Drag i Öresundsregionen. Nyt samarbejde over sundet. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion

Transkript

1 Sammanfattning Öresundsregionen 1 Skåne 3 Sammanfattning 3 Tillverkningsindustri totalt 3 Livsmedelsindustri 4 Kemisk industri 4 Verkstadsindustri 4 Maskinindustri Elindustri Industri för möbler, leksaker, sportartiklar m.m. Informationsteknologi, IT-verksamhet 6 Byggverksamhet 6 Åkerier 6 Handel med motorfordon 7 Detaljhandel 7 Uppdragsverksamhet 7 Hovedstadsregionen 8 Sammenfatning 8 Fremstillingsindustri i alt 8 Levnedsmiddelsindustri 9 Fabriksindustri 9 Maskinindustri 9 Elindustri 1 Industri för møbler, legetøj, sportsartikler m.m. 1 Informationsteknologi, IT-virksomhed 1 Byggevirksomhed 11 Vognmandsforretninger 11 Handel med motorkøretøjer 11 Detailhandel 12 Opdragsvirksomhed 12 Industrinvesteringar Skåne 12 Branschöversikt 13 Metodik 13 Intressenter SEB Ulf Ardermark , ulf.ardermark@sebank.se Børsen Jens Nicolaisen, tfn , Jens.Nicolaisen@Borsen.dk Region Skåne Ulf Åberg, tfn , ulf.aberg@skane.se Industriförbundet Eleni Laopodis, tfn , eleni.laopodis@industriforbundet.se Projektansvarig & kooordinator Rolf Lindroth, SEB, tfn , rolf@setton.se Produktion Statistiska centralbyrån Bo Sandén, tfn , bo.sanden@scb.se Greens Analyseinstitut Jens Nicolaisen , Jens.Nicolaisen@Borsen.dk Fler exemplar av rapporten kan rekvireras direkt från någon av ovanstående kontaktpersoner. En pdf-fil för skärmvisning kan hämtas hem från eller OH-material på svenska med bilder från denna rapport kan beställas från SCB. Drag i Öresundsregionen För drygt två år sedan formade vi i SEB en hypotes: Inom en femårsperiod kommer Öresundsregionen att visa en klart större tillväxttakt än resterande Sverige respektive Danmark. För att kunna avgöra om denna hypotes infrias skapades Öresundsbarometern. Det är femte gången vi nu gör en pejling av det ekonomiska läget i regionen, dvs. vi har hunnit halvvägs i den utstakade tidsramen. Hur ser det ut? Jo, nog är det fart på regionens näringsliv alltid och skall man döma av föreliggande undersökning kommer vi att nå den uppställda hypotesens mål med råge! Det skånska näringslivet är på stark frammarsch under våren och ytterligare förbättringar tycks vara att vänta efter sommaren. Sedan senast har vi vidgat kretsen av intressenter. På den danska sidan har vi nöjet att hälsa Tidningen Børsen välkommen i samarbetet och på den svenska sidan har Region Skåne och Industriförbundet anslutit sig till Öresundsbarometern, vilket gläder oss mycket. I föreliggande undersökning har ca företag tillfrågats i Skåne. Nytt för denna Öresundsbarometer är att Greens Analyseinstitut i Köpenhamn, som är ett dottebolag till Børsen, har gjort motsvarande undersökning av ca företag i Hovedstadsregionen. Vi riktar ett speciellt tack till alla företag som tagit sig tid att besvara vår enkät och hoppas att Öresundsbarometern är till nytta för läsaren och kan fungera som planeringsinstrument för framtida verksamhet. Malmö Ulf Ardermark Nyt samarbejde over sundet Dagbladet Børsen deltager for første gang i udgivelsen af Øresundsbarometeret. Det sker i samarbejde med SEB, Region Skåne og Industriförbundet et samarbejde jeg forventer mig meget af. Årsagen er enkel dagbladet Børsen mener, at den samlede Øresundsregion vil blive en særdeles slagkraftig region, der vil kunne konkurrere med de største vækstcentre i Europa. Derfor ser dagbladet Børsen allerede i dag Sydsverige som et naturligt hjemmemarked med store fremtidsmuligheder. Samtidig må vi også erkende at integration tager tid og ikke kommer automatisk. Jeg er overbevist om, at Øresundsbroen vil give alle virksomheder i regionen nye vækstmuligheder. Den samlede Øresundsregion vil betyde, at vi står væsentligt stærkere internationalt, hvilket vil vi tiltrække langt flere virksomheder og dermed investeringer fra udlandet. Forudsætningen er især, at vi især på forsknings- og uddannelseområdet samler kræfterne hvorved Øresundsregionen vil placere sig i den absolutte top på europæisk plan. At der er kulturelle forskelle mellem Skåne og Hovedstadsregionen er indiskutabelt, hvilket eksempelvis kan ses i det relativt lille antal pendlere, der i dag dagligt tager over sundet. Disse kulturelle forskelle er dog ikke større, end at de ved en politisk indsats samt et mentalt holdningsskift på virksomhedsniveau kan overvindes. Dagbladet Børsen og Greens Analyseinstitut, som har gennemført undersøgelsen på den danske side, vil gerne takke for de mange positive besvarelser. God læselyst København Leif Beck Fallessen, chefredaktør, dagbladet Børsen

2 Öresundsregionen åter mot allt bättre tider Øresundsregionen atter mod stadig bedre tider Konjunkturen i Öresundsregionen har förstärkts påtagligt sedan i höstas och är nu relativt stark. Konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1 och som utgör företagens värdering av det ekonomiska läget, står under våren i +3 för Skåne mot +1 förra våren. Konjunkturindex för Hovedstadsregionen är nu +19. Detta motsvarar för Skåne snäppet under en bred högkonjunktur och för Hovedstadsregionen ett läge något bättre än normalkonjunktur. Öresundsregionen har de senaste åren genomgått snabba svängningar i det ekonomiska klimatet samtidigt som ekonomierna på de båda sidorna om sundet ofta gått i otakt med varandra. Den allmänna ekonomiska bild som under våren kan tecknas för Öresundsregionen är klart positiv och visar entydigt att näringsliven på både den danska och svenska sidan om sundet går mot bättre tider. De positiva inslagen dominerar starkt och i sin helhet är detta sannolikt den bästa allmänna konjunkturen i regionen på åtskilliga år. Skåne, som tidigare under 199-talet släpat efter i den ekonomiska utvecklingen, befinner sig för närvarande i en stark expansionsfas och har tagit en klar ledning på konjunkturkurvan. Här breder nu högkonjunkturen ut sig över stora delar av näringslivet. Det är framför allt varuhandeln, genom hushållens starka konsumtion, som tillsammans med en febrilt verksam byggsektor fungerar som motor i ekonomin. I Hovedstadsregionen har utvecklingen vänt uppåt igen efter bottenläget förra våren och konjunkturen stabiliserats på en relativt god nivå. Bilden är dock mer splittrad här än i Skåne. Hushållens köplust är fortfarande påtagligt dämpad och det är i stället exportindustrin med återvunnen konkurrenskraft som är drivkraft i ekonomin. Öresundsföretagens planer inför andra halvåret 2 är expansiva. Detta gäller i synnerhet produktionen, men även sysselsättningen beräknas visa en god ökning till hösten. I Skåne är det varuhandeln tillsammans med en expansiv byggsektor som är motor i uppgången. I Huvudstadsregionen däremot där hushållens köplust är svagare är det exportindustrin och uppdragsverksamheten som driver på uppgången. Produktionen ökade kraftigt i Öresundsregionen andra halvåret i fjol. Efter en rejäl uppgång nu under våren pekar planerna på en ny stark expansion nästa halvår, ca 6 % av företagen väntar då ökad produktion mot ca 1 % som förutser en minskning. Sysselsättningen i regionen har ökat i måttlig omfattning det senaste halvåret. Till hösten beräknas ökningen av antalet sysselsatta bli klart större, bl.a. hänförligt till positivare planer hos industrin. Arbetslösheten skiljer sig åt inom regionen. I Hovedstadsregionen har arbetslösheten fortsatt att sjunka och nådde i mars en ny lägsta nivå, 4, %. När konjunkturavmattningen inleddes sommaren 1998 var arbetslösheten 6, %. I Skåne har nedgången stannat av sedan sommaren 1998 på nivån 7,6 %. Industriinvesteringarna i Skåne har återhämtat sig. Efter nedgången 1999 beräknas maskininvesteringarna i år öka med 2 %. Handeln med motorfordon uppvisar de största skillnaderna i regionen. I Skåne är bilhandeln tillsammans med övrig kapitalvaruhandel bästa bransch medan bilhandeln har den svagaste konjunkturen i Hovedstadsregionen. IT-branschen expanderar kraftigt på båda sidorna av sundet. I Skåne planerar åtta av tio företag att öka verksamheten nästa halvår knappt någon väntar en nedgång. I Hovedstadsregionen är uppgången nästan lika stark. De ekonomiska utsikterna inför andra halvan av 2 är mycket ljusa för Öresundsregionen. Optimismen om konjunkturen är starkare i Skåne, men produktionen väntas öka nästan lika mycket i Hovedstadsregionen. Øresundsregionen har i de seneste år gennemgået hurtige svingninger i det økonomiske klima, samtidig med at økonomierne på begge sider af sundet ofte har været ude af trit med hinanden. Det generelle økonomiske billede, der i foråret aftegner sig for Øresundsregionen, er klart positivt og viser entydigt, at erhvervslivet på både den danske og svenske side af sundet går mod bedre tider. De positive indslag dominerer stærkt, og i sin helhed er dette bestemt den bedste generelle konjunktur i regionen i adskillige år. Skåne, der tidligere i 199erne slæbte bagefter den økonomiske udvikling, er p.t. inde i en stærk ekspansionsfase og har indtaget en klar førerstilling på konjunkturkurven. Her breder højkonjunkturen sig nu ud over store dele af Konjunkturen i Øresundsregionen er blevet betydeligt forstærket siden sidste efterår og er nu relativt stærk. Konjunkturindekset, der kan variere mellem 1 og +1, og som udgør virksomhedernes vurdering af den økonomiske situation, står i foråret i +3 for Skåne, mod +1 i foråret sidste år. Konjunkturindekset for Hovedstadsregionen er nu +19. Dette svarer for Skånes vedkommende til at ligge lige under en bred højkonjunktur, og for Hovedstadsregionen er det en situation, der er noget bedre end en normalkonjunktur. erhvervslivet. Det er først og fremmest varehandlen, gennem husholdningernes kraftige forbrug, der sammen med en hektisk aktiv byggesektor fungerer som motor i økonomien. I Hovedstadsregionen har udviklingen vendt sig og er på vej op igen efter bundpositionen i foråret sidste år, og konjunkturen er stabiliseret på et relativt godt niveau. Billedet er dog mere delt her end i Skåne. Husholdningernes købelyst er stadig betydeligt afdæmpet, og det er i stedet eksportindustrien med genvunden konkurrencedygtighed, der er drivkraft i økonomien. Øresundsvirksomhederne planer for andet halvår af 2 er ekspansive. Dette gælder især produktionen, men også beskæftigelsen påregnes at ville udvise en solid stigning til efteråret. I Skåne er det varehandlen sammen med en ekspansiv byggesektor, der er motor i opgangen. I Hovedstadsregionen, hvor husholdningernes købelyst er svagere, er det derimod eksportindustrien og opdragsaktiviteten, der er drivkraften i opgangen. Produktionen steg betydeligt i Øresundsregionen i andet halvår sidste år. Efter en reel opgang nu i foråret peger planerne på en ny stærk ekspansion i næste halvår, idet ca. 6 % af virksomhederne da venter øget produktion, mod ca. 1 %, der forudser en reduktion. Beskæftigelsen i regionen er steget i moderat omfang i det sidste halvår. Til efteråret påregnes stigningen i antallet af beskæftigede at blive klart større, bl.a. p.g.a. mere positive planer i industrien. Arbejdsløsheden varierer indenfor regionen. I Hovedstadsregionen falder arbejdsløsheden fortsat og nåede i marts et nyt laveste niveau, 4, %. Da afmatningen i konjunkturen begyndte i sommeren 1998, var arbejdsløsheden 6, %. I Skåne er nedgangen siden sommeren 1998 blevet stående på niveauet 7,6 %. Industriinvesteringerne i Skåne har genvundet styrken. Efter nedgangen i 1999 påregnes maskininvesteringerne i år at stige med 2 %. Handlen med motorkøretøjer udviser de største forskelle i regionen. I Skåne er bilhandlen sammen med den øvrige handel med kapitalvarer den bedste branche, medens bilhandlen har den svageste konjunktur i Hovedstadsregionen. IT-branchen ekspanderer stærkt på begge sider af sundet. I Skåne planlægger 8 af 1 virksomheder at øge aktiviteten i næste halvår næsten ingen venter nedgang. I Hovedstadsregionen er opgangen næsten lige så stærk. De økonomiske udsigter for andet halvår af 2 er meget lyse for Øresundsregionen. Optimismen omkring konjunkturen er stærkere i Skåne, men produktionen ventes at stige næsten lige så meget i Hovedstadsregionen. 1

