AmadeuS. Världens språk. Är svenska ett lätt eller ett svårt språk att lära sig?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AmadeuS. Världens språk. Är svenska ett lätt eller ett svårt språk att lära sig?"

Transkript

1 AmadeuS Är svenska e lä eller e svår språk a lära sig? Världens språk Uppgifer om hur många språk de finns i världen varierar mellan och 8 000, beroende på hur man räknar och hur man definierar e språk. Var går gränsen mellan dialek och språk? Svenska skånska älvdalsmål norska (nynorsk bokmål)? Tidigare hade vi serbokroaiska som e språk, nu är de uppdelade i serbiska, kroaiska, bosniska. Begreppe dialec på engelska kan också förvirra. I kolonierna alade man om infödingarnas local dialecs och avsåg då ibland språk som kunde illhöra olika språkfamiljer, men benämningen lever kvar än idag. Många språk dör u varje år, samidig som man forfarande också hiar nya. Enlig en amerikansk organisaion som har som mål a översäa bibeln ill alla jordens exiserande språk fanns de enlig deras definiion på språk språk år Bara på Nya Guinea finns ca 700 språk! Afrika är den rikase koninenen i de här avseende med ca 2000 språk. Nio språk har mins 100 miljoner modersmålsalare; mandarinkinesiska, hindi (Norra Indien), engelska, spanska, bengali (Bangla Desh), porugisiska (Brasilien, Porugal, Angola m fl.), ryska, japanska och yska. Dryg hälfen av språken alas av färre än människor. Svenskan ligger på ca 90:e plas med sina 9 miljoner modersmålsalare (i Sverige och Finland). En majorie av jordens barn växer upp med mer än e språk. Är svenska e lä eller e svår språk a lära sig? Finns de någo objekiv svar på denna i och för sig mycke inressana fråga? Vissa sudier har gjors på barn. Om barn med e viss modersmål skulle lära sig si språk snabbare än en grupp jämföra barn med e anna modersmål skulle de kunna yda på objekiva skillnader i svårighe a lära sig. Men när vi funderar på om svenska är e svår språk för invandrare a lära sig är frågan näsan hel irrelevan! Om vi begränsar oss ill de 500 sörsa språken som alla har e skrifspråk och en egen lieraur kan de mes subila nyanser i de flesa sammanhang kommuniceras på alla språk. Samiskan har försås fler ord för snö än yoruba (i väsra Nigeria och Benin med borå 20 miljoner alare) som i sin ur kan skilja på fler palmsorer än samiskan klarar. På båda språken kan man dock urycka sin kärlek ill någon på usen sä. Sraegierna som språken använder för a kunna urycka nyanser varierar; några är frukansvär ordrika, andra använder en grammaik som är synnerligen sofisikerad, åer andra använder sig av små illägg, ändelser, insoppade småord. Meoderna kan variera och kombineras. Arrikedomen blir enorm. Språkens släkskap avgörande Om jag uppfaar svenska som lä eller svår a lära mig beror näsan uesluande på vilke modersmål jag har; med norska som modersmål är de så lä a man ine behöver ansränga sig särskil mycke. Rolig som beyder lugn på norska (jfr orolig på svenska), anledning som beyder möjlighe är några ord som kan vålla förvirring men de är inga sora svårigheer. Om jag har kinesiska som modersmål blir de beydlig knepigare. Om de för en kines är aningen läare/svårare a lära sig danska än svenska blir mes en akademisk fråga. Mina närmase språkliga släkingar kör med liknande verkyg och blir därför läare. De var kanske bara e eller vå usen år sedan våra förfäder praade samma språk (isländska svenska, franska ialienska) medan andra språk kan ha uvecklas å anna håll i år. Då har vi hunni fjärma oss från varandra i många språkliga avseenden. Räkneorden (se nedan) är e ydlig exempel på dea. Slumpvisa likheer kan finnas i vissa avseenden - grammaiska dealjer, meningsbyggnad, förekoms av olika ljud, men generell gäller principen a ju avlägsnare de språkliga släkskape är, deso svårare blir de a lära sig de nya språke. E vikig avseg från den principen gäller dock uale. (Se nedan under rubriken Språkens personkemi.) En sådan här lien slump där språken kan Adress Telefon e-pos Plusgiro Organisaionsnummer c/o Kampe HB Lanmäarvägen 11 Mobilel Fax Hemsida SE Vänge

