra det enkelt och naturligt för dem att ta hjälp av oss vuxna vid osämja/konflikt I mindre lärgrupper med en pedagog där personen kommer nära barnen är det lättare att upptäcka ev. utsatta barn Utöver dessa har respektive förskola egna kartläggningsmetoder, beroende på mål i den årliga planen.

10 10 (14) Det är avgörande att alla barn och vuxna känner att de har någon på förskolan till vilka de med förtroende kan vända sig när de själva eller något annat barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Ett barn som långvarigt blir utsatt för kränkningar kan: verka ledsen och olycklig, håglös och passiv ha svårigheter att koncentrera sig underprestera sakna vänner ha svårigheter att tala i grupp ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen sova dåligt, ha mardrömmar vara motvillig att gå till förskolan komma hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför muta eller köpa kompisar med pengar eller saker 4 Utreda: Ur Skollagen: Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev känner sig utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

11 11 (14) För rapportering till huvudmannen gäller samma rutin för alla förskolor i Lerums kommun. Anmälan görs skyndsamt via särskild blankett av rektor eller förskolechef. Personalen har även skyldighet att anmäla till sin chef om han/hon upptäcker att en annan personal kränker eller trakasserar ett barn. Det krävs inga bevis för att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, barn eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. I Lerums kommun tillämpas följande rutin för ett första utredningssamtal och för information till vårdnadshavare: När skol- eller förskolepersonal får information om att ett barn eller en elev känt sig utsatt för kränkande behandling genomför förskolan eller skolan ett utredningssamtal inom 24 timmar. De tar också kontakt med vårdnadshavarna, både till den som blivit utsatt för kränkande behandling och den som utsatt någon för kränkande behandling. Detsamma gäller för barn eller elev som anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Utredningen ska alltid dokumenteras. 5 Åtgärda: Rutiner för att åtgärda när barn kränks av andra barn: Berörda barn observeras särskilt. Diskussion i arbetslaget eller med andra kollegor kring vad det är vi ser och vad det betyder. Vid behov tas hjälp av specialpedagogen. Samtal med barnen kring aktuell händelse. Allas upplevelser blir lyssnade till och bekräftade. Ev. dokumentation i vår incidentrapport. Förskolechefen ska informeras enligt lag. Förskolechefen anmäler till huvudman. Ansvarig pedagog samtalar med barnets föräldrar. Ansvarig pedagog utreder och tecknar åtgärder. Vid behov medverkar specialpedagog eller förskolechef i detta. Rutiner för att åtgärda när barn kränks av personal:

12 12 (14) Händelsen anmäls till förskolechefen. Vårdnadshavare informeras. Förskolechefen utreder och tecknar åtgärder. Förskolechefen anmäler till huvudman. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur relationen med det berörda barnet fungerar. Om åtgärderna inte är tillräckliga kontaktas verksamhetschefen för hjälp och stöd i det fortsatta arbetet. 6 Delaktighet och ansvar: Varje gång det tecknas åtgärder ska det också anges när och hur uppföljningen ska ske. Vid behov tecknas sedan nya åtgärder och ytterligare uppföljning. Förfaringssättet är lika för alla förskolor i enheten: 1. Utredning om kränkande behandling 2. Handlingsplan 3. Uppföljning När barn kränker barn ska förskolechefen få del av denna dokumentation. När personal kränker barn dokumenterar förskolechefen. I den skriftliga dokumentationen ska det klart framgå vem som är ansvarig för varje åtgärd. Delaktighet och förankring går hand i hand. Är du delaktig sker förankringen automatiskt. Diskussioner förs kontinuerligt på arbetslagsträffar, pedagogerna har enskilda ansvarsuppdrag vad det gäller kartläggningsmetoder. Utvärdering av den årliga planen sker gemensamt av alla på förskolorna, likaså de nya målen för kommande år. Själva utformandet av likabehandlingsplanen och den årliga planen skrivs av utvalda representanter.

13 13 (14) Information om gemensamma förhållningssätt och förfaranden sker på arbetsplatsträffar och studiedagar. Förankringen startar hos pedagogerna för att sedan spridas till barn och vårdnadshavare. För att vårdnadshavarna ska känna sig delaktiga och ha kunskap om likabehandlingsarbetet görs de delaktiga i olika kartläggningsmetoder, t.ex. genom enkäter, tydlig information om pågående arbete på respektive förskola. Vårdnadshavarna bjuds in till föräldramöte och enhetsråd där de aktivt kan delta i diskussioner. Likabehandlingsplanen och den årliga planen ska finnas väl synlig och vara lättåtkomlig på Östad förskolors hemsidor. Barnen involveras genom att pedagogerna hittar lämpliga metoder för att informera barnen om likabehandlingsarbetets syfte, planens innehåll och betydelse. Likabehandlingsarbetet kan brytas ner till olika områden där t.ex. bilderböcker, spel, handdockor och teckningar kan användas som medel för att ta upp olika teman som berör likabehandling eller belysa orättvisor som berör diskrimineringsgrunderna. Barnen görs också delaktiga och medvetna om när olika kartläggningsmetoder pågår, t.ex. enkäter och observationer. Den viktigaste förutsättningen för små barns delaktighet och inflytande, likväl som för oss vuxna, är att vi blir lyssnade till och att vi blir medvetna om hur vi lyssnar! 7 Kompetensutveckling: De kompetensutvecklingsinsatser som genomförs varje år och är inriktade på likabehandlingsarbetet, kan skilja sig förskolorna emellan beroende på var respektive förskola befinner sig i sitt arbete. I Östad förskolor är det dock förskolecheferna och specialpedagogen som ansvarar för att personal kontinuerligt utbildas inom området diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett sätt för oss att göra det på är att vi har en gemensam likabehandlingsgrupp med representanter från varje förskola och som har i sitt uppdrag att driva utvecklingen med likabehandlingsarbetet och fördjupa sig i det. Kompetensutvecklingsinsatser kan vara föreläsningar på APT, arbetsuppgifter utdelade av likabehandlingsgruppen och studiecirklar. På varje förskola ska det finnas flertalet exemplar av Skolverkets allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt DO:s skrift Lika rättigheter i förskolan. 8 Kvalitetssäkring: Arbetsåret inleds med observationer och kartläggningar i nya barngrupperna. Detta bildar underlag för de förebyggande åtgärderna, som tillsammans med utvärdering av förra årets förebyggande åtgärder bildar en ny årlig plan. Den följs sedan upp på förskolans samordnarmöte 1 gång/termin och i arbetslagen 1 gång i månaden. På så sätt säkerställs kvaliteten och förskolorna får insyn i varandras arbete.

14 14 (14) All dokumentation lyder under offentlighetsprincipen. Dokumentationen förvaras i låst skåp i specialpedagogens rum. Information om Likabehandlingsplanen finns för: nyanställda i deras introduktionspärm, för vikarier i vikariepärmen vilken även VFU-studenter ska ta del av.