3 Öresundsregionen en översikt BRANSCHKONJUNKTUREN Tendens under våren 2 Skåne Sverige Hoved- Övriga stads- Danmark regionen INDUSTRIN Sammansatt konjunkturindikator för industrin Förväntningar inför närmaste kvartal Sammensat konjunkturindikator for industrien Forventninger til næste kvartal Tillverkningsindustri, totalt / Fremstillingsindustri i alt livsmedelsindustri / Levnedsmiddelsindustri kemisk industri / kemi/lægemiddelsindustri Sverige Hovedstad Skåne verkstadsindustri / Fabriksindustri -2 maskinindustri / maskinindustri -3 apr okt apr okt apr 2 elektronikindustri / elektronikindustri industri för möbler, leksaker, sportartiklar m.m. industri før møbler, legetøy, sportsartikler m.m. IT-verksamhet / Informationsteknologi, IT-virksomhed Byggsektorn, totalt / Byggevirksomhed Åkerier / Vognmandsforretninger Handel med motorfordon / Handel med motorkøretøjer Detaljhandel / Detailhandel Uppdragsverksamhet / Opdragsvirksomhed Medicinteknik / Medicinteknik Enligt vad den sammansatta konjunkturindikatorn för industrin ett genomsnitt av företagens omdömen av sina orderstockar, färdigvarulager samt planerade produktion tidigare visat, mattades industrikonjunkturen i hela Öresundsregionen av och hamnade i en konjunktursvacka fram till våren Konjunkturbotten är nu passerad. En uppåtgående signal för den skånska industrin kom redan i april Därefter har indikatorn, +7 i april i år, blivit allt starkare och aktiviteten beräknas öka kraftigt nästa halvår. Vändningen i Hovedstadsregionen kom något senare, men är desto starkare. Indikatorn som ökat från 2 till +2 på ett år visar på en snabb konjunkturförbättring under våren och utsikter till en mycket kraftig uppgång i industriproduktionen andra halvåret i år. stark stærk bättre än normal bedre en normal normal normal bättre än normal dårligere en normal ++ + svag dårlig ARBETSLÖSHET OCH NYBILSREGISTRERINGAR Arbetslösheten i Sverige och Danmark Procent av arbetskraften Sverige Skåne Hovedstadsregionen 1998 Övriga Danmark I Hovedstadsregionen har arbetslösheten fortsatt sjunka och nådde i mars i år en ny lägsta nivå, 4, %. När konjunkturavmattningen inleddes sommaren 1998 var arbetslösheten 6, %. I övriga Danmark har samtidigt arbetslösheten visat tecken på att öka senaste tiden från,9 % förra sommaren till 6,4 % i mars i år. I Skåne har nedgången stannat av sedan sommaren 1998 på nivån ca 7, %. Bilar i Skåne och Hovedstadsregionen Antal registrerade bilar per månad 6 Hovedstadsregionen 4 Uppskattad utvecking 3 Skåne Bilhandeln i Skåne arbetar nu i en stark högkonjunktur och nyregistreringarna av personbilar fortsätter att öka kraftigt. I april i år ökade nyregistreringarna med hela 26 %, jämfört med mars 1999, och nådde då sin högsta nivå åtminstone sedan mitten av 198-talet. I Hovedstadsregionen har bilförsäljningen rasat senaste tiden. I april i år var nyregistreringarna av personbilar ca 2 % färre än i mars I overensstemmelse med, hvad den sammensatte konjunkturindikator for industrien et gennemsnit af virksomhedernes vurdering af ordrebeholdningerne, færdigvarelagrene samt den planlagte produktion tidligere har vist, blev industrikonjunkturen i hele Øresundsregionen afmattet og havnede i en konjunkturdal frem til foråret Bunden af konjunkturen er nu passeret. Et opadgående signal for den danske industri kom allerede i april Derefter er indikatoren, +7 i april i år, blevet stadig stærkere, og aktiviteten forventes at stige stærkt i næste halvår. Vendingen i Hovedstadsregionen kom noget senere, men er så meget desto stærkere. Indikatoren, der er vokset fra 2 til +2 på et år, peger på en hurtig konjunkturforbedring i foråret og udsigter til en meget kraftig stigning i industriproduktionen i andet halvår i år. 2

4 Öresundsregionen Skåne I den länge stadigt uppåtgående konjunkturen i Skåne redovisade näringslivet en liten dämpning i aktiviteten förra våren. Det var främst efterfrågan för exportindustrin som sviktade i samband med den svaga europakonjunkturen. Redan i höstas hade en viss återhämtning skett och företagen siktade då åter in sig på en starkare uppgång efter årsskiftet. Det visar sig att företagen var rätt ute sina bedömningar utvecklingen har dock blivit inte oväsentligt bättre än beräknat. På i stort sett samtliga områden är läget i näringslivet under våren bättre än i höstas. Man får närmast leta efter svaga punkter i företagens rapporter. Högkonjunkturen har det senaste halvåret brett ut sig över näringslivet och den allmänna konjunkturen i Skåne är nu sannolikt den starkaste på tio år. Konjunkturindex för Skåne, som kan variera mellan 1 och +1, står under våren i starka index +3. I höstas var Konjunkturindex +2 och våren I Hovedstadsregionen är Den svacka industrin i Skåne befann sig i från hösten 1998 fram till sommaren i fjol har man nu tagit sig upp ur till synes utan några allvarligare men. Redan i den förra enkätundersökningen från hösten i fjol märktes en attitydförändring och tydlig förbättring hos företagen. Nästan på alla områden var då läget ljusare jämfört med situationen ett halvår tidigare. Även prognoserna inför våren i år var försiktigt optimistiska om än något avvaktande. Det fanns fog för denna optimism då utvecklingen blivit klart positiv och t.o.m. bättre än väntat - för exportmarknaden är uppgången väsentligt bättre än förutsetts. Det svaga resultatet för första halvåret 1999 vändes till ett relativt starkt utfall för andra halvåret. Efterfrågan tog fart senare under hösten och för andra halvåret ökade orderingången relativt kraftigt från såväl hemmasom från exportmarknaden. Detta gjorde att industriproduktionen samtidigt ökade kraftigt och något mer än beräknat. Den gynnsammare utvecklingen av efterfrågan har fortsatt efter årsskiftet med en uppgång på exportmarknaden under första halvåret i år av samma omfattning som i höstas, dvs. 4 % av företagen redovisar stigande exportorder mot ca 1 % som noterar en Högkonjunkturen breder ut sig i Skåne Högkonjunktur Detaljhandel Verkstadsindustri Kemi-/ läkem.- industri Åkerier Industri totalt läget något dämpat med ett Konjunkturindex på +19. Det är fortfarande varuhandeln, genom hushållens starka konsumtion, som i Skåne är den starkaste motorn i uppgången. Även byggsektorn har dragit upp tempot kraftigt sedan i höstas. Industrin överträffar förväntningarna nedgång. Från hemmamarknaden har dock ökningstakten i orderingången dämpats en del och uppgången under första halvåret är ganska måttlig och i linje med prognosen från i höstas. Sammantaget har detta medfört att nästan vartannat företag nu har större orderstockar än i höstas och att industrins orderläget i sin helhet får bedömas som tillfredsställande; 22 % av företagen har stora orderstockar, % lagom stora och för 27 % är orderböckerna fortfarande för tunna. Motsvarande andelar var i höstas 17, 1 och 32 %. Konjunkturindex våren 2 Index Skånes näringsliv totalt Möbler, fritidsindustri IT- Uppverksamhedragsverksamhet Bilhandel Byggande Livsmedelsindustri Det skånska näringslivet utstrålar optimism inför hösten och allt pekar på att högkonjunkturen förstärks ytterligare och kommer att beröra ännu fler branscher mot slutet av året. Brist på arbetskraft ser heller inte ut att lägga hinder i vägen för de expansiva planerna för produktion och sysselsättning inför kommande halvår. Splittrad branschbild Industrikonjunkturen har sålunda förstärkts sedan i höstas och får nu betraktas som god även om det är en bit kvar till en riktig och bred högkonjunktur. Konjunkturindex som kan variera från 1 till +1 står nu under våren i +24 jämfört med +13 i höstas och 12 förra våren. Även om det nu rör sig om en bred uppgång för industrin är bilden relativt splittrad mellan branscherna. Starkaste konjunkturen har nu industrin för möbler sport- och fritidsartiklar som med sina stora orderböcker nu upplever högkonjunktur. den investeringsberoende maskinindustrin släpar efter, men de små orderböckerna håller på att fyllas på i en stigande konjunktur. Industrikonjunkturen i Skåne uppvisar för närvarande många liknande drag med den på den danska sidan sundet med ett Konjunkturindex på +29 men där orderläget allmänt är något starkare. Antalet anställda är oförändrat sedan i höstas medan bristen på arbetskraft ökat något till 21 % av företagen som uppger brist på yrkesarbetare och 26 % som saknar ingenjörer jämfört med 16 respektive 24 % i höstas. Fortfarande är det efterfrågan som utgör främsta hinder för expansion, 6 % anger detta som ett hinder för att expandera. Förstärkning av konjunkturen i sikte Den förväntningsbild de skånska industriföretagen förmedlar inför hösten är påfallande ljus. Allt talar för en ytterligare förstärkning av konjunkturen hela 4 % är av denna uppfattning samtidigt som endast % räknar med en försämring. Tillväxten i orderingången beräknas bli stark under andra halvåret för både hemma och exportmarknaden, 4 % tror på ökning och 4 % på nedgång. Produktionsplanerna är starkt uppåtriktade och antalet anställda beräknas nu komma att öka för första gången sedan sommaren 1998, men i måttlig omfattning. För samtliga branscher väntas en konjunkturuppgång. Orderingång Produktion och sysselsättning * Export Hemma 1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå Produktion 1 hå 2 hå Anställda 1 hå 2 hå Våren 2 3 *en kan anta värden mellan 1 och +1. Gäller för samtliga stapeldiagram.