2 råka ha uveckla likarade sysem oberoende av släkskap är räkneorden (som jag också åerkommer ill nedan). Om vi jämför svenska, danska och kinesiska så är de nog objekiv se läas för kinesiska barn a lära sig räkna, sen kommer svenska och sis danska. Kinesiskan är nämligen hel konsekven med decimalsyseme och redan elva heer io-e, olv heer io-vå ec. 10 ill 20 blir läare för de kinesiska barnen. De kan hel hoppa över den fas i inlärningen som är vanlig hos svenska barn då man efer jugonio forsäer med juie, juelva juolv. Danska räkneord är ju mer komplicerade än de svenska med si halvress, ress ec. och enalen som efer 20 kommer före ioale. Indoeuropeiska språk De finns idag oal ca 450 indoeuropeiska språk. Även om de ine är den sörsa familjen om man räknar anale språk så ugör den världens i särklass mes ubredda språkfamilj. Man ror idag a urindoeuropeiskan uvecklades i område mellan Svara och Kaspiska have och sedan spred sig med folkvandringar ill bl.a. Indien och Europa. När sedan européerna erövrade världen genom kolonisaionen spred de sig och idag finns e indoeuropeisk språk som officiell språk i många länder i alla världsdelar; engelska och franska i Nordamerika, spanska, engelska och franska, i Karibien och Cenralamerika, spanska, porugisiska, (engelska, franska och holländska) i Sydamerika, engelska, franska och porugisiska i Afrika, engelska, franska i flera länder i Asien, engelska i Ausralien. A engelskan har blivi världsspråke uan konkurrens i dagsläge och ine ex yoruba beror mes på a vi råkade finnas på rä plas vid rä illfällen i hisorien 1. Alla lie sörre språk i Europa uom finska, esniska, samiska, ungerska, baskiska och malesiska är indoeuropeiska språk. Baskiskan är e inressan exempel. Omgive av indoeuropeiska språk har de överlev i årusenden. Någon nära släking finns ine förmodligen har de uroas av indoeuropéerna. De är fascinerande a fundera på kopplingen mellan språkes bevarande och de självsändighessrävanden som finns i Baskien. (Jfr hebreiska och romani som sega små folkgrupper också har lyckas bevara, fas i diasporan). Språksvårighesrappan AmadeuS Språksvårighesrappan Svårighesgrad L ä S v å r Avlägse släk Nära släk Modersmåles släkskap med svenska Är svenska e lä eller svår språk a lära sig? Svenska Trappseg 1. Germanska språk: - Skandinaviska språk: svenska, norska, danska, isländska, färöiska - Övr. germanska språk: yska, holländska, engelska, luxemburgska, afrikaans 1 Sag av någon engelsk sasman som jag dessvärre glöm vem de var

3 En sor del av orden har likheer med svenskan (.ex. arbeien, yska), grammaiken är relaiv lä a lära sig. Trappseg 2. Romanska språk: (lain), franska, ialienska, spanska, porugisiska, rumänska, Även om vi har många låneord från franskan så är de ändå sörre skillnad på ordförråde mellan svenska och de romanska språken än mellan svenska och övriga germanska språk. Grammaiken börjar också bli lie knepigare. Trappseg 3-4. Hellenska språk: Slaviska språk: Baliska språk: Keliska språk: Indoiranska språk: grekiska ryska, ukrainska, polska, viryska, jeckiska, slovakiska, serbokroaiska, slovenska, bulgariska, makedonska leiska, liauiska walesiska, iriska, skoska kurdiska (kurmandji, sorani), farsi (persiska), adzjikiska, urdu (Pakisan), dari och pasho (Afghanisan), hindi (Norra Indien), bengali (Bangla Desh), nepali (Nepal), romani (zigenska). I de flesa länder där dessa språk alas finns sora folkgrupper som har e icke-indoeuropeisk språk som modersmål. Här börjar de dyka upp sörre skillnader. Slaviska språk har ex väldig många böjningar och en dubbel uppsäning av de flesa verb (s.k. aspeker), men saknar i sälle i allmänhe besämd form av subsaniv. Skillnaden mellan meningen en bok ligger på e bord och boken ligger på borde kan ine uryckas med hjälp av former. Däremo kan man använda ordföljden mycke friare för a skapa nyanser. (Svenskan har en frukansvär rigid ordföljd där man bl.a. har hel olika regler för bisaser och huvudsaser). Bok ligger på bord, bok på bord ligger, ligger på bord bok ec. är möjligheer som sår ryssarna ill buds och för en ryss är naurligvis ine de olika varianerna hel ideniska uan kan framhäva nyanser, i de här falle kanske de kan påminna om skillnaden mellan vår besämda och obesämda form. Kan den här skillnaden leda ill missförsånd? Jo säker. Tia på följande dialog mellan vå makar, där mannen för ovanlighes skull lova laga middagen en dag och husrun sier inne i vardagsrumme och läser idningen: Var ska jag lägga poaisen? Lägg den i kasrullen! Vilken djäkla kasrull!! Om jag översäer den här dialogen ordagran ill ryska så undrar nog en ryss varför mannen blir arg och svär? Jo, de beror ju på a kvinnan använde besämd form av kasrull, för i och med de så sände hon ungefär följande meddelande ill karl n i köke: Jag ror a du ve, ja åminsone borde du vea, vilken kasrull jag menar! De är därför hon använder besämd form. E användningsområde som vi har för besämd form av subsaniv är ju när de som samalar är överens om vilke exemplar de är som avses. Några andra språkfamiljer Trappseg 5 Finsk-ugriska språk: finska, esniska, samiska, - ungerska (dock ganska avlägsen släking) Turkiska språk: urkiska, azeriska (Azerbajdzjan), kazakiska, urkmenska, Semiiska språk: arabiska, hebreiska Ösasiaiska språk(familjer): mongoliska, koreanska, japanska, kinesiska, vienamesiska, kambodjanska, hailändska Afrikanska språk(familjer): (ca 2000 språk) Här hiar vi språk som är ex aggluinerande (urkiska, japanska, kiswahili) vilke beyder a de klisrar (glue = kliser på engelska) ihop sina ord och lägger in funkioner som ex negaion någonsans inne i orde. De beyder a orden kan bli rä långa. Orde Aaürkçüle iremeyebileceklerimizdensin på urkiska beyder ungefär Du hör ill dem som vi kanske ine kommer a kunna göra ill Aaürkanhängare. Om man säger de ill en japan kanske han svarar: Wakarasaserarenikuirashiidesu (japanska) vilke beyder ungefär jag verkar vara svår a få a förså de. Svenskan kan ju i och för sig också skapa väldig långa ord, fas vi använder en annan meod; vi har våra ordsamman-