5 Öresundsregionen Skåne STINAS KYCKLING Marinerade kycklingdelar. Färdiga för ugnen. Behöver ej tinas! Got til vardag och fest! Innehåler 4 port. (7-9 delar) 1g. Kronfågel Kemisk industri Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Livsmedelsindustrin i Skåne får en svag start på året, men utsikterna inför resten av året är goda. En relativt kraftig ökning av både produktion och orderingång bådar gott inför hösten. Orderingången ökar Orderingången bedöms totalt sett vara i det närmaste oförändrad under våren år 2 jämfört med hösten Den kraftiga nedgång som förväntades på exportmarknaden uteblev, 68 % av företagen rapporterar oförändrad exportorderingång, medan utvecklingen på hemmamarknaden blev något sämre än väntat. Utsikterna för hösten ser däremot bra ut på såväl export- som hemmamarknaderna. Tre av tio företag räknar med ökad orderingång från exportmarknaden, och lika många tror på en ökad hemmamarknad, med produktionsökningar som följd. En fjärdedel av företagen rapporterar att de tror på en betydande ökning av produktionen under andra halvåret år 2. Under innevarande halvår ser produktionsvolymen däremot ut att minska något jämfört med andra halvåret Tydligast är denna tendens hos de små företagen, där inget företag väntar ökad produktionsvolym. Detta är dock en något bättre utveckling än vad som uttrycktes i förra enkäten i september, då företagen var tämligen pessimistiskt inställda till utvecklingen detta halvår. Konjunkturen stärks Drygt två tredjedelar av branschen bedömer den rådande konjunkturen som normal. Andelen små företag som bedömer konjunkturen som bra är större än motsvarande andel bland stora företag, 32 % respektive 2 %, och bland de små företagen förväntas också konjunkturen vara i stort sett oförändrad nästkommande halvår, medan det hos de stora företagen finns utrymme för en större optimism. Totalt sett tror en fjärdedel av branschen på en starkare konjunktur inom kort. Inget företag tror på ett sämre konjunkturläge efter sommaren. Endast 2 % av företagen rapporterar att de utnyttjar hela sin produktionskapacitet, vilket är en svag minskning från i höstas då motsvarande andel var knappt en fjärdedel. Det främsta hindret för fortsatt expansion som rapporteras är brist på efterfrågan. t för kemibranschen ser mycket bra ut. Efterfrågan ökar både från export- och hemmamarknaden. Sysselsättningen väntas bli oförändrad kommande halvår. Stark exportmarknad Kemibranschens orderingång från exportmarknaden steg rejält under andra halvan av Närmare hälften av företagen bedömde att efterfrågan ökade, medan endast ett företag av sju rapporterade minskad orderingång. Detta var mycket bättre än vad som förväntades i höstas. Hemmamarknaden var dock inte lika expansiv. Orderingången steg där för 29 % av företagen, vilket var helt i enlighet med tidigare förväntningar. Produktionen ökade under andra halvåret 1999 för hela 7 % av företagen. Konjunkturen har fortsatt att förbättras under innevarande halvår. Efterfrågan har fortsatt att öka såväl på exportsidan som på hemmamarknaden, även om hemmamarknaden ser ut att bli mattare än vad man trodde i höstas. Bedömningen av orderstockarna har blivit betydligt mera positiv. Det är nu endast knappt en fjärdedel som anser att orderstocken är för liten, att jämföra med 42 % förra våren och ännu fler i höstas. Tre fjärdedelar av kemiföretagen anser att färdigvarulagren är lagom, medan flertalet av övriga företag bedömer dem som alltför stora. Kapacitetsutnyttjandet har ökat något under det senaste året. Det är nu 2 % som rapporterar att de kör för fullt. Brist på arbetskraft rapporteras endast av ett mindre antal företag. På tjänstemannasidan har läget till och med lättat något. Fortsatt efterfrågeökning Optimismen inom branschen inför det kommande halvåret är tydlig. Branschen förväntar sig en mycket stark efterfrågeökning under det kommande halvåret från både export- och hemmamarknaden. Flertalet företag spår en starkare eller oförändrad efterfrågan. Det allt bättre efterfrågeläget kommer också att resultera i allt större producerade volymer under hösten. Antalet anställda har minskat under det senaste året. 44 % rapporterar att de dragit ned på personalstyrkan. Under det kommande halvåret förväntas sysselsättningen bli oförändrad. Efter en matt konjunktur första delen av 1999 stärks efterfrågan för verkstadsbranschen i Skåne. Orderingången stiger och produktionen ökar. Brist på arbetskraft kan bli ett problem. Stark återhämtning Verkstadskonjunkturen i Skåne var inte särskilt bra under början av Situationen präglades av vikande orderingång, speciellt då från hemmamarknaden. Situationen förbättrades avsevärt under senare delen av året och det skedde en rejäl återhämtning på efterfrågesidan. Både export- och hemmamarknaden stärktes. Produktionen steg kraftigt under hösten. Situationen fortsätter under innevarande halvår att förbättras. Två företag av fem räknar med en ökande orderingång, medan drygt en tiondel spår sämre efterfrågan. Hälften av företagen anser att de nu har en större orderstock än för ett halvår sedan, men trots detta så är det fortfarande mer än en tredjedel som är missnöjda med orderstockens storlek. Situationen på lagersidan har förbättrats och fyra företag av fem anser färdigvarulagren lagom eller för små. Däremot har det inte skett någon större förändring av kapacitetsutnyttjandet. 3 % av företagen rapporterar att de kör för fullt. Ökande sysselsättning Verkstadsbranschen tecknar också den fortsatta utvecklingen av konjunkturen i mycket ljusa färger. Mer än 9 % spår en ökande eller oförändrad orderingång under kommande halvår. Detta ser ut att ge upphov till mycket kraftiga höjningar av produktionen. 8 % av företagen räknar med höjda nivåer under hösten. Den vikande sysselsättningen i branschen har under det senaste halvåret förbytts i en klar ökning av personalstyrkan. Företagen räknar också med att under resten av året öka antalet anställda ytterligare. Inte mindre än 94 % tror på ökande eller åtminstone oförändrad personalstyrka. Ett hinder för fortsatt expansion kan dock bli det alltmer ansträngda läget när det gäller tillgången till arbetskraft. 4 % av företagen rapporterar nu under våren brist på tekniska tjänstemän. Det är dock ännu inte fler än 14 % som ser detta som det största hindret för expansion Orderingång Export Hemma Våren 2 Orderingång 2 2 Export 1 1 Hemma Våren 2 Orderingång 2 1 Export 1 Hemma Våren 2 4

6 Öresundsregionen Skåne Maskinindustri Elindustri Fritid, Möbler m.m. Vändpunkten nådd Orderläget förbättrades under första halvåret i år. Företagen förutser att uppgången fortsätter under andra halvåret, med ökad produktion och sysselsättning som följd. Efterfrågeförsvagningen för den skånska maskinindustrin som inleddes under senare hälften av 1998 fortsatte under hela Under första halvåret i år vände orderingången främst från exportmarknaderna dock markant uppåt. En tredjedel av företagen rapporterar ökad orderingång från exportmarknaderna. En lika stor andel redovisar en tilltagande ordertillströmning från hemmamarknaden, samtidigt som nästan hälften av de mindre företagen har tappat order jämfört med andra halvåret förra året. arna har ökat från mitten av september 1999 till mitten av mars i år, men fortfarande bedöms orderstockarna som för små av en betydande andel storföretag. Produktionsvolymen tycks ha varit oförändrad under första halvåret i år. Andelen företag ca en tredjedel som redovisar ökning är lika stor som andelen som uppger minskning. Kapacitetsutnyttjandet har ökat och drygt en tredjedel av företagen utnyttjar nu kapaciteten fullt, att jämföra med en fjärdedel i början av oktober förra året. Andelen företag med för stora färdigvarulager har minskat. Antalet anställda fortsatte att minska men i mindre omfattning än under andra halvåret förra året. Bristen på tekniska tjänstemän har ökat och är fortfarande hänförlig till främst de mindre företagen. Konjunkturen förbättras Utsikterna för de närmaste månaderna ter sig ljusa. Konjunkturindex har stigit från 32 i början av oktober förra året till 11 i mitten av mars i år och tre fjärdedelar av företagen räknar med en förbättrad konjunktur under det närmaste halvåret. Orderingången från exportmarknaderna förutses öka på bred front och uppgången på hemmamarknaden stabiliseras. Två tredjedelar av företagen planerar att öka produktionsvolymen från första till andra halvåret i år, vilket drar med sig en höjning av sysselsättningen. El- och optikindustrin räknar med en stärkt konjunktur under de närmaste sex månaderna med fortsatt hög efterfrågan, ökad produktion och höjd sysselsättning, nu också omfattande de mindre företagen. Fortsatt expansion Orderläget för den skånska el- och optikindustrin är gott. Orderingången från både exportmarknaderna och hemmamarknaden har stigit kraftigt sedan första halvåret 1999, främst för de större företagen, och uppemot hälften av företagen angav att orderstockarna i mitten av mars i år var större än ett halvår tidigare. arna anses dock fortfarande som något för små i förhållande till produktionsnivån. Produktionsvolymen har också ökat påtagligt sedan första halvåret i fjol, även här främst inom de större företagen. Samtidigt har andelen företag som arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande fallit från knappt % till knappt 3 %. Ca 7 % av de större företagen ökade sysselsättningen från september i fjol till mars i år. För de mindre företagen var sysselsättningen samtidigt i stort sett oförändrad. Bristen på i första hand tekniska tjänstemän är dock fortsatt mycket stor. Färdigvarulagren har totalt sett stigit från september i fjol till mars i år, vilket har resulterat i att de nu bedöms som något för stora. Optimismen förstärks Konjunkturindex för den skånska el- och optikindustrin har stigit från värde 1 i början av oktober förra året till 2 i mitten av mars i år. Ca 4 % av företagen räknar med att konjunkturen skall förbättras under de närmaste sex månaderna. Orderingången förutses fortsätta öka i snabb takt från första till andra halvåret i år, nu också för de mindre företagen, från både exportmarknaderna och den svenska marknaden. De redovisade produktionsplanerna för andra halvåret innebär en fortsatt klar uppgång, nu även omfattande de mindre företagen. En tredjedel av företagen planerar att öka antalet anställda under de kommande sex månaderna. Utvecklingen under förra halvåret visade sig bli betydligt bättre än väntat. Orderingång steg kraftigt liksom produktion. Utvecklingen under hösten spås bli mycket bra om produktionskapacitet och personal räcker till. Bättre höst än väntat Branschen hade tidigare, efter en svag utveckling under våren 1999, väntat sig fortsatt trögt före under slutet av året och början av innevarande år. Dessa farhågor gällde fram för allt exportmarknaden. Det visar sig nu att man hade en alldeles för mörk bild av situationen. Efterfrågan steg kraftigt från både export- och hemmamarknaden under senare delen av Denna ytterst gynnsamma utveckling ser ut att fortsätta även under innevarande år. Exportmarknaden fortsätter att expandera under början av innevarande halvår, medan hemmamarknaden tillfälligtvis stagnerar. Under senare delen av året stärks dock konjunkturen återigen mycket kraftigt, både på export- och hemmamarknaden. Produktionen steg avsevärt under slutet av förra året. Detta följs av en lugnare utveckling under innevarande halvår, men senare under året tar produktionsökningen återigen rejäl fart. Hela tre företag av fem spår ökade nivåer till hösten, medan däremot inget företag räknar med en nedgång i produktionen. Kapacitetsutnyttjandet ökar Företagens bedömning av sina orderböcker har blivit betydligt mera positiv under senare tid, liksom bedömningen av situationen på lagersidan. Ett orosmoment är produktionskapaciteten. Det har ökat det är nu 7 % av företagen som anger att de utnyttjar hela produktionskapaciteten. Samtidigt har det blivit klart svårare att få tag på personal. 38 % anger brist på yrkesarbetare medan 2 % anser att det föreligger brist på tjänstemän, vilket är kraftiga ökningar bara under det senaste halvåret. Sysselsättningen i branschen har varit svagt vikande på senare tid, men under resten av innevarande år kommer sysselsättningsläget åter att förbättras. En tredjedel av företagen räknar med att öka sin personalstyrka, medan endast ett företag av tio spår att antalet anställda kommer att minska. Orderingång Orderingång 1 12 Export Hemma Orderingång 1 8 Export Hemma Våren Våren Hemma 2-2 Export Våren 2

7 Öresundsregionen Skåne IT-sektorn fortsätter att utvecklas mycket starkt. Läget förbättrades i fjol mest för industriföretagen, men det ser nu ut att bli allt bättre fart även för tjänsteföretagen. Sysselsättningen i branschen fortsätter att öka. Industridelen av IT-sektorn upplevde en stark expansion i höstas. Mer än hälften av företagen ökade produktionen, medan övriga industriföretag rapporterar oförändrad produktion. Inom tjänstebranscherna var dock konjunkturbilden betydligt mattare och aktiviteten var i stort sett oförändrad jämfört med föregående halvår. Detta var en klar besvikelse i förhållande till de bedömningar som gjordes i höstas, då nästan tre fjärdedelar av tjänsteföretagen räknade med ökad aktivitet. Optimismen inom branschen kvarstår dock och för innevarande vår är tecknas en mycket ljus bild av läget. Nio av tio industriföretag räknar med ökad produktion jämfört med föregående halvår, medan nästan 6 % av tjänsteföretagen räknar med ökad försäljning. Det är alltså fortfarande industridelen av IT-sektorn som uppvisar den allra bästa konjunkturbilden. Sysselsättningen i branschen har fortsatt att öka markant. Både under fjolåret och under våren 2 uppvisar antalet anställda en ökning i en majoritet av företagen. Stark höst även för tjänsteföretagen Konjunkturbilden bedöms som allt mera gynnsam av IT-företagen. I mars ansåg två tredjedelar att konjunkturläget var bra, vilket är en klart större andel än för ett halvår sedan. Resten ansåg konjunkturläget som normalt. Optimismen är stor även beträffande den framtida utvecklingen. 68 % av företagen spår en bättre konjunktur, medan återstoden tror på oförändrat konjunkturläge. Optimismen är lika stor bland tjänsteföretagen som bland industriföretagen. Omkring 8 % av företagen tror på en högre produktions/försäljningsvolym under hösten. Den snabba utvecklingen av aktiviteten inom IT-sektorn ser ut att resultera i en fortsatt ökning av sysselsättningen. Tre fjärdedelar av företagen räknar med att öka antalet anställda inom industridelen av IT-sektorn hela 8 %. Konjunkturen förbättras under det första halvåret i år och utvecklingen blir till och med något starkare än vad branschen räknade med i höstas. Drygt hälften räknar med ökad byggvolym och 14 % med minskad. Även orderingången fortsätter, liksom i fjol, att hålla en god takt under det första halvåret. 38 % anger ökade order och 9 % minskade. Den starkare konjunkturen bekräftas i bedömningen av konjunkturläget. Nu under våren anser 36 % konjunkturläget som bra medan endast 21 % hade samma bedömning i höstas. Läget är något starkare inom bygg/anläggning än inom installationer/slutbehandling. Ett litet orosmoln för bygg/anläggning är dock att drygt vart femte företag anser sig ha för liten orderstock under våren. Byggnadsindustrin har en ljus syn på utvecklingen under det andra halvåret. 39 % räknar med en fortsatt förbättring i konjunkturen och endast 2 % med försämring. Företagen inom bygg/anläggning har en något mer dämpad syn än de inom installationer/slutbehandling. Takten i orderingången räknat på hela byggindustrin förbättras ytterligare hela 3 % tror på ökning, 2 % på minskning. För byggvolymen ser läget ännu bättre ut inemot två tredjedelar av branschen räknar med ökning mot endast var tionde med minskning. Räknat på orderstockens förändring har bygg/anläggning en klart mer positiv bild än installationer/slutbehandling av utvecklingen till hösten. Uppåt för sysselsättningen Antalet anställda ökade i god takt under den gångna sommaren och fortsatte att öka, men i lugnare takt, under vinterhalvåret. Rekryteringarna beräknas skjuta ny fart under innevarande sommarhalvår då dryga 6 % av branschen räknar med att öka personalstyrkan. Hela två tredjedelar av företagen har under våren brist på tekniska tjänstemän. IT-verksamhet Byggsektor Åkerier Konjunkturen för byggindustrin Transportvolymerna ökar för fortsätter uppåt under året. åkerierna i Skåne. Lönsamheten i Både orderingång och byggande branschen är dock ett problem, ökar liksom sysselsättningen. och förhoppningarna om en förbättring är dämpade. Personalstyrkan håller sig på oförändrad nivå. Stark höst Konjunkturen för byggnadsindustrin var klart uppåtgående under fjolåret. Under andra halvåret, jämfört med halvåret innan, ökade bygg- Ökande volymer i höstas Industrin gick bäst Åkerierna i Skåne har kunnat glädja sig åt en avvolymen hos drygt hälften av branschen. sevärt större transportvolym under hösten 1999 jämfört med föregående halvår. 47 % rapporterar ökande volym, medan hälften av företagen anser att transportvolymerna var oförändrade. Detta innebar snarast en något bättre utveckling än väntat. Under våren verkar dock volymerna plana ut på en oförändrad nivå. Bedömningen av branschens konjunkturläge har inte undergått några nämnvärda förändringar det senaste halvåret. Ett företag av fem anser att det råder en bra konjunktur, medan resterande företag bedömer konjunkturläget som normalt. Förhoppningarna om en förstärkning av konjunkturen under kommande halvår är tämligen måttliga. 26 % av företagen tror att konjunkturen kommer att stärkas, medan 14 % anser att läget kommer att försämras. Fortsatt svag lönsamhet Lönsamheten i branschen har varit något av ett problem under en längre tid. Två företag av fem anser lönsamheten som alltför dålig, medan 3 % anser den normal. Totalt sett innebär detta snarast man ger en mörkare bild av lönsamheten än för ett halvår sedan. Man har heller inte några stora förhoppningar om en snar förbättring därvidlag. Omkring en fjärdedel räknar med bättre lönsamhet under det kommande halvåret, medan 14 % av åkerierna däremot spår en försämring av lönsamheten. Trots allt ger branschen uttryck för ganska stor optimism beträffande den fortsatta utvecklingen av de transporterade volymerna. Nio företag av tio tror på en ökning eller på oförändrad nivå. För närvarande ser dock detta inte ut att ge några påtagliga sysselsättningseffekter. Antalet anställda inom branschen har minskat något under senare tid. Nu räknar omkring 6 % av företagen med oförändrad personalstyrka under kommande halvår, medan det bland övriga företag är nästan lika många som planerar för nedskärningar som för ökningar. Aktivitet och sysselsättning 3 3 Aktivitet Anställda Våren 2 IT industri Byggande och sysselsättning 3 3 Byggande Anställda Lönsamhet Våren Transportvolym och sysselsättning Transportvolym Anställda Våren 2 6