4 säningar som i princip kan bli oändliga; fem+hundra+år+s+jubileum. Ibland lägger vi in e s mellan de olika leden, ibland ine. Någon rikig pålilig regel för när vi gör de finns ine. Även om den unga generaionen gör vad den kan för a beröva de svenska språke den finess de innebär a kunna skilja på ex ny snö och nysnö (som är en snökvalie eller skidföre) och så har vi forfarande den möjligheen. Har jag den urkiska grammaiken inbyggd i min hjärna så är de en sörre omsällning a lära sig svenska än om jag har den persiska (farsi), vars grammaik för en svensk ine är jus så mycke svårare än den engelska. Samma sak om jag har finska som modersmål jämför med a ha farsi! Från ren språkliga ugångspunker är de läare a lära sig svenska för en iranier än för en finne! Givevis finns de andra fakorer som också är vikiga, ex kulurella skillnader. Orde sysembolag kan ur språklig synvinkel vara svårare för en finne, men orde som sådan är en självklarhe, medan hela föreeelsen kan kräva en hel del förklaring för en iranier. Anna alfabe/skrivsysem Många språk såväl indoeuropeiska som icke-indoeuropeiska har ju e anna alfabe än vår lainska. De ror många svenskar är en mycke sor svårighe, men om vi håller oss ill foneiska alfabe där varje boksav åerger e ljud så är den svårigheen mes e problem precis i början av sudierna förusa a jag är alfabeiserad på mi modersmål. För en ryss (kyrillisk alfabe) är de en fråga om några dagar, medan de för en iranier som alar farsi (indoeuropeisk språk, men man använder de arabiska alfabee) ar lie längre id, men ine så mycke. För en kines med e hel anna skrivsysem där ecknen är kopplade ill beydelsen, är svårigheen beydlig sörre. Ofa kan ju de som gå i skola dock redan de lainska alfabee. Den väsliga kulurens inflyande är ju sor överall. Räkneorden e ydlig sä a visa språkens släkskap Nedan visas räkneorden e ill io på e anal språk. I räkneorden syns släkskape mycke ydlig och de är ganska lä a inse a de blir all svårare a lära sig räkneorden ju längre avsånde i de språkliga släkskape är. En ydlig ökning av svårighesgraden märks när man kommer ill de ickeindoeuropeiska språken. Samma sak gäller naurligvis också omvän; för en alare med e ickeindoeuropeisk språk som modersmål blir de svårare a lära sig de svenska räkneorden. Undrar förresen om den som hiade på räkneorden i de sisa av de lisade språken nedan hade råka u för en olycka och förlora en hand i en uridsjak på en sabelandad iger eller dylik Exempel på räkneorden 1-10 från språk på de olika rappsegen i språksvårighesrappan 1. En, o, re, fire, fem, seks, syv, oe, ni, i (danska) 1. Een, wee, drie, vier, vyf, ses, sewe, ag, nege, ien (Afrikaans) 2. Unus, duo, res, quaor, quinque, sex, sepem, oco, novem, decem (lain) 3. Odin, dva, ri, jeyre, pja, shes, siem, vosem, djeva, decja (ryska) 4. Ek, do, se, chahar, panj, shesh, haf, hash, noh, dah (farsi, persiska) 4. Ek, dui, in, cha:r, pa:nch, cha, sa:, a:, nau,das (nepalesiska) 5. Wahid, ineen, alaha, arba a, khamsa, sia, saba, amania, isa, ashara (arabiska) 5. Yksi, kaksi, kolme, neljä, viisi, kuusi, seisemän, kahdeksan, yhdeksän, kymmenen (finska) 5. Onrru, eranndu, moonrru, naanku, aynhu, aarru, azhu, addu, onpahu, ahhu (amil) 5. Go o, d`id`-, a-, nay-, jow-, joweego o, joweedìd`, joweea-, joweenay, sappo (fulani) De råder väl ingen vekan om a svårigheen för en svensk a lära sig räkneorden blir klar mycke svårare när man går över gränsen ill de icke-indoeuropeiska språken. De gäller naurligvis också den mosaa vägen; för en irakier med arabiska som modersmål blir de svårare a lära sig räkneorden på svenska än för en iranier med persiska som modersmål. Språkens personkemi E bra ual är inim förknippa med en god kommunikaiv förmåga. I modern språkundervisning arbear man därför inensiv med a grundlägga e go ual redan från början 2. De som då är vikigas är a prosodin ales rym och melodi blir bra. A uppfaa och förså al med en bryning ar ren neurofysiologisk längre id och säller högre krav på lyssnarens koridsminne. De är röande och kan medföra a den infödde undviker a ala med invandrare 3. 2 Uöver bra, dyra daorprogram kräver meoden väl ubildade lärare och är allmän resurskrävande vilke gör a dagens besparingar och omorganisaioner inom SFI försvårar uvecklingen av en god ualsundervisning 3 Olle Kjellin, ualsexper, förfaare ill bl.a. boken Uale, språke och hjärnan

5 Förusäningen för a illägna sig e ual uan sörande bryning är dock i viss mån frisående från de språkliga släkskape med svenska i övrig (jfr problemen a förså norrmän och danskar). Här kan man ala om en språkens personkemi. De är då ofas modersmåles naurliga språkmelodi (prosodin) som - applicera på svenskan - kan göra a vissa bryningar ger en posiiv resonans i de svenska öra medan andra ger upphov ill en mer negaiv. De kan medföra a vi uppfaar en person som revlig, arg, ec. basera på bryningen snarare än på de som sägs. De är vikig a vara medveen om dea för a ine dra förhasade slusaser om personens sinnesämning eller o m inellekuella kapacie. Några bryningar som lä kan påverka de inryck vi får av personen är arabisk (arg), persisk (mjuk, vänlig), polsk, (uppfodrande, irrierad), lainamerikansk spanska (oydlig ual), norsk (glad, käck), ialiensk (inensiv), ösasiaiska språk (allmän svår a uppfaa). Jag är överygad om a den skillnaden mellan förusäningarna a få e bra ual är av beydelse när ex irakier med arabiska som modersmål jämförs med iranier med persiska som modersmål vid exempelvis en ansällningsinervju. De är ju vid försa möe som risken är sörs, när man sedan lär känna personen minskar den försås. Till dea kommer också den vikiga objekiva skillnaden i svårigheen a lära sig svenska som ligger i a persiska är e indoeuropeisk språk medan arabiska är e semiisk språk (jfr räkneorden ovan).

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Sveriges språk vem talar vad och var?