8 Öresundsregionen Skåne Bilhandel Detaljhandel Uppdragsverksamhet 7 % anser konjunkturen bra under våren Det förbättrade läget för motorfordonshandeln leder till nyanställningar vart tredje företag ökar personalstyrkan till hösten. Även branschens lönsamhet fortsätter att förbättras i en snabb takt. Konjunkturen för motorfordonshandeln förbättrades i rask takt under fjolåret. Under andra halvåret rapporterade så mycket som nio av tio företag en ökad försäljningsvolym, jämfört med halvåret innan. Konjunkturen fortsätter uppåt även under det första halvåret i år även om utvecklingen inte blir riktigt så stark som förväntningarna i höstas pekade på. Inemot hälften av företagen räknar nu med ökad försäljning medan en femtedel väntar en nedgång. Den starkare konjunkturen bekräftas även av företagens bedömning av konjunkturläget i höstas ansåg 4 % det vara bra medan hela 7 % har motsvarande bedömning nu under våren. Inget av företagen varken i höstas eller under våren bedömde konjunkturläget som dåligt. Branschens lönsamhet hade en klar uppgång under det gångna vinterhalvåret. Lönsamheten anses under våren som god hos 2 % av företagen och som normal respektive dålig hos 62 och 13 %. Fortsatt uppåt i höst Motorfordonshandelns bedömning för andra halvåret år 2 är att försäljningsvolymen fortsätter uppåt i snabb takt hela 46 % av företagen väntar en ökning medan 1 % tror på ett oförändrat läge och följaktligen endast 3 % på en försämring. Prognosen harmonierar väl med att inemot en tredjedel av branschen räknar med att konjunkturläget förbättras under sommarhalvåret. Även lönsamheten fortsätter att förbättras hela 4 % väntar en förbättring räknat på läget om ett halvår medan 1 % befarar en försämring. Den gynnsamma bilden för branschen bekräftas också av att antalet anställda, som ökat stadigt de senaste halvåren, väntas fortsätta öka även under sommarhalvåret i år, då vart tredje företag räknar med att öka medan 6 % håller oförändrad personalstyrka. Framtidsutsikterna mycket ljusa Det råder goda tider för den skånska detaljhandeln och branschen bedömer att de håller i sig. Lönsamheten är god och antalet företag som har nyanställt har ökat betydligt under våren 2. Högkonjunkturen håller i sig Detaljhandeln befinner sig i en högkonjunktur. Det anser drygt 7 % av företagen, medan övriga 3 % menar att konjunkturläget är normalt. Majoriteten (64 %) tror också på forsatt gynnsamt konjunkturläge under året. Inte något företag tror att sämre tider är att vänta. Försäljningsvolymen inom detaljhandeln har ökat flera år i rad. Under förra hösten var det en markant ökning av företag som ökade sin försäljningsvolym och många trodde att det skulle hålla i sig. Nu, våren 2, redovisar företagen knappt oförändrade försäljningssiffror jämfört med förra hösten. Skillnaden kan bero på att företagen har svårt att bortse från säsongsvariationer i sin bedömning. Övervägande antalet företag (88 %) räknar trots allt med att försäljningsvolymen ska öka igen under det senare halvåret 2. Fler nya arbetstillfällen Detaljhandeln visade tidigare tecken på minskat antal arbetstillfällen trots en i övrigt gynnsam bransch. Under hösten 1999 var det dock fler detaljhandlare som ökade antalet anställda än detaljhandlare som minskade sin personal. Även nu, våren 2, är det fler företag (3 %) som anställer än företag som minskar (1 %) sin personalstyrka. Positivt är också att endast 2 % av detaljhandlarna anser att de kommer minska sin personal framöver medan drygt var femte räknar med att öka antalet anställda för att möta branschens goda tider. Så många som tre av fyra tror dock på oförändrad personalstyrka framöver. Lönsamheten inom branschen bedöms vara god bland många företag (3 %) och över hälften räknar med ännu bättre lönsamhet under det kommande halvåret. Färre än en av tio företag (6 %) anser att lönsamheten är dålig i dagsläget och ännu färre (1 %) tror på sämre lönsamhet i framtiden. Även om de flesta har goda förhoppningar om ännu bättre lönsamhet i framtiden tror 4 % att en oförändrad lönsamhet är mer trolig. Det är goda tider för de skånska konsultföretagen. Gott konjunkturläge och god lönsamhet präglar bilden. Optimismen inför framtiden är mycket stor och alla tecken tyder på att den starka konjunkturen fortsätter. De höga förväntningar som branschen gav uttryck för i höstas, där hela 77 % av branschen hade förhoppningar om en större fakturering under första halvåret 2, infriades inte riktigt. 6 % blev utfallet, vilket ändå får betecknas som mycket bra. Endast 1 % redovisar en mindre fakturering under första halvåret i år än under andra halvåret förra året. Branschen ser framtiden an med stor tillförsikt. Hela 63 % spår att faktureringen kommer att vara större under andra halvåret 2 än under innevarande halvår. Lönsamheten i branschen är något svagare än för ett halvår sedan, normal enligt hälften av företagen, men får ändock betecknas som förhållandevis god. Framtidsutsikterna är dock mycket ljusa, hela % av branschen tror på en ökad lönsamhet under de kommande sex månaderna. Övriga företag, med ytterligt få undantag, tror att dagens lönsamhetsnivå består. Högkonjunktur som spås bestå Sysselsättningen i branschen har ökat under det senaste halvåret, hela sex av tio företag anger att antalet anställda har ökat under tidsperioden. Expansionen tycks fortsätta även framöver. Inom det kommande halvåret bedömer 6 % av branschen att de kommer att nyrekrytera. Endast 3 % varslar om en minskning av antalet anställda. t för de skånska konsultföretagen är bra enligt lite drygt hälften av branschen. Den andra hälften av branschen menar att läget är normalt. Detta kan endast betecknas som högkonjunktur. Vad gäller framtiden så ter den sig mycket ljus. Fyra företag av tio tror på ytterligare stärkt konjunktur och resten på ett oförändrat konjunkturläge. På den danska sidan om Öresund gör konsultföretagen en liknande bedömning av den framtida konjunkturutvecklingen. En gynnsam konjunktur som blir ännu bättre! Försäljn.vol o anställda Försäljn.vol o anställda Försäljn.vol o anställda Våren Försäljningsvolym Anställda Våren Anställda Lönsamhet Försäljningsvolym Anställda Lönsamhet Lönsamhet Försäljningsvolym Våren 2 7

9 Øresundsregionen Hovedstadsregionen Eksportindustrien tager têten i todelt konjunkturbillede Den økonomiske stramningspakke den såkaldte pinsepakke, regeringen indførte i forsommeren 1998, brød den stærke økonomiske udvikling også i Hovedstadsområdet. For samtlige erhvervslivssektorer: Fremstillingsindustrien, byggeindustrien og servicesektoren skete der lige med det samme en tydelig afmatning i efterspørgslen. Den generelle konjunktur er i regionen p.t. noget afdæmpet, og den tidligere højkonjunktur føles lidt fjern. Konjunkturindekset for Hovedstadsregionen, der kan variere mellem 1 og +1, står i foråret i +19, hvilket svarer til en situation, der ikke er meget bedre end normalkonjunktur. På den svenske side af sundet, hvor konjunkturen i nogen tid har været opadgående, er det økonomiske klima klart bedre, og konjunkturindekset der står nu i stærke +3. Konjunkturbilledet på den danske side af sundet er todelt. De direkte hjemmemarkedsafhængige I maj 1999, da den forrige rapport blev præsenteret, var industrikonjunkturen i Hovedstadsregionen betydeligt afmattet, og den højkonjunktur, som virksomhederne i lang tid har arbejdet under, var da blot et minde. Industriens internationale konkurrencedygtighed var blevet undergravet, ordrebeholdningerne var betydeligt mindre end normalt, og både industriproduktionen og antallet af ansatte blev reduceret, dog kun svagt. Endvidere blev konjunkturudsigterne for sidste sommer bedømt som værende dystre. Gunstig ordreposition Det er mod denne baggrund glædeligt at kunne rapportere om det omslag og den hurtige opgang, der er sket i konjunkturen. Allerede efter sidste sommer synes efterspørgslen at have taget mere fart. Det viser sig således, at ordreindgangen i anden halvdel af sidste år fra både hjemme- og først og fremmest eksportmarkedet steg ret betydeligt, idet 6 % af virksomhederne udviste en fremgang, mod 14 %, der oplevede en nedgang. Efter årsskiftet er forbedringerne af eksportmarkedet fortsat, og stigningen i ordreindgangen i første halvår i år beregnes til at blive næsten lige så stærk som sidste efterår. På hjemmemarkedet derimod er opgangen blevet noget afdæmpet, og der stiger Levnedsmiddelsindustri Vognmandsforretn. Højkonjunktur Handel m. motorkøretøjer Detailhandel Byggevirksomhed Hovedstadsreg. tot brancher, især de brancher, der henvender sig tilhusholdningerne, specielt bilhandlen, kæmper stadig med lav efterspørgsel. Derimod er det tydeligt, at eksportindustrien, og også virksomhedsserviceydelserne, atter har fået vind i sejlene. Den udenlandske efterspørgsel stiger, og virksomhedernes konkurrencedygtighed er styrket, Hurtig Opgang i industrikonjunkturen ordreindgangen nu mere moderat. Den øgede efterspørgsel har sat sig tydelige spor i ordrebøgerne, der hos 2 af 3 virksomheder nu er større end sidste efterår. Den aktuelle ordreposition må bedømmes som værende klart tilfredsstillende - for 34 % af virksomhederne er ordrebeholdningerne forholdsvis store, 4 % opgiver disse som normale, medens kun 12 % af industrien klager over for små ordrebøger. For at kunne opfylde den øgede efterspørgsel måtte virksomhederne øge produktionen betydeligt allerede i andet halvår sidste år; i første halvår i år forekommer der en næsten lige så stærk stigning i produktionsniveauet. Også nedgangen i beskæftigelseskurven er brudt, men stigningen i antallet af ansatte siden sidste efterår er ganske beskeden og udviklingen splittet; 38 % af virksomhederne har nyansat, 33 % udviser uændret personalestyrke, medens 29 % har reduceret personalet i det sidste halvår. Kapacitetsudnyttelsen indenfor industrien er forbavsende høj - næsten hver anden virksomhed arbejder med fuld kapacitetsudnyttelse. Manglen på arbejdskraft er dog stadig til at have med at gøre kun 12 % af industrien har mangel på faglærte arbejdere, medens de tilsvarende tal for ingeniører er 19%. Den opgang, der nu er i gang, er bred og berører samtlige brancher. Klart bedst er situationen p.t. for Industri totalt Kemi/ lægemiddelindustri IT-virksomhed Forretningsservice Fabriksindustri Møbelog fritidsind. hvilket bevirker, at ordreindgangen fra eksportmarkederne nu stiger kraftigt og i et stadig hurtigere tempo. Bunden af konjunkturen i regionen kan allerede være passeret efter en pæn opgang i den økonomiske aktivitet i foråret i år peger virksomhedernes planer på en stærk produktionsvækst i andet halvår af 2. elektronikindustrien, som i denne del af Danmark nu atter oplever en højkonjunktur. Også for den industri, der fremstiller møbler, sports- og fritidsartikler, forstærkes konjunkturen og ordrepositionen hurtigt. Negative indslag er bl.a. det fortsat svage hjemmemarked for levnedsmiddelindustrien og den anstrengte personalesituation for maskinindustrien. Konjunkturindekset for industrien, der kan variere fra 1 til +1, er nu +29 sammenlignet med indeks +24 for industrien i Skåne. Stor optimisme for efteråret Industrien i Hovedstadsområdet udstråler optimisme for efteråret. Alt taler for, at konjunkturen forstærkes yderligere i betragtelig grad efter sommeren hver anden virksomhed regner med en forstærket konjunktur, mod kun 8 %, der frygter en forværring. De største forventninger findes på eksportmarkedet, hvor stigningstakten i ordreindgangen ventes at stige yderligere i det næste halvår. Også hjemmemarkedet vil vise vækst, men i moderat omfang. Næsten 2 af 3 virksomheder planlægger at øge produktionen i det kommende halvår, og antallet af ansatte påregnes til efteråret at være øget ganske betydeligt, 4 % af virksomhederne har behov for nyansatte, mod 1 %, der påtænker at reducere personalet. Produktion og beskæftigelse Eksport Hjemme Produktion Ansatte Foråret 2 8

10 Øresundsregionen Hovedstadsregionen STINAS KYCKLING Marinerade kycklingdelaṛ Färdiga för ugnen. Behöver ej tinas! Gott till vardag och fest! Innehåller 4 port. (7-9 delar) 1g. Kronfågel Levnedsmiddelsindustri Fabriksindustri Maskinindustri Hurtig opgang på eksportmarkedet Konjunkturen er reelt forbedret siden sidste sommer. Eksportmarkederne forventes at vise stærk fremgang til efteråret for tredie halvår i træk. Hjemmemarkedet vil dog fortsat stagnere. Ved den sidste måling, for et år siden, var levnedsmiddelindustrien i Hovedstadsområdet truet af et stort fald i efterspørgslen på eksportmarkederne, og konjunkturen blev af virksomhederne generelt bedømt som værende svag. Udsigterne for sommeren 1999 var dystre, bl.a. med planer om fortsatte personalenedskæringer. De nye resultater viser, at eksportmarkederne reelt genvandt styrken efter sidste sommer, samt at ordreindgangen der steg betydeligt i andet halvår hele % af levnedsmiddelindustrien viste da øgede eksportordrer, mod 1 %, der oplevede en nedgang. Den positive tendens er fortsat ind i det nye år med nye, store fremgange på de udenlandske markeder for virksomhederne. Stigningstakten i ordreindgangen fra eksportmarkedet vurderes at blive lige så høj i første halvår i år som sidste efterår. På hjemmemarkedet er situationen derimod ikke lysnet nævneværdigt, nedgangen er bestemt fortsat, og ordreindgangen ligger her på uændret niveau i både andet halvår sidste år og i første halvår I år. Samlet betyder dette, at de samlede ordrebeholdninger i foråret er noget større end tidligt i efteråret, samt at 82 % af virksomhederne nu regner ordrebøgerne for normale, medens ingen virksomhed angiver at have for små ordrebøger. Den bedrede ordreposition har medført, at aktiviteten er steget betydeligt i branchen. Efter et kraftigt løft i produktionsniveauet i andet halvår sidste år fortsætter produktionen med at stige reelt i første halvår i år, men i noget afdæmpet takt. Færdigvarelagrene vurderes stadig i nogen grad at være for store. Konjunkturen ventes fortsat at ville udvise en styrkelse til efteråret. Eksportordrer og produktion ventes da at stige stærkt, medens hjemmemarkedet fortsat vil stagnere. Til efteråret planlægger virksomhederne for første gang at foretage nyansættelser og i betydeligt omfang hver anden virksomhed har planer af denne art Eksport Hjemme Foråret 2 Fabriksindustrien ser ud til at få blod på tanden. Efteråret 1999 viste et klart vendepunkt opad, og for det kommende efterår er virksomhederne meget optimistiske. Hjemmemarkedet ser ud til at blive betydeligt styrket. Konjunkturen genvinder styrken Fabriksindustrien havde store problemer i 1998 og i begyndelsen af Ordresituationen blev kraftigt forværret både på eksport- og hjemmemarkedet, og produktionen faldt reelt. I efteråret 1999 indtrådte der derimod en meget tydelig forandring i positiv retning. en steg i andet halvår sidste år i sammenligning med foregående halvår. Forbedringen gælder både eksport- og hjemmemarkedet, tydeligst på eksportsiden. Den stærkere ordreindgang har også medført, at man har kunnet øge produktionen. 3 virksomheder ud af rapporterede dette, medens 1 af viser fald. Den stærke efterspørgsel har medført, at ordrebøgerne er blevet betydeligt tykkere i den senere tid. Det er nu 4 virksomheder ud af, der angiver, at ordrebeholdningen er forholdsvis stor eller normal. Kapacitetsudnyttelsen er dog trods de stadig højere produktionsniveauer lavere end for et år siden. Det er % af virksomhederne, der angiver, at de anvender hele produktionskapaciteten i foråret. Meget stærkt e fterår De gode tider ser ud til at fortsætte i indeværende år. Eksportmarkedet fortsætter med at ekspandere kraftigt, medens det derimod bliver noget mattere på det danske marked. % af virksomhederne vurderer, at eksportefterspørgslen stiger i foråret, medens en fjerdedel tror på uændret niveau. Den forbedrede efterspørgsel giver anledning til fortsatte stigninger i produktionsniveauet. Halvdelen af virksomhederne angiver, at de planlægger med henblik på øget produktion. For det kommende efterår er virksomhederne endnu mere optimistiske. Hvis forventningerne slår til, vil ordreindgangen fortsat stige stærkt. Man regner nu også med, at hjemmemarkedet vil få fornyet styrke. 7 % tror på et stærkere eksportmarked, medens 32 % spår en stærkere efterspørgsel på hjemmemarkedet. I begge tilfælde er de virksomheder, der frygter et fald i efterspørgslen, forsvindende få Eksport Hjemme Foråret 2 Maskinindustrien er i færd med at kæmpe sig op fra en dyb svækkelse af konjunkturen. Efter uændret ordreindgang i foråret venter virksomhederne sig kraftig vækst på eksportmarkedet i efteråret. Kraftig reducering af personalet Maskinindustrien var den branche, der i den foregående rapport, i foråret 1999, udviste den svageste konjunktur af samtlige brancher. Ordrepositionen var da meget anstrengt, og virksomhederne havde i en periode måttet reducere produktionsniveauet successivt. Endvidere pegede planerne da for sommeren 1999 på en kraftig reduktion af antallet af ansatte. I det sidste år er udviklingen blevet stabiliseret for maskinindustrien, og efterspørgslen vendt svagt opad igen. Resultatet for andet halvår af 1999 udviste en moderat stigning i ordreindgangen fra både hjemme- og eksportmarkedet. Dette medførte, at produktionen igen kunne stige, men kun svagt og alt for lidt til at kunne vende den langvarige og stærkt nedadgående tendens for beskæftigelsen i branchen. Fra efteråret 1999 frem til foråret blev antallet af ansatte betydeligt formindsket hver anden virksomhed havde i denne periode reduceret personalet yderligere, medens 18 % havde nyansat. Efter årsskiftet har aktiviteten udviklet sig ganske svagt. Vurderingerne peger på, at ordreindgangen i første halvår i år vil blive bibeholdt på et næsten uændret niveau. Det gælder både hjemme- og eksportmarkedet. Samtidig planlægges produktionen at være uforandret, og hver tredie virksomhed angiver, at færdigvarelagrene er for store. Virksomhedernes konjunkturskøn med et Konjunkturindeks på 9 (kan variere fra 1 til +1) er det svageste af alle undersøgte brancher. Det virker, som om maskinindustrien er på vej til at få mere vind I sejlene. Håbet står til eksportmarkedet, der ventes at stå for en stærk stigning. I næste halvår forudser 43 af virksomhederne stigende eksportefterspørgsel, mod 3 %, der regner med nedgang. På hjemmemarkedet ventes en moderat vækst. Dette indebærer, at produktionen planlægges at stige ganske betydeligt. Beskæftigelsen vil dog fortsat blive reduceret til efteråret, men i mindre omfang end tidligere Hjemme Eksport Foråret 2 9

11 Øresundsregionen Hovedstadsregionen Elektronikindustri Industri f møbler, legetøy, sportsartikler m.m Informationsteknologi IT-virksomhed Stort løft for IT til efteråret Virksomhederne har den stærkeste konjunktur af alle undersøgte brancher. Til efteråret indtræder en yderligere stærk forbedring på alle områder. Manglen på arbejdskraft begynder dog at blive akut. Ligger øverst I konjunkturligaen Nedgangen for elektronikindustrien blev både overfladisk og kort. Allerede i foråret 1999 genvandt hele efterspørgslen sin styrke. I andet halvår i fjor indtrådte der en yderligere kraftig forbedring for elektronikindustrien med hurtigt stigende ordreindgang fra både hjemme- og først og fremmest eksportmarkedet. Den positive væksttendens er fortsat efter årsskiftet med en stærk opgang på eksportmarkedet og en moderat forbedring af hjemmemarkedet. Ordrepositionen for branchen er dermed blevet meget kraftigt forstærket i det sidste halvår. 3 af 4 virksomheder udviser nu større ordrebeholdninger end i efteråret, og man er generelt tilfreds med ordrebøgerne hver anden virksomhed opgiver, at ordrebøgerne nu er forholdsvis store, medens kun 1 % mener, at de er for små. I Skåne, hvor ordreindgangen ligeledes er øget betydeligt i den sidste tid, men hvor ordrebeholdningerne endnu ikke er opbygget i lige så høj grad, er de tilsvarende andele 11, hhv. 2 %. Det kraftige løft i produktionsniveauet i både andet halvår i fjor og i foråret i år har medført, at virksomhederne har nyansat personale i betydeligt omfang. Hver anden virksomhed udviser større personalestyrke end i efteråret, medens 24 % har reduceret personalet. At skaffe arbejdskraft er nu et stadig større problem for denne ekspansive branche, 27 % af virksomhederne har nu mangel på faguddannede arbejdere, og 36 % mangler ingeniører. Samtidig angiver 37 % af virksomhederne, at mangel på arbejdskraft udgør en hindring for fortsat ekspansion. Til efteråret har hver anden virksomhed behov for nyansatte, samtidig med at kun 9 % planlægger at reducere antallet af ansatte. I den højkonjunktur, der nu er fremherskende, regner 6 % af virksomhederne med, at konjunkturen vil blive yderligere forstærket i efteråret, mod 9 %, der frygter en forværring. Virksomhederne forventer en kraftig forøgelse af markederne i næste halvår, idet f.eks. 6 % påregner stigende eksportordrer, og ingen virksomhed tror på en nedgang. Konjunkturen har genvundet sin styrke, og nu stiger ordreindgangen fra eksportmarkedet hastigt. Optimismen for efteråret er meget stærk. Der ventes således en yderligere betydelig forbedring for branchen. Stærk ordreposition i foråret Konjunkturen, der i perioden andet kvartal af 1998 frem til sommeren 1999 gennemgik en stærk afmatning, har i den seneste tid hastigt genvundet sin styrke. Efter at efterspørgslen igen har vendt sig i opadgående retning, blev resultatet for andet halvår 1999 rigtig godt for branchen med bl.a. et kraftigt løft i produktionsniveauet 2 af 3 virksomheder øgede produktionen. Efter årsskiftet er forbedringen fortsat først og fremmest ved en hastig stigning i efterspørgslen fra eksportmarkederne næsten 6 % af branchen udviser i førstehalvår stigende eksportordrer, mod nogle få virksomheder, der oplever en nedgang. Også hjemmemarkedet er på vej op, men i mere moderat omfang. Dette indebærer, at ordrepositionen er radikalt forbedret siden sidste efterår. De samlede ordrebeholdninger i foråret er betydeligt større end sidste efterår for % af virksomhederne er ordrebøgerne blevet tykkere i det sidste halve år. Også opfattelsen af udsigterne for ordrebøgerne er yderst positiv. 4 % af virksomhederne har nu tykke ordrebøger, 46 % tilpas tykke, medens kun 9 % angiver, at ordrebeholdningerne er for små. Omsvinget i konjunkturen afspejles ligeledes i udviklingen af antallet af ansatte, der fortsat er reduceret, men kun i moderat omfang, siden sidste efterår. For efteråret peger planerne dog atter på en vis forøgelse af personalet. Dette stemmer godt med de bedømmelser af konjunkturen, der i foråret opleves som relativt stærk. Konjunkturindekset, der kan variere mellem 1 og +1, står nu i +31, i sammenligning med +29 for industrien som helhed. Optimismen for næste halvår er stærkt udbredt blandt virksomhederne hele 71 % regner således med en stærkere konjunktur, mod kun 9 %, der tror på en afmatning. Der er forventninger om et betydeligt løft i den udenlandske efterspørgsel som drivkraft. 8 af 1 virksomheder vurderer, at ordreindgangen fra eksportmarkedet vil stige i næste halvår. Også hjemmemarkedet kommer der lidt mere gang i. IT-aktiviteten stiger nu meget hurtigt i regionen. Kapacitetsudnyttelsen er høj, og lønsomheden god. Planerne om en stærk ekspansion efter sommeren kan blivegeneret af betydelig mangel på personale. IT-aktiviteten, der i hovedsagen består af to forskellige dele datakonsulenterne i servicesektoren og dele af elindustrien er en af de brancher, der p.t. har den bedste situation i Hovedstadsregionen. Resultatet for andet halvår af 1999 var meget stærkt. Den samlede omsætning steg meget betydeligt, 3 af 4 virksomheder udviste da en opgang, mod 8 %, der havde en nedgang i aktiviteten. Stigningstakten var næsten lige stærk for deforskellige dele i branchen. Den positive udvikling har holdt sig efter årsskiftet med fortsat kraftig stigning i omsætningen i første halvår i år, skønt den tidligere ekstremt høje stigningstakt er afdæmpet noget. Ekspansionen afspejles også i et stort behov for nyt personale i virksomhederne. Antallet af ansatte er steget meget betydeligt siden sidste efterår, 2 af 3 virksomheder har foretaget nyansættelser siden da, mod 14 %, der har reduceret personalet. Størst er væksten i personale indenfor servicedelen i branchen. IT-industriens ordrebøger er i foråret velfyldte, idet 3 % mener, at ordrebøgerne er tykke, 3 %, at de er tilpas tykke, mod 17 %, der mener, at de er for små. Efter den ekstremt stærke ordreindgang fra eksportmarkedet i andet halvår sidste år fortsætter opgangen her i foråret, men nu i lidt roligere tempo. Den pæne vækst i hjemmemarkedet fortsætter nu i foråret. Kapacitetsudnyttelsen i virksomhederne er høj, 7 % kører nu for fuld kapacitet, mod industrigennemsnittet på 47 %. Manglen på arbejdskraft er akut, og mere end hver anden virksomhed angiver, at en fortsat ekspansion generes af mangel på arbejdskraft. I servicedelen er lønsomheden god eller tilfredsstillende kun 7 % angiver dårlig lønsomhed. Virksomhedernes planer for efteråret peger på et nyt stort løft for ITbranchen. Konjunkturen ventes at ville blive yderligere kraftigt forstærket, og omsætningen at stige, for 2 af 3 virksomheder ingen tror på nedgang. 2 Eksport 1 1 Hjemme Foråret Eksport Hjemme Foråret 2 2 Aktivitet 1 1 Ansatte Foråret 2 IT industri 1

12 Øresundsregionen Hovedstadsregionen Byggevirksomhed Vognmandsforretninger Udsigterne for efteråret er dystre. Byggeriet ligger fortsat på et uændret niveau i foråret efter en kraftig ekspansion i andet halvår af Konjunkturen er noget bedre end normalt en ny opgang kan ventes til efteråret. Afbalanceret byggekonjunktur Byggekonjunkturen i Hovedstadsregionen udviste tydelige tegn på afmatning i foråret Efter en tidligere langvarig ekspansion i byggeriet i regionen nåede man op på et højdepunkt i konjunkturen i tredie kvartal af Derefter faldt både byggeriet og antallet af byggearbejdere i vinterhalvåret frem til foråret For den sektor, der beskæftiger sig med anlægsarbejder o.lign., drejede det sig om en kraftig nedgang. Ved den sidst udførte måling i april 1999 nærede virksomhederne dog håb om en snarlig opgang i aktiviteten. De rapporter, der nu er afgivet af byggevirksomhederne, viser, at man havde ret i bedømmelserne. Resultatet af andet halvår 1999 blev stærkt. en steg på ny ganske kraftigt, og byggeomsætningen steg meget betydeligt 3 af 4 virksomheder øgede da byggeriet, medens kun 8 % rapporterede et fald. Efter årsskiftet er en vis afdæmpning sat ind, efter alt at dømme af sæsonmæssig art. en stiger moderat i det første halvår i år, medens byggeriet uforandret ligger på det høje niveau fra før årsskiftet. Antallet af ansatte er faldet svagt siden efteråret. Bedømmelsen af ordresituationen i foråret varierer mellem virksomhederne en fjerdedel udviser tykke ordrebøger, en fjerdedel for tynde ordrebøger, og hveranden virksomhed mener, at ordrebeholdningen er tilpas stor. Med et konjunkturindeks for branchen, der kan variere fra 1 til +1, på +19, må den nuværende konjunktursituation bedømmes som noget bedre end normalt; 3 % af virksomhederne opgiver nu, at konjunkturen er god, og 16 % mener, at konjunkturen er dårlig. Tilgangen af arbejdskraft er ganske god med undtagelse af ingeniører og til en vis grad træarbejdere, som 27 hhv. 2 % har mangel på. Udsigterne for efteråret er lyse med forventninger om en ganske kraftig stigning i både ordreindgang og byggeri og antallet af ansætte i anden halvdel af i år; 2 % planlægger da en stigning i byggeriet, mod kun 14 %, der venter en reduktion. Konjunkturen forventes at blive noget forstærket. Efter ekspansionen i andet halvår i fjor tager opgangen sig en pause i foråret i år. Både konjunktur og lønsomhed er tilfredsstillende. En vis forbedring for branchen kan ventes efter sommeren. Transportkonjunktur i normalsituationen For transporterhvervet er situationen i foråret tilfredsstillende. Branchen synes nu at tage sig en pause efter ekspansionen sidste efter. I andet halvår i fjor var der stor efterspørgsel efter transportvirksomheders ydelser transportmængderne steg da betydeligt med en opgang for hele 6 % af virksomhederne, samtidig med at kun 3 % udviste en nedgang i omsætningen. I første halvår i år er omsætningen i branchen uændret. 7 % af virksomhederne udviser uændret aktivitet, medens hver 1% af branchen udviser en stigning henholdsvis et fald i transporterne. Også beskæftigelsessituationen er stabil og stort set uændret i det sidste halvår siden efteråret har 12 % af virksomhederne udvidet personalestyrken, medens 16 % udviser en reduktion, den resterende del af virksomhederne har beholdt personalet uændret. Lønsomheden kunne være bedre og er for branchen som helhed nu knap og nap tilfredsstillende lønsomheden er god for kun 13 % af virksomhederne, normal for 6 % og dårlig for 27 % af virksomhederne. Her er der håb om en vis bedring til efteråret, idet 17 % regner med en bedret lønsomhed, mod 8 %, der frygter for en forværring. Slæber efter i konjunkturerne Transporterhvervet i Hovedstadsregionen er en af de brancher, der fortsat mærker til afmatningen i dansk økonomi og nu udviser en tendens til at slæbe efter på konjunkturkurven. Konjunkturindekset, der kan variere mellem 1 og +1, står for branchen her i foråret på indeks, i sammenligning med f.eks. fremstillingsindustrien, der er i klar fremgang, med indeks +29. På den svenske side af sundet fremstår konjunkturen for branchen som værende noget bedre, med et konjunkturindeks på +2, men her udgør lønsomheden stadig et større problem. Transportvirksomhederne venter en vis forbedring i næste halvår, 3 % regner med stigende omsætning, mod næsten ingen virksomheder, der tror på nedgang. Handel med motorkøretøjer Efter en i forvejen afdæmpet udvikling i efteråret styrtdykker bilsalget i første halvår i år. Konjunkturerne og lønsomheden er her den svageste af alle brancher. Siden den økonomiske stramningspakke blev indført i Danmark i forsommeren 1998, er situationen for bilhandlen i Hovedstadsområdet blevet radikalt forværret. Konjunkturerne i foråret er svage, og udsigterne for efteråret må desværre bedømmes som værende dystre. Udfaldet af bilsalget i andet halvår 1999 i regionen var afdæmpet. Ganske vist fandt der en stigning sted, men den var kun svag, eftersom 36 % af bilhandlen udviste positive tal i salget, medens 2 % noterede en nedgang. Efter årsskiftet er konjunkturerne så blevet stærkt forværret med et styrtdyk i salget. I det første halvår af i år regner hver anden virksomhed med en nedgang i salget mod kun 9 %, der oplever en stigning. Det negative salgsresultat afspejles også i andre negative tal. Konjunkturindekset, der kan variere mellem 1 og + 1, står for branchen i foråret i indeks -24, hvilket indikerer en ganske svag konjunktur og klart den dårligste konjunktur blandt samtlige undersøgte brancher i Hovedstadsregionen. Også lønsomheden er betydeligt forværret, idet 36 % af virksomhederne nu anfører, at lønsomheden er dårlig, mod 8 %, der siger, at den er god de resterende 4 % mener, at lønsomheden fortsat er normal. Beskæftigelsen holdes oppe Trods den vigende efterspørgsel på biler har der endnu kun fundet en svag reduktion sted i antallet af ansatte i branchen siden efteråret. Siden da har 19 % af virksomhederne nedskåret personalet, mod 13 %, der har foretaget nyansættelser. I Skåne er den nuværende situation for bilhandlen helt anderledes, idet der nu råder en stærk højkonjunktur, med en udtalt optimisme med hensyn til efteråret. Desværre kan man ikke regne med en snarlig opgang for bilhandlen, da hele % af virksomhederne er indstillet på en yderligere svækkelse af konjunkturerne til efteråret. Noget optimistisk forventes kun en mindre reduktion i omsætningen i det kommende halvår Byggeri Ansatte Foråret Ansatte Foråret Ansatte Transportomsætning Lønsomhed Salgsomsætning Kon- Lønsomhejunktursituation Foråret 2 11

13 Øresundsregionen Hovedstadsregionen Omsætningen stiger stadig. Konjunkturen er lidt bedre end normalt. Omsætningen stiger stadig og i moderat takt. Antallet af ansatte er steget ganske betydeligt. Der ventes en vis yderligere forbedring i næste halvår. Detailhandlen i Hovedstadsområdet synes at have klaret den økonomiske stramning forholdsvis godt med stadig stigende omsætningstal. Især andet halvår af 1999 fremstår som værende ekspansivt, idet 7 % af detaillisterne øgede omsætningen, medens 1 % udviste et fald. Den positive tendens har holdt sig efter årsskiftet, selvom man har kunnet registrere en vis afdæmpning i stigningstakten. I første halvår af i år regner endda 6 % af detailhandlen med at kunne øge salgsomsætningen, i sammenligning med 17 %, der nu oplever en nedgang i efterspørgslen. Dette har medført, at detailhandlen har måttet ansætte meget nyt personale næsten hveranden virksomhed udviser øget personalestyrke siden efteråret, mod en mindre andel på 9 %, der har måttet skære ned på antallet af ansatte. Af de undersøgte brancher i Hovedstadsregionen er det kun den personale-tunge rådgivningsbranche, der udviser en større stigning i antallet af ansatte. Parallelt med forøgelsen af Salgsoms. og ansatte Ansatte Detailhandel Lønsomhed Salgsomsætning Kon- Lønsomhejunktursituation Foråret 2 personalet i virksomhederne har man kunnet opretholde lønsomheden på et forholdsvis godt niveau. Kun 17 % af virksomhederne mener, at lønsomheden nu er dårlig, mod 3 %, der synes, at den er god, og 3 %, der anser lønsomheden for at være tilfredsstillende. Konjunkturbedømmelserne tyder på en konjunktur, der er noget stærkere end den normale konjunktur. Konjunkturindekset, der kan variere mellem 1 og +1, står i foråret i indeks +18. Nogen konjunkturforbedring herudover kan ikke forventes til efteråret indtil da tror 24 % på en forbedring, 6 % på en uændret og 18 % på en forværret konjunktur. På den svenske side af sundet er situationen for detailhandlen p.t. betydeligt stærkere. Man skal ikke vente nogen betydelig forbedring for branchen i det næste halvår. Omsætningen påregnes dog at ville udvise en pæn stigning, idet 66 % af virksomhederne er indstillet på stigende omsætning, mod 12 %, der regner med et fald i salget. Kraftig personaleforøgelse Konjunkturerne er gode for rådgivningskonsulenterne. Faktureringen stiger stærkt og stabilt, eller for 2 ud af 3 virksomheder. Personaleforøgelsen er næsten lige så omfattende. Opdragsvirksomheden er den branche indenfor den private tjenesteydelsessektor, der har klaret konjunkturafmatningen i Danmark bedst. Efterspørgslen efter rådgivningsydelser er stadig meget stor, og omsætningen vokser både stærkt og stabilt. Resultatet for andet halvår af 1999 blev særdeles godt, idet 2 af 3 konsulenter øgede faktureringen, medens kun 9 % udviste et fald. Den positive tendens er fortsat efter årsskiftet uden at aftage i styrke. Konsulenterne er indstillet på, at faktureringen skal øges i samme omfang også i første halvår i år nu er der kun %, der tror på faldende omsætning. Det stærkt opskruede tempo i virksomhederne bevirker, at man må øge personalet, der siden efteråret er vokset betydeligt og hos 6 % af virksomhederne, i sammenligning med kun 6 %, der har været tvunget til at skille sig af med personale. Man har kunnet bibeholde lønsomheden på et højt niveau, 24 % mener, at lønsomheden er god, 67 %, at den er tilfredsstillende, og kun 9 % angiver svag lønsomhed. Konjunkturbedømmelserne er positive; konjunkturindekset står for branchen i foråret i indeks +28, hvilket indikerer en position mellem normal og højkonjunktur. Kun 6 % af konsulenterne mener, at konjunkturen er dårlig. Ved en sammenligning med forretningsservicen i Skåne udviser branchen lignendepositive træk der som på den danske side af sundet. Der ligger en forskel i, at de skånske konsulenter bedømmer konjunkturen som noget stærkere med et konjunkturindeks på +1. De danske konsulenters optimisme for den nærmeste fremtid er påfaldende stærk. Det gælder ikke mindst synet på konjunkturen, som 44 % af virksomhederne forventer vil blive yderligere forbedret til efteråret. Tallerne er næsten lige så stærke, når det drejer sig om forventningerne til lønsomheden. Planerne for omsætningen tyder på uændret høj stigningstakt i det kommende halvår. 2 af 3 virksomheder regner med en stigning. Salgsoms. og ansatte Ansatte Forretningsservice Salgsomsætning Foråret 2 Investeringar Skåne Industriinvesteringar för Skåne län Värden i miljoner kronor, löpande priser, enligt SCB:s investeringsenkät i februari prognos Byggnader Maskiner Byggnader Maskiner Byggnader Maskiner Livsmedelsindustri Massa-, pappersindustri, grafisk industri Kemisk industri Verkstadsindustri därav metallvaruindustri maskinindustri el- och optikindustri transportmedelsindustri Övrig industri Industrin totalt Investeringar Index 199 = 1 Skåne Riket Prognos

14 Öresundsregionen branschöversikt Konjunkturutvecklingen i en region är givetvis intimt sammanlänkad med den totala ekonomiska utvecklingen i landet. Trots det kan det finnas så stora skillnader i näringslivsstruktur att konjunkturutvecklingen i landet inte alltid kan ligga till grund för en bedömning av utvecklingen i regionen. Skillnader i näringslivsstruktur kan bestå av olikheter avseende t.ex. branschstruktur, exportintensitet och graden av legotillverkning. Vid konjunkturanalys är det av speciellt intresse att se på branschstatistiken grupperad efter slutanvändning. En sådan gruppering till sektorer underlättar en analys av utvecklingen över tiden. Som exempel kan nämnas att branscher som livsmedels-, textil- och grafisk industri sorterar under sektorn konsumtionsvaruindustri. I regioner med t.ex. en tonvikt på konsumtionsvaruindustri är konjunkturen känsligare för förändringar i den privata konsumtionen i landet. För att få bättre information om regionens utveckling är regionala konjunkturundersökningar, av t.ex. typen konjunkturbarometrar, ett alternativ. Konjunkturundersökningen över Öresundsregionen här avgränsad av Skåne län i Sverige och Hovedstadsregionen i Danmark utgörs av två separata konjunkturbarometrar. Den för Skåne har hittills producerats av SCB medan en ny konjunkturbarometer för Hovedstadsregionen från i år tagits fram av det danska analysinstitutet Greens. De båda konjunkturbarometrarna som produceras halvårsvis, vår och höst, överensstämmer i princip helt med varandra vad gäller variabelinnehåll, branschtäckning, metod och period. Konjunkturbarometrarna för de två regionerna omfattar sju huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet, detaljhandel exklusive livsmedelshandel, handel med motorfordon, åkerinäringen, uppdragsverksamhet samt ITbranschen. Undersökningen baseras på ett urval av företag och är en postenkät till ca företag i både Skåne och Hovedstadsregionen. För tillverkningsindustrin är urvalen stratifierade på bransch och storlek (antal anställda). Urvalen är så konstruerade att god täckning fås ned till storleksgruppen med 2 anställda. Detta görs för att kunna särredovisa små och medelstora företag. Företag med 1 2 anställda totalundersöks i princip. I undersökningarna för Skåne och Hovedstadsregionen ingår här ca 2 industriföretag i vardera regionen. För näringsgrenarna detaljhandel, bilhandel, åkerier, uppdragsverksamhet och IT-branschen baseras konjunkturbarometern på ett urval av ca 4 företag i vardera branschen och för byggnadsverksamhet ett urval av ca företag. Urvalsram är för Skåne SCB:s centrala arbetsställe- och företagsregister och för Hovedstadsregionen företagsregistret i Danmark. I enkäten ombeds företagsledningen besvara ett antal frågor avseende det ekonomiska läget vid en viss tidpunkt och utvecklingen för närmast föregående, inneva- Undersökningsmetodik rande och närmast följande halvår. För varje fråga om den ekonomiska utvecklingen finns i regel tre svarsalternativ: större / oförändrat / mindre. Branschöversikt Skåne Antal arbetsställen Antal sysselsatta storleksgrupp (anställda) storleksgrupp (anställda) >1 Summa >1 Summa Utvinning av mineral Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Trävaru-, massa-, pappers-, grafisk ind Kemi och petroleumindustri Sten- och glasindustri Metall- och verkstadsindustri Övrig industri Industri totalt Byggverksamhet Handel, service av motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell- o restaurangverksamhet Transportverksamhet Post- o telekommunikationer Företagstjänster Totalt Hovedstadsregionen Vid bearbetningen av svaren vägs svaren från varje företag samman med ett storleksmått (förädlingsvärde alternativt antal anställda), så att de större företagen väger tyngre än de mindre. Resultaten presenteras som s.k. nettotal. et utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ utveckling eller omdöme. Materialinsamling och statistisk bearbetning görs av Statistiska centralbyrån (SCB) för enkätundersökningen i Skåne och analysinstitutet Greens för undersökningen i Hovedstadsregionen. Andel svarande av tillfrågade företag uppgår för Skåne till ca 8 % och för Hovedstadsregionen till något under 8 %. Antal arbetsställen Antal sysselsatta storleksgrupp (anställda) storleksgrupp (anställda) >1 Summa >1 Summa Utvinning av mineral Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Trävaru-, massa-, pappers-, grafisk ind Kemi- och petroleumindustri Sten och glasindustri Metall- och verkstadsindustri Övrig industri Industri totalt Byggverksamhet Handel, service av motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell- o restaurangverksamhet Transportverksamhet Post- o telekommunikationer Företagstjänster Totalt Uppgifterna i branschöversikten avser läget i november = sekretessbelagd uppgift

15 Det Dagens Industri är i Sverige är Dagbladet Børsen väster om Öresundsbron, bortsett från, att Dagbladet Børsen ligger mitt i Öresundsregionen! Prenumerera på Dagbladet Børsen om du vill följa med i utvecklingen av det nya marknadsområdet. På de flesta platser i Sydsverige får du Dagbladet Børsen levererad på utgivningsdagen samt 24 timmars exklusiv tillgång till internetsidan Børsen Online. Kontakta vår abonnemangsavdelning på telefon eller beställ en prenumeration direkt på Annonsera i Dagbladet Børsen om du har ett budskap till den nya marknadens beslutsfattare. Kontakta Lars Nordberg, AnnonsService i Stockholm på telefon eller vår annonsavdelning på telefon eller se dokumentation på Snabba pengar Du som pendlar till jobb på andra sidan sundet bör titta närmare på vår nyhet Sundskonto. Det fungerar så här: Låt lönen gå in på danska Sydbank. Då kan du ta ut pengarna på svenska sidan samma dag. Bara du har ett konto hos oss. Snabba pengar. Kom in så ordnar vi det banktekniska! Hurtige penge Du, der pendler til jobbet mellem København og Malmø, bør kigge nærmere på nyheden Sundskonto. Det fungerer således: Du lader lønnen gå ind på en konto i SEB i Sverige. Åbner du tilmed en konto i Sydbank, vil du samme dag kunne hæve pngene i Danmark. Hurtige penge. Kig forbi, så ordner vi det praktiske.