Sveriges språk vem talar vad och var? RAPPLING 1 Rapporter från Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet Reports from the Department of Linguistics at Stockholm University Sveriges språk vem talar vad och var? s Mikael Parkvall

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Jesus - vad lärde och gjorde han?

Jesus - vad lärde och gjorde han? Jesus - vad lärde och gjorde han? Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Vad var det

Läs mer

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala

Läs mer

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping Vägledning för nyanlända barn och ungdomar INLEDNING Att ge vägledning till nyanlända ungdomar tar längre tid än till svensk-födda. De har inte vuxit upp med all

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill.

5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill. e-bok från Henrik Persson 5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill. web: henrikpersson.nu email: henrikpersson@mac.com msn: hen-per@hotmail.com tel: 0739 32 30 49 Är det här verkligen

Läs mer

Etnisk mångfald i handikapprörelsen

Etnisk mångfald i handikapprörelsen Etnisk mångfald i handikapprörelsen Denna skrift är tänkt som ett diskussionsmaterial och är producerad inom projektet Rättsstöd till invandrare med funktionshinder, som drivs av Handikappförbundens samarbetsorgan

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för par där någon av er ska göra utlandstjänst 1 2 INNEHÅLL Allmän information 3 När man är ifrån varandra... 4 Tiden före insatsen 6 Vad är det som gör att vissa vill åka på insats?

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER

ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER Ämne: Svenska/So Namn: Linnea Olsson Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: VT 09 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING..2 INLEDNING

Läs mer

Slutrapport. Översättning på Internet

Slutrapport. Översättning på Internet Slutrapport Översättning på Internet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 PROJEKTBESKRIVNING (METOD)... 4 SPRÅK... 4 TEXTER... 4 TESTER... 5 TESTMETODIK... 5

Läs mer

Lilian Rönnqvist. Att mötas i samtal. Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan

Lilian Rönnqvist. Att mötas i samtal. Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan Lilian Rönnqvist Att mötas i samtal Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan Text: FL Lilian Rönnqvist Illustrationer: Bosse Österberg Ombrytning: Komma Media Förbundet Hem och Skola

Läs mer

Varför den finska skolan är så framgångsrik

Varför den finska skolan är så framgångsrik Varför den finska skolan är så framgångsrik Erfarenheter och slutsatser från en jobbskuggning på Åland Inledning Alla som jobbar inom skolväsendet har väl någon gång hört talas om det finska skolsystemet.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer

Dyskalkyli Matematiksvårigheter

Dyskalkyli Matematiksvårigheter Dyskalkyli Matematiksvårigheter Artikel från Lärartidning våren 2003 Neuropsykolog Björn Adler, 2003 Det finns nog inte något annat ämne i skolan som är så förknippat med begåvning som just matematik.

Läs mer

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Vi växer för alla barn Falkenbergs förskoleverksamhet är idag full av nya processer, utveckling och engagemang.

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 HÖGSKOLAN I GÄVLE MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 Ansvariga: Orlando Mella, professor Fereshteh Ahmadi, professor Irving Palm, docent Oktober 2013 PRESENTATION AV MÅNGFALDSBAROMETERN Mångfaldsbarometern skapades

Läs mer

Att lära sig språk med en virtuell lärare

Att lära sig språk med en virtuell lärare Preben Wik och Björn Granström Att lära sig språk med en virtuell lärare Språkbehärskning delas ofta in i fyra kunskapsområden: Tala, lyssna, läsa, och skriva. Dessa fyra kan i sin tur delas in i två undergrupper:

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson En berättelse om en skola som stod frågande inför en enskild elev och hur de idag arbetar i skolan så att både den enskilde eleven och hans kamraters behov av en bra undervisning tillgodoses. Vi är inte

Läs mer

första hjälpen vid spelproblem

första hjälpen vid spelproblem första hjälpen vid spelproblem för dig som har problem med spel om pengar för dig som vill hjälpa någon som har det för dig som vill veta mer om spelproblem Författare: Henrik Josephson Om.författaren.och.

Läs mer

Språkbad ett effektivt sätt att lära sig språk? Föräldrars och elevers tankar kring språkbad i Helsingfors

Språkbad ett effektivt sätt att lära sig språk? Föräldrars och elevers tankar kring språkbad i Helsingfors Språkbad ett effektivt sätt att lära sig språk? Föräldrars och elevers tankar kring språkbad i Helsingfors Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Avhandling pro gradu Institutionen för nordiska

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer